"Att blotta vem jag är"

Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009 MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala 2010

Innehåll Tabeller och figurer 12 Tabeller 12 Figurer 14 Förkortningar 15 Förord 17 1 Inledning 21 1.1 Bakgrund, syfte, frågeställningar och avgränsningar 22 1.2 Avhandlingens disposition 24 1.3 Något om släktnamnsutvecklingen i Sverige 25 1.3.1 Framväxten av ett släktnamnssystem 25 1.3.2 Namnlagar, namnförslagsböcker och släktnamnsbyten 26 1.4 Termer och begrepp 28 1.4.1 Namnterminologi 28 1.5 Forskningsetik 32 1.6 Den egna forskarrollen 32 2 Samiska samhällsförhållanden och möjlig betydelse for namnskicket 34 2.1 Bakgrund 34 2.2 De samiska språken 35 2.3 Majoritetssamhällets syn på samisk etnicitet 37 2.3.1 Kulturhierarkisering och skallmätningar 37 2.3.2 "Lapp skall vara lapp" 38 2.3.3 Rasism och rashygien 39 2.4 Rennäringen 40 2.4.1 Tvångsförflyttningar 42 2.5 Från skam till stolthet 43 2.6 Diskriminering av samer i dagens Sverige 45 2.7 Vem är same? 47 2.7.1 Inomsamisk etnicitetsproblematik 48 2.7.2 Hur många samer finns det i Sverige? 52 2.8 Samiska giftermålsmönster 52 2.9 Sammanfattande diskussion 54

3 Tidigare forskning om samiskt tillnamnsskick 56 3.1 Behovet av källkritik 57 3.1.1 Författarnas perspektiv 57 3.1.2 Uppgifter från skilda områden och tider 58 3.1.3 Namnförekomst och namnformer i skriftliga källor 60 3.2 Parentonymika 61 3.3 Binamn 63 3.4 Förekomst av ärftliga namn 66 3.4.1 Litteraturens uppgifter om ärftliga namn 66 3.4.2 Uppgifter om släktnamnsbruk 69 3.5 Uppgifter om tillnamnens typologi och språktillhörighet 72 3.6 Gifta kvinnors tillnamn 76 3.7 Uppkomsten av ett system med ärftliga släktnamn 78 3.8 Sammanfattande diskussion 82 3.8.1 Parentonymika och sekundärpatronymika 82 3.8.2 Binamn och släktnamnsframväxt 83 3.8.3 Släktnamnstypologi 84 3.8.4 Ett inhemskt släktnamnssystem? 85 4 Teoretiska utgångspunkter och exempel på tillämpningar 89 4.1 Namn 89 4.1.1 Namn och appellativ 89 4.1.2 Namns olika funktioner 90 4.1.3 Markerade/omarkerade namn 93 4.1.4 Namnbyten 94 4.2 Identitet och etnicitet 95 4.2.1 Identitet 95 4.2.2 Etnicitet 96 4.2.3 Etniska markörer 96 4.2.4 Stigma 98 4.2.5 Assimilering 101 4.2.6 Revitalisering 102 4.3 Hur namn och etnicitet kan samverka 104 4.3.1 Namn och etnicitet i förhållande till namnbäraren själv 104 4.3.2 Namn och etnicitet i förhållande till den egna gruppen 106 4.3.3 Namn och etnicitet i förhållande till det omgivande samhället 107 4.3.4 Personnamn som nationella symboler 110 4.4 Sammanfattande diskussion 112 5 Material och metod 116 5.1 Släktnamn hos dagens svenska samer 116 5.1.1 Den samiska röstlängden 116 5.1.2 Kategorisering av släktnamn 124

5.1.3 Behandlingen av mellannamn och dubbelnamn 131 5.1.4 Behandlingen av stavningsvarianter 132 5.2 Byten till nybildade släktnamn 1920-2004 133 5.2.1 Metodproblematik 133 5.2.2 Vald metod och valt material 135 5.2.3 För- och nackdelar med den använda metoden 141 5.2.4 Namnklassificering 141 5.2.5 Referensundersökning: Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet 1940 142 5.3 Antagande av samiskt markerade släktnamn 144 5.3.1 PRV-material för perioden 1999-2008 144 5.3.2 Folkbokföringsmaterial från december 2009 147 5.3.3 Intervjuundersökning 148 6 Släktnamn hos dagens svenska samer 152 6.1 Släktnamn i hela materialet 152 6.1.1 Namn av olika kategorier 152 6.1.2 Kombinationer av namn 155 6.1.3 De mest frekventa namnen i materialet 156 6.2 Släktnamn områdesvis 166 6.2.1 Torne lappmark 168 6.2.2 Lule lappmark 170 6.2.3 Norrbottenskusten 171 6.2.4 Pite lappmark 172 6.2.5 Lycksele lappmark 173 6.2.6 Åsele lappmark och Västerbottenskusten 174 6.2.7 Ångermanland-Medelpad 175 6.2.8 Jämtland-FIärjedalen 176 6.2.9 Övriga Sverige och övriga världen 177 6.3 Sammanfattande diskussion 179 6.3.1 Namnskicket i hela materialet 179 6.3.2 Namnskicket områdesvis 181 7 Svenska samers byten till nybildade släktnamn 1920-2004 183 7.1 Släktnamnsbyten hos befolkningen som helhet 1940 184 7.2 Svenska samers byten till nybildade släktnamn 1920-1969...185 7.2.1 Bortbytta namn 185 7.2.2 Antagna namn 187 7.2.3 Namnbytesmönster 191 7.2.4 Namnbytenas geografiska fördelning 193 7.2.5 Motiveringar till namnbyten 194 7.2.6 Namnbytarnas yrkesangivelser 196 7.2.7 Fallstudie: Antagandet av ett samiskt släktnamn år 1969... 198 7.3 Svenska samers byten till nybildade släktnamn 1970-2004...198

7.3.1 Bortbytta namn 199 7.3.2 Antagna namn 199 7.3.3 Namnbytesmönster 201 7.3.4 Namnbytenas geografiska fördelning 202 7.3.5 Motiveringar till namnbyten 202 7.4 Sammanfattande diskussion 204 7.4.1 Felkälla vid urvalet 204 7.4.2 Namnbytesmönster under hela perioden 205 7.4.3 Namnbytenas geografiska fördelning 208 7.4.4 Namnbytarnas yrkesangivelser 209 7.4.5 Motiveringar under hela perioden 210 7.4.6 Namnbildning 212 8 Antagande av samiskt markerade släktnamn 214 8.1 PRV-material för perioden 1999-2008 214 8.1.1 Stavningsändringar 214 8.1.2 Förenklingar av dubbelnamn 215 8.1.3 Egentliga namnbyten 215 8.2 Folkbokföringsmaterial från december 2009 217 8.3 Intervjuundersökning 218 8.3.1 Informanternas bakgrund och namnhistoria 219 8.3.2 Informanternas syn på etnicitet 221 8.3.3 Reaktioner på namnbytet 225 8.3.4 Reaktioner på namnet 227 8.3.5 Släktnamnets tradition 229 8.3.6 Släktnamnet som etnisk markör 230 8.4 Sammanfattande diskussion 233 8.4.1 "Nä men du kan ju inte vara same." Fördomar, okunskap och autenticitetsproblematik 233 8.4.2 "Kommer mina barn att räknas som samer?" Att föra etniciteten vidare 234 8.4.3 "Vad roligt att ni vågar." Att ta steget till ett nytt namn 235 8.4.4 "En av oss." Namnet som etnisk markör inom den egna gruppen 236 8.4.5 "Det är ju alltid till att stava." Ett samiskt namn i majoritetssamhället 237 8.4.6 "En lite sådär politisk del också." Namnbytet som manifestation 238 8.4.7 "Att så många som möjligt ska heta det i framtiden också." Namnet som kulturarv 239 9 Sammanfattning och övergripande diskussioner 241 9.1 Sammanfattning 241 9.2 Tillvägagångssätt för undersökningarna 243

9.2.1 Val av inriktning 243 9.2.2 Val av material och metoder 244 9.2.3 Val av teoretiska utgångspunkter 245 9.3 Resultat, teori och bakgrund: försök till syntes 246 9.3.1 Hur avhandlingens delar samverkar 246 9.3.2 Namnskickets förändring över tiden 247 9.3.3 Drivkrafter för namnbyten 250 9.3.4 Släktnamn som etniska markörer 254 9.3.5 De "utländska" inhemska namnen 257 9.4 Avhandlingens vetenskapliga bidrag 257 9.5 Framtida forskningsuppgifter 259 9.6 Slutord 260 Summary 262 Tjoahkkåjgäsos 265 Coahkkåigeassu 268 Appendix: Litteraturuppgifter om enskilda släktnamn 271 Käll- och litteraturförteckning 300 Otryckta källor 300 Tryckta källor 302