PARENTESER. Ett hörspel av Paula Rehn-Sirén PERSONER: (Denna pjäs var ursprungligen tänkt som ett hörspel, men den fungerar även på en scen.

PARENTESER Ett hörspel av Paula Rehn-Sirén PERSONER:, 16år -Sofias pojkvän, 17år -Sofias mamma, 35år -Susannas pojkvän, 50år (Denna pjäs var ursprungligen tänkt som ett hörspel, men den fungerar även på en scen.) Parenteser Paula Rehn-Sirén www.labbet.fi

(Vi befinner oss hemma hos och. och läser läxor i s rum. Samtidigt sitter och i köket.) SCEN 1 S RUM Sätt bara en parentes runt detdär. Räkna det först, sen detdär och först sen detdär. Och såå får man veta vad X är. ÄÄÄH! I m never gonna get it. Vihi, sätt dej, så tar vi det från början. SCEN 2 KÖKET Hon borde plugga till provet nu. Han sku hjälpa med matematiken ju. Så säger dom i filmerna också, läsa lite läxor tillsammans. Knappast. Det är nog bara pussar och kramar och jag vill inte veta. Dethär är inte film, dethär är riktigt. I riktigheten tror jag man läser läxor. Tror du det? Åtminstone mellan pussarna. 2

SCEN 3 S RUM Never gonna get it, never gonna get it, never gonna get it.. Lugn nu, ta det lugnt. Vi har tid. Provet är imorgon. Det är bara en parentes. För många parenteser. Jag fattar ingenting. För många X och Y:n och A:n och B:n. Helt för många siffror helt enkelt. A och B är bokstäver. SCEN 4 KÖKET Jag måste väl vänja mej vid att hon är i pussåldern nu. Jo, det är inte vattenpussar som gäller numera. Helt andra slags. Begriper inte när hon har hunnit bli nästan vuxen. Ännu igår lekte hon med dockor i sandlådan. Hoppa hopprep och ruta och twist. Sen lekte de doktor. Och nu är det helt andra slags lekar. 3

Snart allvar. Leta jobb, betala räkningar, ansöka om nåd och fylla i blanketter. Jag sa ju att jag hjälper dej med den. Inte begriper jag vad man ska skriva. För många bokstäver helt enkelt. SCEN 5 S RUM X och Y är också bokstäver. Ehe, ehe. Alla andra verkar fatta dethär. Ååååh. Ibland känner jag mej så dum och ensam. Ensam i hela världen. Som om ingen tycker om mej. Vad är det för fel på mej egentligen? Ingenting. Lite knagglig på matte bara. Annars är du den finaste. Tycker du ja, men alla andra. Kom hit. Äh. Kom hit nu. Varför ska du bry dej om vad nån annan tycker? Jag vet inte. Du har det vackraste leendet jag känner. Och den bästa kramen. 4

Mm. Räcker inte det? Joo, jag menade inte så, att det inte sku räcka. Nu ska vi räkna. SCEN 6 KÖKET Nu fyller vi i den. Ansöker om stöd. Understöd. Det är bara att kryssa i lite. Hellre sku jag ansöka om ryggstöd. Eller armstöd. Det skulle denhär bänken behöva. Det kan du göra i möbelbutiken. Sen. Du får flankstöd av mej. Sen. Nu kryssar vi. Får. Får inte. Kryssa i. Med X. Med X. Ett X i den rutan. Och ett X i denhär. 5

SCEN 7 S RUM X hit och X dit. Det kommer nog att gå dethär. KÖKET Det går bra dethär. Men jag fattar ingenting. Innan kvällen är över kommer du att vara mattegeni. Inte ens genier begriper sej på sånahär blanketter. Inte de som har gjort dem, inte de som ska läsa dem. Du verkar begripa. Det är bara för att jag har fyllt i så många. Det betyder inte att jag sku förstå. Du bara vet hur man kryssar rätt. Precis. Sidu, där är en fläck på mattan. Blanketten nu, inga fläckar. 6

Jag blir törstig av allt dethär. Lite mera vin? Nånting att dricka sku inte vara helt fel. Lite vin blir bra. Ett X till bara. Vänta, jag hämtar. SCEN 8 KÖKET Får man X:a i rött? Inga fläckar på blanketten nu. Jag kanske X:ar lite här istället. Lite där. Och lite här. Detdär kittlar. Och lite där. Och då kanske jag X:ar här. X där. 7

X X X SCEN 9 KÖKET ( kommer in.) Stör jag? Inte alls, vi bara X:ar lite. Lite här och där. Samma här. Jasså? En blankett. Som ska fyllas i. Jag trodde ni sku hålla på med matematik. Det gör vi, X och Y. Sku bara hämta lite dricka. Har du ätit? Joo. Går det bra med räknandet? 8

Jo, det går helt bra. Aj X och Y. Och lite parenteser. Så ska det inte blir för många parenteser nu när ni är två därinne. Kom ihåg att plugga också. Det är ju det vi gör. Är han bra på matta då? Jo, han är bra. På matte. Bra. Sofia, sätt saften tillbaka i kylskåpet. Det är ju det hon gör. Bra, bra. ( går tillbaka till sitt rum.) 9

SCEN 10 S RUM Så hon tjatar. KÖKET Så jag tjatar. Sätt ordentligt. Sitt ordentligt. Tjatar tjatar tjatar. Jag hatar när hon tjatar. Är det inte det mammor ska göra? Vad vet jag. Vad vet jag vad mammor ska göra. Borde jag veta? Plocka undan. Plocka upp. Plocka efter dej. Plocka ögonbrynen. Plocka bär. Plocka blommor, det ska bli fest. Det hör väl till att du ska tjata. Borsta tänderna. Borsta håret. Borsta farstun. Borsta skorna. Borsta potatisen som ska kokas. 10

Och hon hatar potatis. Makaroni ska hon ha, bara makaroni. Inte fan ville jag bli nån tjat-tant som min mamma var. Om du sku vara mamma, kanske du sku tjata lika mycket då. Int sku jag alls. Och man får inte svära, nej jag vet, det är fult och förbjudet och det tjatar jag också om. Inte använda fula ord eller visa fula fingret. Så, så, nu måste vi försöka fixa denhär blanketten. Och jag vill inte heller tjata. Om inte jag tjatar, vem gör det då? Ingen gör nånting alls om inte jag säger till. Nej, man måste bara orka tjata eller så får man plocka själv. Upp. Undan. Efter. Ögonbryn. Bär. Hela köret. Ska vi ta en cigarett? Det sku nog sitta bra, jo. SCEN 11 S RUM Vill du ha mera saft? Nä, det är bra såhär. Vi borde prata om en sak. 11

Du borde räkna nu. Vad är det? En grej bara. Har det hänt någo? Kanske det. SCEN 12 I TAMBUREN ( och är påväg ut.) Snart får man väl inte ens röka på sin egen trappa mera. Bäst att vi passar på nu. Jag tror jag tänker sluta sen. Varför det? Inte jag. Jag tänker bolma på ännu värre, smygröka på alla ställen jag bara vågar. Varför det? För att få vara lite rebellisk. Så man inte känner sej så gammal och gaggig. Nånå, jag kommer att vara gammal och gaggig årtionden före dej. Du har långt kvar till gaggigheten. 12

SCEN 13 S RUM Du har hittat nån annan. Va? Nån annan än mej. Är det så? Trodde du.. Nejdå, nej, tänkte du? Nej, jag har inte hittat nån annan. Säkert? Säkert. Alldeles helt säkert. Så du har bara tröttnat då. På mej. Nejnej, nej, det har jag inte, det var inte alls någo sånt jag ville prata om. Inte? Inte alls. Jag blev redan lite rädd. Att du ville ha mej här bara för att räkna. Hur kunde du tro det? Nå vad är det då? Är du säker på att du inte vill ha lite mera saft? 13

SCEN 14 UTE PÅ TRAPPAN Var blev vi? Vid X:en. X:n ja. Har du många ex? Inte så värst. De är bara parenteser. Sofias pappa var också en parentes. Jag vet det. Pratar jag för mycket om Sofia? Klart du pratar om henne, hon är ju ditt liv. En viktig del av det åtminstone. Den viktigaste. Så är det väl. Vet du, vi borde kanske prata om en sak. 14

SCEN 15 S RUM Säg nu bara vad det är. Okej. Okej, nu säger jag det. Jag tror att Jag tror att jag har en beibi i magen. Vad säger du? Om det är så, så ska du bli pappa. Kanske. Vad menar du kanske? Att om det blir en beibi så blir du pappa. Jasså. Jaha. Det var ju Ojdå. Jag vet. Hur länge har du vetat? Jag vet inte. Alltså jag vet inte om det faktiskt är så, men jag tror att det är så. Några veckor har jag vetat. Eller trott så, alltså. Och du har inte sagt nånting. Varför har du inte sagt nånting? Hur säker är du? Ganska säker. Dethär hade jag inte väntat mej. Alls. 15

Inte jag heller. Ojdå. Dethär var ju.. ja. Oväntat. Mm. Vad ska vi göra? SCEN 16 UTE PÅ TRAPPAN Jag tror inte de beviljar nåt understöd hur bra dendär ansökan än blir. Man måste ju försöka. Jag har fått en massa understöd. Du, ja. Det är bara så jävla dyrt att bo i dethär huset. Det är ett stort hus. Klart att det kostar. Var det faktiskt det du ville prata om, ekonomi? Nej, det var inte det. Tänkte väl det. Jag har funderat lite. Vad har du funderat? På dej och mej. 16

Jasså. Var det därför du fråga om ex. Jaha. Ska jag också bli ex nu. Nej. En parentes. Nej, inte alls, det är inte så, tvärtom. Hur funderar du då? Jag funderar på hur det skulle vara att bo tillsammans. Med dej alltså. Det behöver du väl inte fundera på. Ska jag inte? Nå såpass många gånger har jag käkat frukost här så du borde nog ha dina aningar om hur det sku vara. Jo, gröt med sylt eller flingor med en bananbit, ingen smörgås, det vet jag. Men det är ändå skillnad på om man bor tillsammans eller bara övernattar. Visst är det skillnad. Stor skillnad. Var har du funderat på att vi sku bo då? Isåfall alltså. 17

Isåfall så, ja, du har ju bara ettan. Och det är ju onödigt att betala för den när du ändå är här så mycket. Det förstås. Här finns det plats. Och så finns det Sofia. Hon är ju van att bo just här, jag tror inte hon vill flytta. Nej, knappast. Knappast du heller. Huset går ju i släkten liksom. Och snart blir hon väl så vuxen så hon flyttar ut, sen finns här ännu mera plats. Jag tycker det börjar vara dags. Man blir ju inte yngre. SCEN 17 S RUM Inte vet jag vad vi ska göra. Vi är nog lite unga. Helt för unga. Men vad gör man? Händer det så händer det. Det har redan hänt. Men jag fattar inte, hur då? Vi har ju varit jätteförsiktiga. Det måste ha varit efter dendär festen, när du följde mej hem och vi gick ner till källaren. 18

Aj då. Men jag var ju jätteförsiktig. Och vi var jättetysta och allt detdär, men det blev nu såhär ändå. Det är ju helt sick, det var inte alls vad jag hade väntat mej idag. Jag trodde jag sku hjälpa dej med x och y:n och så får jag höra dethär. Att du, att jag, att vi ska bli tre. Och vi har ju knappt hunnit vänja oss vid att vara bara två. Jag vet. Om det nu är en liten minimänniska påväg, nog sku det ju bra att vi sku ens bo tillsammans då. Jag trodde vi sku prata om abort. Vill du det? Jag vet inte. Jag tänkte.. Jag tänkte inte alls på det. Jag tänkte att om du sku villa det sku du inte ha sagt någo alls. Då sku du väl bara ha gjort det, så brukar väl brudar göra nu och då. Vad vet jag hur brudar brukar göra, har det hänt dej många gånger? Har du hunnit ha många små barn-börjor på gång? Nä, inte har jag det, inte ett endaste ett. Eller inte vad jag vet åtminstone, men vad vet jag, inte kan jag ju veta. Brudar behöver ju inte berätta. Vad vill du nu egentligen? 19

SCEN 18 TRAPPAN Är du säker på att du vill bo med mej då? Tror du jag sku ha frågat annars? Jag menar, du är ju så ung ännu, du kanske vill ha flera barn ännu. Och jag har väl vuxit förbi småbarnstiden för längesen. Det är mer än tillräckligt med Sofia. Man kan ändra sej. Vi kan ju åtminstone försöka. Bo, menar jag. Om du tycker så, så tycker jag det låter bra. Ska vi bestämma så då? Okej. Då bestämmer vi så. Jag flyttar in. Bra. Då är det bestämt. Du flyttar in. Riktigt snart. Genast, om du vill. Blir fint att vara två vuxna här. Så behöver jag kanske tjata lite mindre på Sofia. Och tjata lite mera på mej istället. Jag menade inte så. 20

Jag vet, det var ett skoj. Jag vet. Kom här. X.. X Då får vi nog ändra lite i dendär blanketten igen. Vad tror du Sofia tycker då? Hon är ju redan van vid dej. Det förstås. Annars sku du knappast ha frågat. Och så behöver jag inte mera förklara för henne varför jag får ha dej här övernatten när jag inte låter dendär killen sova över hos henne. Kanske det inte sku vara så farligt om han också sku sova över nångång. De hinner nog sova tillsammans. Senare, inte ännu. Så de inte, så det inte händer någo olyckor. Så sitter man där sen, som jag, alldeles för ung. 21

SCEN 19 S RUM Jag vet inte vad jag vill. Tycker du vi är för unga? Det sa jag ju just. Sen sa jag att vi borde bo ihop. Men sen börja du prata abort. Hur vill du ha det? Du sa väl inte att vi borde bo ihop. Du sa att man borde ens det. Ja, om vi nu ska bli föräldrar, alltså va? Ska vi faktiskt bli föräldrar? Helt sick. Och du kan ju inte ens räkna. Nej, det kan jag inte, nej. Äh, jag menade inte Jag Äh. Det blev bara så stort allting, plötsligt. Det blev ju det. Allvar, liksom. Jag hade inte tänkt mej det. Nej. Nångång kanske, men inte än. Mm. Jag tycker det lät fint att flytta ihop. Finare än abort. Beibin kommer väl inte ännu imorgon, va? 22

Nej, det gör den nog inte. Så vi hinner ännu fundera. På flyttande och allt. Vi kunde ju åtminstone försöka flytta. Åtminstone till en början, sen får man ju se. Vad får man se? Hur det går. Man vet ju aldrig. ( och kommer in från trappan.) Du har knappast sagt åt din mamma. Nå nää. Du måste berätta. TAMBUREN Vi måste berätta för Sofia. Eller har du redan sagt nåt åt henne? Vi kan berätta när hon hämtar mera saft. Tror inte att hon ens vet att vi, ja, du vet. Du måste nog säga det ändå. 23

Måste jag? Jag kan vara med. När du berättar. Vågar du det? Klart det. Eller det måste jag väl, det hör väl till. Det blir svårt. Det är väl bäst att vi gör det nu genast. Nu? Jo, nu. Så blir det gjort. Shit. Precis nu. Nu går vi. Hjälp. 24

SCEN 20 TAMBUREN ( och kommer in.) Aj där är ni, ska du gå nu redan? Nä, inte ännu. Mera saft kanske? Kanske det. Vi har ett ärende. Vadå för ärende? Det har vi också, faktiskt. Det är såhär att vi tänkte Kanske det är bäst att vi sätter oss i köket. Är det någo allvarligt? På sätt och vis. Sofia och jag, vi Sofia Ja, det är såhär att att vi Ska ni förlova er? Är ni inte lite unga för det? 25

Vi ska ha barn. Vad är det du säger? Jag väntar barn. Nämen, vad menar du? Det jag säger, jag väntar barn. Hur har det gått till? Det förstår vi väl nog, hur. Men när? Vad tänkte ni egentligen? Och hur ska det gå? Du har ju skola och allt, det har ni båda två och jag är alldeles för ung för att bli mormor. Det handlar inte om dej nu. Nej, det handlar om min dotter. Är du inte glad, inte ens lite? Det kom lite plötsligt. Jag var inte ens säker på att ni, att ni, ja, du vet. Nå nu vet du. Visst hade jag mina aningar, men inte ville jag fråga. Jag tänkte att du är förståndig nog att skydda dej själv, om det är så, men det var du visst inte. Barn? Ska jag bli mormor? 26

Så ser det ut. Oj herreguud. Jasså. Hur kunde det gå såhär? Det var ett misstag. Jag borde ha varnat dej mera för misstag. Och sen låst in dej om du inte hade lyssnat, och aldrig aldrig låtit nån komma in här. Inte ännu, herreguud, jag är ju alldeles på tok för ung. Jag menar, du är, du är på tok för ung. Du var inte så väldigt gammal du heller. Kanske vi ska låta damerna diskutera ifred i tre minuter. Kom, du får göra mej sällskap därute på trappan. Okej. Jag sätter på lite te-vatten. ( och går ut på trappan, och går till köket.) SCEN 21 UTE PÅ TRAPPAN Det var ju lite oväntade nyheter. För oss åtminstone. För mej med. Har ni funderat igenom allting ordentligt? 27

Jag fick nyss veta. Så särskilt mycket har du inte hunnit fundera. Nä. SCEN 22 KÖKET Jasså. Jaha. Jaa. Mm. Mormor. Mamma. SCEN 23 TRAPPAN Jag sku bjuda dej på en cigarett, men du får visst inte röka ännu. Nä, det är okej. Röker du? Njaa, nä. 28

Det lönar sej inte att börja, snart kommer de att förbjuda cigaretter helt och hållet. Inte ens fredspipa får man röka sen. Jaa. Hur tänker ni göra nu då? Inte vet jag. Måste väl flytta ihop och bli en liten familj. Vart sku ni flytta? Nån lägenhet. Vad vet jag. Och hyran? Vem ska betala den? Vi själva väl. Tänkte du sluta skolan och jobba istället? Så långt har jag inte hunnit tänka. Jag kan väl göra bådeock. Och samtidigt ta hand om en liten en? Det är mycket jobb med en sån. Det måste ju ordna sej på någo sätt. Ja, det finns ju understöd att ansöka om. Jag kan hjälpa med blanketterna. 29

SCEN 24 KÖKET Ni kan ju nog bo här isåfall. Ifall du tänker behålla barnet. Vad menar du? Det finns ju alternativ. Du måste ju inte behålla det. Inte vill jag väl att det ska uppfostras av nån annan. Det var inte så jag tänkte, jag menade andra alternativ. Du är ju bara barnet själv. Man kan ju göra abort. Men mamma, hur kan du säga sådär? Du måste ju inte ha barn ännu, du kanske behöver leva lite först. Och förstås vill jag ha barnbarn, men nu, redan? Jag vill bara att du ska fundera igenom alla möjligheter. Det är mycket jobb med en sån. Mycket mer än man skulle tro. SCEN 25 TRAPPAN Har du själv barn? Inga egna. Vad vet du då om nånting? 30

SCEN 26 KÖKET Om vi bor här allihopa, så kan jag hjälpa till. Vi hade tänkt att, ja, nu vet jag inte. Kanske vi får tänka om. Vad hade ni tänkt? Vi hade tänkt flytta ihop. Thomas och jag. Flytta vart? Ingenstans. Vi tänkte att han sku flytta in här. Jasså. Det förvånar mej inte. Och ingenting har du sagt. Fast det förvånar mej inte heller. Det är inte alltid så lätt. Vi borde försöka prata mera med varann. Så det inte går såhär. Det är inte alltid så lätt att prata med dej. Inte med dej heller. Nää. SCEN 27 TRAPPAN Jag har sett ett och annat växa upp. Hur ska man säga; mina flickvänner har haft barn. Så jag har fått vara styvpappa åt en del. 31

Åt många då? Inte så värst många. SCEN 28 KÖKET Jag skulle så önska att du sku berätta saker för mej. Att det inte sku behövas såhär stora nyheter för att vi ska sätta oss ner vid en kopp té. Minna har det helt annorlunda med sin mamma, dom kan prata om precis allt, allt, vad som helst. Så sku jag också villa ha det. Varför har vi det inte så då? Du berättar ju inte saker för mej heller. Gör jag inte? Inte har du ju nånsin berättat någo om Thomas heller, t.ex. En morgon bara satt han här med sina frukostflingor, och du sa ingenting. Vad borde jag ha sagt då? Nånting. Var ni har träffats eller vad du tycker om honom eller vadsomhelst. Det fanns nu inte så mycket att berätta. Där ser du. Vad ska man säga? Där bara satt han, gammal som gatan, och sa godmorgon. Han kunde ju vara min morfar. 32

Så gammal är han inte. TRAPPAN Eller beror väl på vad man jämför med. SCEN 29 KÖKET Hur träffades ni då? På firmafesten kvällen innan. Kunde just tänka mej någo sånt. Vadå, vi kom bra överens, och har kommit bra överens sen dess. Du kunde ha berättat någo om honom. Sagt att du tycker om honom. Om jag inte sku tycka om honom sku han väl inte vara här. Nä, det fattar jag väl, det var inte det som var pointen. Du kunde ha berättat någo om honom, vem han är, vad han jobbar med. Om han haft nån egen familj nångång eller om han bara levt lyxigt singelliv hela tiden. Vad som helst. Jag trodde inte du var intresserad. Klart jag är intresserad av vem som äter frukost här, Precis som du är intresserad av vem som läser läxor här med mej. Inte frågar du heller. 33

Det känns så dumt att fråga. Det gör ju det. SCEN 30 TRAPPAN Du ser nog lite röksugen ut. Mm. Här, ta en då. Bara en, det kan inte skada. Tack. Du har fått stora nyheter idag, så det kan behövas. Och du fyller väl snart, så det är ju nästan lagligt. Joo, ganska snart. SCEN 31 KÖKET Kan du inte berätta någo om honom, om han nu ändå ska flytta in här? TRAPPAN Jag var plastpappa åt en liten flicka från att hon var ett år gammal tills hon fyllde sju. 34

Vad ska jag berätta. Vi jobbar på samma firma. Det vet jag. Han har inga släktingar, inga syskon, inga kusiner ens egentligen. Sen hade jag en pojke som var 12år, men honom hade jag inte så länge. Bara nån halvkusin som bjuder honom på påskmiddag vartannat år. Vänner har han knappt heller, vet inte varför, kanske han bara har tröttnat på dem ha nångång haft. Man växer ju ifrån varann och sådär. Sen en pojke som var tre tills han fyllde tio. Efter det en flicka som råka vara tio ända tills hon blev lika gammal som Sofia ungefär. Han har visst aldrig haft nån egen familj egentligen. Kanske därför han trivs här så bra, med dej och mej. Det låter som jättemånga. Dendär flickan hade en storebror också, men han flytta ut när jag flytta in, och så såg man inte så mycket av honom. Men inga egna. Inga biologiskt egna. 35

SCEN 32 KÖKET Jag vet väl inte så mycket om honom egentligen, om hans förflutna. Jag har inte frågat. Jag har inte behövt fråga heller, det känns inte viktigt. Jag vet bara hurdan han är nu, han får mej att skratta, och det räcker. Någo mera. Någo mer personligt. Han har ett jättefint födelsemärke på lillfingret, det ser ut som ett hjärta nästan. Jag ska titta efter nästa gång han sitter här med sina frukostflingor och bananbitar. Du och Daniel då? Träffades på en fest hos Minna. Jasså. Har hon ofta fest? Jag trodde det var bara du och hon. Nä, hon har inte ofta fest, det var bara då på hennes födis. Okej. Han kom dit med någo kompisar och så titta vi bara på varandra hela kvällen. Men vi prata inte alls, för ja, vad ska man säga? Vet hur det kan vara. Men sen på måndan i skolan, då kom han fram och fråga om jag hade tittat på fotbollen kvällen innan. Jag sa jo och ljög förstås, men sen dess har vi träffats varje dag, som du säkert har märkt. Inte är det ju så att jag inte sku villa berätta någo för dej. 36

Vet du hur många kvällar jag suttit på mitt rum och tänkt att jag hellre sku sitta med dej i köket, fråga om olika saker och säga vad jag varit med om. Men varför kom du inte ut i köket de kvällarna? Varför kom inte du in till mej? Du har ju alltid dörren stängd, jag tänkte att du vill vara ifred. Och du har nästan alltid honom på besök. Och nu ska han plötsligt flytta in, eller det ju inte alls plötsligt, men ändå, ingenting sa du förrän ikväll. Det är det jag menar, varför ska jag berätta för dej när inte du berättar för mej? Kanske det kan bli annorlunda nu. Kanske det. Sofia, om du inte vill att han flyttar in så kommer han naturligtvis inte att göra det. Det är helt okej, han är ju ändå här hela tiden, nog får han flytta in. Du ska veta att jag alltid har tänkt på dej i första hand. Först dej, att du har det bra, sen allt annat. Joo. Det är inte så lätt att bli mamma som väldigt ung. 37

SCEN 33 TRAPPAN Varför har du inte egna barn då? KÖKET Har jag varit jättesvår då? Nej, du har inte varit svår, men allt det andra runtomkring. Att få allt att gå ihop. Pengar och mat och kläder och sånt. Och att sitta hemma med en liten en, när alla ens vänner flänger runt på stan. Såna saker. Det blev aldrig ett sånt tillfälle. Ingen ville ha barn samtidigt som jag. Därför vill jag att du funderar igenom alla möjligheter, Att du tänker på allt, hur det blir. Nån blev på smällen, men jag fick inget veta innan barnet ren var borta. Sånt är det. Såna saker kan kvinnor välja, vi killar har inte mycket att säga till om, vi får inget veta. Du ska vara glad du som vet. Du som ska bli pappa. Jag hade nog gärna haft egna barn. Men nu börjar jag bli för gammal. 38

SCEN 34 KÖKET Ångrar du dej då? Ångrar du mej? Sofian, hur skulle jag nånsin kunna ångra dej? Jag tror inte att jag heller sku ångra. Minnas mamma sa att man kan ångra en abort. Jag förstår. Men man ångrar aldrig ett barn. Har du pratat med Minnas mamma om dethär? Nån vuxen måste man ju prata med. Men nä, inte om dethär, hon sa sådär en gång och jag kom bara ihåg det nu. SCEN 35 TRAPPAN Styvbarn, det är liksom nästan samma sak. Fast bara nästan. Styvbarnen glömmer ju bort en sen. Man bor tillsammans med dem, kör dem till pianolektioner och bergsklättringar, betalar semesterresor, läser godnattsagor, stannar hemma från jobbet om de har vattkoppor. Men inte kommer barnen ihåg en sen mera, när man flyttat iväg. Dom har väl alla nya styvpappor nu. Trist, men sånt är det. Sku de ha varit egna sku de nog komma ihåg mej. Då sku de sakna mej även om de aldrig ens sku ha träffat mej. Men så är det inte nu. 39

SCEN 36 KÖKET Har du varit hos nån läkare? Inte ännu. TRAPPAN Det är nog viktigt med barn. Ni kommer nog att klara det, på sätt eller annat. MAMMAN Tagit något test då? Nä, inte täcktes jag köpa någo sånt. Det börjar kännas lite kyligt. Dörren har visst gått i lås. Vad är det med dörrklockan? Minnas kusin stod i kassan när jag gick in på apteket, så det blev inte. Fungerar inte. Vi får väl banka. Om nu mamman alls vill släppa in mej i huset mera. Det får hon lov att göra, vare sej hon vill det eller inte. Hallå! 40

Så det är inte bekräftat. Jag är nog säker på att det är så. Känns konstigt att tänka att det finns en liten härinne. Det är fint med små. Mycket jobb, men det bästa i världen. Vi får prata mera på tumis sen. Kan ni öppna, vi blev utlåsta! ( går för att öppna dörren.) SCEN 37 TAMBUREN Hej, sori att det tog en stund. Det gör ingenting, blev lite kallt bara. Är allt okej? Jo, allt kommer nog att bli jätteokej. (från köket) Det finns té här i köket. Det ska bli gott. 41

Så jag är välkommen fortfarande. Klart det. Var har vi detdär téet? SCEN 38 KÖKET (Alla samlas i köket.) Välkommen till familjen då Daniel, ska jag väl säga, eller nåt sånt, jag vet inte vad. Tack. Jag får väl försöka lära mej vara mormor då. Och jag ska bli styvdotter också, har jag hört, så välkommen du också. Jaa, tack, om det nu ännu är aktuellt. Högaktuellt. Vi ska nog rymmas här allihopa, om vi vill. Kunde man kanske hälla i en gnutta nånting ännu mer värmande? Inte för mej. Förstås inte för dej. Men för oss vuxna. För att fira lite. 42

Eller för att lugna ner oss. Kanske bådeoch. Bådeoch låter bra. Vad ska barnet heta då? Så långt har vi nog inte hunnit fundera. Det måste ju ha ett namn. Sen, inte ännu. Sen ska det nog få ett fint namn. Det beror ju helt på om det blir en flicka eller pojke. En Ronja kan det bli. Ronja? Ronja sku ha fått heta Ronja vare sej hon sku varit pojke eller flicka. Kim heter både flickor och pojkar. Eller Noa. Har ni nåt namn som går i släkten? Kanske man måste se barnet först. Vad det är för en. Om det blir en pojke kanske han kan heta Måns. 43

Måns? Då tänker jag bara på dendär elaka katten. Om det blir en flicka kanske det blir en Mini-Fia. Fia? Ja, varför inte? Det är ju så jättenära mitt namn. Just därför. Kanske Jonatan? Då tänker jag bara på Kasper och Jesper och rövare. Hur sku det vara med Daniela då? Jag måste gå och pudra näsan. ( går till toaletten.) Daniela. SCEN 39 KÖKET Papper och penna, så kan vi komma med förslag. Det är väl inte vi som ska komma med förslag. Häng med här nu, dethär blir skoj. 44

Anders kanske. Sofia har en mjukishund som hette Emil. Emil kunde kanske vara fint. Eller Emilia. Elmer. Eller Elma. Fanny då? Fast då borde det finnas en Alexander också. Stopp, stopp, det är väl bara en på kommande nu. Bara ett namn vi behöver, det är mer än tillräckligt. Linda är vackert, skriv det. Linda har alltid varit populärt. Jo, men visste ni att efter att en viss Linda var med i en viss barnförbjuden tidning tog det många år innan nån döpte sin dotter till Linda igen. Åhå, är det så? Åtminstone i dethär landet. Hur vet du det? Mamma sa. 45

Herreguud, min mamma, henne måste vi ringa. Kanske hon vill flytta tillbaka till landet nu när hon ska bli mormorsmor. Blir här inte lite väl trångt isåfall. Jojo, men det ska nog gå. Agnes. Agnes Cecilia. Hugo. Josefin. Madicken. Eller My. Petter. Lotta. Tommy. Annika. Hans. Greta. Theo. Anna. 46

SCEN 40 KÖKET ( kommer tillbaka.) Öööh. Hörni.. Vet ni, allt vi prata om nyss.. Allt detdär.. Vi kan radera det. Vilket då? Allt. Precis allt. Menar du alltså vadå? Dethär är nu lite pinsamt. Eller mycket, egentligen. Det är inte alls som jag trodde. Vad är inte som du trodde? Tycker du vi funderar på för dåliga namn? Är du orolig, så, ja, vi måste ju inte alls bestämma ännu. Nej, det är inget fel på namnen, men de behövs inte. Hur menar du? Klart att den ska få ett namn. Nej, det behövs inget namn. Antingen hade jag räknat fel eller så var jag bara lite sen. Det är okej nu. Ingen bebi i min mage tydligen. Det var falskt alarm. Vad säger du? Det blir ingen bebi. Jasså. Jaa, vad ska man säga nu då? 47

Nå huh. Huh huh. Är du säker? Jo, jag är säker. Nå, det hade kanske varit lite tidigt. Jo, det hade väl det. Jo, det hade det nog. Då får vi väl slänga listan i skräpkorgen då. Eller spara den i ett album. Man vet ju aldrig. Nå nej, man vet ju aldrig. Den kan sparas. Tar ju inte så mycket plats heller. Får väl lära mej räkna lite bättre. Vara försiktigare. Man vet ju aldrig. Är du okej? Jo, jag tror det. Är du? 48

Tror det. Mattaprov imorgon då. Jo, skit också. Och vi blev på hälft med dendär blanketten. Jag ska nog ta mej hem nu. Jag följer dej till dörren. Det finns mera té. -slut- 49