Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Relevanta dokument
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Medarbetarskap och säkerhet

OM RESILIENS ELLER VARFÖR GÅR DET OFTA SÅ BRA?

Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet

Chefsjuksköterskorna. Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

FRAM erfarenheter från sjukvård

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Patientsäkerhetens dag 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Susanne Wallin Pettersson. Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt!

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

NLL Medarbetarstöd vid vårdskada

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Patientsäkerhetsberättelse

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Innehållsförteckning

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Patientsäkerhet från teori till NSGs praktik

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Nutritionsdagen 2015

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

Markörbaserad journalgranskning

Regionalt introduktions och utvecklingsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Patientsäkerhet Axel Ros

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården

MODELLEN. Dokumentation Individ Struktur - Kunskap. Copyright Hockeyfabriken talangutveckling med ambition

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april Göran Mellbring

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

Ingen patient ska skadas i vården

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsforskning i Västra Götalandsregionen

Patientsäkerhet ett systemperspektiv

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Senior alert och palliativ vård

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Trycksår - handlingsplan

Rutin Undersökning och riskbedömning

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Händelseanalys istället för Lex Maria Vad betyder det för dig? Karin Pukk Härenstam MD PhD

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan


Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Sektor Stöd och omsorg

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Transkript:

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL 1

Patientsäkerhet ur andra perspektiv Att lära av det som går bra Från Säkerhet I till Säkerhet II Resiliens Breaking NEWS Märta Johansson, Jenny Cedås. SU PEWS Charlotte Engvall, Madeleine Hjalmarsson, Linda Schönström m fl. Ryhov Träning på Thiva Cecilia Steneld Pripp. Blekinge 2

Att förstå en komplicerad värld Störningar, incidenter, olyckor? Varför? Hur man tänkt om orsak har ändrats med socio-teknisk utveckling Guds vilja Tekniska fel Mänskliga faktorn Säkerhetskultur Komplexitet

Patientsäkerhet, traditionellt (Säkerhet I) När inget går fel Man kan i detalj beskriva hur de system vi arbetar i fungerar Följ rutiner och riktlinjer Avvikelser / olyckor har specificerade och identifierbara orsaker Säkerhet åstadkoms genom att ta bort / minska risker så att så lite som möjligt går fel Fokus på händelser där säkerhet saknas, snarare än där säkerhet finns 4

Effekt-orsaks tänkande Om det finns en effekt, så måste det finnas en orsak Vad hände här? Vad hände här? Vad hände här?

Patientsäkerhet, traditionellt Mäta vårdskador Att mäta vad som går fel i sjukvård innebär att räkna hur många patienter som skadas och på vilket sätt Ta reda på orsaker Nästa steg är att förstå de bakomliggande orsakerna till skadan. Ta fram lösningar Lära från implementering Utvärdera effekt Införa i praktiskt arbete

Patientsäkerhet, ett annat perspektiv (Säkerhet II) När allt går rätt De system vi arbetar i är för komplexa för att i detalj kunna beskrivas variabilitet För att kunna hantera variabilitet krävs variabilitet Avvikelser och olyckor beror på oväntade kombinationer av nödvändig variabilitet i prestation och utförande Olyckor kan sällan förklaras av konkreta och specifika orsaker Säkerhet uppnås genom att försöka se till att saker går rätt, snarare än att hindra dem från att gå fel Fokus är på dagliga situationer där det går rätt - som det borde 7

Varför fokus på det som går rätt? Säkerhet-I Minska antalet negativa händelser 10-4 := 1 misslyckande 10.000 händelser Säkerhet-II Förmåga att lyckas i variabla förhållanden Fokus är på det som går fel. Sök efter misstag och dålig funktion. Lärande använder bara en liten del av tillgänglig data Fokus på det som går bra. Använd det för att förstå dagligt arbete, för att kunna bli bättre och säkrare. Lärande baseras på det mesta av tillgäng data. 1-10 -4 := 9.999 icke-misslyckanden 10.000 händelser

9

Varför krockar inte folk med varandra? När vi rör oss i en folkmassa anpassar vi oss ständigt till de andra. På samma sätt som andra anpassar sig till vad vi gör eller kan tänkas göra

Anpassningar i utförande är nödvändiga Tillgång till resurser (tid, arbetskraft, material, information, etc.) kan vara begränsat och osäkert. Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att dagligt arbete är säkert och effektivt. Människor anpassar vad de gör för att passa situationen. Variabilitet och anpassningar är oundvikligt och nödvändigt. På grund av begränsade resurser kommer anpassningarna alltid vara ungefärliga Förmåga att anpassa sitt agerande är orsaken till att saker ibland går fel.

Ett fall. VRE utbrott i Jönköping 2012 12

Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden genom att anpassa sin funktion före, under, eller efter händelser (förändringar, störningar, och möjligheter) Ett sådant system klarar sig i variabla förhållanden 13

Resiliens Säkerhet II Traditionellt säkerhetsarbete (Säkerhet I) fokuserar på att åstadkomma säkerhet genom att minska antal olyckor genom att förhindra negativa utfall Resilience engineering att åstadkomma resiliens - söker sätt att öka möjligheten för ett system att lyckas / fungera under variabla förhållanden (Säkerhet II) 14

Resilience engineering - att åstadkomma resiliens Människor lär sig att förutse och hantera brister i systemet Kapaciteten anpassas till krav och resurser Arbetsrutiner och procedurer anpassas till situationen Människor kan upptäcka och korrigera fel Dessutom har systemet en förmåga att lära av situationen (utveckla expertkunskaper) Samt en förmåga snabbt återgå till normalt läge igen, efter en onormal händelse. 15

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 16

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 17

man ska observera För att kunna agera/reagera måste man ju kunna se vad som händer (tecken, signaler), veta hur läget är Mätningar, observationer, avvikelser Resiliens förutsätter att man är observant på relevanta saker 18

man ska observera Gäller på systemnivå och individnivå Två exempel från kliniken på individnivå PEWS införande barnkliniken NEWS transplantation 19

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 20

Att förstå vad som hänt förmågan att lära sig Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära. Det rör sig om ett slags informellt lärande, där motivationen tycks komma inifrån. Har vi kvar nyfikenheten inom hälso-och sjukvård? 21

Förstår vi vad som hänt? 22

Att förstå vad som hänt förmågan att lära sig Att lära av vad som hänt är viktigt för att förbättra förmågan att se vad som händer (tecken, signaler) och för förmågan att agera/reagera Det är viktigt att lära sig av tidigare avvikande händelser, men för att utveckla säkerheten ytterligare behöver man också lära sig av vad som faktiskt fungerar bra i en organisation. Lärandet kan leda till kunskap över hur variabilitet kan dämpas för att minska risker och stärka den för att öka säkerheten. 23

Hur lär vi oss idag? Händelse Tid Avvikelsesystem Gröna korset Journalgranskning Hur fångar ni det som hänt, försöker förstå varför och lära av det? Mätningar tex PPM - Trycksår 24

Södra Älvsborgs Sjukhus Visualiserad allvarlighetsbedömning Allvarlig vårdskada har inträffat ( lex maria/ Röd alert) Vårdskada har inträffat Risk för att vårdskada hade kunnat inträffa Ingen vårdskada När vårdskada inträffat 1. Snabbt medicinskt omhändertagande 2. Akuta åtgärder så att det inte händer igen 3. Informera om vårdskadan 4. Beklaga och be om ursäkt 5. Informera om patientens rättigheter 6. Bjud in till delaktighet 7. Dokumentera i journal 8. Skriv avvikelse 9. Utred, förbättra och lär Månad: Enhet 25

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 26

man kan förvänta sig - Förmåga att kunna förutsäga Att kunna agera innan något händer eller vara beredd att agera kräver förmåga att förutse. För att kunna förutse krävs det kunskap byggd på vetenskap, erfarenhet och fantasi. Samtidigt kan en förutsägelse vara fel och kostsam men bör vägas mot effekten om förutsägelsen hade inträffat. 27

Hur kan vi veta vad som förväntas kunna ske? Riskbedömningar Kirurgisk checklista Medvetenhet om situationen Daglig styrning 28

Hur kan vi veta vad som förväntas kunna ske? Bikupa: Hur bygger vi in detta i det vardagliga arbetet? Skriv ner på POST-IT- lapp Sätt upp lappen på anvisad plats innan ni lämnar lokalen 29

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 30

man ska göra Att agera och reagera rätt och adekvat för situationen Planer, rutiner, riktlinjer för det väntade och det oväntade Exempel!? Professionell kompetens individen, teamet, systemet Simulera och träna 31

Till slut Variabilitet Anpassningar Säkerhet 1 och Säkerhet 2 Resiliens fyra hörnstenar 32

Resilience engingeering - att åstadkomma resiliens Responding (Actual) Anticipating (Potential) Learning (Factual) Att förstå vad som hänt Man ska göra Monitoring (Critical) man ska observera man kan förvänta sig 33