3. KVALITETSSÄKRING INNEHÅLL

FLYG 075/96 Sida 1 (16) 3. KVALITETSSÄKRING INNEHÅLL 3 KVALITETSSÄKRING...2 3.1 ALLMÄNT...2 3.2 LEVERANTÖRENS KVALITETSSYSTEM...3 3.2.1 Val av kvalitetssystemstandard...3 3.2.2 Precisering av standardkrav...5 3.2.3 Tilläggskrav...5 3.3 LEVERANTÖRENS KVALITETSPLAN FÖR UPPHANDLINGSOBJEKTET...6 3.4 KONFIGURATIONSLEDNING...8 3.4.1 Konfigurationsidentifiering...9 3.4.2 Konfigurationsstyrning...10 3.4.3 Konfigurationsstatusredovisning...11 3.4.4 Konfigurationsrevisioner...12 3.4.5 Konfigurationsledningsplan (Configuration Plan)...12 3.5 FMV KVALITETSÖVERVAKNING...13 3.5.1 Kvalitetsrevisioner hos leverantören...13 3.5.2 Kvalitetsrevisioner hos underleverantörer...13 3.5.3 Kvalitetsuppföljning...13 3.5.4 Leveranskontroll...14 3.5.5 Leveransanmälan...14 3.5.6 Leveransgodkännande och -avvisning...14

FLYG 075/96 Sida 2 3 KVALITETSSÄKRING 3.1 ALLMÄNT Syfte och inriktning på kapitel 3: I detta kapitel ställs krav på anbudsgivarens/vald leverantörs kvalitetssäkringssystem och på den kvalitetsverksamhet som skall bedrivas av leverantören vid utveckling, framtagning/tillverkning och leverans av aktuellt upphandlingsobjekt. Inriktningen på kvalitetsverksamheten innebär att leverantören skall leverera materiel/tjänster på avtalad tid, till överenskommet pris och med rätt kvalitet. Leverantören skall kunna styrka att tillräcklig kvalitetsstyrning i hela framtagningsprocessen är utövad så att avtalade krav för aktuell upphandling uppfylls. FMV skall inrikta sina insatser på att i ökande omfattning ställa krav på och följa upp leverantörens kvalitetsaktiviteter. Det är alltså inte i första hand fråga om kvalitetskrav på upphandlingsobjektet/produkten (dessa återfinns i den Tekniska Specifikationens olika kravkapitel) utan krav på styrning av all verksamhet i alla led under utveckling och framtagning av aktuellt objekt. Tänk igenom upphandlingsobjektets komplexitet, grad av nyutveckling med mera och välj med hänsyn till detta kravnivån på leverantörens kvalitetssystem. Samordna kraven under detta kapitel med övriga kapitel i t eftersom kvalitetssäkringsarbetet griper in i företagets alla olika verksamheter. I t gentemot anbudsgivare/vald leverantör ges här en sammanfattning av kravkapitlets innehåll. Framhåll att kraven på leverantören kan indelas i fyra huvuddelar: Krav på allmänt kvalitetssystem Krav på objektbunden kvalitetsplan för aktuellt upphandlingsobjekt Särskilda krav på konfigurationsverksamhet Kvalitetsplanen skall visa hur leverantören avser tillämpa sitt allmänna kvalitetssystem på aktuellt upphandlingsobjekt samt kunna utgöra underlag för planering av FMV kvalitetsuppföljning Särskilda krav för att möjliggöra och underlätta FMV kvalitetsövervakning.

FLYG 075/96 Sida 3 3.2 LEVERANTÖRENS KVALITETSSYSTEM Kvaliteten hos ett upphandlingsobjekt beror på leverantörens styrning, övervakning och uppföljning av samtliga aktiviteter i företaget som kan påverka kvaliteten på objektet; t ex utveckling, konstruktion, inköp, produktion, kontroll, leverans. Leverantören måste därför ha ett dokumenterat kvalitetssystem och kunna bedriva den kvalitetsverksamhet som är nödvändig för att säkerställa uppfyllande av alla avtalade krav enligt Teknisk Specifikation och för ett upphandlingsobjekt. 3.2.1 Val av kvalitetssystemstandard Det finns ett flertal kvalitetssystemstandarder, såväl internationella som nationella, som kan användas vid kravställande på kvalitetssäkring i samband med materielanskaffning. Erfarenheten visar att med några få fastställda kvalitetsstandarder tillgängliga, kan i de flesta fall en standard väljas som tillgodoser behoven. Ibland kan dock vissa kvalitetssystemkrav som ingår i vald standard utgå och ibland kan vissa krav behöva läggas till. Om detta visar sig vara nödvändigt skall det överenskommas mellan köpare och leverantör och specificeras i t till avtalet/beställningen. De kvalitetssystemstandarder som FMV normalt skall tillämpa/kräva är: SS-ISO-9000-serien, Kvalitetssystem AQAP-100-serien, NATO Quality Assurance Requirements. Kravstandarder enligt SS-ISO-9000-serien skall användas i första hand. AQAP-standarden kan användas vid leveranser från typiska försvarsindustrier från främst NATO-länder. AQAP bygger numera på ISO-9000 men innehåller vissa tillägg och förtydliganden. Vid anskaffning av upphandlingsobjekt från amerikansk försvarsindustri kan även MIL-Q-9858, Quality Progam Requirements, vara tillämplig. SS-ISO 9001/AQAP-110 skall användas då överensstämmelse med specificerade krav för aktuellt upphandlingsobjekt måste säkerställas av leverantören under alla verksamhetsfaser av objektframtagningen dvs konstruktion, utveckling, produktion, installation och service. SS-ISO 9002/AQAP-120 skall användas då överensstämmelse med specificerade krav för aktuellt objekt måste säkerställas av leverantören endast under produktion och installation av objektet. SS-ISO 9003/AQAP-130 skall användas då överensstämmelse med specificerade krav för aktuellt objekt endast behöver säkerställas av leverantören vid slutkontroll och provning av objektet.

FLYG 075/96 Sida 4 SS-ISO 9000-3/AQAP-150 skall användas som komplement, där programvara utvecklas enligt krav i Teknisk Specifikation och utgör eller ingår i aktuellt upphandlingsobjekt. För stora omfattande programvaruprojekt och för programvara i "inneslutna" system av realtidskaraktär, bör om inte särskilda skäl föreligger gällande amerikansk DOD/MIL-standard som DOD-STD-2168, Defense System Software Quality Program användas. Denna standard anger krav på kvalitetsprogram och -verksamhet vid utveckling och framtagning av programvara enligt DOD-STD-2167A, Defense System Software Development (eller dess ersättare MIL-STD-498, Software Development and Documentation). Se Teknisk Specifikation, kapitel 2. FUNKTIONS- OCH PRESTAN- DAKRAV, avsnitt 2.8 PROGRAMVARA och kapitel 5. UTFORMNINGS- KRAV, avsnitt 5.5 PROGRAMVARUUTFORMNING samt i efterföljande kapitel 4. UTVECKLING OCH KONSTRUK- TION, avsnitt 4.4 PROGRAMVARUUTVECKLING. Kravomfattning och kvalitetssystemstandard bör väljas med beaktande av följande faktorer: Komplexitet i utvecklings-/konstruktionsprocessen för aktuellt upphandlingsobjekt Mognadsgrad hos konstruktionen för objektet Komplexitet i produktionsprocessen för framtagning/tillverkning av objektet, t ex: - Tillgång till beprövade produktionsprocesser - Behov av att utveckla nya processer - Antal erforderliga processer och inbördes olikheter hos dessa - Processernas påverkan på objektets egenskaper (funktion, prestanda, etc) Objektets specificerade egenskaper i Teknisk Specifikation (TS) Produktsäkerhetskrav på objektet Ekonomi och kostnader. Ange att kraven på tillämpad kvalitetssystemstandard även skall omfatta av leverantören valda underleverantörer. Ange att FMV skall beredas tillfälle att genomföra leverantörsbedömning före eventuell beställning.

FLYG 075/96 Sida 5 3.2.2 Precisering av standardkrav I angivna kvalitetssystemstandarder ingår avsnitt/krav som bara gäller under förutsättning att "dessa avsnitt/krav särskilt specificerats i avtal/beställning till leverantören". Det är viktigt att komplettera kravet på angiven kvalitetssystemstandard med förtydligande vad gäller sådana avsnitt/krav. Därför skall vid behov anges t ex: Köparens (eller hans representants) rätt att hos leverantör eller hos dennes underleverantör eller vid mottagandet verifiera att anskaffade objekt överensstämmer med specificerade krav enligt Teknisk Specifikation eller därur vidareutvecklade och överenskomna olika produktspecifikationer Hur avvikande produkter/objekt skall hanteras och åtgärdas (SS-ISO 9001, 4.13.1) Krav på skydd av upphandlingsobjekt till slutdestination (SS-ISO 9001, 4.15.5) Krav på identifikation och spårbarhet av produkt/objekt mot aktuellt underlag (SS-ISO 9001, 4.8) Krav på att kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för analys och utvärdering av FMV eller FMV's representant under överenskommen period. Definiera därvid vad som avses med kvalitetsdokument (SS-ISO 9001, 4.16) 3.2.3 Tilläggskrav I vissa fall kan krav på kvalitetsaktiviteter, utöver vad som ingår i standardkrav enligt angivna kvalitetssystemstandarder, behöva specificeras gentemot leverantören. Sådana tilläggskrav kan vara t ex: Krav på speciell hantering av materiel/objekt tillhandahållna av FMV Krav på underhåll och vidmakthållande av använda materiella resurser/hjälpmedel för utveckling, tillverkning, verifiering, etc av aktuellt upphandlingsobjekt Speciella krav på FMV uppföljning, medverkan i verifieringsaktiviteter (granskning, provning), etc hos underleverantörer Speciella krav på leveranskontroll (verifiering/provning) och dokumentation samt leveransförfarande för programvara

FLYG 075/96 Sida 6 Krav på uppföljning och redovisning av kvalitetskostnader för aktuellt upphandlingsobjekt Särskilda krav på leverantörens konfigurationsledningsverksamhet. Se kravavsnitt 3.4 nedan. Se även krav i kapitel 8. VERIFIERING OCH VALIDERING, avsnitt 8.7 KONTROLLVERKSAMHET. 3.3 LEVERANTÖRENS KVALITETSPLAN FÖR UPPHANDLINGSOBJEKTET Kräv i tillämpliga fall att anbudsgivaren/leverantören upprättar en Kvalitetsplan för aktuellt upphandlingsobjekt som: Redovisar organisation, ansvar och befogenheter för viktigare befattningar avseende konstruktion, inköp, produktion, verifiering, etc som har direkt inflytande och påverkan på olika erforderliga kvalitetsbefrämjande/-säkrande verksamheter t ex ansvarig projektledare, konstruktionschef, inköpschef, produktionschef och kvalitetschef, m fl Redovisar alla kvalitetsaktiviteter som sammantaget syftar till att uppfylla samtliga specificerade krav på objektet Visar tillämpningen av leverantörens generella kvalitetssystem för aktuellt objekt Innehåller tidplan för viktiga kvalitetspåverkande/-bestämmande händelser och aktiviteter som refererar till andra verksamhetsplaner upptagna i t Upptar aktivitetsplan med alla kvalitetsstyrande/-påverkande aktiviteter och åtgärder för programvara och maskinvara under hela utvecklings-/ framtagningsprocessen för objektet. Även garantiperioden skall inkluderas Hänvisar till tillämpade gällande rutiner och instruktioner för genomförande av kvalitetsarbetet Anger protokoll och rapporter som redovisar resultatet av genomförda aktiviteter/åtgärder Upptar förteckning över anlitade konsulter, underleverantörer och legotillverkare. Kvalitetsplanen behöver inte vara en särskild plan utan kan vara integrerad i t ex projekt-/objektplan för aktuellt upphandlingsobjekt. Se kapitel 1. PRO- JEKTLEDNING OCH SYSTEMSAMORDNING, avsnitt 1.4 PLANERING.

FLYG 075/96 Sida 7 Kvalitetsplan med angivet innehåll enligt ovan bör upprättas av anbudsgivare i en preliminär utgåva och redovisas för FMV redan vid anbudsgivningen, för att bl a utgöra underlag vid FMV anbudsutvärdering och ligga till grund för en första bedömning av omfattningen på FMV kvalitetsuppföljning. Efter val av leverantör och avtalstecknande ställs krav på uppdatering och fastställande av planen inom viss angiven tid. Vid behov uppdateras planen därefter och fastställs i nya utgåvor enligt överenskommelse mellan FMV och leverantören. Kvalitetsplanen för programvara (Software Quality Plan, SQP) bör åtminstone innehålla följande avsnitt. (Se DOD-STD-2168 och IEEE Std 730 "IEEE Standard for Software Quality Assurance Plans"). 1. Syfte och omfattning 2. Referenser 3. Organisation 4. Förskrifter och arbetsinstruktioner 5. Granskningar 6. Provningar/tester, kontroller 7. Konfigurationsledning (exkl pkt 8) 8. Problem- och ändringshantering 9. Hantering, lagring och leverans 10. Inköpta produkter 11. Uppföljning av underleverantörer 12. Kvalitetsutvärderingar inkl tidplan 13. Säkerhet och sekretess (om ej särskild plan finns) 14. Anmärkningar och förkortningar. Ange att planen även skall omfatta eventuell avtalad garantiperiod för upphandlingsobjektet.

FLYG 075/96 Sida 8 3.4 KONFIGURATIONSLEDNING I detta avsnitt ställs krav på leverantörens konfigurationsledningsverksamhet (Configuration Management) när sådan verksamhet bedöms väsentlig för aktuellt upphandlingsobjekt. Med konfigurationsledning avses här erforderliga verktyg/hjälpmedel och rutiner/arbetssätt för att styra, övervaka, kontrollera och redovisa utvecklingsläge, alla ändringar/ändringsförslag och faktiska tillåtna konfigurationer (utförande-/statusläge, versioner, varianter) för ett objekt/system och dess ingående enheter/delar (programvara och maskinvara) under aktuell avtalstid med leverantören för objektet/systemet. Vad gäller konfigurationsledning för programvaruprojektet hänvisas även till kapitel 4. UTVECKLING OCH KONSTRUKTION, avsnitt 4.4 PROG- RAMVARUUTVECKLING, kravpunkt 4.4.5 Konfigurationsledning. Detta viktiga verksamhetsområde är dåligt eller bara delvis intäckt i de grundstandarder för kravställande på leverantörens kvalitetssystem som anges i avsnitt 3.2 ovan. För stora komplexa upphandlingsobjekt/system eller ingående enheter/delar/delsystem till dessa, ställs krav på konfigurationsledning med referens till lämplig kravstandard enligt följande: ISO 9004-7 Guidelines for Configuration Management AQAP- 110, CHAPTER III, Configuration Management (CM) För mycket omfattande komplexa upphandlingsobjekt/hela materielsystem och objekt med omfattande mängd programvara bör krav ställas på konfigurationsledningssystem/-verksamhet med referens till MIL-STD-973, Configuration Management. Denna MIL-standard, som utgör grunden för angivna övriga standarder enligt ovan och för alla förekommande standarder inom området, bör därvid tillämpas principiellt (omfattnings- och idémässigt) i tillämpliga delar, men normalt ej i detalj vad gäller procedurer och rutiner, vilka är typiskt utformade för amerikanska försvarets/försvarsindustrins behov. Samtliga standarder enligt ovan ställer krav på följande fyra verksamhetsområden inom konfigurationsledningen (CM): Konfigurationsidentifiering (Configuration Identification) Konfigurationsstyrning (Ändringsstyrning, Configuration Control eller Change Control) Konfigurationsstatusredovisning (Statusredovisning, Configuraton Status Accounting)

FLYG 075/96 Sida 9 Konfigurationsrevision (Konfigurationsgranskning, Configuration Audit) (Helt fastställd svensk nomenklatur inom området saknas f n). Vidare ställs krav på leverantören att ta fram en Konfigurationsledningsplan (Configuration Management Plan) som redovisar erforderliga konfigurationsaktiviteter för aktuellt upphandlingsobjekt. 3.4.1 Konfigurationsidentifiering Ställ krav på identifiering och registrering/dokumentering av alla konfigurationsenheter (KE, ändringsobjekt) för programvara och maskinvara (Configuration Items, CI s and (Computer) Software Configuration Items, CSCI s eller SCI s) som ingår i upphandlingsobjektet/systemet. Identifiering skall ske ner till minsta "hanterbara" enhet som kan bli föremål för ändring/modifiering och/eller normalt berörs av aktiv underhållsverksamhet (reparation, utbyte). Kräv även identifiering och dokumentering av objektets/systemets alla gränsytor mot t ex dess olika stödobjekt/system, överordnat objekt/system eller mot samverkande sidoordnade objekt/system. Härvid ställs även krav på identifiering, registrering och redovisning av alla de dokument som entydigt definierar såväl funktionella som fysiska krav och egenskaper hos dessa KE och gränssnitt. Varje redovisad KE skall ges en entydig identitet (beteckning) som förutom "grundbeteckning" (typbeteckning) även innefattar eventuellt förekommande versioner och varianter av KE-n. Ställ slutligen krav på etablering och fastställande av olika referrensutföranden (baselines) under olika skeden i utvecklings- och framtagningsprocessen för aktuellt upphandlingsobjekt/system och på olika materiel-/produktnivåer hos detta. Alla förslag till ändringar/modifieringar utgår från dessa fastställda "baselines" och de ändringar som därvid blir godkända och införda resulterar i en ny "baseline" (nytt utförande). Tre olika typer av referensutföranden brukar vara aktuella att ange och fastlägga för respektive aktuella objekt-/systemnivåer, nämligen: Funktionellt referensutförande (Functionel Baseline överenskommelse och fastställande av Teknisk Specifikation för upphandlingsobjektet/systemet vid avtalstecknande)

FLYG 075/96 Sida 10 Nedbrutet funktionellt referensutförande (Allocated or Development Baseline fastställande av leverantörens produktspecifikationer för olika ingående delobjekt/-system i upphandlingsobjektet) Referensutförande för realiserad produkt (Product Baseline fastställande av slutligt utvecklad realiserad och verifierad produkt och godkännande/frisläppning av serietillverkningsunderlag på respektive aktuell objekt/delobjektnivå). Ange vilka referensutföranden/baselines som skall tillämpas för aktuellt upphandlingsobjekt. 3.4.2 Konfigurationsstyrning Ställ krav på att leverantören ska ha resurser/konfigurationsverktyg/-hjälpmedel och klara fastställda rutiner/arbetssätt för styrning, behandling och uppföljning av alla ändringar på programvara och maskinvara som kan uppkomma på olika objekt/systemnivåer för aktuellt upphandlingsobjekt efter fastställda referensutföranden (baselines) på respektive nivå. Se kravpunkt 3.4.1 ovan. Detta innebär krav på en fullständig ändringsstyrningsprocess, från registrering av alla ändringsförslag via klassning, bedömning, granskning och ställningstagande till ändamålsenlighet och ändringens påverkan på olika objekt samt beslut om införande t o m dess genomförande med uppdatering av berört underlag, ny beteckning/märkning och slutlig verifiering/kontroll av ändringen. Ställ krav på eller begär att leverantören redovisar organisation, ansvar, deltagare, etc, i de ändringsstyrningsgrupper (CCB s, Configuration Control Boards) som erfordras i ändringsstyrningsprocessen för aktuellt upphandlingsobjekt. Ange i aktuella fall om och hur FMV representanter ska medverka och ingå i vissa av dessa ändringsstyrningsgrupper. Kräv att anbudsgivare redovisar rutin och förfarande för ändringsstyrningen. Exempel på organisation, förfaringssätt och rutin för ändringsstyrning kan vara enligt följande: Ändringsstyrningsgrupp Styrning av ändringar skall hanteras av en ändringsstyrningsgrupp CCB (eng. CCB = Configuration or Change Control Board), bestående av 3-6 personer, där FMV och leverantören är representerade. Leverantören skall bidraga med ordförande och sekreterare i CCB. Arbetssätt fastläggs vid projektstart i samverkan mellan FMV och leverantör.

FLYG 075/96 Sida 11 Begäran om ändring Begäran om ändring (eng ECR = Engineering Change Request) kan väckas av båda parter. Leverantören skall, i samråd med FMV, klassificera ändringar och besluta om att ändringsförslag skall upprättas. Om FMV har väckt ärendet skall kostnaden för att upprätta ändringsförslaget redovisas innan arbetet påbörjas. Ändringsförslag Ändringsförslag (eng ECP = Engineering Change Proposal) skall utarbetas av leverantören för de ECR som godkänts och efter överenskommelse om kostnader för att upprätta ändringsförslaget. Varje ECP skall behandlas skyndsamt av bägge parter. ECP skall ange samtliga tekniska och kommersiella konsekvenser med avseende på dokumentation, provning, test, utbildning, underhåll och leveranskontroll. Vidare skall kostnads- och tidplanekonsekvenser redovisas. Införande av ändring En föreslagen ändring skall behandlas av FMV, som kan godkänna eller avvisa förslaget. ECP som godtas skall bli föremål för förhandling mellan parterna. När överenskommelse nåtts utfärdar FMV ett ändringsbesked (eng ECN = Engineering Change Notice) som innebär att arbetet med att införa förslaget kan påbörjas. ECN skall upprättas i enlighet med förhandlingsresultat och skall undertecknas av FMV. (Omsätts inom FMV/FM till TOMF (Teknisk Order Materiel Förändring). Registrering Leverantören skall registrera och fortlöpande följa upp status för samtliga ECR, ECP och ECN och hålla FMV informerad om ändringsläget. 3.4.3 Konfigurationsstatusredovisning Ställ krav på leverantörens konfigurationsverktyg/-hjälpmedel och rutiner för redovisning och rapportering av alla fastställda utföranden/status (inkl versioner och varianter) för registrerade konfigurationsenheter (KE) samt vilka tillåtna kombinationer av dessa som svarar mot specificerade krav på upphandlingsobjektet. Kräv också redovisning av handläggnings-/införandeläge för alla aktuella planerade/pågående ändringar/ändringsförslag till aktuellt upphandlingsobjekt där fastställande, slutlig verifiering och genomförande av ändringen ännu ej är klar.

FLYG 075/96 Sida 12 3.4.4 Konfigurationsrevisioner Ställ krav på att leverantören genomför revisioner/granskningar som säkerställer att framtagna realiserade objekt (konfigurationsenheter, KE) på olika objekt-/systemnivå överensstämmer med fastställt och registrerat utförande/ status (inkl version och variant) på objekten och den dokumentation som därvid refereras till. Se kravpunkt 3.3.1 ovan. Normalt ställs krav på två olika typer av konfigurationsrevisioner enligt följande: Funktionell konfigurationsrevision (Functional Configuration Audit, FCA) Fysisk konfigurationsrevision (Physical Configuration Audit, PCA). FCA skall säkerställa överenstämmelse mellan faktisk åstadkommen funktion/prestanda på aktuellt objekt och specificerade krav och framtaget detaljerat och registererat övrigt utvecklings-/tillverkningsunderlag med avseende på funktion/prestanda. PCA skall säkerställa överensstämmelse mellan faktiskt utformat realiserat objekt och specificerade utformningskrav och framtaget registrerat utvecklings-/tillverkningsunderlag som objektet framtagits/tillverkats efter. Dessa revisioner samordnas med olika förekommande konstruktionsgranskningsaktiviteter (Design Reviews) för programvara och maskinvara på olika objekt/systemnivåer när så är möjligt och behöver då inte utföras som separata aktiviteter. Se kapitel 8. VERIFIERING OCH VALIDERING, avsnitt 8.4 GRANSKNING. 3.4.5 Konfigurationsledningsplan (Configuration Plan) Ställ krav på att leverantören tar fram en plan som redovisar organisation och planerade olika konfigurationaktiviteter som bedöms erforderliga vid utveckling och framtagning av aktuellt upphandlingsobjekt. För innehåll och utformning av en konfigurationsledningsplan refereras till MIL-STD-973, APPENDIX A. Denna plan bör upprättas för aktuellt upphandlingsobjekt och kunna redovisas av anbudsgivaren i en första utgåva redan vid anbudsgivningen för att senare av vald leverantör efter överenskommelse med FMV uppdateras och fastställas i en slutlig utgåva. Eventuell fortsatt uppdatering sker därefter vid behov under gällande avtalstid mellan FMV och leverantören med överenskommelse och fastställande av varje ny utgåva.

FLYG 075/96 Sida 13 3.5 FMV KVALITETSÖVERVAKNING I detta avsnitt specificeras FMV-aktiviteter i anslutning till leverantörens kvalitetsverksamhet samt anges krav på den assistans och medverkan som leverantören därvid skall bidraga med. 3.5.1 Kvalitetsrevisioner hos leverantören Ställ krav på att FMV eller av FMV anlitad representant skall kunna genomföra kvalitetsrevisioner hos anbudsgivaren/leverantören för att avgöra om aktuella och planerade kvalitetspåverkande aktiviteter och tillhörande resultat överensstämmer med vad som krävs och bedöms erforderliga för aktuellt upphandlingsobjekt. Revisionen kan avse aktuellt objekt eller likvärdiga, olika utvecklings-/framtagningsprocesser eller hela eller delar av leverantörens kvalitetssystem och väljs ut av FMV på förekommen anledning. Informera om att en förvaringstid på 2-4 veckor kan vara aktuell och kräv att leverantören skall ställa upp med erforderliga resurser för att understödja genomförandet av revisionen. Ange att resultatet av genomförd revision kommer att dokumenteras och redovisas för leverantören. Kräv att FMV även skall ha tillgång till resultat från internrevisioner som leverantören själv utfört/låtit utföra. 3.5.2 Kvalitetsrevisioner hos underleverantörer Kräv att FMV skall ges möjlighet att deltaga i revisioner (för objekt, process, kvalitetssystem) hos aktuella underleverantörer och få tillgång till resultat från internrevisioner hos dessa. 3.5.3 Kvalitetsuppföljning Ställ krav på att FMV tillförsäkras rätten att på egen begäran, när så önskas, följa upp leverantörens utvecklings- och framtagningsprocesser genom att t ex övervaka leverantörens olika verksamheter och granska genomförandet av aktiviteter samt ta del av aktuell information. Aktuella viktiga aktiviteter skall framgå av kvalitetsplanen enligt kravavsnitt 3.3 ovan, vari också bör

FLYG 075/96 Sida 14 framgå vid vilka särskilda tillfällen FMV skall kallas och beredas möjlighet att närvara. Exempel på sådana viktiga aktiviteter är konstruktionsgenomgångar/- granskningar, typprovningar, programvalideringar, vissa mottagningskontroller, funktionsprovningar och slutkontroller för aktuellt upphandlingsobjekt och i detta ingående enheter/delar. Se i övrigt krav enligt kapitel 8. VERIFIERING OCH VALIDERING. 3.5.4 Leveranskontroll Begär en redovisning av den verifiering/kontroll som avses genomföras på färdigt objekt i samband med leverans. Ställ krav på att denna verifiering/kontroll skall dokumenteras i en leveranskontrollföreskrift för respektive aktuellt objekt och översändas till FMV för granskning och normalt godkännande. För programvara kan speciella krav behöva anges vad gäller verifiering/provning och leverans. Se vidare kapitel 8. VERIFIERING OCH VALIDERING. Ange om FMV avser utföra egen leveranskontroll (efter leverantörens leveranskontroll) eller deltaga i/övervaka leverantörens egen leveranskontroll. Ange även omfattning av FMV kontrollverksamhet, t ex allkontroll eller statistisk kontroll (variabel- eller attributkontroll). Ange även gällande kriterier för godkännande vid olika typer av kontroll. 3.5.5 Leveransanmälan Ställ i aktuella fall krav på att leverantören viss tid före leveranskontroll och leverans av aktuellt upphandlingsobjekt skall översända leveransanmälan till FMV. Ange vad leveransanmälan skall innehålla och vart den skall skickas. Ange även vilka villkor som skall vara uppfyllda för att leverantören skall få avge leveransanmälan, t ex skall leverantörens tid för att genomföra intern leveranskontroll ha beaktats vid angivande av tidpunkt när upphandlingsobjektet anses leveransklart. I de fall leveranskontroll görs av leverantören och FMV gemensamt, skall tidpunkten för leveransanmälan anpassas till denna situation. 3.5.6 Leveransgodkännande och -avvisning Ange vad som skall gälla för att leverans av aktuellt upphandlingsobjekt skall kunna accepteras, som t ex:

FLYG 075/96 Sida 15 Uppgift om tillämpat kvalitetssystem Fastställd kvalitetsplan har efterlevts Leveransanmälan har översänts Alla provningar/kontroller enligt fastställd leveranskontrollföreskrift har genomförts med godkänt resultat All överenskommen dokumentation finns framme och tillgänglig och kan vid behov bifogas/översändas Leveranscertifikat (LC) är påtecknat Eventuella anmärkningar/avvikelser är reglerade. Ange om FMV blankett för Leveranscertifikat (LC) (svensk text alternativt svensk och engelsk text) skall användas vid leverans av aktuellt upphandlingsobjekt till FMV. På baksidan av blanketten med svensk text finns rutin angiven för blankettens tillämpning. För den engelsk/svenska blanketten måste tillämpningsrutin anges separat. Ange i aktuella fall vilka övriga leveransdokument som leverantören skall bifoga, t ex provningsprotokoll, materialintyg, resultatredovisningar, etc. Ange de regler som skall gälla vid avvisning av leverans och vilka åtgärder som måste vidtas innan avvisade objekt på nytt får leveransanmälas.