Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför enkätundersökningen Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län för att få en bild av hur hälsoläget ser ut. Hösten 2006 fick samtliga elever i årskurserna fem och åtta samt årskurs två på gymnasiet i hela länet möjlighet att svara på enkäten. Sammanlagt skickades den ut till drygt 7 000 elever, varav 85 procent svarade. Undersökningen genomfördes även i samma årskurser 2003 och resultatet kan därför visa på utvecklingen under de senaste åren. Ännu en enkätundersökning är planerad till hösten 2009. Varför gör vi detta? Den frågan ställer en av de elever som har svarat på den långa raden frågor om matvanor, alkohol, tobak, fritid, hälsa och så vidare. Det är en bra fråga. Tanken är inte att förklara varför hälsoläget bland barn och ungdomar ser ut som det gör. Förhoppningen är att undersökningen ska vara ett underlag för beslut om insatser och åtgärder. Den kan även vara till hjälp i diskussioner som kan leda till utveckling och bättre hälsa. Enkätsvaren visar att mycket har blivit bättre under åren 2003 2006. Färre ungdomar röker och fler äter frukt och grönsaker. Andelen barn och ungdomar som känner sig stressade har minskat. Men att mycket har blivit bättre betyder inte att allt är bra. Det finns även negativa förändringar. Till exempel har fler ungdomar druckit sig fulla. För att utvecklingen ska fortsätta åt rätt håll behövs ett aktivt arbete med hälsofrågor. En del av undersökningen handlar om trivseln i skolan. Studier har visat att ju fler elever som trivs och lyckas bra i skolan desto bättre blir hälsoläget. Därför är just en välfungerande skola viktig för elevernas hälsovanor både på kort och på lång sikt. Detta är en förkortad version av enkätundersökningens resultat. Rapporten i sin helhet finns även på www.ltkronoberg.se/fou.

Femmorna Hälsa Din hälsa påverkas av väldigt många olika saker. Till exempel vad du äter och hur ofta du motionerar. Om du röker eller snusar. Hur bra du trivs med dina vänner, din familj och i skolan. Allt detta och mycket mer avgör hur din hälsa är. Femteklassarnas svar på enkäten visar en hel del intressanta resultat. så stor. Femmorna skolkar mindre än de äldre eleverna. De allra flesta femteklassare skolkar faktiskt aldrig. Mobbning är tråkigt nog vanligare bland eleverna i femman än i åttan och i tvåan på gymnasiet. Mer än var tionde elev har blivit mobbad någon gång. Det är lika många flickor som pojkar som blir mobbade. Tobak Svaren visar att nästan inga femteklassare röker. Likadant är det med snus. Några få elever, både pojkar och flickor, har visserligen provat tobak, men de har inte fortsatt. Resultatet är väldigt positivt. Börjar du inte röka eller snusa i tonåren är chansen mycket god att du inte kommer att göra det senare i livet heller. Fritid Det borde finnas mer att göra på fritiden, typ basket. Så skriver en av eleverna i enkäten, och fritiden betyder faktiskt mycket. Det är då du har chansen att vara med kompisar och ägna dig åt dina intressen. Att vara fysiskt aktiv är en sak som är viktig för att må bra både fysiskt och psykiskt. Det kan exempelvis handla om att idrotta, cykla, dansa eller promenera. Ungefär hälften av alla femteklassarna rör på sig i någon form varje dag. Lika många tränar så att de blir andfådda minst fyra gånger i veckan, fler killar än tjejer tränar så ofta. Undersökningen visar att femteklassarna är mer fysiskt aktiva än de äldre eleverna. Skola Eftersom du tillbringar mycket tid i skolan är en bra skolmiljö givetvis viktig för att du ska må bra. Undersökningen visar att mer än nio av tio femteklassare trivs bra i skolan. Tjejerna trivs lite bättre än killarna, men skillnaden är inte

Åttorna Kroppsuppfattning Hur du trivs med ditt utseende och din kropp påverkar din hälsa. De flesta eleverna i undersökningen tycker att de ser bra ut. Men resultatet visar att högstadiet är den tid då tjejer och killar i störst utsträckning är missnöjda med sitt utseende. Framför allt gäller det tjejerna i åttan. Tyvärr märks en tydlig ökning av tjejer som inte trivs med sitt utseende jämfört med undersökningen 2003. Ungefär 40 procent av tjejerna tycker att de är för tjocka. Bland killarna är den siffran 20 procent och lika många killar tycker att de för magra. När det gäller hur man vill förändra sin vikt är det stor skillnad mellan killar och tjejer. Killarna vill i större utsträckning gå upp i vikt, medan tjejerna vill gå ner. Alkohol och tobak Jag röker inte, snusar inte, dricker inte, mitt liv är perfekt. Så skriver en av eleverna i undersökningen. Alla har förstås sin egen bild av hur ett perfekt liv ser ut och det är individuellt vad som får just dig att må bra. Men faktum är att både alkohol och tobak innebär stora risker för hälsan. Med det i åtanke har det skett en del positiva förändringar under åren 2003 2006. Resultatet visar att drygt hälften av åttondeklassarna aldrig har druckit alkohol. Det är en väldigt kraftig ökning jämfört med 2003. Det verkar ha blivit mer ok bland ungdomar att inte dricka alkohol. Andelen elever som snusar har minskat och störst är minskningen bland killarna i åttan, från 14 till 8 procent. Även rökningen har minskat. I åttan röker lite drygt en av tjugo elever och det är fler tjejer än killar som röker. Sex och samlevnad Tonåren är den tid då de flesta börjar utforska sin sexualitet. Att ha möjlighet att göra det på ett tryggt och säkert sätt är viktigt för din hälsa. I åttan har 14 procent av eleverna haft samlag, ungefär lika många killar som tjejer. Omkring 70 procent av dem använde kondom. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och mot graviditet. Andra preventivmedel skyddar bara mot graviditet. Stress Att känna sig stressad i olika situationer är en helt naturlig reaktion och det är för det mesta bra. Men stressar du för ofta kan det vara skadligt för kroppen. Undersökningen visar att tjejer känner sig mycket mer stressade än killar. Hälften av tjejerna i åttan upplever stress minst en gång i veckan eller mer. Ännu vanligare är det att eleverna är irriterade eller på dåligt humör. Jämfört med 2003 märks även en ökning av andelen tjejer som ofta känner sig nere och ledsna.

Andra året Kroppsuppfattning Tre av fem elever i tvåan på gymnasiet tycker att de ser bra ut. Vilket är många fler än vid den första undersök ningen 2003. Detta är en positiv utveckling eftersom din uppfattning om kropp och utseende påverkar din hälsa i stort. Andelen tjejer och killar som upplever att de är för tjocka eller för magra har minskat. Trots det så tycker varannan tjej att de är för tjocka. Var femte kille tycker likadant. Fler killar än tjejer tycker att de är för magra, 25 procent respektive 10 procent. Det är också stora skillnader mellan könen när det gäller hur man vill förändra sin vikt. Fler killar vill gå upp i vikt medan tjejer vill gå ner. Cirka 8 procent av gymnasietjejerna bantar. Alkohol och tobak I enkäten efterfrågar eleverna bland annat mer information till ungdomar om alkohol. Eftersom de flesta ungdomar börjar använda alkohol under tonåren är det förstås viktigt att då även känna till de risker det kan medföra. Ju oftare du dricker dig berusad desto större blir riskerna att utsättas för våld, relationsproblem, ofrivillig sex med mera. Därför är det positivt att andelen gymnasieelever som dricker alkohol ofta har minskat sedan undersökningen 2003. Omkring en tiondel av eleverna i tvåan på gymnasiet har aldrig druckit alkohol. När det gäller tobak så visar resultatet att både rökning och snusning har minskat bland eleverna. Jämför man rökning 2003 med 2006 så är skillnaden störst bland tjejerna, där andelen rökare har sjunkit från 28 till 22 procent. endast 36 procent av tjejerna att skydda sig med kondom, det enda preventivmedlet som skyddar mot både könssjukdomar och graviditet. Undersökningen visar att kondomanvändningen sjunker kraftigt mellan högstadiet och gymnasiet. Stress Att uppleva stress är vanligare bland eleverna i tvåan på gymnasiet än i de lägre årskurserna. Det märks också en tydlig skillnad mellan könen, tjejer känner sig mer stressade än killar. Undersökningen visar att färre elever upplever stress jämfört med 2003. Men trots det känner sig majoriteten av dem stressade en gång i veckan eller oftare. Även kroppsliga besvär som värk av olika slag ökar med åldern och är vanligare bland tjejer. Exempelvis har mer än hälften av tjejerna i tvåan på gymnasiet huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande andel för killarna är en dryg fjärdedel. Sex och samlevnad Cirka 65 procent av gymnasieeleverna i undersökningen har haft samlag och det är ingen större skillnad mellan tjejer och killar. Tyvärr väljer bara hälften av killarna och

Till sist Det är glädjande att se att hälsan och levnadsvanorna bland ungdomar i Kronobergs län har förbättrats under de senaste åren. Undersökningen visar på en positiv utveckling inom i stort sett alla områden. Enkäten gör inget försök att definiera vad hälsa är för något. Var och en av eleverna får istället på egen hand tolka vad begreppet hälsa innebär. De allra flesta eleverna upplever att de har en god eller mycket god hälsa. En viss minskning sker dock i åttan och i andra året i gymnasiet. En jämförelse mellan undersökningarna 2003 och 2006 visar att elevernas självkänsla har ökat. Men det är fortfarande så att killar känner sig mer säkra på sig själva än vad tjejer gör. Tre fjärdedelar av killarna och drygt hälften av tjejerna upplever att de alltid eller ofta känner sig säkra på sig själva. Även när det gäller hur eleverna trivs med sin livssituation är enkätsvaren positiv läsning. De flesta trivs bra eller mycket bra med livet just nu. Men trivseln är något lägre i de högre årskurserna och lägre bland tjejer jämfört med killar. En tydlig förändring som gäller både tjejer och killar är att oron för miljöförstöring har ökat markant. Eleverna tillfrågades om deras oro för en rad olika scenario. Och att miljöförstöringen ska ta död på naturen var det som oroade dem allra mest. Denna oro bör ses som positiv eftersom den kan leda till ökat engagemang för en bättre miljö. Den här undersökningen är unik på många sätt. Det är den enda studien som gör det möjligt med jämförelser över tid och mellan kommunerna i länet. Dessutom täcker den in stora delar av folkhälsoområdet och samarbetet med skolorna bidrar till god svarsfrekvens. Även om mycket har blivit bättre finns det fortfarande stort utrymme för förbättringar inom barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Det är viktigt att diskutera hur du och personerna i din omgivning kan bidra till en bättre hälsa. Som en hjälp på vägen har FoU-centrum i Landstinget Kronoberg tillsammans med Växjö universitet tagit fram ett diskussionsmaterial, Värsta hälsan typ!, som finns tillgängligt på www.ltkronoberg.se/fou.

Ingrid Edvardsson, Folkhälsoutvecklare, MPH. Tobias Andersson, Med. Dr. FoU-centrum Populärversionen, rapporten i sin helhet samt diskussionsmaterialet Värsta hälsan typ! finns tillgängliga på FoU-centrums webbsida. FoU-centrum 0470-58 63 85 www.ltkronoberg.se/fou Produktion och foto: Filip Lendahls. Tecknad serie: Maria Fredriksson. Tryck: Löwex Trycksaker AB. Januari 2008