BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR



Relevanta dokument
BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA AKUSTIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA GEOTEKNIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA STYRSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA BRANDSKYDD KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

GENERELLA ANVISNINGAR

BILAGA PROJEKTLEDARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA EL, TELE, OCH TRANSPORTSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARKITEKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

Utförs av Aktivitet Not Skede Huvudarena Arkitekt tidig Volymstudie av kommersiella lokaler och Pågår. Klart sep-14

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

MILJÖPLAN FÖR. Projektör: Entreprenör: Beställare: Mall Miljöplan (6)

Uppdatering EIO Q Ledningssystem

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

Fuktbegrepp - definitioner

Trafikkontorets krav

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Kontrollplan enligt PBL 2010

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en rivningsentreprenad

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Riktlinjer Projekterande konsulter

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Metodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Investeringsprocessen

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad

KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

Lokalprojekt från idé till verklighet

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Förfrågan Arkitekt Kv Enen 8 & 9

Projekteringsprocessen

Administrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6

Projekteringsprocessen. Construction Management

Byggandets Kontraktskommitté

KVALITETSPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Projektorganisation. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag

Kvalitets- och miljöplan SolTech Energy

Förslag på Kontrollplan enligt PBL

Rutin för Kontrollansvarig

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande.

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad

2

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: Ändrad:

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal

Tekniska anvisningar Inbrottslarm

Branschens egen kravmärkning.

Teknisk handbok Projektering

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

BESTÄLLARINFORMATION ORIENTERING OM BESTÄLLARENS VERKSAMHET

Vägledning Antikvarisk medverkan

06.51 Administrativa arbetsuppgifter

Fastighetskontoret Fastighetsavdelningen

Byggledning checklista nr 1 Rev: Kategorisering av projekt. Ja Nej Kommentar. Har intern entreprenör utsetts för litet projekt

Upprättad: Dat Rev KVALITETS- & MILJÖPLAN

Att rita, konstruera och planera färdigt innan produktionsstart. Att avsätta tillräckliga resurser för projekt- och platsledning. Att stötta varandra.

KVALITETSSYSTEM SS ISO Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr:

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Upprustning av Stockholms stadsbibliotek, fastigheten Spelbomskan 16, ombyggnad, renovering och utveckling. Reviderat inriktningsbeslut. Lägesrapport.

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Uppdragsgivare: Fastighetsnämnden. Beslutad Fastighetsavdelningen Tekniska kontoret

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

för fuktsäker byggprocess

Riktlinje BIM Samgranskning

1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35

NY BYGGNAD FÖR NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET. Detta avtal om projektering ( Avtalet ) har ingåtts mellan följande parter.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Gemensamt miljöprogram för Akademiska Hus och Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle ÖVERGRIPANDE DEL. För projektet: Bibliotek

Riktlinje BIM Samgranskning

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

Datum: Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Svebyprogrammet. Energiverifikat. Version uppföljning av energikrav under byggprocessen

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Tekniska Serviceförvaltningen Nässjö kommun

Skeden i ett VA-Projekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Transkript:

Version: 2a 2014-10-01 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING... 6 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 6 Kreativ process... 6 Systemval... 7 DOKUMENTATION... 7 Beskrivningar... 8 Ritningar... 8 KALKYL... 8 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 9 KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER... 9 Geometri... 9 Detaljering... 9 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 10 Dokumentation... 10 Kontroll... 11 Färdigställande... 11 BYGGSKEDE... 12 Bygghandling... 12 Produktion... 12 Dokumentation... 12 FÖRVALTNINGSSKEDE... 14 Driftuppföljning... 14 Version: 2a 2014-10-01 2

PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. Bilaga miljö och hälsa avser främst att beskriva projekteringsprocessen för samordnare i projektet avseende krav på miljö och hälsa. BEHOVSANALYS Normalt deltar inte samordnare inom miljö och hälsa i detta skede. KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte samordnare inom miljö och hälsa i detta skede. Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt och den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. I detta skede bedöms resursbehovet av samordnare i aktuellt projekt. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter - krav på miljöinventering av aktuell lokal, fastighet eller tomt Utförande: Speciella företeelser, som kan påverka val av tomt eller placering skall belysas. Översiktlig sammanställning utgörs av: - miljöinventering av byggnad - riskanalyser - markutredning, eventuella föroreningar - eventuella utsläpp till luft mark eller vatten från kommande verksamhet - buller från kommande verksamhet - behov och krav på utemiljö - särskilda krav beträffande innemiljö t.ex. luft, emissioner, klimat - fukt, se separat bilaga - energi, se separat bilaga Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Version: 2a 2014-10-01 3

Avlämning: Genomförda utredningar och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag Miljö och Hälsa till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys innehållande: - markutredning - förväntad påverkan miljö och hälsa samt riskanalys från kommande verksamhet - särskilda krav på innemiljö för kommande verksamhet - ev. riskanalys Vid ombyggnad: - miljöbedömning av byggnad - ev. markutredning - miljöförbättrande åtgärder Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför upprepas de inte i programhandlingen. Målet med programhandling Miljö och Hälsa är att utreda, sammanställa och dokumentera de förutsättningar och krav som behövs för fortsatt projektering, inte att tillhandahålla lösningar. Övergripande byggnadspåverkande krav avseende miljö och hälsa inarbetas i de övrigas redovisning. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen/byggnaden och mark samt de krav som ställts. Kostnadsberäkning utförs inte av samordnaren. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter: - byggsektorns miljömål införes i riktlinjer - Gällande Riktlinjer från Kärnfastgheter Tillhandahållna mallar: - - Utförande: - identifiering av aktuell projektspecifik miljölagstiftning - vid projekteringsmöten skall samordnaren inom miljö och hälsa se till att området bevakas genom att i dialog med varje projektör identifiera aktuella aspekter/risker för respektive projektörs ansvarsområde - miljöplanen bör innehålla redovisning av hur Hänsynsreglerna i Miljöbalken följs t.ex.hantering av avfall, kemikalier, materialval, innemiljö - påträffas förorenade områden byggnad och/eller mark skall nödvändiga myndighetskontakter tas i tidigt skede för anmälningar/ansökan om sanering Version: 2a 2014-10-01 4

- eventuellt tas kontakt med miljöförvaltningen för samråd i tidigt skede i processen vad gäller inne och utemiljö (utförs i samråd med projekteringsledaren) Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Programhandling Miljö och Hälsa innehållande: - projektspecifik lagstiftning som gäller miljö och hälsa t.ex. miljöbalken med dess föreskrifter, PBL - miljöbedömning av fastighet - utredning av mark, luft, vatten - bilagor med informationshandlingar nödvändiga för projektet ex. situationsplan med beskrivning av provtagningspunkter byggnad och mark - dokumentation från eventuella samråd i tidigt skede med miljöförvaltning Version: 2a 2014-10-01 5

PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras i alla kritiska snitt och måttsättas. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principschema på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ process Samordnaren för miljö och hälsa skall ta del av arkitektens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå verksamheten och målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning. Underlag för en miljöbedömning av förutsättningarna för projektet skall tas fram i tidigt skede för att undvika förseningar och tidigt beräkna eventuella extra kostnader. Samordnaren skall informera om projektspecifika risker, specifik miljölagstiftning samt nödvändiga myndighetskontakter, med utgångspunkt i de förslag som framkommer i den kreativa processen. Vid projekteringsmöten skall Miljö och Hälsa samordnaren se till att området bevakas genom att i dialog med varje projektör fånga aktuella aspekter/risker för respektive område. Miljö och hälsa skall tas upp som en separat punkt i mötesprotokoll. Version: 2a 2014-10-01 6

Presentationen görs med hjälp av situationsplaner, foto med provtagningsplatser utmärkta. Rapport ska skrivas och den skall ha en beskrivning av förutsättningarna samt förslag på åtgärder. Åtgärderna skall vara möjliga att prissätta. Avlämning kreativ process: - riskanalys av de förslag som avses studeras vidare - miljöförbättrande förslag Systemval Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Viss fördjupad analys måste göras för att slutligt välja system samt hur detta skall lösas in i projektet. I denna process är det samordnarens ansvar att aktivt delta för att driva processen framåt samt göra bedömningar när underlaget är tillräckligt för beslut. Samordnaren skall tillsammans med samtliga projektörer bedöma och sammanställa miljö och hälsoaspekter för systemval. Samordnaren skall sammanställa de miljöförbättrande åtgärder som projektörerna föreslagit i sina utredningar och göra en bedömning om detta är tillräckligt med avseende på lagstiftning, Kärnfastigheters krav samt aktuell projektbeskrivning. Där olika intressen kolliderar bör samråd genomföras för att hitta praktiska lösningar genom prioriteringar. Efter godkänd samordning, godtagbara ekonomiska ramar och ett kostnadseffektivt val av åtgärder för identifierade miljöaspekter ex. sanering, miljöförbättrande åtgärder. Avlämning Systemval : Påbörjad systemvalsbeskrivning innehållande: - identifiering av risker och miljöpåverkan för bygg och förvaltning i valt system - förslag till riskeliminering - miljöprogram för projektering - eventuell kostnadspåverkan av valt förslag DOKUMENTATION Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Systemkalkylen skall baseras på systemhandlingarna. Handlingarna måste därför vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Version: 2a 2014-10-01 7

Beskrivningar Miljöprogram; skall innehålla en sammanställning av projektspecifika miljöplaner från varje projektör. - identifiering av projektspecifik lagstiftning - särskilda krav från fastighetsägare och hyresgäst - riskanalys miljö och hälsa med tillhörande förslag till riskeliminering - sammanställning miljöplan för projektering och projekt, där visas hur Miljöbalkens hänsynsregler följs samt hur Byggsektorns miljömål följs upp - kalkylförutsättningar Projektbeskrivning innehållande: - uppdaterad Beslutsunderlag och alternativa lösningar Miljöförbättrande åtgärder. Ritningar Vid behov upprättas erforderliga handlingar. KALKYL Systemkalkylen baseras på systemhandlingarna. Kalkylen skall till största delen vara mängdbaserad. Förenklingar och antaganden får göras där information saknas. Kalkyl ingår inte i samordnarens åtagande. Version: 2a 2014-10-01 8

PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri Byggnadens geometri fastställs. AVSTÄMNING GEOMETRI: PLANER OCH SEKTIONER Detaljering I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar i nästa fas. Samordning sker av varje projektörs miljöplan. Version: 2a 2014-10-01 9

AVSTÄMNING: KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte samordnas - tidpunkter för eventuella saneringar - materialval - faktorer som rör inneklimat - miljöförbättrande åtgärder - identifiering av punkter som rör miljö och hälsa i AF-delen - avslag från krav skall motiveras, dokumenteras och meddelas projektledaren FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar och beskrivningar inklusive eventuella bygg-pm. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Handlingarna skall även innehålla sådana krav som beställaren har för dokumentation, uppföljning och förvaltning av byggnaden. Tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter eller intern föreskrift skall vara preciserad i dokument eller förteckning i förfrågningsunderlaget och de skall användas för verifiering i entreprenaden. Beskrivningar I förfrågningsunderlaget skall krav inom området miljö och hälsa anpassat för projektet finnas. Det kan innebära: - miljöprogram innehållande t.ex. saneringar, avfallshantering, materialval, kemikalier, inneklimat, utemiljö -ska beskriva projektets åtgärder för att uppfylla Hänsynsreglerna i miljöbalken, miljömål samt projektets ambitioner. - AF-delen skall innehålla vilka miljöpåverkande åtgärder som entreprenören ska redovisa i planen för att den totala miljöbelastningen skall minska, se AFC/D.224. - omfattning av eventuella revisioner - handlingsförteckning Version: 2a 2014-10-01 10

Ritningar BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - eventuell saneringsplan AVSTÄMNING: SLUTSAMORDNING. - uppföljning av projektörernas egen kontroll att de innehåller aspekter på miljö och hälsa inom deras respektive område. Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till berörda brukare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - Färdigställande När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter distribueras handlingarna till av projektledaren angiven plats. AVSTÄMNING: SKEDE DETALJPROJEKTERING - normalt deltar inte samordnare miljö och hälsa UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - normalt deltar inte samordnare miljö och hälsa Version: 2a 2014-10-01 11

BYGGSKEDE BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Konsult deltar efter behov vid projektgenomgång med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som han anser skall närvara. AVSTÄMNING BYGGHANDLING: - slutlig egenkontroll, samordning vid behov - kontroll av eventuella materialval avvikelser från miljöprogram STARTMÖTE MED ENTREPRENÖRER - samordnare för miljö och hälsa skall gå igenom projektets miljöprogram med entreprenörer i ett inledande skede Produktion Konsulter deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skalldelges beställarens representant. Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, arbetsmiljö- och miljö-/hälsosynpunkt. Samordnare för miljö och hälsa genomför miljörevisioner enligt AF-del. Dokumentation SLUTBESIKTNING - AVSTÄMNING: BYGGSKEDE Version: 2a 2014-10-01 12

- samordnare för miljö och hälsa utvärderar, sammanställer miljöprogrammet tillsammans med projektledaren och kontrollerar att erforderliga handlingar lämnats in till miljömyndigheter - samordnaren för miljö och hälsa deltar vid möte återföring av erfarenheter Version: 2a 2014-10-01 13

FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 2a 2014-10-01 14