Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009
Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik Nye 1-6. * 2. 10/12 Klassiska perspektiv på internationella relationer Nye 7-8; Gustavsson 1-3. 3. 11/12 Svensk utrikes- och säkerhetspolitik sedan 1809 (Stig-Björn Ljunggren) Breuning, Bynander. 4. 16/12 Nya utmaningar Gustavsson 5-7. 5. 17/12 Krishantering Gustavsson 9, 19. 6. 18/12 Utrikespolitisk analys Breuning, Gustavsson 8, 10, 14. 7. 7/1 En ny säkerhetspolitisk karta? Nye 9. * Läsanvisningarna till föreläsningarna anger ungefärligt vilken del av litteraturen som berörs. Seminariernas läsanvisningar är skarpa i fråga om vad man bör känna till.
Delkurs 3: Internationell politik Nedan följer några större frågeställningar som anknyter till kurslitteraturen. De kan vara en hjälp i att bearbeta stoffet. De är dock inte skrivningsfrågor i formell mening syftet är snarare att du skall söka bilda dig en uppfattning om det material du läser. Frågorna är till sin natur öppna och det finns inget självklart facit. Det är också viktigt att du konstruerar egna frågor att resa vid respektive seminarium. PM: Till varje seminarium skall du ha författat en liten promemoria med stöd i en eller flera av seminariefrågorna. Till seminarium 1 och 2 skall den omfatta 2-3 A4-sidor. Till seminarium 3 skall den omfatta 5-7 sidor. De första två PMen kan vara mer deskriptiva och mest sammanfatta litteraturen med utgångspunkt från en eller några av seminariefrågorna. Slutpromemorian bör vara mer analytiskt och fokuserad på en tydlig problemställning gärna också med grund i seminariefrågorna. När du skriver dina PM behöver du inte lägga någon större vikt vid bakgrundsbeskrivningar eller andra perifera frågor. Varje PM mailas till seminarieläraren innan kl. 08.00 samma dag som seminariet. Angående kompletteringar vid frånvaro: Seminariedeltagandet är obligatoriskt! Vid eventuell frånvaro kompenserar Du seminarierna genom att gå på uppsamlingsseminarier som ges ca. 3 veckor efter sista seminariet på delkursen eller om Du i samtal med din seminarielärare kommer överens om en lämplig komplettering. Information om tid och plats ges via www.statsvet.uu.se och anmälan till uppsamlingsseminarierna skall inlämnas till expeditionen. Välkomna till kursen! Fredrik Bynander Huvudlärare i internationell politik
Seminarium 1 Tema: Den internationella utvecklingen under 1900-talet. Krig och fred. Litteratur: Nye kap. 1-6; Gustavsson kap. 8-10. 1. De båda världskrigen kommer alltid att framstå som mycket viktiga händelser under denna epok. Men hur skall man förklara dessa krigsutbrott? Utgå från litteraturen i jakten på olika ansatser. Är några rimligare än andra? Hur skulle en realist, en liberal och en konstruktivist se på saken? Fundera även på de politiska konsekvenserna långsiktiga och kortsiktiga av dessa krig. 2. Hur skall man förklara utbrottet av det kalla kriget mellan öst och väst? Diskutera utifrån de olika ansatserna i litteraturen. 3. Det kalla kriget pågick i över 40 år. Ta fram och motivera händelser som har haft stor betydelse för utvecklingen av denna konflikt. Fundera också över varför den plötsligt upphörde 1988-91, och vad litteraturens olika ansatser har att erbjuda i form av förklaring. 4. I Nyes bok (kap. 6) diskuteras interventioner i andra länder. Men vad skall menas med intervention? Hur agerar stater och deras ledare inför dessa svåra beslut? Utgå i dina funderingar ifrån några aktuella fall såsom Kosovo, Rwanda, Afghanistan och Irak.
Seminarium 2 Tema: Teorier om Internationell politik. Klassisk IR-teori och dess kritiker Litteratur: Gustavsson kap. 1-7; Wendt; Ljungkvist. 1. Diskutera realismens och liberalismens olika syn på det internationella systemet, stater och möjligheten att få till stånd internationellt samarbete. Exemplifiera gärna genom konkreta fall från kursliteraturen. 2. Diskutera hur feministisk IR-teori ser på de traditionella inriktningar som liberalism och realism. Vilken är den huvudsakliga feministiska kritiken mot hur konventionell IR-forskning bedrivs? Vad innebär denna kritik i förståelsen av stater och säkerhet och konflikter? Tag hjälp av Kristin Ljungkvists artikel. 3. Återge konstruktivismens huvuddrag och diskutera dess huvudsakliga kritik mot traditionell IR-teori. Varför kallas denna riktninig konstruktivism, vad är det som är konstruerat? Använd dig av artikeln av Alexander Wendt (finns på studentportalen). Vad skulle de traditionella inriktingarna kunna vara på konstruktivismens kritik?
Seminarium 3 Tema: Det internationella systemet idag. Globalisering, interdependens och nya hot. Den svenska Säkerhetspolitiken i ett historiskt och nutidsperspektiv. Litteratur: Nye kap. 6-8; Gustavsson kap. 11-14, 22; Breuning, Bynander. 1. Beroenden och globalisering är två centrala begrepp som används för att beskriva ordningen i världspolitiken. Vad kan dessa begrepp tänkas stå för? Hur påverkas staterna och deras oberoende? Vilka hot gamla och nya kan man tänka sig blir dominerande i denna värld och hur påverkar de utsikterna för fred och säkerhet? 2. Den Europeiska unionen har blivit en aktör på den globala arenan. Hur skall man se på unionens roll? Vad gör dess medlemsstater för att främja eller hindra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? Bör EU verkligen tala med en röst? 3. I ett osäkert och stundom farligt säkerhetsklimat utvecklade Sverige under 1900-talet en neutralitetslinje. Varför? Följde man den konsekvent? Vad har kommit i dess ställe? Hur påverkade den relationen till EG/EU? 4. Breuning visar på viktiga inskränkningar i ledares förmåga att agera i statens namn hur påverkar de ledarens förmåga att undvika eller söka konflikt. Hur viktiga var supermakternas ledare för relationerna under det kalla kriget.