Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG"

Sven Sundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

2 Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning Om avhandlingsämnet Om forskningsuppgiften Om avhandlingens inriktning och syften Avgränsningar Om metod och material Allmänt Särskilt om RN:s praxis som rättskälla Användning av internationell och utländsk rätt Disposition Nägot om begreppsbildningen och vissa spräkliga frägor Nägot om begreppsbildningen Om oberoendebegreppet Om begreppet yrkesetik Vissa spräkliga frägor 32 2 Revisorsrollens framväxt samt utvecklingen av regieringen av revisorernas verksamhet Inledning Revisorsyrkets tidiga framväxt Framväxten av legala krav pä revision, revisorns verksamhet och oberoende i Sverige Konklusioner 41

3 3 Normbildningen rörande revisorers verksamhet Inledning Om grunderna i normbildningens Struktur Vilken betydelse har den internationella regelbildningen för uttolkningen av svensk rätt? EG:s revisorsreglering De internationella branschorganisationernas regelverk De legala kraven pä revisorers verksamhet Den goda revisorsseden Den goda revisorsseden som rättslig och yrkesetisk Standard Formerna för fastställandet av innehället i god revisorssed Utvecklingen av god revisorssed genom RN:s och revisionsbranschens försorg Inledning Det enligt RF delegeringsbara omrädet Utvecklingen av god revisorssed inom mmenför RN:s verksamhet Utvecklingen av god revisorssed genom revisorernas egen normbildning Den goda revisorssedens omfattning i förhällande till revisorers samlade verksamhet Konklusioner 72 DEL II 75 4 Om revisionens funktion och revisionsbegreppet Inledning Revisionens funktion Principal agent-teorin Revisionens funktion i den svenska regleringsmiljön Revisionsbegreppet Utgängspunkter för undersökningen Partsförhällanden som medför ett kommunikationsbehov Teoretiska utgängspunkter 88

4 Kommunikationskravet i förhällande till svensk rätt Revisionens intressenter Inledning Utgängspunkter för fastställandet av intressentkretsens sammansättning Revisionens intressenter i den svenska regleringsmiljön Revisorn som syssloman Ar ett aktiebolags styrelseledamöter och VD intressenter? Aktieägarkollektivet som intressent Revisionens indirekta intressenter gränsdragningen mellan olika grupper av indirekta intressenter Enskilda aktieägare ochpresumtiva aktieägare som intressenter Borgenärer och presumtiva borgenärer som intressenter Konklusioner Granskningen skall ske utifrän ett känt regelverk Teoretiska utgängspunkter Kravetpä förutsebarhet i den svenska regleringsmiljön Det offentliga auktorisations- och registreringssystemets funktion Begreppet revisionsverksamhet Inledning RevL:s definition av begreppet revisionsverksamhet Revisorns lagstadgade uppgifter Lagstadgad revision Tilläggsuppdrag till de lagstadgade uppgifterna Frivillig tilläggsinformation i det granskade materialet Revisionsrädgivning Revisionsverksamhetsbegreppet i andra fall an lagstadgad revision och med denna sammanhängande tilläggsuppdrag 158

5 10 5 Om revisorers oberoende samt typfall av oberoendehot Inledning Närmare om oberoendekravets innebörd Utgängspunkter för regleringen av revisorns oberoende Regleringsaspekter kopplade till oberoendekravens tvä sidor Oberoenderegleringens syften och funktion Närmare om regleringens syften Om oberoenderegleringens funktion En förklaringsmodell för regieringen av revisorns oberoende Inledning Principal agent-teorin Den ekonomiska incitamentsmodellen Typfall av hot mot revisorns oberoende Inledning Utgängspunkter för fastställandet av typ fallen av hot mot revisorns oberoende Revisorns oberoende i revisionsverksamheten Direkta oberoendehot Särskilt om fristäende rädgivningsuppdrag ät revisionsklient Revisorns relation till externa intressen Generellt oberoendehotande verksamheter Avslutande anmärkningar 202 DEL III Om oberoenderegleringen Inledning Om avhandlingens tredje del Undersökningsföremälet för detta kapitel Internationell utblick Inledning EG:s rekommendation om revisors oberoende Internationella normer pä branschnivä FEE Oberoende och objektivitet vid lagstadgad revision IFAC - Code ofethicsfor Professional Accountants Utländskrätt 223

6 Danmark Norge USA SEC:s oberoenderegler efier Sarbanes-Oxley Act Slutsatser rörande regleringsmetoder i den internationella Studien Den svenska oberoenderegleringen Oberoenderegleringens konstruktion Associationsrättsliga respektiveyrkesetiska krav pä revisorns oberoende Sambandet mellan ABLs jävsbestämmelser och RevLs yrkesetiska krav pä oberoende RevL:s Struktur En modell för revisorns prövning av oberoendet Nägra särskilda frägor vid tolkningen av RevL:s oberoenderegler Inledning Betydelsen avpraxis meddelad medstöd av 1995 ärs RevL vid tillämpningen av RevL:s oberoenderegler Betydelsen av RN:s upphävda föreskrifter RNFS 1997:1 vid tillämpningen av RevL.s oberoenderegler Den svenska analysmodellen Kort om analysmodellens konstruktion Analysmodellens tillämpningsomräde Gränserna för analysmodellens tillämplighet gränsdragningen mellan revisionsverksamhet och annan verksamhet Interna respektive externa granskningsuppdrag Gränsdragningen mellan revisionsverksamhet och övrig verksamhet Närmare om grämen mellan revisionsrädgivning och fristäende rädgivning Analysmodellens presumtionsled Analysmodellens presumtionsbrytande omständigheter Bestämmelsens konstruktion Oberoendehot som inte kan balanseras Oberoendehot av mindre betydelse Presumtionsgenombrottgenom vidtagande av motätgärder Avslutande anmärkningar

7 7 Självgranskningshotet Inledning Bakgrund Typfall av möjliga självgranskningshot Huvudtypfall av självgranskningshot Revisioneil ätergranskning som självgranskningshot Fristäende rädgivning som självgranskningshot Undersökningsföremälet för detta kapitel Övergripande frägeställningar Bokförings- och redovisningsrädgivning som självgranskningshot Skatterädgivning som självgranskningshot Rädgivning till tredje man som möjligt självgranskningshot International utblick Inledning EG:s rekommendation om revisors oberoende Internationella normer pä branschnivä FEE Oberoende och objektivitet vid lagstadgad revision IFAC Code ofethicsfor Professional Accountants Utländskrätt Danmark Norge USA Självgranskningsbestämmelsens konstruktion och syften Rädgivningsinsatser som faller utanför självgranskningsbestämmelsens tillämpningsomräde Inledning Distinktionen mellan revisionell ätergranskning respektive granskning av tidigare lämnad fristäende rädgivning Revisionsrädgivningens överskjutande delar Bokförings- respektive redovisningsinsatser som faller utanför självgranskningsbestämmelsens tillämpningsomräde 324

8 Revisorns legala granskningsuppgifier Tilläten rädgivning - revisionsrädgivning Skatterädgivning som faller utanför självgranskningsbestämmelsens tillämpningsomräde Inledning Revisorns legala granskningsuppgifier Tilläten rädgivning revisionsrädgivning Betydelsen av sambandet mellan rädgivningsinsatsen och granskningsuppdraget för självgranskningsbestämmelsens tillämpning Inledning Betydelsen av rädgivningens kvalitet Revisorns insatser vidtagna mot tredje man Närmare om frägeställningen Revisionsrädgivning lämnad till tredje man Fristäende rädgivning lämnad till tredje man Undantag frän självgranskningsbestämmelsens tillämpning pä grund av presumtionsgenombrott Allmänna utgängspunkter Självgranskningshot som inte kan balanseras Självgranskningshot av mindre betydelse Särskilda motätgärder som balanserar ett relevant självgranskningshot Presumtionsgenombrott i fall av lämnad fristäende rädgivning rörande revisionsklients bokföring respektive redovisning Inledning Begränsningar i utrymmetför presumtionsgenombrott Presumtionsgenombrott vid rädav mindre betydelse Presumtionsgenombrott genom vidtagande av motätgärder Presumtionsgenombrott i fall av lämnad fristäende rädgivning rörande skatter och avgifter Inledning Begränsningar i utrymmetför presumtionsgenombrott

9 Presumtionsgenombrott vid räd av mindre betydelse Presumtionsgenombrott pä grund av motätgärder Avslutande anmärkningar 380 DEL IV Utvärdering Inledning Den svenska oberoenderegleringens funktion Med utgängspunkt i revisionens funktion Med utgängspunkt i intressentkretsen En förklaringsmodell för oberoenderegleringen samt typfall av oberoendehot Ekonomiska incitament som förklaringsmodell för oberoenderegleringen Typfall av oberoendehot Den svenska regieringen av revisorers oberoende RevL:s regelkonstruktion Den svenska analysmodellen samt dess självgranskningsbestämmelse Om analysmodellen Analysmodellens självgranskningsbestämmelse Oberoendereglernas urveckling i framtiden Inledning Oberoendereglernas materiella urveckling Formerna för oberoendereglernas utveckling Summary 408 Kali- och litteraturforteckning 417 Rättsfallsregister m.m. 428 Sakregister

Relevanta dokument

VT 2010 Institutionen för handelsrätt Magisteruppsats HARM02. Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

VT 2010 Institutionen för handelsrätt Magisteruppsats HARM02 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Handledare: Krister Moberg Författare: André Persson Sammanfattning Titel: Bokförings-