Revisionsrapport 2016 Kungsbacka kommun

Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Kungsbacka kommun Granskning avseende utredning och uppföljning av familjehem

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Avgränsningar... 3 2.5. Metod... 3 3. Utredning och uppföljning av familjehem... 4 3.1. Utredning av familjehem... 4 3.2. Stöd till familjehem... 8 3.3. Uppföljning av familjehem...10 3.4. Kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem...13 4. Samlad bedömning...15 4.1. Slutsatser...15 4.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna...15 4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer...16 Bilagor: Bilaga 1 Bakgrund Bilaga 2 Revisionskriterier Bilaga 3 Organisation och förutsättningar Bilaga 3 Källförteckning Bilaga 4 Aktgranskning 1

1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat familjehemsvården i kommunen. Syftet har varit att bedöma hur nämnden för individ- och familjeomsorg säkerställer en ändamålsenlig familjehemsvård. Familjeenhetens rutinstöd för utredning av familjehem omfattar ett översiktligt flödesschema, mallar för utredningens olika delar samt mall för dokumentation. Granskningen visar att mallen för dokumentation är inte tydligt kopplad till övriga rutiner och mallar. Genomförd aktgranskning visar att utredningen med ett fåtal undantag har genomförts och dokumenterats i enlighet med kraven i lagstiftning och föreskrift. Granskningen visar att det på grund av hög personalomsättning bland familjehemssekreterare saknas tillräcklig kontinuitet i det löpande stödet. Detta medför att familjehemssekreterarna inte kan erbjuda stöd eller bygga en tillräcklig relation med familjehemmen i önskad omfattning. Granskningen visar att det inte görs någon samlad uppföljning av stödet och att det saknas rutin för uppföljning och utvärdering av stöd till familjehemmen. Genomförd aktgranskning visar att merparten av de granskade genomförandeplanerna saknar flera delar som krävs enligt socialtjänstlagen. Bland annat saknas det i flera fall uppgifter om hur och när genomförandeplanen ska följas upp. Granskningen visar att det saknas samlad och dokumenterad uppföljning till nämnden avseende arbetet med familjehem, utöver den uppföljning i individärenden som ges till utskottet under nämnden för individ- och familjeomsorg. Vidare framgår att det saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för egenkontroll av arbetet med familjehemsplaceringar. Nämnden förlitar sig på konsulentföretagens uppföljning av familjehemmen vilket upplevs som osäkert. Det saknas en övergripande plan för uppföljning och kvalitetskontroll för upphandlad verksamhet, inklusive konsulentstödda familjehem. Det har inte genomförts någon avtalsuppföljning utifrån de ramavtal som tecknades med leverantörer i juni 2015. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden individ- och familjeomsorg att: Tillse att mallen för dokumentation tydligare kopplas till de moment som genomförs inom ramen för utredningen, för att ytterligare säkerställa en ändamålsenlig utredning. Säkerställa att referenser inhämtas och dokumenteras i enlighet med kraven i aktuella regelverk. Säkerställa att genomförandeplaner upprättas i enlighet med kraven och rekommendationerna i aktuella regelverk. Tillse att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar dokumenteras på ett strukturerat sätt utifrån kraven i aktuella regelverk. Säkerställa en tillräcklig övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt att det är väsentligt att genomföra en granskning av kommunens arbete med familjehemsvården. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga 1. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar att bedöma hur nämnden för individ- och familjeomsorg säkerställer en ändamålsenlig familjehemsvård, det vill säga i enlighet med gällande lagar, regler och fullmäktiges beslut. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur säkerställer nämnden en ändamålsenlig utredning av familjehem? Hur säkerställer nämnden ett ändamålsenligt stöd till familjehemmen? Hur säkerställer nämnden en ändamålsenlig uppföljning av familjehemmen? Hur säkerställer nämnden kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem? 2.3. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga 2. 2.4. Avgränsningar Granskningen avser nämnden för individ- och familjeomsorg. Granskningen avser arbetet med familjehemsvård som bedrivs av nämnden för individ- och familjeomsorg. Granskningen avser inte nämndens strategiska arbete med behov och rekrytering av familjehem. I bilaga 3 ges en introduktion av vad familjehemsvård innebär och hur familjehemsvården organiserats i Kungsbacka kommun. 2.5. Metod Granskningen har genomförs genom dokumentstudier, intervjuer och aktgranskning. Källförteckning framgår av bilaga 4. Samtliga intervjuade har getts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. Aktgranskningen har i förhållande till 124 pågående familjehemsplaceringar under 2016 omfattat tio i alfabetisk ordning utvalda barnakter samt motsvarande familjehemsakter under den senaste tvåårsperioden. Den omfattar familjehem där kommunen har pågående placeringar under tidsperioden. Detta för att bedöma om dokumentationen avseende utredning, stöd och uppföljning sker ändamålsenligt, det vill säga i enlighet med lagstiftning, föreskrifter, riktlinjer och rutiner. Inom ramen för aktgranskningen har vi tagit fram en checklista utifrån kraven i SoL och SOSFS 2012:11. Se bilaga 5 för aktgranskningen. 3

3. Utredning och uppföljning av familjehem I detta kapitel beskrivs resultatet utifrån de iakttagelser i granskningen som vi bedömer vara mest relevanta. För varje iakttagelse framgår först vår bedömning och därefter underlagen för bedömningen. Avsnitt Våra iakttagelser 3.1 Familjeenhetens rutinstöd för utredning omfattar ett översiktligt flödesschema, mallar för utredningens olika delar samt mall för dokumentation. Utredningar granskas av förste socialsekreterare innan de lämnas till nämnden för beslut. Granskningen visar att mallen för dokumentation är inte tydligt kopplad till övriga rutiner och mallar. Genomförd aktgranskning visar att utredningen med ett fåtal undantag har genomförts och dokumenterats i enlighet med kraven i lagstiftning och föreskrift. I tre ärenden är det inte tydligt om tillräckligt många referenser har inhämtats för familjehemmen. 3.2 På grund av hög personalomsättning bland familjehemssekreterare saknas tillräcklig kontinuitet i det löpande stödet. Detta medför att familjehemssekreterarna inte kan erbjuda stöd eller bygga en tillräcklig relation med familjehemmen i önskad omfattning. Det uppges även försvåra proaktiva stödinsatser. Granskningen visar att det inte görs någon samlad uppföljning av stödet och att det saknas rutin för uppföljning och utvärdering av stöd till familjehemmen. 3.3 Genomförd aktgranskning visar att merparten av de granskade genomförandeplanerna saknar flera delar som krävs enligt SoL. Bland annat saknas det i flera fall uppgifter om hur och när genomförandeplanen ska följas upp. Vidare framgår att det i sex av de granskade genomförandeplanerna inte heller tydligt framgår huruvida familjehemmet har deltagit i framtagandet av genomförandeplanen. Granskningen visar att det utöver den uppföljning i individärenden som görs till utskottet för individ- och familjeomsorg saknas samlad och dokumenterad uppföljning till nämnden avseende arbetet med familjehem. Vidare framgår att det saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för egenkontroll av arbetet med familjehemsplaceringar. 3.4 Nämnden förlitar sig på konsulentföretagens uppföljning av familjehemmen vilket upplevs som osäkert. Den utvärdering som skulle genomföras årligen av den konsulentstödda familjehemsvården har endast genomförts under 2014. Det saknas en övergripande plan för uppföljning och kvalitetskontroll för upphandlad verksamhet, inklusive konsulentstödda familjehem. Konsulentstödda familjehem granskas inte inom ramen för intern kontroll. Det har inte genomförts någon avtalsuppföljning utifrån de ramavtal som tecknades med leverantörer i juni 2015. 3.1. Utredning av familjehem 3.1.1. Vår bedömning I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) regleras vilka uppgifter och metoder som ska användas inom ramen för utredning av familjehem. Kommunens 4

socialnämnd ska enligt föreskrifterna bedöma hemmets lämplighet genom att väga samman vad som har framkommit vid utredningen. Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för denna ska tillsammans med övriga fakta om familjen sammanställas i en familjehemsutredning. Enligt vår bedömning har nämnden i huvudsak säkerställt ett ändamålsenligt dokumenterat stöd för utredning av familjehem. Familjeenhetens rutinstöd för utredning omfattar ett översiktligt flödesschema, mallar för utredningens olika delar samt mall för dokumentation. Genomförd aktgranskning visar att utredningarna i huvudsak görs i enlighet med aktuella regelverk och nämndens dokumenterade stöd. Utredningar granskas av förste socialsekreterare innan de lämnas till utskottet för beslut vilket vi bedömer som positivt. Vi bedömer däremot att nämnden kan på ett tydligare sätt koppla mallen för dokumentation till de arbetsmoment som genomförs inom ramen för utredningen för att ytterligare säkerställa en ändamålsenlig utredning. Utifrån aktgranskningen bedömer vi att nämnden bör säkerställa att referenser inhämtas och dokumenteras i enlighet med kraven i aktuella regelverk. Vi bedömer även att nämnden bör tillse att arbetet med att förbättra processtödet genomförs i enlighet med nämndens tidigare svar till revisionen. I nämnden för individ- och familjeomsorgs svar på revisionens förstudie 2015 angavs att ett arbete ska genomföras med förbättrat processtöd under 2016. Detta för att hantera risken om att det är otydligt hur utredningar ska dokumenteras. Vi har i granskningen inte kunnat se att några mallar eller stöddokument har förändrats under innevarande år. 3.1.2. Underlag för bedömning Granskningen visar att enhetens process för utredning av familjehem följer samma rutiner som vid förstudien år 2015. I förstudien framkom att alla familjer som anmäler intresse att bli familjehem blir kontaktade för en första telefonintervju och ett informationsbesök. Om familjen fortfarande är intresserad och om enheten bedömer att den kan vara lämplig inleds en utredning. Utredning inleds även om aktuellt beslut om placering saknas då erfarenheten har visat att nya hem ständigt behövs. Utredningen sker enligt de intervjuade enligt ett flödesschema i sju punkter. Flödesschemat är översiktligt och innehåller inga rutinbeskrivningar eller liknande för respektive steg. Utredningar ska omfatta följande aktiviteter: Registerkontroll Samråd med annan kommun Intervju Referenser Barnintervju (avser barn som finns i familjen sedan tidigare) Tolkning Återkoppling 5

Processen är utformad så att varje steg innebär en fördjupning av utredningen. Detta innebär att utredningen kan avbrytas efter varje enskilt steg. Detta sker om det framkommer omständigheter som innebär att familjen inte anses lämplig som familjehem. Processen kan också avbrytas om den aktuella familjen väljer att inte gå vidare med uppdraget. Vid sidan om flödesschemat finns utredningsstöd i form av intervjuguider (för telefonintervju, barnintervju, nätverksintervju, intervju med familjen samt referenstagning), hälsodeklaration och medgivande om registerkontroll. För intervjun med familjen används den så kallade Kälvestenmetoden. Den innehåller ett intervjuformulär som används för intervjuer vid familjehemsutredning i ett flertal svenska kommuner. Intervjuerna ska behandla frågor om bland annat familjehemsföräldrarnas bakgrund och uppväxt, familjens rollfördelning, samspel och hur kommunikationen fungerar i familjen. Intervjuerna berör även familjens nätverk (till exempel släktrelationer och vänner), hälsotillstånd och tankar om uppdraget som familjehem. Intervjuerna tolkas av externt anlitad terapeut med särskild utbildning samt av familjehemssekreterarna. Intervjuerna kompletteras med ytterligare frågor i de fall familjen tillhör barnet eller ungdomens nätverk och om den intresserade familjen saknar egna barn. Av intervjuer framgår att huvudregeln för placering är att familjehemsutredningen ska vara slutförd innan placeringen verkställs. Syftet är att undvika att barnet eller ungdomen tvingas till omplacering om utredningen visar att familjen inte är lämplig som familjehem. I slutfasen av familjehemsutredningen ska barnets eller ungdomens behov matchas mot familjehemmets förutsättningar att ge vård. Detta sker i samverkan mellan barn- och familjehemssekreterare. I de fall placering avser familjehem i barnets eller ungdomens nätverk (till exempel hos släktingar) sker placering ofta redan under utredningens gång. Detta anses vara ett mindre problem (än vid placering i annan familj) då det placerade barnet eller ungdomen känner familjen sedan tidigare. Dokumentation av familjehemsutredningar uppges ske i förvaltningens digitala ärendehanteringssystem enligt en framtagen mall. Av mallen framgår vad som ska dokumenteras. Detta innefattar: Anledning till utredning Bedömning Utredningsmetod/Kontakter under utredningen Samråd Familjehemmets aktuella situation Familjehemsföräldrarnas bakgrund Motiv att bli familjehem Erfarenhet av arbete med barn Föräldraförmåga Barnets situation 6

Referenser Kommunikation Dokumentation i mallen genomförs enligt uppgift på två olika sätt. Dokumentationen sker i ett första steg under utredningens gång då allt som framkommer dokumenteras. Enheten har under det senaste året tagit fram ett arbetsdokument för Kälvestensutredningen som innebär att intervjuanteckningarna direkt efter intervjun dokumenteras i utredningen. I ett andra steg anpassas dokumentationen som underlag för utskottets beslut, då i en mer sammanfattad version med väsentliga iakttagelser. I de fall ett ärende ska presenteras för utskottet går förste socialsekreterare igenom utredningen för att säkerställa att samtliga steg genomförts och finns dokumenterade. Det är även förste socialsekreterare som deltar och redovisar ärenden vid utskottssammanträden. Inom ramen för granskningen har vi tagit del av mall för dokumentation samt ovan beskriven process för utredning. Vi noterar att innehållet i mallen inte tydligt anknyter till det ovan redovisade flödesschemat eller övrigt rutinstöd för utredning av familjehem. Till exempel skiljer sig struktur och rubriker åt mellan de olika dokumenten. Av genomförda intervjuer framgår att det i huvudsak upplevs finnas ett tillräckligt stöd för utredningarna och att dokumentation sker likartat med god kvalitet. I nämndens svar på revisionens förstudie 2015 angavs att ett arbete ska genomföras med förbättrat processtöd under 2016. Detta för att hantera risken om att det är otydligt hur utredningar ska dokumenteras. Vi har i granskningen inte kunnat se att några mallar eller stöddokument har förändrats under innevarande år. I intervjuer har framförts att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till utredningen. I samband med familjehemsutredning för icke-europeiska ensamkommande barn har framkommit ett behov av komplettering till Kälvestensmetoden. Flera av de ensamkommande barnen placeras i familjehem inom barnets nätverk. Enligt de intervjuade finns det i flera fall språkliga och kulturella utmaningar vilket intervjufrågorna i Kälvestensmetoden inte är anpassade för. Av intervju med barn- och familjehemssekreterare framgår även att det upplevs finnas ett behov av att i större utsträckning ta hänsyn till anknytningsmönster, både utifrån barnets- och familjehemmets perspektiv. Enligt de intervjuade är detta viktigt för att undvika oplanerad flytt från familjehemmet, så kallat sammanbrott. Kälvestensmetoden upplevs inte vara helt tillräcklig för att kartlägga och uppmärksamma anknytningsmönster. De intervjuade uppger därför att det finns behov av att ta fram ett koncept för anknytningsmönster. 3.1.3. Resultat från aktgranskning kopplat till utredning av familjehem Aktgranskningen visar att familjehemsutredningen är dokumenterad i samtliga granskade ärenden. Med ett fåtal undantag har utredningen genomförts och dokumenterats i enlighet med kraven i lagstiftning och föreskrift. I tre ärenden är det inte tydligt om tillräckligt många referenser har inhämtats för familjehemmen. I ett ärende gjordes bedömningen att 7

konsulentens utredning behövde kompletteras med hembesök. Av utredningen framgår däremot inte någon dokumentation av hembesök. I två ärenden noterar vi att det inte framgår huruvida intervjuer har genomförts utifrån Kälvestensmetoden som enligt förvaltningens rutin ska användas. 3.2. Stöd till familjehem 3.2.1. Vår bedömning Enligt SoL och SOSFS 2012:11 ska socialnämnden ge råd, stöd och annan hjälp till familjehemmen samt verka för att familjehem får lämplig utbildning. Vidare bör nämnden tillse att den handledning och fortbildning som familjehemmen får är anpassad till uppdragets karaktär. Av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) framgår att nämndens egenkontroll av familjehem bör omfatta uppgifter om bland annat vårdnadshavarnas och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av socialnämndens råd, stöd och hjälp. Vi bedömer att nämnden inte säkerställt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för genomförande och dokumentation av stödet till familjehemmen. Granskningen visar att nämnden erbjuder stöd till familjehem genom flera olika typer av insatser. Däremot saknas riktlinjer för hur insatserna ska genomföras och hur genomförda stödinsatser ska dokumenteras. I aktgranskningen noteras att det i flera akter inte tydligt framgår vilket stöd som har givits till familjehemmen. Enligt vår bedömning är det väsentligt att nämnden säkerställer tillräckliga resurser i syfte att verka för ökad kontinuitet i stödet till familjehemmen. I granskningen har framkommit att det saknas resurser för att ge ett ändamålsenligt löpande stöd. Enligt vår bedömning bör nämnden tillse en strukturerad uppföljning, utvärdering och egenkontroll av stödet till familjehemmen. Nämnden har inte beslutat om eller genomfört någon samlad uppföljning eller utvärdering av stödet till familjehemmen i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Av nämndens tidigare svar till revisionen framgår att nämnden avsåg att minska eventuellt personberoende i utförandet av stöd till familjehemmen. En rutin skulle utarbetas som syftade till att familjehemmen två gånger per år skulle tillfrågas om hur de upplevde stödet. Av granskningen framgår att någon sådan rutin inte har utarbetats. I granskningen har framkommit att förvaltningen med start från 2017 kommer följa nyckeltal med bäring på stödet till familjehemmen. Vi ser positivt på arbetet med uppföljning genom nyckeltalen. 3.2.2. Underlag för bedömning Stöd till familjehemmen sker enligt de intervjuade genom ett stort antal olika insatser. Varje familjehem: Har en familjehemssekreterare som ger stöd, råd och handledning i uppdraget 8

Har möjlighet till gemensamt stöd från familjehemssekreterare och barnsekreterare Har möjlighet att få extern handledning vid behov Kan få tillgång till avlastningsfamilj Kan få stöd i att arbeta med anknytning av terapeuter utbildade enligt Marte Meo 1 Erbjuds familjehemsutbildning Erbjuds föreläsningar Enligt familjeenheten är det endast ett fåtal familjer som får extern handledning eller stöd av avlastningsfamilj. Extern handledning erbjuds om familjen själv efterfrågar det eller om familjehemssekreteraren upplever att det finns behov. Det kan till exempel ske om familjehemssekreteraren saknar den kompetens som behövs för att stödja familjen med särskild problematik. I de fall avlastningsboende används är det alltid hos någon kontakt i familjens nätverk, till exempel en släkting, som barnet/ungdomen träffat tidigare. Sedan våren 2015 är två av enhetens familjehemssekreterare utbildade terapeuter som arbetar med anknytning enligt Marte meo (se fotnot 3). Enheten har beslutat att dessa i huvudsak ska arbeta med nyplaceringar för att hjälpa familjerna och barnet att få en bra anknytning. Metoden kan även komma att användas i fall då pågående familjehemsplaceringar inte fungerar som de ska. De familjehem i Kungsbacka som har barn som går i skolan ges även ett särskilt stöd i rollen som skolföräldrar genom att kommunen deltar i Skolfamprojektet. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell som används för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Arbetet bedrivs utifrån en vedertagen metod där socialtjänsten och skolan samverkar med utgångspunkt i (den familjehemsplacerade) elevens förutsättningar att klara skolan. Förvaltningen uppger att alla nya familjehem erbjuds Socialstyrelsens grundutbildning för familjehem, Ett hem att växa i familjehemmets bok. Utbildningen ges en till två gånger per år i samverkan med Varbergs kommun. Enhetschefen uppger att i stort sett alla nya familjehem genomgår utbildningen. Undantag avser enstaka familjehem där medverkan i utbildningen inte varit möjlig av planeringsskäl. Även gamla familjehem har erbjudits utbildningen eftersom den inte erbjöds då dessa familjehem först anlitades av kommunen. Av genomförda intervjuer framgår även att enheten under hösten 2016 erbjudit extern utbildning för familjehem med fokus på ensamkommande barn. Av genomförda intervjuer framgår att det genom ovan beskrivna insatser upplevs finnas goda möjligheter att erbjuda stöd till familjehemmen. Däremot framgår att det finns utmaningar avseende det löpande stödet till familjehemmen. På grund av den höga personalomsättningen bland familjehemssekreterarna uppges att det saknas tillräcklig kontinuitet i det löpande stödet. Det medför att familjehemssekreterarna upplever att de inte kan erbjuda stöd i önskad omfattning eller bygga en tillräcklig relation med familjehemmen. Det uppges även försvåra möjligheter till proaktivt stöd vilket ses som viktigt för att kunna undvika negativa händelser inom ramen för placeringen. Enligt intervjuade barn- och familjehemssekreterare finns 1 Marte meo är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar, lärare, och personal i vård och omsorg att stödja en positiv utveckling hos dem de ansvarar för. Den har använts i Sverige sedan 1990-talet. 9

tendenser att familjehem som inte är nöjda med stödet ställer krav på högre ersättning och/eller är mindre intresserade av att fortsätta som familjehem. Stöd som ges till familjehem ska dokumenteras i akten. I granskningen har framkommit att det saknas riktlinjer för hur genomförda insatser ska dokumenteras. Det saknas även riktlinjer för hur de olika stödinsatserna ska genomföras. Av nämndens svar 2015 på revisionens förstudie framgår att nämnden avsåg att säkerställa att familjehemmen får det stöd de är i behov av oavsett vem som är familjehemssekreterare. Som stöd i arbetet skulle en ny rutin utarbetas. Rutinen skulle innebära att förvaltningen två gånger om året frågar familjehemmen om hur de upplever stödet och vad som kan utvecklas. Dessa uppföljningar skulle enligt svaret dokumenteras i familjehemmets akt. Av intervjuer framgår att enheten med hänvisning till tidsbrist inte har arbetat fram någon rutin för uppföljning och utvärdering av stöd till familjehemmen. Det uppges fortfarande vara aktuellt att arbeta fram en sådan rutin. I intervjuer framgår även att det inte görs någon samlad uppföljning av hur olika stödinsatser fungerar. Av intervju med förvaltningschef och verksamhetschef framgår att förvaltningen under 2017 kommer att följa nyckeltal avseende stödet till familjehem och de placerande. Nyckeltal har arbetats fram utifrån nämndens mål om att behandling ska ske på hemmaplan. Förvaltningen kommer bland annat att följa nyckeltal för hur många barn som växer upp i familjehem utan sammanbrott samt nyckeltal kopplat till barn som kan flytta hem till sina biologiska föräldrar. 3.2.3. Resultat av aktgranskning kopplat till stöd till familjehem Utifrån aktgranskningen noterar vi att det i fem av tio ärenden inte tydligt framgår vilket stöd som givits till familjehemmet avseende utbildning, fortbildning och handledning. 3.3. Uppföljning av familjehem 3.3.1. Vår bedömning Vi bedömer att nämnden har säkerställt en i huvudsak ändamålsenlig uppföljning av familjehem utifrån ett individperspektiv. Vi anser emellertid att nämnden bör tillse att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar utvecklas så att den dokumenteras på ett strukturerat sätt utifrån kraven i aktuella regelverk. Av granskningen framgår att familjeenheten saknar särskilt rutin- eller dokumentationsstöd för den löpande uppföljningen. Utifrån genomförd aktgranskning konstaterar vi att det saknas en gemensam och tydlig struktur för den löpande dokumentationen av möten och samtal med barn/unga, vårdnadshavare och familjehem. I ett antal akter saknas noteringar och anteckningar avseende samtal eller möten som hänvisas till i de uppföljande utredningarna. Aktgranskningen visar dock att uppföljningen i huvudsak är i enlighet med kraven i SoL och SOSFS 2012:11. Enligt vår bedömning har inte nämnden säkerställt en tillräcklig övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Av SOSFS 2011:9 framgår det att den som 10

bedriver socialtjänst ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Granskningen visar att det utöver den uppföljning i individärenden som görs till utskottet så saknas samlad och dokumenterad uppföljning till nämnden avseende arbetet med familjehem. Vidare framgår att det saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för egenkontroll av arbetet med familjehemsplaceringar. Vi ser däremot positivt på den planerade uppföljningen av nyckeltal och digitalt införandet av kvalitetsledningssystem. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att genomförandeplaner upprättas i enlighet med kraven och rekommendationerna i aktuella regelverk. I aktgranskningen har framkommit att merparten av de granskade genomförandeplanerna saknar flera delar som krävs enligt SoL 11 kap. 3. Vidare framgår att det i sex av de granskade genomförandeplanerna inte heller tydligt framgår huruvida familjehemmet har deltagit i framtagandet av genomförandeplanen, vilket ses som viktigt enligt SoL och SOSFS 2012:11. 3.3.2. Underlag för bedömning Av SoL och SOSFS 2012:11 framgår flera krav för ansvarig nämnd när barn och unga placerats i familjehem. Bland annat framgår krav på nämnden om att: Vårdplan ska upprättas Genomförandeplan ska upprättas 2 och följas upp Barnet eller den unge ska besökas av socialsekreterare minst fyra gånger per år Noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, främst genom: o regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas, o enskilda samtal med barnet eller den unge, o samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och o samtal med vårdnadshavarna Uppföljningen ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående Minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas Av genomförda intervjuer framgår att den huvudsakliga uppföljningen av familjehemmen sker i och med barn- och familjehemssekreterarnas löpande kontakt med familjehemmen och barnen eller de unga. Enligt de intervjuade uppfyller planeringen och uppföljningen av familjehemsplaceringen de krav som finns i lag och föreskrift. Exempelvis framgår att övervägande av vården och uppföljning av vårdplan görs var sjätte månad och dokumenteras i barnakten. I granskningen har framkommit att det saknas rutin- eller dokumentationsstöd för den löpande uppföljningen som beskriver vad som ska dokumenteras i akten. Barn- och familjehemssekreterare för löpande anteckningar i respektive akt. Det görs även en samlad uppföljning av placeringen till utskottet i samband med övervägandet av vården var sjätte månad. Övervägandet skrivs i en mall för uppföljningen i samband med övervägande som är 2 Det finns vissa undantag då genomförandeplan inte behöver upprättas. 11

utformad utifrån kraven i lagstiftningen. Uppföljningen innehåller bland annat uppgifter om barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. De intervjuade uppger att förnyad utredning genomförs vid till exempel skilsmässa eller andra förändringar i familjehemmens livssituation. Dessutom anges att förnyad registerkontroll av samtliga familjehem genomförs årligen. Av intervju med barn- och familjehemssekreterare framgår att familjehemmet oftast i enlighet med SOSFS 2012:11 medverkar vid upprättande av genomförandeplan 3. Däremot uppger de intervjuade att familjehemmen ändå inte alltid är medvetna om ansvar och uppdrag utifrån planen vilket ses som ett utvecklingsområde. Utöver den uppföljning i individärenden som görs till utskottet görs ingen samlad och dokumenterad uppföljning till nämnden avseende arbetet med familjehem. Det framgår att det saknas dokumenterade riktlinjer och rutiner för egenkontroll av arbetet med familjehemsplaceringar. Som beskrivs i avsnitt 4.2.2 kommer nämnden att under 2017 följa nyckeltal för arbetet med stöd till familjehemmen. Vidare framgår att det pågår ett arbete med att införa ett digitalt kvalitetsledningssystem utifrån SOSFS 2011:9 för att stärka styrning, ledning och uppföljning. Arbetet beräknas vara klart under 2017. Enligt förvaltningschef kommer en processkartläggning att genomföras bland annat utifrån arbetet med familjehem som ska ingå i det digitala kvalitetsledningssystemet. Förvaltningschefen menar att införandet av ett digitalt kvalitetsledningssystem kommer leda till en tydligare process för arbetet med och uppföljningen av familjehem. 3.3.3. Resultat av aktgranskning kopplat till uppföljning av familjehem Av aktgranskningen framgår att nämnden i samtliga granskade ärenden har ingått avtal med familjehemmen. Avtalen innehåller roll- och ansvarsfördelning mellan nämnden och familjehemmet. Vidare framgår att vårdplaner och genomförandeplaner har upprättats i samtliga ärenden där det föreligger krav om detta. Däremot framgår att sju genomförandeplaner inte innehåller samtliga delar som krävs enligt SoL 11 kap. 3. I flera fall framgår endast vilka och målen för åtgärderna och insatserna som planeras. I sex av de granskade genomförandeplanerna framgår inte heller tydligt huruvida familjehemmet har deltagit i framtagandet av genomförandeplanen, vilket ses som viktigt i SoL och SOSFS 2012:11. Vidare framgår att det i två aktuella ärenden inte gjorts någon uppföljning av genomförandeplanen. Huruvida planerna borde ha följts upp i dessa ärenden är däremot otydligt eftersom det inte fastslås när uppföljning ska ske. I ett ärende framgår inte om barnsekreterare besökt barnet eller den unge fyra gånger under det senaste året. 3 En genomförandeplan tydliggör ansvar och roller mellan den som ger vården, vårdnadshavaren, socialtjänsten och eventuellt andra verksamheter. Planen bör upprättas, följas upp och revideras i nära samarbete med familjehemmet eller hemmet för vård eller boende. 12

I aktgranskningen kan vi se att det finns en mall för uppföljningen i samband med övervägande av vården var sjätte månad och den utredning som utgör underlag för övervägandet. Mallarna är utformade utifrån de områden som ska omfattas i nämndens uppföljning. Vi noterar utifrån de granskade akterna att det saknas en gemensam och tydlig struktur för dokumentation av möten och samtal med barn/unga, vårdnadshavare och familjehem. I ett antal akter saknas noteringar och anteckningar avseende samtal eller möten som hänvisas till i de uppföljande utredningarna. 3.4. Kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem 3.4.1. Vår bedömning Ansvarig nämnd har samma ansvar för det placerade barnet oavsett om hemmet har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Skillnaden är att råd, stöd och annan hjälp enligt SoL ges till familjehemmet av den konsulentstödda verksamheten. Enligt vår bedömning har nämnden inte säkerställt en ändamålsenlig kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem. Vi bedömer det som väsentligt att nämnden säkerställer en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. Enligt vår bedömning är avsaknad av uppföljning en risk som kan innebära att upphandlad verksamhet inte lever upp till avtalade krav. Förvaltningen tog under 2014 fram en särskild rutin för utvärdering av den konsulentstödda familjehemsvården. Utvärderingen var tänkt att genomföras årligen. Av genomförda intervjuer framgår däremot att utvärderingen endast genomfördes år 2014. Vidare framgår att det saknas en övergripande plan för uppföljning och kvalitetskontroll för upphandlad verksamhet, inklusive konsulentstödda familjehem. Granskning av konsulentstödda familjehem ingår inte i nämndens interna kontroll. Slutligen framgår att det inte genomförts någon avtalsuppföljning utifrån de ramavtal som tecknades med 28 leverantörer 2015-06-15. 3.4.2. Underlag för bedömning Som beskrivs i avsnitt 3.3 har kommunen 35 barn och unga placerade i konsulentstödda familjehem, varav majoriteten av de placerade är ensamkommande barn. Nämnden tecknade 2015-06-15 ramavtal med 28 leverantörer. Nio barn och unga är placerade i företag kommunen varken har ramavtal eller direktupphandlingsavtal med. Kommunen tecknar vid placering i konsulentstödda familjehem flera olika avtal: Ramavtal med konsulentföretaget Individavtal som tecknas med konsulentföretaget och avser en särskild individ. Detta motsvarar det avtal som tecknas vid direktupphandling Avtal med familjehemmet som placeringen görs i I avtalen regleras bland annat roll- och ansvarsfördelning mellan konsulentföretagen, familjehemmen och kommunen. I ramavtalen framgår att leverantören ska medverka till att 13

avtalsuppföljning sker minst en gång per år om inte annat överenskommits. Vid uppföljningen ska kontrolleras att tjänstekvaliteten motsvarar det som avtalats. Enligt uppgift från ansvarig upphandlare för ramavtalen avseende familjehemmen framgår att det är upphandlingsfunktionen som är ytterst ansvarig för avtalsuppföljningen. Däremot framgår att det är beställande verksamhet som i praktiken ska säkerställa att tjänsten levereras utifrån avtal. Detta eftersom verksamheten har verksamhetskompetensen och då kan avgöra kvaliteten. Granskningen visar att det inte har gjorts någon avtalsuppföljning av de leverantörer som omfattas av ramavtal från 2015-06-15. I revisionens granskning av individ- och familjeomsorgen 2013 rekommenderades nämnden att dokumentera uppföljning av externa leverantörer av familjehemsvård. Förvaltningen tog under 2014 fram en särskild rutin för utvärdering av den konsulentstödda familjehemsvården vilken var tänkt att genomföras årligen. Av genomförda intervjuer framgår att utvärderingen endast genomfördes år 2014. Enligt de intervjuade har det saknats tid för att genomföra utvärderingen därefter. Av intervju med förvaltningschef och verksamhetschef framgår att det saknas en övergripande plan för uppföljning och kvalitetskontroll för upphandlad verksamhet, inklusive konsulentstödda familjehem. Enligt uppgift sker det heller ingen uppföljning inom ramen för den interna kontrollen. Förvaltningschef uppger att detta ses som en brist och att åtgärder kommer att vidtas. Av genomförda intervjuer framgår att barnsekreterarnas uppföljning är densamma vid placering i konsulentstödda familjehem som i andra familjehem. Däremot gör familjehemssekreterarna ingen uppföljning av familjehem. Denna görs istället av konsulentföretagen. De intervjuade barn- och familjehemssekreterarna upplever att det finns bristande kontroll avseende denna uppföljning. Kommunen får förlita sig på konsulentföretagens uppföljning vilket inte upplevs som osäkert. Även om det saknas uppdrag om att följa upp de konsulentstödda familjehemmen upplever de intervjuade att barnsekreterarna till viss del har ett diffust uppdrag att även följa upp familjehemmen. När det uppstår ett problem i ett konsulentstött familjehem blir därmed vanligtvis barnsekreteraren uppmärksammad på problemet. 14

4. Samlad bedömning I detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer. 4.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att nämnden för individ- och familjeomsorg har vissa brister i sin styrning, uppföljning och kontroll av familjehemsvården avseende utredning, stöd och uppföljning. Det är enligt vår mening väsentligt att det sker återkommande uppföljningar av upphandlad verksamhet i enlighet med aktuella regelverk och avtal. Vi noterar att nämnden inte har vidtagit de åtgärder som beskrivs i nämndens svar avseende revisionens förstudie 2015. 4.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Hur säkerställer nämnden en ändamålsenlig utredning av familjehem? Hur säkerställer nämnden ett ändamålsenligt stöd till familjehemmen? Hur säkerställer nämnden en ändamålsenlig uppföljning av familjehemmen? Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden i huvudsak säkerställt ett ändamålsenligt dokumenterat stöd för utredning av familjehem. Vi bedömer däremot att nämnden kan på ett tydligare sätt koppla mallen för dokumentation till de arbetsmoment som genomförs inom ramen för utredningen för att ytterligare säkerställa en ändamålsenlig utredning. Utifrån aktgranskningen bedömer vi att nämnden bör säkerställa att referenser inhämtas och dokumenteras i enlighet med kraven i aktuella regelverk. Vi bedömer att nämnden inte säkerställt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för genomförande och dokumentation av stödet till familjehemmen. Nämnden har inte beslutat om eller genomfört någon samlad uppföljning eller utvärdering av stödet till familjehemmen i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. I granskningen har framkommit att det saknas resurser för att ge ett ändamålsenligt löpande stöd. Enligt vår bedömning är det väsentligt att nämnden säkerställer tillräckliga resurser i syfte att verka för ökad kontinuitet i stödet till familjehemmen. Vi bedömer att nämnden har säkerställt en i huvudsak ändamålsenlig uppföljning av familjehem utifrån ett individperspektiv. Vi anser emellertid att nämnden bör tillse att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar utvecklas så att den dokumenteras på ett strukturerat sätt utifrån kraven i aktuella regelverk. 15

Enligt vår bedömning har inte nämnden säkerställt en tillräcklig övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Vi ser positivt på den planerade uppföljningen av nyckeltal och digitalt införandet av kvalitetsledningssystem. Hur säkerställer nämnden kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem? I aktgranskningen har framkommit att merparten av de granskade genomförandeplanerna saknar flera delar som krävs enligt lagstiftning. Vi bedömer att nämnden bör säkerställa att genomförandeplaner upprättas i enlighet med kraven och rekommendationerna i aktuella regelverk. Enligt vår bedömning har nämnden inte säkerställt en ändamålsenlig kvalitet och uppföljning av avtal avseende konsulentstödda familjehem. Vi bedömer det som väsentligt att nämnden säkerställer en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. 4.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden individ- och familjeomsorg att: Tillse att mallen för dokumentation tydligare kopplas till de moment som genomförs inom ramen för utredningen, för att ytterligare säkerställa en ändamålsenlig utredning. Säkerställa att referenser inhämtas och dokumenteras i enlighet med kraven i aktuella regelverk. Säkerställa att genomförandeplaner upprättas i enlighet med kraven och rekommendationerna i aktuella regelverk. Tillse att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar dokumenteras på ett strukturerat sätt utifrån kraven i aktuella regelverk. Säkerställa en tillräcklig övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. 16

Göteborg den 12 december 2016 Christoffer Henriksson Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare 17

Bilaga 1: Bakgrund Kommunrevisionen genomförde under 2012 en granskning av uppföljning av externa och fristående utförare. Granskningen visade bland annat att det fanns en rad utvecklingsområden i nämnden för individ- och familjeomsorgs arbete med insyn och uppföljning av konsulentstödda familjehem. Kommunrevisionen har sedan granskningen genomfördes följt nämndens arbete avseende familjehem genom kontakt med nämnd, förvaltning och uppföljning av genomförd granskning. Kommunrevisionen genomförde 2015 en förstudie avseende rekrytering av familjehem. I förstudien uppmärksammades följande risker: Risk att det är otydligt hur delar av utredningar ska dokumenteras och att nämndens beslutsunderlag därför inte är tillräckligt för att fatta välgrundade beslut Risk för att uppföljning och stöd till familjehem varierar beroende av vem som arbetar med det aktuella ärendet Risk att nämnden inte säkerställer att utredning av barn och unga sker ändamålsenligt Av nämndens svar utifrån förstudien framgår bland annat att verksamheten under 2016 ska arbeta med ett förbättrat och tydligare processtöd för att möta risken att det är otydligt hur utredningar ska dokumenteras. Av svaret framgår vidare att verksamheten ska skapa en rutin för att säkra upp att familjehemmen får det stöd de är i behov av oavsett vem som är familjehemssekreterare. Mot bakgrund av ovanstående har kommunrevisionen i samband med sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att ge EY i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens arbete med familjehemsvården. 18

Bilaga 2: Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning styrs av tillämpliga delar av: Kommunallagen (1991:900) som bland annat innehåller bestämmelser om styrelse och nämnders ansvar, interna kontroll samt god ekonomisk hushållning Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstförordning (2001:937) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) Socialstyrelsens rekommendationer och allmänna råd kring barn och unga Kommunala mål och riktlinjer Kommunallagen (1991:900) Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Socialtjänstlagen (2001:453) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, eller hem för vård eller boende. Av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:11 (Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem, eller hem för vård eller boende) framgår att nämnden ska kartlägga och analysera behovet av familjehem och hem för vård eller boende för placeringar av barn och unga på kort och lång sikt. Nämnden ska, med kartläggningen och analysen som utgångspunkt, planera för och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa tillgången till hem som kan erbjuda vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Utredning Av socialtjänstlagen, SoL, 6 kap. 6 och SOSFS 2012:11 framgår att förhållanden i ett familjehem ska utredas för att ge en bild av dess allmänna lämplighet och lämplighet att ta emot ett visst barn. Utredningen av hemmets lämplighet ska enligt 4 kap. 3 SOSFS 2012:11)omfatta uppgifter om: familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boende och närmiljö, varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget 19

Socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem ska enligt 4 kap. 4 första stycket SOSFS 2012:11 omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Enligt SOSFS ska referenser på varje tilltänkt familjehemsförälder begäras från minst två av varandra oberoende personer. Socialnämnden ska enligt SOSFS bedöma hemmets lämplighet genom att väga samman vad som har framkommit vid utredningen. Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för denna ska tillsammans med övriga fakta om familjen sammanställas i en familjehemsutredning. Stöd Enligt SoL 6 kap. 6 c ska socialnämnden verka för att familjehem får lämplig utbildning. Enligt allmänna råd i SOSFS 2012:11 bör nämnden se till att handledning och fortbildning som familjehemmen får är anpassad till uppdragets karaktär. Nämnden ska enligt SoL 6 kap 7 i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem eller HVB-hem lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Planering och uppföljning En genomförandeplan ska upprättas enligt SoL 11 kap 3. Enligt SOSFS 2012:11 ska nämnden verka för att ett barn som är placerad i ett familjehem eller HVB-boende, tillsammans med vårdnadshavare, deltar i arbetet med genomförandeplan. Genomförandeplanen bör upprättas i samband med att barnet eller den unge placeras. Enligt SoL 6 kap 7 b ska socialnämnden noga följa vården av placerade barn och unga genom regelbundna besök, enskilda samtal med barnet samt samtal med familjehemmet och vårdnadshavare. Enligt SoL 6 kap 7 c ska placerade barn ha en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets behov och önskemål. Av socialstyrelsens allmänna råd i SOSFS 2012:11 framgår att barnet eller den unge bör besökas av en socialsekreterare minst fyra gånger per år. Yngre barn samt barn och unga som nyligen har placerats i ett familjehem eller i ett HVB-hem kan behöva tätare kontakt. Vidare framgår av SoL 6 kap 8 att socialnämnden minst en gång var sjätte månad ska överväga om vården fortfarande behövs och hur den bör utformas/inriktas. Konsulentstödda familjehem Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda skillnaden jämfört med en vanlig familjehemsplacering är att råd, stöd och annan hjälp enligt 6 kap. 7 SoL även ges till familjehemmet av den konsulentstödda verksamheten. Socialtjänsten har ansvaret för att upprätta vårdplanen respektive genomförandeplanen enligt 11 kap. 3 SoL och är skyldig att noga följa vården enligt 6 kap. 7 b SoL genom personliga besök i hemmet, enskilda samtal med barnet eller den unge, samtal med den eller dem som tagit emot den unge i sitt hem och samtal med vårdnadshavaren. 20

Socialnämnden får inte fatta beslut om en placering i ett hem enbart utifrån ett utredningsunderlag från den enskilda verksamheten. Utredningen ska vara gjord av en socialnämnd. Den beslutande nämnden ansvarar för beslutet och därmed indirekt även för innehållet och kvaliteten i den utredning som ligger till grund för beslutet. Den 1 januari 2013 kompletterades SoL med en ny bestämmelse, 6 kap. 6 b SoL, om avtal med familjehem. Av förarbetena till denna bestämmelse framgår att avtalet ska ingås direkt med dem som nämnden avser anlita. Kravet på avtal gäller oberoende av om familjehemmet får stöd genom en enskilt bedriven verksamhet eller inte. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 Av 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen av den verksamhet som gäller barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende bör omfatta insamling av uppgifter om bland annat: hur ofta en socialsekreterare har besökt och samtalat med ett visst barn eller en viss ung person, antalet socialsekreterare som har besökt och samtalat med ett visst barn eller en viss ung person, barnens eller de ungas erfarenheter av och synpunkter på vården, vårdnadshavarnas och familjehemsföräldrarnas erfarenheter av socialnämndens råd, stöd och hjälp, vilka erfarenheter personalen vid hem för vård eller boende har av samarbetet med socialnämnden och orsakerna till omplaceringar och oplanerade avslut av placeringar 21

Bilaga 3. Organisation och förutsättningar I denna bilaga lämnas inledningsvis en kort introduktion av vad familjehemsvård innebär. Vidare presenteras hur familjehemsvården organiseras i Kungsbacka kommun. Familjehem en introduktion Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av nämnden för individ- och familjeomsorg tar emot barn för vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad. Denna granskning avser endast familjehemsvård av barn och unga. Med barn avses personer under 18 års ålder medan unga är från 18 till och med 21 år. Ett familjehem kan antingen vara ett hem i barnets nätverk eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte har någon tidigare relation till barnet. Kommunen kan även placera barn och unga i familjer som får handledning och stöd från en familjehemskonsulent. Konsulentstödda familjehem upphandlas av kommunen från externa leverantörer. Nämnden för individ- och familjeomsorg har en skyldighet att utreda varje familjehems förutsättningar att erbjuda vård innan ett barn eller en ungdom kan placeras. Nämnden har utredningsansvar för samtliga familjehem, oavsett om de rekryterats av kommunen själv eller är upphandlade konsulentstödda familjehem. Barn och unga kan placeras i ett familjehem i enlighet med socialtjänstlagen (SoL) om placeringen sker med vårdnadshavarens (eller ungdomens) medgivande. Placering kan även ske i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det senare sker om nämnden bedömer att barnet eller den unge behöver placeras i strid med vårdnadshavarens (eller ungdomens) vilja. Enligt gällande lagstiftning har nämnden även ansvar för att ge stöd till familjehemmen samt att följa upp familjehemsvården. Organisation av familjehemsverksamheten i Kungsbacka kommun Nämnden för individ- och familjeomsorg har ett utskott (utskottet för individ- och familjeomsorg) som hanterar alla individärenden. Kungsbacka kommuns familjehemsverksamhet bedrivs på familjeenheten inom individ- och familjeomsorg (IF). Familjeenheten ansvarar för utredning, uppföljning och stöd till familjehem samt stöd och uppföljning för placerade barn och ungdomar. Undantaget är uppföljning för placeringar av ensamkommande asylsökande barn som ensamkommandeenheten ansvarar för. En familjehemsplacering föregås av en barn- eller ungdomsutredning som genomförs av personal på enheten för utredning av barn och unga. Utredning av familjehem för att ta emot ensamkommande asylsökande barn görs av familjeenheten. Enheterna är sedan omorganisationen placerade inom verksamhetsområdet myndighetsutövning, stöd och behandling. Familjehemsenheten är bemannad med åtta familjehemssekreterare 4, två förste socialsekreterare och fem barnsekreterare. Barnsekreterarna arbetar med utredning, stöd och 4 Vid tillfälle för granskningen finns sju familjehemssekreterare då en tjänst är vakant. 22