Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Relevanta dokument
Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Fastställd av kommunstyrelsen

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Värdegrund- förslag till lagändring

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Hemtjänst i Båstads kommun

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Service- och värdighetsgarantier

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Omvårdnadsförvaltningen

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

Lokala värdighetsgarantier

Äldreprogram för Sala kommun

Att höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Plan för Funktionsstöd

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd


Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Särskilt boende

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Hemtjänst. Välkommen!

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömt stöd till äldre/funktionsnedsatta utöver hemtjänst ...

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Stöd och hjälp i det egna boendet

Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden /42

Information vård och omsorg

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Riktlinjer för social dokumentation

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Riktlinjer för nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster avseende nordiska medborgare

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom hemvården i Åre kommun

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen

Så ansöker du om hjälp i hemmet

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Marks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

stöd och hjälp i det egna boendet.

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Ansökan 2 Prestationsersättning till kommuner för utformande av minst tre värdighetsgarantier 2012.

Vi är tillgängliga Du behöver bara ringa ett samtal till individ- och familjeomsorgen för att komma i kontakt med en person som kan hjälpa dig.

Transkript:

Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt orienterad Utbildning för framtiden Definition av gerontologi: Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad och till individens död. Gerontologi omfattar basalbiologiska och klinisk-medicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner.

Gerontologi Kronologisk ålder Biologisk ålder Social ålder Psykologisk ålder

Gerontologi och socionomutbildningen Den demografiska situationen som en utmaning för socialt arbete

Demografisk situation Demografi är vetenskapen om befolkningens storlek, sammansättning och faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen.

Demografisk situation - äldres andel av befolkningen Medeltide n 1750 1900 1950 2010 2060 2-3 % 6 % 8 % 10 % 18,5 % 23-24 %

Demografisk situation - medellivslängd Kvinnor 1800 1900 1950 1981 2010 2060 38 53 74 80 83,4 86,9 Män 1800 1900 1950 1981 2010 2060 35 50 71 74 79,5 84,7

Demografisk situation förväntade levnadsår efter 65 år Kvinnor 1750 1850 1900 1950 2000 11 11 14 15 20 Män 1750 1850 1900 1950 2000 10 10 13 14 17

Demografisk situation de över 80 år Andel av befolkningen 2010 över 80 år 2040 5 % 8 %

Demografi compression of morbidity/komprimerad sjuklighet

Postponement of morbidity/uppskjuten sjuklighet

Familj och vänner Mer än 20 % av de nyblivna pensionärerna har föräldrar eller svärföräldrar i livet. Ovanligt att flera generationer bor tillsammans i Sverige 85 % har minst ett barn inom 50 km 10 % har minst ett barn inom några km

Familj och vänner Vanligare med flera generationer i livet Familjenätverk har blivit starkare över tid Äldre i de nordiska länderna känner sig ensamma i mindre utsträckning än i andra länder i Europa

Omsorgs- och vårdbehov 65-74 år 115 000 med funktionshinder 75-84 år 200 000 med funktionshinder 50 % i gruppen 75-84 år behöver någon form av hjälp i hushållet. Klass har betydelse för funktionshinder under åldrandet

Kommunala insatser Stor bredd på insatser: - hemtjänst - bostadsanpassning - trygghetslarm - hemsjukvård - korttidsboende - dagverksamhet - Särskilt boende/vård- och omsorgsboende

Döden Döden är fortfarande den stora yttre faktorn i människans existens 90000 människor dör i Sverige varje år - 30 % är mellan 65-79 år - 60 % är över 80 år Palliativ vård - god symptomkontroll - samarbete eller teamarbete med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor osv. - god kommunikation inom arbetslaget och med patient och närstående - stöd till närstående

Socialt arbete med äldre Äldreomsorgens huvudsakliga fokus är på att upprätthålla och bibehålla individens förmågor och möjlighet till ett så vanligt liv som möjligt Att flytta till ett särskilt boende innebär att flytta till en plats där man kommer att avsluta sitt liv. När man är beroende av omsorg är man boroende av andra för att fortsätta vara en aktör i sitt eget liv En utmaning för personalen att upprätthålla ett fokus på individen och inte låta omsorgens rutiner styra.

Socionomer inom äldreomsorgen Vad gör socionomer inom äldreomsorgen? Biståndshandläggare Enhetschefer andra tjänstemannapositioner inom kommun, till exempel anhörigstöd

Biståndshandläggare och enhetschef Fyra aspekter som styr biståndshandläggarens arbete: Lagstiftning Rollen som offentlig tjänsteman Att konstruera en klient/brukare Förväntningar från omgivningen

Socialtjänstlagen kapitel 4, 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Socialtjänstlagen kapitel 4, 4 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Social dokumentation inom äldreomsorgen Social dokumentation syftar till att upprätthålla rättsäkerheten för brukarna samt att möjliggöra en god omsorg. Dokumentation används för: Planering av insatser Handläggning av ärendet Genomförandet Uppföljning.

Social dokumentation Den sociala dokumentationen ska bidra till och upprätthålla de mål omsorgen har. Kärnvärden i äldreomsorgen utifrån Värdighetsutredningen (SOU 2008:51) är värdigt liv och välbefinnande. Värdigt liv: Integritet (privatliv och kroppslig integritet) Möjlighet att upprätthålla självbestämmande Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser Insatser av god kvalitet Ett gott bemötande

Socialt arbete med äldre 70-75 % av all äldreomsorg utförs av anhöriga. Anhörigstöd har utvecklats underlätta och stödja anhöriga som ger omsorg om äldre och funktionshindrade Anhörigstödets fyra mål: - Ge individanpassat stöd utifrån upplevda behov. - öka möjligheten till omedelbart stöd och avlösning. - - stärka anhörigas situation. - synliggöra och sprida kunskap om anhörigas situation.

Personcentrerat förhållningssätt Personcentrerat förhållningssätt utgå från det unika hos den person man möter. Extra viktigt i vård- och omsorg på grund av maktrelationen mellan parterna En god omsorgsgivare är medveten om, reflekterar över sina egna känslor inför sjukdom och skröplighet.

Personcentrerat förhållningssätt Ofta styr rutinerna ej individens önskningar och behov inom äldreomsorgen Äldre ses alltför ofta som representanter för gruppen istället för som unika individer Se individen! Alltid!