Borås Stad Årsredovisning 2013
Årsredvisning Borås Stad 2013 Produktion: Stadskansliet, Borås Stad Tryck: Kommuntryckeriet, Borås Stad
Innehåll Tio år i sammandrag 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Årsredovisningens syfte och mål 5 Förvaltningsberättelse 7 Sammanställd redovisning 70 Nämndernas resultat och verksamhet 89 Företagens resultat och verksamhet 115 Välfärdsbokslut 135 Miljöarbetet i Borås 138 Förslag till beslut 141 Revisorsgruppernas berättelser 142 Inkomst- och utgiftsgrafik 158 Särskilda bilagor Nämndernas och företagens årsredovisningar Kommunrevisionens årsrapport
Tio år i sammandrag 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 RESULTATRÄKNING Nettokostnader -3 284-3 460-3 719-4 029-4 306-4 378-4 588-4 764-4 597-4 702 Avskrivningar -178-172 -168-179 -171-185 -160-158 -162-204 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 462-3 632-3 887-4 209-4 477-4 563-4 748-4 922-4 760-4 906 Skatteintäkter och generella statsbidrag 3 568 3 759 3 989 4 230 4 451 4 554 4 768 4 923 4 917 5 077 Finansnetto 8 13 20 32 57 19 13 27 44 18 RESULTAT EFTER FINANSNETTO 114 140 122 53 31 10 33 28 201 189 Extraordinära intäkter/kostnader 32 17 60 130 53 23 48 76 29 0 ÅRETS RESULTAT 146 157 182 183 84 33 81 104 230 189 NETTOINVESTERINGAR -143-151 -255-251 -343-361 -326-362 -413-376 BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar 3 169 3 181 3 267 3 491 3 335 3 416 3 501 3 209 3 433 3 588 Omsättningstillgångar 370 644 799 1 000 1 474 1 833 1 860 2 152 2 249 2 271 SUMMA 3 539 3 825 4 066 4 491 4 809 5 249 5 361 5 361 5 682 5 859 mnkr Eget kapital 2 708 2 853 3 035 3 207 3 292 3 325 3 406 3 510 3 825 4 014 Avsättningar 174 243 290 529 651 810 930 1 007 939 856 Långfristiga skulder 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 658 728 741 755 866 1 114 1 025 844 918 990 SUMMA 3 539 3 825 4 066 4 491 4 809 5 249 5 361 5 361 5 682 5 859 FINANSIELLA NYCKELTAL STORLEKSUTVECKLING Bruttokostnader 4 504 4 633 4 892 5 123 5 429 5 501 5 747 5 823 5 795 6 047 - förändring % 3,0 2,8 5,6 4,7 6,0 1,3 4,5 1,3-0,5 4,3 Balansomslutning 3 539 3 824 4 066 4 491 4 809 5 249 5 361 5 361 5 682 5 859 - förändring % 1,5 8,1 6,3 10,5 7,1 9,2 2,1 0,0 6,0 3,1 BETALNINGSFÖRMÅGA Rörelsekapital -288-85 58 245 608 719 835 1 308 1 331 1 281 Kassalikviditet % 55,7 87,8 107,1 131,8 169,4 164,0 181,4 254,4 243,5 223,3 SOLIDITET Soliditet % 76,5 74,6 74,6 71,4 68,5 63,3 63,5 65,5 67,3 68,5 RESULTAT Räntabilitet RT % 4,0 4,4 3,7 2,8 3,0 1,8 2,3 3,1 5,6 5,4 Resultatmarginal % 3,1 3,6 3,0 2,4 2,7 1,7 2,1 2,9 5,5 5,2 Skatteintäktsutveckling % 2,6 5,4 6,1 6,1 5,2 2,3 4,7 3,2-0,1 3,3 Nettokostnadsutveckling % 2,2 4,9 7,0 8,3 6,4 1,9 4,1 3,6-3,3 3,1 Nettokostnader i % av skatteintäkterna 97,0 96,6 97,5 99,5 100,6 100,2 99,6 100,0 96,8 96,6 EFFEKTIVITET Kapitalets omsättningshastighet 1,27 1,21 1,20 1,14 1,13 1,05 1,07 1,09 1,02 1,03 ÖVRIGT Folkmängd 31/12.resp år 98 886 99 325 100 221 100 985 101 487 102 458 103 294 104 106 104 867 105 995 Skattesats % 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,49 21,06 21,06 2
Årsredovisning 2013 Kommunstyrelsens ordförande Ett mycket händelserikt år Inledningsvis kan vi konstatera att det varit ett mycket händelserikt år för Borås. Med Årsredovisningen vill vi ge övergripande information om den verksamhet som bedrivits under det gångna året. Allt går inte att få med i en inledande text till en årsredovisning och det är svårt att avgöra vad som skall tas med och vad som hamnar utanför. Ändå finns det vissa saker som måste nämnas. Jag tänker i första hand på det fantastiska engagemang som alla som arbetar i Borås visar, inte minst blir det tydligt under kärva tider. Det är imponerande. Därför vill jag rikta ett extra stort tack till Er. Det är tack vare Er vi kan erbjuda en bra välfärd även när resurserna känns knappa. Det är ni som gör att Borås Stad kan ha den starka framtidstro vi har. Något om ekonomi skall också sägas. Bäst sammanfattas det för Borås Stads del med konstaterandet att vi ligger väl i nivå med den finansiella målsättningen för en långsiktigt stabil ekonomi. Det innebär stabilitet och att vi med tillförsikt kan blicka framåt. Glädjande är att Borås fortsätter att vara attraktivt för människor och företag. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv och när lille Arvid föddes dagen före julafton i fjol passerade vi 106 000 invånare. Textile Fashion Center med sitt strategiska läge knyts samman med Högskolan i en viktig framtidssatsning som här sett sin början. Befintlig och planerad utveckling har väckt uppmärksammats och gillande långt utanför Borås gränser. Dess betydelse och det intresse det skapat är viktigt och av mycket stor betydelse inte bara för Borås utan för tillväxt och utveckling i hela regionen. Vi kan idag med tillfredsställelse se det första centrala höghuset i Borås resa sig mot Borås himlen. Just förtätning av central bebyggelse och stadskärnor har visat sig vara en framgångsfaktor. Några andra exempel; andra plats på Humanas tillgänglighetsbarometer, IPLA:s Global Forum, en FN konferens som tack vare Waste Recoverys framgångsrika arbete förlagts till Textile Fashion Center, bästa breddidrottskommun, lekplatsen i Stadsparken som barnen varit med och röstat fram invigdes under hösten m m. Arbetet under året för att lyckas och bli ännu bättre innebär bl a högre yrkesstatus för lärarna och en förändring av rektorsorganisationen. Målsättningen är att alla skall lyckas och vara behöriga till någon gymnasielinje. Inom äldreomsorgen är det de äldres behov som ska styra. Under året har Borås Stad avvecklat den förenklade biståndsbedömningen. Verklig valfrihet handlar om att möta kompetent personal, få träffa samma personal och få delta i beslut och därmed ges inflytande över innehållet av vad som skall och när det skall utföras. Så skapar vi trygghet och säkerställer att alla får den hjälp de behöver. Ett stort tack till alla Er som har gjort Borås framgång möjlig. Det är Ni som har störst anledning att känna stolthet. Ulf Olsson (S) Ordförande i Kommunstyrelsen 3
Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2013 Borås fortsätter att vara attraktivt för människor och företag. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv och dagen före julafton i fjol passerade vi 106 000 invånare. 4
Årsredovisning 2013 Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisningens syfte och mål» Årsredovisningen är ett analyserande, politiskt beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag ökar kraven att fullmäktige måste få information om hur nämnderna följt fullmäktiges uppdrag för verksamheten. Redovisningen ska också ge en bild av kommunens finansiella ställning och vara en grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar. Politiskt beslutsunderlag En årsredovisning kan se ut på olika sätt avseende innehåll, utformning m m. Avgörande är vilket syfte årsredovisningen har. Detta beror i sin tur bl a på vem som redovisar och vem man redovisar för, dvs vem som är redovisningsskyldig respektive redovisningsmottagare. I vissa fall handlar det om att ge korrekt och rättvisande redovisningsinformation om den ekonomiska ställningen och utvecklingen, i andra fall kan årsredovisningen vara ett informationsinstrument med syftet att förmedla en viss bild över kommunens organisation och verksamhet. Såsom framgår nedan väljer Kommunstyrelsen att hålla kvar årsredovisningsdokumentet som ett politiskt beslutsunderlag. Det hindrar inte att vissa förändringar görs för att göra dokumentet lättillgängligare samt analysen mer intressant för andra målgrupper. Huvudperspektivet i årsredovisningen behålls där dokumentet i första hand utgör ett analyserande beslutsunderlag för Kommunfullmäktige. Årsredovisningen skall tillsammans med nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser ligga till grund för fullmäktiges prövning av nämndledamöternas ansvar för det gångna årets förvaltning, ge fullmäktige en rättvisande bild över kommunens samlade finansiella ställning och utveckling, ligga till grund för Kommunfullmäktiges beslut om hur nämndernas resultat skall regleras och successivt utvecklas för att kunna ge information till en vidare målgrupp. Utgångspunkten är att respektive nämnd är redovisningsskyldig inför fullmäktige. Det är därför nämnderna som har huvudansvaret för att årsredovisningen till sitt innehåll motsvarar ovanstående krav. Nämndernas egna årsredovisningar med kommentarer och analyser förelägges Kommunfullmäktige som särskilda bilagor. Årsredovisningen är i sin analys också framåtsyftande. Den ekonomiska utvecklingen gör sällan halt vid årsskiftet varför redovisningen av året som gått tillsammans med de första skatteprognoserna för det nya året kan ge värdefullt underlag för nya slutsatser. Avstämning mot mål och resurser Utvecklingen mot målstyrning och ramanslag på nämndnivå, med stor frihet för nämnderna att själva avgöra hur resurserna skall användas, ökar kraven på kontroll i form av uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetens resultat med avseende på måluppfyllelse, resursanvändning, prestationer och effekter. Detta innebär att Kommunfullmäktige av årsredovisningen måste kunna få information om hur nämnderna följt Kommunfullmäktiges riktlinjer för verksamheten, om de mål som fastställts i budgeten uppnåtts och hur effektivt anvisade resurser använts. Detta tillbakablickande syfte ställer krav på nämndvisa avstämningar mot budget såväl vad gäller ekonomiska mått i form av kostnader och intäkter m m som prestationer. 5
Årsredovisningens syfte och mål Årsredovisning 2013 Årsredovisningen skall också ge Kommunfullmäktige underlag för planering och utveckling av verksamheten. Detta framåtsyftande motiv ställer bl a krav på att det i verksamhetsanalyserna redovisas problem och utvecklingstendenser, som bl a kan beaktas i kommande budgetarbete. Samlad bild Årsredovisningen har ett viktigt syfte i att ge Kommunfullmäktige en så rättvisande bild som möjligt över kommunens finansiella ställning och utveckling. Med kommunen menas i detta sammanhang inte bara den verksamhet som drivs under s k offentligrättsliga former. Även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller handelsbolag skall ingå i redovisningen. Motivet bakom kravet på en s k sammanställd redovisning är att en stor del av verksamheten i landets kommuner idag drivs under s k privaträttsliga former och att bilden av kommunens ekonomiska ställning därmed påverkas av om de kommunala företagen tas med eller inte. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet, för vilken Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret, såväl ekonomiskt som politiskt. De förtroendevalda måste därför ges möjlighet att göra en samlad bedömning av kommunens totala ekonomiska engagemang. Utveckling För att årsredovisningen också skall kunna bli en tillgång för en vidare målgrupp kommer dokumentet successivt att utvecklas. Förutom en tydligare struktur så eftersträvas analys och ökad tillgänglighet. Ett mål i kommande årsredovisningar blir att utveckla beskrivningen av kvalitet. Inte minst är det externa perspektivet viktigt dvs hur medborgaren upplever verksamheten. Medborgarperspektivet stärks också av den utveckling av verksamhetsmål som lagstiftningen numera ställer och där Borås Stad fr o m budget 2008 redovisar måluppfyllelse. Verksamhetsmålen innebär ett arbete med att kunna beskriva och koppla ekonomi, verksamhet och kvalitet, mycket med utgångspunkt från medborgarna och brukarna. En annan uppgift blir att utifrån de visioner och mål som beskrivs i VISION 2025 följa verksamhetens utveckling via nya s k målområdesanslyser. Ackumulerat resultat Vid behandling av årsredovisningen skall Kommunfullmäktige också besluta om hur nämndernas resultat för det gångna året skall regleras. Enligt kommunens regler för budget- och verksamhetsuppföljning skall nämndernas resultat, såväl positiva som negativa, balanseras över till nästkommande år. Nämnderna redovisar i samband med nämndbudgeten: i januari hur de planerar använda sina ackumulerade resultat, under förutsättning att kommunfullmäktige fastställer dem i årsredovisningen. Hur de ackumulerade resultaten behandlas kan anpassas efter konjunkturläge och grundbudgetens styrka och säkerhet. 6
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Året i sammandrag... 7 Omvärldsanalys... 16 Medborgar och brukarperspektiv... 20 Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål... 24 Finansiell analys... 39 Driftredovisning... 48 Investeringsredovisning... 50 Personalredovisning... 56 Koncernen... 64 Internbanken... 67 7
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Året i sammandrag» För att behålla en stabil verksamhet har Borås Stad under senare år godtagit något låga resultat i budget. Vi har beräknat skatteintäkterna för en lågkonjunktur, och planerat att ta reserver i anspråk. Resultatet för 2013 blev ändå hela 189 miljoner kr, mycket på grund av stora återbetalningar från AFA-försäkringen (90 miljoner). Samtidigt blev skatteutfallet något bättre än väntat. Det höga resultatet är också tack vare att nämnderna visat relativt stor följsamhet mot budget: Minus 35 miljoner efter utnyttjande av ackumulerade resultat är acceptabelt. Plattform för bra verksamhet Borås Stad bedriver huvuddelen av sin verksamhet genom 17 olika nämnder inklusive revisorskollegiet där sammanlagt ca 6,1 mdkr omsätts. I bolagsform bedrivs verksamhet genom 18 olika företag som tillsammans omsätter ca 2,1 mdkr. Borås Stad som koncern omsätter således ca 8,2 mdkr per år. Borås Stad har sedan millennieskiftet kunnat bygga upp en stark ekonomisk plattform. Detta har gynnat verksamheten under perioden och kommer framgent att medverka till en planerad och stabil verksamhet. Liksom andra kommuner har vi drabbats av konjunktursvackor men Borås har hållit tag i ekonomin, bl a genom tilltagna buffertar i budgetprocessen, samt sedan i årsredovisningen byggt upp reserver för resultatutjämning eller avsättningar. Genom dessa dispositioner har den löpande verksamheten under åren kunnat hållas på en hög nivå samtidigt som också satsningar skett på framtiden. Bra exempel på tidigare avsättningar är 440 mnkr till den s k dolda pensionsskulden, i syfte att kunna behålla verksamhet när skulden skall betalas, samt att vi kunnat engagera oss i specialsatsningar. När Trafikverket inte prioriterat för boråsarna angelägna projekt som Rv 27, förbifart Sjöbo samt viktiga gatu och cykelvägar så har kommunen haft kapacitet att gå in. Särskilda egna satsningar har också varit möjliga för en utbyggd IT-infrastruktur. Verksamheten i Borås Stad har fortsatt att kontrollerat utvecklas och till tidigare ekonomiska resultatutjämningsreserv på ca 156 mnkr avsätts nu ytterligare 45 mnkr för 2013. En god ekonomi är inget självändamål men påverkar i högsta grad möjligheterna till verksamhet Splittrad omvärld osäkra förutsättningar Under året utvecklades den svenska ekonomin till en början relativt svagt men skrevs i senare skeden upp något. De flesta indikatorer tyder på att den internationella konjunkturen har nått sin botten. Fortfarande brottas dock flera europeiska länder med en låg tillväxt. Till detta kommer nu läget i Ukraina som visar hur oförutsägbar utvecklingen kan vara och den ekonomiska tillväxten kopplad till denna. Som grundscenario ligger dock tills vidare fast att konjunkturen tar fart inför 2016 för att vara i balans 2017. Känslan av ett bra ekonomiskt ledarskap på alla nivåer har fortsatt och innebär att den kommunala verksamheten i Borås kunnat utvecklas. Den plattform som skapats 8
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse genom ekonomisk balans och kostnadskontroll ger bra förutsättningar för att klara variationer i konjunkturen. Ett bekymmer som vi återkommer till är alltid en anpassning till rådande resurser. Utrymmet för tillväxt kan kraftigt reduceras om anpassningar till verksamhetsunderlag inte kan ske, t ex till färre elever i våra skolor. Ett axplock av verksamhet, händelser och trender som präglat 2013: Verksamheten inom förskola och fritidshem minskade eller stagnerade med 163 (192) respektive 51 (55) barn. Grundskolans elevunderlag ökade under 2013 med 20 (16) elever. Ett trendbrott skedde 2011 efter en kontinuerlig minskning sedan 2003. Antalet elever i Borås Stads gymnasieskolor uppgick till 4 097 (4 103). Färre Boråsungdomar väljer fristående skolor och fler elever från andra kommuner söker Borås kommunala skolor. Detta gör att elevtalet i kommunens gymnasieskolor håller en relativt konstant nivå trots minskande elevkullar. Tendensen är att allt fler personer omfattas av funktionshinderverksamheten och under året hade 950 (925) brukare beslut om LSS-insatser. Kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter att minska för fjärde året i rad och uppgick till 92,4 (96,7) mnkr. Under 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja andra utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen, det s k hemtjänstvalet. Under 2013 utfördes 142 549 (101 951) timmar av externa utförare vilket är en ökning med 40 procent. Utredningen om förnyelse av energiverket fortgår och ett principbeslut om en lokalisering på Sobacken finns för både värmeverk och avloppsverk. Arbetet visar på att en investering 3 mdkr kan bli aktuell. Ett annat viktigt arbete som drivits är att tillsammans med Högskolan utveckla kv Simonsland, med Textilhögskolan och Textilmuseet, Espiraverksamheten och Market place Borås skapa en plattform för ett företagskluster tillsammans med näringslivet. Ett Textile Fashion Center har växt fram under 2013 och invigs i den kommunala delen under 2014. Årets resultat Årets resultat före realisationsvinster blev +165 mnkr. Sammanlagt har avsättningar då gjorts i bokslutet på 16,5 mnkr. Efter tillägg för realisationsvinster på 24 mnkr blev redovisat resultat till eget kapital +189 mnkr. Utifrån en bruttokostnad på 6,1 mdkr så är nämndernas budgetföljsamhet med en totalavvikelse på 35 mnkr godtagbar då denna även innehåller disposition av ackumulerade resultat. Skatteintäkter och statsbidrag Årets redovisade skatteintäkter blev 23 mnkr bättre än budgeterat medan de generella statsbidragen blev 7 mnkr sämre. Sammantaget en förbättring på 16 mnkr. Finansiell ställning Borås Stad har sedan millennieskiftet ökat sitt eget kapital, från 2,2 till hela 4,0 mdkr. Därutöver har det funnits möjligheter att använda de goda årsresultaten till att också göra avsättningar för att underlätta kommande år. Denna disposition, att begränsa det egna kapitalets tillväxt för att istället genom avsättningar kunna möta kommande kostnader, förändrades i bokslutet för 2012. Avsättningar för projekt som bygger på avtal med en extern part fortsätter som vanligt medan ett nytt system med en resultatutjämningsreserv (RUR) introducerats jämte möjlighet till speciell öronmärkning av eget kapital. RUR-en uppgår i årsredovisningen 2013 till 201 mnkr. Den långsiktiga upplåningen har exklusive förmedling av lån till kommunala bolag minskat från mitten av 1990-talet från 600 mnkr till 0 mnkr 2004. Från 2005 har en egen likviditet byggts upp på 1,8 mdkr, vilket i stället inneburit att pengar kunnat lånas ut till de kommunala bolagen. För Borås del innebär det framgent en lägre risk för att stora summor avsedda för verksamhet inte behöver användas till räntekostnader. I takt med att avsatta medel för en rad investeringsprojekt nu kommer att användas så kommer den egna likviditeten att minska. Ekonomiska framgångsfaktorer Borås Stad har medvetet valt att fokusera god ekonomi som grund och plattform i kommunikationen med nämnder och förvaltningar. En utbyggd dialog om god ekonomi och dess betydelse kombinerat med instrument som dubbla månadsuppföljningar, buffertar m m, har givit nämnderna instrument och signaler för att hålla sina budgetar. 9
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 2009 infördes möjligheten för hemtjänsttagare att välja andra utförare som alternativ till att få hemtjänsten utförd av kommunen det s k hemtjänstvalet. Under 2013 utfördes 142 549 (101 951) timmar av externa utförare vilket är en ökning med 40 procent. 10
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Nämnder och förvaltningar har agerat lojalt med givna direktiv. Den vilja som finns ute i verksamheten att arbeta i en organisation med ordning, reda och god ekonomi skall inte underskattas. En slutsats är att kommunen skall fortsätta att förbättra och utveckla uppföljning och styrning genom en dialog samt ett centralt stöd. De främsta av de interna framgångsfaktorerna bygger på dessa element. Ett arbete som pågår är att utveckla kopplingen mellan ekonomi och verksamhet med hjälp av ett nytt IT-stöd. I detta system utvecklas nya och förfinade verksamhetsmål samt ett sätt att kvalitetssäkra dessa. I arbetet med Vision 2025 har sju målområden formulerats vilka också skall följas upp och mätas i särskilda målområdesanalyser. Personalstrategiska frågor Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som har en god personalpolitik i syfte att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vi står inför en stor utmaning när det gäller att rekrytera personal med rätt kompetens. För att klara personalbehovet behöver vi årligen nyanställa ca 800 årsarbetare i konkurrens. Det handlar om att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra orsaker, men även på grund av ökning av antalet invånare. Det är en stor utmaning som den offentliga arbetsgivaren står inför i hela Sverige. För Borås del innebär denna utmaning ett aktivt arbete med olika åtgärder för att klara nyrekryteringsbehoven men även för att kunna behålla redan anställd personal. Vi arbetar idag med olika insatser för att bredda rekryteringsbasen och attrahera nya grupper. Samarbetet mellan avdelningarna på Stadskansliet har intensifierats för sammanhållna strategier för vision 2025. Personal och förhandling arbetar tillsammans med övriga avdelningar med ständiga förbättringar och kontinuerlig verksamhetsutveckling i syfte att Borås Stad ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina anställda goda arbetsvillkor. Samarbete med informationsavdelningen har inletts för kommunikationsinsatser och marknadsföring av Borås Stad som en attraktiv arbetsgivare. Samarbetet kommer att fortsätta och fördjupas under 2014. Kompetensutveckling av chefer och arbetsledare i Borås Stad stöds och samordnas av avdelningen. Under året genomgick fyra grupper med chefer kommunens ledarskapsprogram, Chef- och ledarskap i praktiken. Kommunens interna chefsförsörjningsprogram, Framtidens chef, genomfördes med 12 deltagare. Under 2014 kommer nio personer att genomgå programmet. Från och med 2013 startade ett systematiskt utvecklingsprogram för chefer i Borås Stad i syfte att som en god arbetsgivare säkerställa en hög kvalitet på stadens chefer. Sedan 2009 engageras samtliga chefer i Dialogforum under två halvdagar vår och höst och i december genomförs årligen ett chefsforum med politikermedverkan. I Kommunkompassen påpekas att ledarutveckling är ett starkt kort i Borås. Avdelningen har under året arbetat med förutsättningar och förberedelser för att införa av heltidsanställningar för alla. Från och med 2014 ska alla nya tillsvidareanställda erbjudas heltidsanställning, och från och med augusti 2014 alla tillsvidareanställda. För att uppfylla Kommunfullmäktiges beslut om heltidstjänster för alla tillsvidareanställda tillsattes en projektorganisation samt projektledare som stöd i förändringsarbetet. Projektets mål är att införa heltidstjänst för i princip alla med men med möjlighet till önskad tjänstledighet på del av tjänst, samt minska antal timanställda. Delade turer ska inte förekomma. Medarbetarcentrum drivs tillsammans med kommuner som ingår i Sjuhärads kommunalförbund. Målet är att underlätta arbetsrotation i syfte att motverka så kallade inlåsningseffekter för våra anställda. 90 personer har fått stöd vid förändring av tjänst eller byte av tjänst internt och externt. 206 personer har anlitat Medarbetarcentrum för coachande samtal, grupputvecklingsinsatser mm. Totalt har 1 105 tjänster kommit in och av dessa har 468 blivit matchade. Under året har stadens satsning på jämställdhet fortsatt. 140 handläggare, 500 chefer har gått utbildning som på sikt skall ligga till grund för en kompetenshöjning för all personal. Dessutom har utbildningar genomförts för att antal av våra nämnder och styrelser. Borås ingår i SKL:s projekt Gender budgeting med utgångspunkt i vårt välfärdsbokslut. Avdelningen arbetar även med hälsoutveckling i Borås Stad. Under 2013 genomfördes bland annat grundkurs för hälsoinspiratörer samt fördjupningskurser MerKraft har haft ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter under året. Föreningen är en av de mest livskraftiga personalföreningarna i Sverige. Borås Stad har en långsiktig satsning på hållbar jämställdhet, både internt som jämställd arbetsgivare och externt på jämställd medborgarservice. I fyra år har projekt Hållbar jämställdhet pågått via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Satsningen har två grunder, dels ett beslut i Kommunfullmäktige dels projektmedel från SKL. Projekt Hållbar jämställdhet är nu avslutat. 420 chefer är utbildade, samtliga nämnder och bolagsstyrelser är utbildade. Utbildningen är permanentad i stadens chefsprogram. I projektet har börjat en ny del som kallas Smart ekonomi. Det är ett sätt att närma sig gender budget. Även arbetet med sociala investeringar som Kommunfullmäktige beslutade om 2013, är ett sätt att anta ett smart ekonomitänk och ett gender budget-tänk. 11
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Arbetet med Grön IT pågår kontinuerligt. Miljön finns alltid med som en faktor vid upphandling och val av ny teknik och hårdvara. Införandet av den nya IT-plattformen medför att kommunen kan energioptimera både klientdatorer och servrar. Inom ramen för ny IT-plattform har vi under året upphandlat implementeringen av den nya klientplattformen och ett nytt e-postsystem. Projektet för att installera det startade under hösten och kommer att fortgå till sommaren 2015. Parallellt med det har även en utbyggnad gjorts av kommunens datanät. Dels i form av upphandling av fiberförbindelser till de verksamheter inom vård och omsorg som haft långsamma förbindelser, dels utbyggnad av det trådlösa nätet med prioritet på skolan. Högstadieskolorna var klara till skolstarten i höst och sedan har utbyggnaden fortsatt inom mellan-, låg- och förskolorna. Utbyggnad av det trådlösa nätet kommer att fortgå under hela 2014 och innefattar övriga lokaler inom Borås Stads verksamhet. Även fiberutbyggnaden till kommunens lokaler fortsätter under 2014. Kommunfullmäktige har anslagit 6 mnkr till fiberutbyggnad i åtta bristområden på Borås landsbygd (telestationsområdena: Tämta, Avelstomten/Ingeshult, Komlösa, Tärby, Björkesjön/Björkhult, Seglora, Hulu och Ljushult. Därmed kan kommunen också ansöka om 6 mnkr från Västra Götalandsregionen. Totalt finns alltså 12 mnkr för bredbandsutbyggnad i Borås bristområden. Stadskansliet har under 2013 representerat Sveriges kommuner i Bredbandsforums partssammansatta arbetsgrupp Mobilt bredband i hela landet. Borås kommer att delta i ett SKL-lett projekt om upphandling av en bredbandstjänst för offentlig sektors behov av mobilt bredband på landsbygd. Kostnaderna för löneökningarna under 2013 motsvarar 3,07 % för alla avtalsområden. Arbetet med att jämföra lika och likvärdiga manliga och kvinnliga grupper fortsätter och under året har arbetsvärderingsprojekt och information om detta genomförts. Under året har en ny pensionsadministratör upphandlats, KPA pension. Samhällsplanering Under året har Trafikverket lämnat sitt förslag till nationell infrastrukturplan för åren 2014-2025. Nytt i Trafikverkets förslag är att hela sträckan Göteborg Borås till en punkt öster om Borås ska utredas under planperioden Götalandsbanan och delen Mölnlycke Bollebygd ska byggstartas under perioden. Trafikverkets ställningstagande i planen påverkar det avtal som Borås under 2012 tecknade med Trafikverket. Under 2013 har arbete med ett nytt avtal pågått. Avtalsförslaget innebär bland annat att Borås Stad medfinansierar utredningen med 10 miljoner SEK samt att GR (Göteborgsregionen) medfinansierar utredningen med 30 miljoner kr. I avtalet ingår att Trafikverket under 2015 ska presentera hela Götalandsbanans sträckning samt sträckningen genom Borås. Under året har en samarbetsgrupp startat mellan kommunerna längs Götalandsbanans stråk. Fokus för samarbetet är samhällsplaneringsfrågor kopplat till Götalandsbanan. Borås Stad har deltagit i denna grupp. Under året har arbetet med den fördjupade översiktsplanen fortsatt. Fördjupningen ska klargöra kommunens utvecklingsvilja i stråket längs Götalandsbanan. För fördjupningen har under året en särskild godsstudie gjorts och en funktionsanalys för stationsområdet påbörjats. 2013 fick Samhällsplaneringsavdelningen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan, Öp15. Arbetet har under 2013 påbörjats och en framtidsbild utifrån Borås 2025 samt en processplan för det fortsatta arbetet har tagits fram. En grönområdesplan har färdigställts för antagande i Kommunfullmäktige. För att studera trafikåtgärder och framtida utveckling av Tosseryd, Frufällan och Sparsör pågick arbetet med strategiska planer för tätorterna. Under 2013 har arbetet påbörjats med en strategisk plan för Gässlösa. Området står inför betydande förändringar när nya Rv27 färdigställs 2015. I samband med att den nya förbifarten för Sjöbo byggs görs en strategisk plan för hela Sjöbo för att belysa vilka möjligheter som skapas när genomfartstrafiken minskar. Under 2013 intensifierades arbetet med en trafikstrategi. Den kommer att utgöra en viktig del i översiktligt planarbete. I det strategiska planarbetet identifieras områden för framtida utveckling av nya bebyggelse- och rekreationsområden. Nuvarande markägoförhållanden inom dessa studeras och utgör underlag för beslut om fastighetsförvärv eller markbyten i en markstrategisk plan. Detta arbete sker i nära samarbete med bl a Tekniska förvaltningens skogsavdelning. Vi omvärldsbevakar fastigheter som är till försäljning. Tillsammans med Skogsavdelningen görs en första bedömning om ev fastighetsköp. I arbetet med framtidens kollektivtrafik har samverkan inom kollektivtrafiken ändrats och avtalet förtydligats. Samverkan ska ske på en operativ nivå mellan Borås Stad, Västtrafik och trafikentreprenören med en långsiktig nivå om utvecklingsfrågor och en driftgrupp. Stadskansliet arbetar tillsammans med Västtrafik, bussentreprenören och Västra Götalandsregionen på att ta fram en utvecklingsplan för stadstrafiken i Borås. Under 2013 har Stadskansliet arbetat med att utreda förutsättningarna för Bus Rapid Transit (BRT) i Borås, 12
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse en typ av buss som kan sammanfattas «tänk spårvagn-kör buss», arbetet fortsätter under 2014. Arbetet för att samla civilt skytte till ett gemensamt center har fortsatt under året. Nya lokaliseringsalternativ har diskuterats, andra har avförts. Den naturvetenskapliga dimensionen i utredningen kring förorenade sediment i Viskan samt en riskbedömning och riskvärdering vid Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna har färdigställts. Kommunfullmäktige har beslutat att inleda processen om framtida sanering av Viskan. År 2013 inkom 67 ansökningar till Kommunstyrelsens medel för lokal utveckling. 60 procent beviljades, till en total kostnad av 1,1 miljoner kronor. Exempel på vad beviljade projekt ska åstadkomma är kulturdag, hiss, utegym, kartor informationstavlor, hemsida och båt. Leader Sjuhärad fortsätter att ge bidrag till projekt inom turism, kultur, natur och miljö. Ett 60-tal projekt pågår i Sjuhärad, bl a över 20 lokala fiberföreningar samt många Sjuhäradsövergripande projekt. Coompanion Sjuhärad fortsätter att gratis stödja de som vill starta företag tillsammans med andra. Årets kooperativ blev Sjuhäradsmat. Av årets 32 nybildade föreningar var 11 från Borås, främst fiberföreningar och sociala företag. Styrgrupper med politiker från ett antal olika nämnder som startade 2011 med fokus på stadsplanering och hållbar utveckling i stadsdel Hässleholmen respektive Norrby har under 2013 fortsatt driva på utvecklingen i respektive stadsdel. För Hässleholmen fokuseras på ombyggnad av torget och för Norrby på aktiviteter med boende samt utvecklingen tillsammans med projektet Norrby växer. Intresset för att etablera vindkraft har ökat både i kommunen och nära gränsen i grannkommunerna och även invånares engagemang för att i vissa områden bilda grupper som inte vill ha vindkraft. Ett tiotal projekt i olika storleksklasser undersöks av exploatörer eller är under beredning. Miljöarbete 2013 har varit det första året med Borås Stads nya miljömål för åren 2013-2016. Målen fokuserar på aktiviteter som kommunen som organisation råder över och har möjligheter att nå. Inom fyra målområden; hållbara perspektiv, hållbar samhällsplanering, fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt hållbar natur, finns sammanlagt 12 mål som vart och ett har ett antal etappmål. För etappmålen finns åtgärder formulerade och ansvar utpekat för genomförandet. Målen är en lokal anpassning av Sveriges nationella miljökvalitetsmål och syftar till att minimera miljöpåverkan och stödja ambitionen att Borås ska bli en ledande miljökommun. Miljömålen och miljöarbetet 2013 har följts upp i en miljörapport som Miljö- och konsumentnämnden tagit fram. Från och med 2013 sker uppföljningen i kommunens gemensamma uppföljningssystem, där nämnder och bolag rapporterar till Miljö- och konsumentnämnden som sammanställer en rapport för hela kommunkoncernen. Fr o m 2014 kommer uppföljningen att ske även i samband med övrig tertialrapportering. Mer om detta finns i avsnittet Miljöarbetet i Borås längre fram i Årsredovisningen. Uppföljningen av miljömålen och en redovisning av miljösituationen finns även i Miljöbarometern på Borås Stads webbplats. Flera aktiviteter har genomförts för att sprida miljökunskap. Borås Stad och Borås Energi och Miljö AB m fl har samverkat kring Kretsloppsveckan i september med bl a miljögala på Folkan, miljöföreläsning på Stadsteatern, miljöföreläsningar på Brygghuset, pop-up mötesplats på Norrby, bio på Röda Kvarn, kretsloppis och klädswopping på Stora Torget samt motionsloppet Kretsloppet. Kostverksamheten deltog i Kretsloppsveckan genom att öka andelen ekologisk och klimatsmart mat. Kretsloppsveckan marknadsfördes genom en annonsbilaga till samtliga hushåll och på webbsidan http://kretsloppetiboras.se/ kretsloppsveckan.asp. Vidare har ytterligare miljöföreläsningar arrangerats, informationsbladet MiljöFokus med såväl lokal som global miljöinformation har getts ut fyra gånger och miljöarbetet i Borås finns även på Facebook. Deltagande i manifestationer som Earth Hour och Europiska trafikantveckan är andra exempel på insatser för att kommunicera miljöbudskap. Under året har vidare projekterats ett orangeri med rådrum i Stadsparken och arbetet med att planera verksamhetsinnehållet har startat. Verksamhetsidén är att skapa en attraktiv mötesplats för boråsarna med café/restaurang i kombination med en arena för att kommunicera stadsutveckling och hållbarhetsfrågor. Basen blir rådgivning inom konsumenträtt, energi- och klimat samt miljö, men Orangeriet är tänkt som en verksamhet med hela stadenperspektiv en samverkan mellan samtliga kommunens förvaltningar och bolag liksom Borås i övrigt. Borås är sedan 2008 en Fairtrade City, diplomerad för att arbeta för etisk konsumtion och att upphandlingen av etiskt märkta varor ökar. Under året köptes livsmedel för cirka 89 miljoner kronor. Andelen inköp av etiskt märkta livsmedel utgjorde cirka en procent, vilket är i samma storleksordning som föregående år. 13
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Under 2013 har Borås Stad fortsatt att arbeta för att minska miljöpåverkan genom att öka andelen ekologiska livsmedel i de offentliga köken, klimatanpassa måltiderna och minska matsvinnet. Under 2013 utgjordes 13 procent av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter, samma andel som 2012. Målet är att 25 procent av de livsmedel som köps in är ekologiska. Arbete pågår med skolmatsedlar med fler klimatanpassade recept och fler säsongsanpassade livsmedel. Ett treårigt projekt, Är du Matsmart, där skolorna tävlar mot varandra med att minska tallrikssvinnet i skolrestaurangerna genomfördes för andra året. Ett arbete med en samlad trafikstrategi för staden påbörjades under 2012 och har fortsatt under 2013. En handlingsplan för hållbara resor har antagits av Kommunstyrelsen som ett resultat av Borås Stads medverkan i EUprojektet QUEST (Quality management tool for urban energy efficient sustainable transport). Resorna med stadstrafiken i Borås har minskat med ett par procent jämfört med 2012. Däremot har resorna mellan Göteborg och Borås med linjerna 100, 101 och 102 ökat med mer än tio procent. I ett regionalt samarbetsprojekt Dialog med hushåll kontaktades hushåll som fått provåkarkort från Västtrafik om möjligheter till att resa med kollektivtrafik, cykling och sparsam körning. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen för cyklister pågår, som inkluderar nya cykelparkeringar, hyrcykelsystem, bevakat cykelgarage vid Resecentrum samt ökad takt i utbyggnaden av cykelvägnätet. 2013 tillämpades för första gången systemet med intern klimatkompensering av tjänsteresor med flyg och bil. En klimatavgift beräknades för de resor som gjordes under 2012 och dessa har kompenserats för med miljöförbättrande åtgärder i nämnders och bolags budgetar för 2014. Exempel på redovisade åtgärder är miljöutbildningar, arbete med miljöledningssystem, inköp av elcyklar, installation av elmätare samt ersättning av bensindrivna arbetsredskap mot laddningsbara. Den totala klimatavgiften uppgick till drygt 1 100 000 kronor. Borås Stad är fortsatt engagerad i Energimyndighetens program Uthållig kommun. I den tredje etappen av programmet deltar Borås i två projekt; möjligheter med mobility management i fysisk planering och Nytänkande belysningslösningar. Borås har även deltagit i en workshopserie om energi i översiktsplanering. Kunskap därifrån används i pågående arbete med att integrera energi- och klimatplan med översiktsplan. Den nya energi- och klimatplanen kommer att vara klar för beslut efter sommaren 2014. I augusti 2012 beslutade Kommunfullmäktige att Borås Stad under vissa förutsättningar vill ta på sig huvudmannaskapet för en sanering av de förorenade bottensedimenten i Viskan söder om Borås. Ansökan om statsbidrag har initierats, men kan inte färdigställas innan Länsstyrelsen har rett ut hur kostnaderna ska fördelas. Arbetet med ett nytt energi- och miljöcenter vid Sobacken har fortsatt under 2013. I oktober var Mark- och miljödomstolen i Borås för tre dagars huvudförhandlingar om miljötillstånd för anläggningen och tillstånd för verksamheten meddelades sedan i januari 2014. Miljötillståndet är en viktig del för EMC-projektet, men en hel del förarbete och beslut återstår innan byggnationen kan startas. Projektet inkluderar kraftvärmeverk, avloppsreningsverk, biogasanläggning och avfallsanläggning. Under 2013 har arbetet med att ta fram en VA-plan för kommunen påbörjats. Planen kommer bl a att innehålla riktlinjer för vatten och avlopp och utbyggnadsområden för kommunalt VA. Planen beräknas vara klar under 2015. Under 2013 har samarbetet i projektet Symbio City fortsatt med staden Palu i Indonesien. Projektet syftar till att integrera miljö- och hälsoperspektivet i samhällsplaneringen. Sedan tidigare finns ett samarbete inom projektet Waste Recovery om utveckla avfallshanteringen. Borås har deltagit i ett nationellt samarbetsprojekt för att ta fram en manual för hållbar stadsutveckling. Manualen är en nationell anpassning av det brittiska systemet Breeam Communities. Arbete har initierats för en certifiering av stadsutvecklingen på Norrby i enlighet med manualen. I projektet Kulturlandskap Borås har skyddsvärda träd, rikkärr, ängssvamp, vildbin och fjärilar inventerats. Bymöten har genomförts för att öka samverkan på landsbygden och arbeta för att bevara naturvärden och hitta nya näringsformer. Målbild Borås Under 2013 har visionsdokument Borås 2025 implementerats i budgetarbetet för 2014 års verksamhet. Visionen och dess målområden kommer att ligga till grund för målformuleringar och uppdrag till alla våra verksamheter. Borås Stad och näringslivet bildade under 2009 ett gemensamt bolag, BoråsBorås TME AB, som ska stärka Borås som reseanledning och besöksort. Stora ambitioner finns för att skapa ett effektivt samarbete. På det strategiska och informativa planet kommer en samrådsgrupp arbeta för Borås ur ett brett planeringsperspektiv. Här samarbetar Borås Stad, näringsliv samt Högskolan genom att bl a arrangera ERFAkvällar för information och intressant mingel. Till bilden av Borås kan nu också läggas Textile Fashion Center som invigs våren 2014. Här skapas unika möjligheter till samverkan mellan Högskolan, näringslivet och Borås Stad. 14
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Ökad befolkning Kommunens folkmängd uppgick vid årsskiftet till 105 995, en ökning med 1 128 invånare. Åldersstrukturen i Borås är sådan att gruppen 0-24 år utgör 30,8 procent, 25-64 år utgör 50,1 procent och 65 år och äldre utgör 19,1 procent. I Borås föddes 1 291 barn, samtidigt som 973 personer avled. Detta innebär ett födelseöverskott på 318 personer. Befolkningen ökade också genom inflyttning som gav ett överskott på 810 personer. Totalt flyttade det in 5 157 och flyttade ut 4 347. Flyttningsutbytet mot utlandet gav ett tillskott på 841 personer, det egna länet Västra Götaland gav ett tillskott på 73 och utbytet mot övriga Sverige blev -104 personer. Under den senaste tioårsperioden har Borås befolkning ökat med 7 490 personer eller 7,6 procent, jfr riket 7,5 procent. Näringsliv Arbetet har intensifierats med att marknadsföra Borås som Skandinaviens centrum för textil och mode. I och med Textile Fashion Center har den textila näringen och Textilhögskolan fått en arena som stadfäster begreppet. Högskola, kommun och näring har här fått en fantastisk möjlighet att skapa ett textilt kluster som placerar oss på EU:s karta över expansiva regioner och som, rätt utnyttjat, kommer att leda till en god tillväxt i regionen. De olika intressenterna i klustret kommer att driva såväl textil forskning, textil utveckling och mode men också logistik och handelstillväxt till vår region. Borås är dessutom en bra etableringsortför de flesta näringar, här finns tillgång till kompetent arbetskraft och entreprenörskap inom många branscher. Detta visar sig bl a genom att intresset för etablering i Viaredsområdet är fortsatt stort och ett stort antal företag har flyttat till Viared under året. Planläggningen för ny industrimark har slutförts och detaljplan har utarbetats för Viared Norra och Viared Västra. Samtliga tomter på Viared Norra är bokade eller sålda. Planering pågår även för Viared Östra där bl a en utredning om Götalandsbanans sträckning beställts av Trafikverket. Market Place Borås har idag mer än 185 medlemsföretag vilket innebär att branschen verkligen slutit upp bakom föreningen. MarketPlace Borås har under året stärkt sin organisation, flyttat till Textile Fashion Center och framgångsrikt marknadsfört Borås som Skandinaviens ledande affärsarena för mode, textil och design. Market Place Borås ekonomiska förening, som bildades på initiativ av kommuen för att samla näringen, ägs av medlemmarna, dvs företagen, Borås Stad och Högskolan tillsammans. Borås vision 2025:s tydliga inriktning på Borås som mode och textilstad har stärkt arbetet och samlat intressenterna. Arbetet med de kreativa näringarna, som kompletterar den textila näringen, har gått in i ett nytt skede i och med att en förening, Creative Center har startats. Arbetet med åtgärder för att förenkla myndighetsutövningen med utgångspunkt i resultaten från Insiktsundersökningen har fortsatt. Antalet företagsbesök och nätverksarbetet gentemot företagen har ökat och företagsluncherna har samlat ca 100-talet företag till nätverket varje månad. En framgångsrik Näringslivsdag på Textile Fashion Center med drygt 400 SME företag närvarande har genomförts. Arbetet med att samla tillväxtarbetet i regionen har fortsatt inom Business Region Borås. Samtliga Sjuhäradskommuner deltar i projektet som leds genom näringslivsenheten i Borås. Under året har två tjänster tillsatts för att särskilt fokusera på de gemensamma framgångsområdena. I det internationella uppdraget har samarbetet med flera indonesiska städer inom området miljöutveckling, kallat Waste Recovery utökats till flera länder, bl a Vietnam, Moldavien och Brasilien. Detta är ett samarbete med Högskolan i Borås, SP och BEMAB. Waste Recovery AB, har bildats för att samordna resurserna inom Waste Recovery. Arbetet med att utveckla förvaltningarnas interna arbete med internationella kontakter har följts upp utifrån den utbildningsinsats som gjordes förra året. Många förvaltningar bedriver internationella projekt på olika nivåer. Borås stod som värd för en FN-konferens inom miljö med 300 internationella deltagare under året. 15
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 Omvärldsanalys» Utsikterna inför 2014 är något mer positiva än vid budgettillfället i november 2013. God planering och ekonomisk hushållning kombinerat med en försiktig verksamhetsexpansion måste vara styrande för att inte begränsa möjligheterna till service i framtiden. Arbetet med att fokusera grundskoleutvecklingen är angeläget. Kommunen står också inför en utmaning att kunna rekrytera arbetskraft när allt större åldersgrupper går i pension. Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Borås Stad. Den här analysen behandlar de områden och förutsättningar som bedöms viktiga. Inledningsvis kommenteras kommunen och samhällsekonomin. Därefter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringsliv/arbetsmarknad och utbildning för att avslutas med ett framtidsperspektiv. Kommunen och samhällsekonomin Borås Stad har under en längre period kunnat stärka sin ekonomiska plattform. Detta har skett genom att eget kapital vuxit och att relativt stora avsättningar skett för kommande kostnader. Dessa reserver är emellertid små sett till effekterna om en lågkonjunktur slår igenom. Därför är en bevakning av den ekonomiska utvecklingen ytterst viktig. Sveriges kommuner och landsting, SKL har bedömt att vi efter en kort dipp 2012 åter sakta kommer att gå mot bättre tider. Slutsatsen om något bättre tider har legat kvar in i 2013 och vi har sett en viss utveckling av skatteunderlaget under hösten. Dock visar prognoserna att en mer markerad uppgång låter sig vänta till 2015. Nyckeltal för den svenska ekonomin % 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, timmar* 0,8 1,4 1,5 0,8 Öppen arbetslöshet, nivå 7,7 7,3 6,8 6,6 Konsumentpris, KPI 0,7 2,4 2,9 2,9 Realt skatteunderlag 1,3 1,9 2,3 1,7 * Kalenderkorrigerad utveckling. Kommunstyrelsen följer utvecklingen i konjunkturen noggrant. En relativt lång rad av år med en väsentlig expansion av nämndernas nettokostnader hölls tillbaka under 2012. Beredskapen inför osäkerheten i konjunkturen 2014 och framgent är nödvändig med hänsyn till att Europas ekonomier inte är helt stabila. Fortsatt beredskap, buffertar enligt anvisningar gäller, även om det på sikt kan kännas lite ljusare i SKL:s senaste prognos. 2014 befinner vi oss i ett sparläge med ett ytterligare anpassningsbehov inför 2015 till bl a ett ännu lägre kostnadsutjämningsbidrag. Årsredovisningen 2013 visar att Borås Stad har en god förmåga att anpassa sin verksamhet till ekonomin. Tillsammans med en stabil ekonomisk plattform, ekonomiska reserver, och en strategisk styrning av tillgängliga resurser är förutsättningarna goda att på ett balanserat sätt möta kraven på ökad eller förbättrad verksamhet. 16
Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Befolkning Folkmängden ökade med 1 128 personer under år 2013. Kommunens befolkning uppgick till 105 995 personer och Borås ligger kvar på 13:e plats bland Sveriges kommuner. Ökningen i antal personer var under året på 19:e plats bland landets kommuner. Borås Stad fortsätter att öka i jämn och stadig takt. Särskilt glädjande är att vi ännu ett år har ett stort födelsenetto. Det betyder att vi bygger på basen i vår befolkningspyramid. En hög siffra för antalet nyfödda brukar dessutom avspegla en framtidstro hos befolkningen. Vår folkökning genom flyttningsnettot beror till största delen på inflyttning från utlandet. Vi behöver bli bättre på att även attrahera nya invånare från övriga Sverige. Det är Kommunstyrelsens uppfattning att arbetet för en stabil befolkningsökning i Borås lyckats. Det finns inget som idag talar för en försämring då underliggande tillväxtfaktorer som arbete, bostäder, högskola, kommunikation och attraktivitet bearbetas kontinuerligt. Bostadsmarknaden Bra bostäder i attraktiva lägen är en konkurrensfaktor för kommuner i jakten på fler invånare och ökat skatteunderlag. Borås Stad samverkar med byggherrar för att skapa bra förutsättningar för boende i kommunen. Det är fortsatt bostadsbrist i Borås. Framförallt är det brist på hyresrätter. Detta har gett förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande de senaste åren. Mycket har hänt de senaste åren och mer kommer att byggas. Planarbete pågår för ytterligare ca 3 000 hyresrätter, bostadsrätter och småhus. I de större tätorterna behövs fler bostäder i anslutning till service och kommunikationer. Många äldre vill byta sin bostad till förmån för ett mindre, tillgängligare och mer lättskött boende, ofta i den egna tätorten. Det ger förutsättningar för bättre livskvalitet och de yngre möjlighet till ett större boende till rimligare kostnader. Ett vällokaliserat bostadsbyggande kan bidra till en hållbar utveckling. Översiktsplanen, Öp06, ger spelregler för bostadsbyggandet. En tätare bebyggelse minskas påverkan på miljön samtidigt som redan gjorda investeringar kan utnyttjas bättre. Näringsliv och arbetsmarknad Borås näringsliv kännetecknas av sitt entreprenörskap och ett stort antal företag i många olika branscher. De flesta företagen är små eller medelstora. Det finns drygt 12 000 företag som sysselsätter drygt 62 000 arbetstagare. Ca 250 företag har fler än 25 anställda. Borås har en stark position som attraktiv etableringsort och ett flertal intressenter, både nationella och internationella, har visat sitt intresse under året. Våra strategiska fördelar som läge nära en större stad, närhet till en internationell flygplats och närhet till Skandinaviens största hamn betyder mycket. Tillgång till kvalificerad arbetskraft, rimliga levnadskostnader och en god livsmiljö väger också tungt. Ett samarbete kring tillväxtfrågorna, Business Region Borås, har utvecklats tillsammans med övriga kommuner i regionen. Detta innebär ytterligare konkurrensfördelar vid etablering och är ett tydligt steg i samarbetet kring en västsvensk arbetsmarknadsregion. Business Region Borås och Business Region Göteborg träffas regelbundet för att utveckla samarbetet kring tillväxt och trycka på i arbetet kring ny infrastruktur och en gemensam arbetsmarknadsregion. Båda parter är övertygade att detta skulle innebära stora tillväxtfördelar för regionen. Intresset för Viaredsområdet är fortsatt stort. Under året har många ytterligare företag etablerat sig där eller påbörjat byggnation. Endast några få tomter på Viared kvarstår. Försäljning av de nya etableringsområdena i väster och norr har startat och projektering och detaljplanearbete öster om Viared pågår. Även industriområdet på Sjöbo norr om Borås längs nya dragningen av rv42 har startas. Dessa områden ska nu färdigställas och försäljning kan starta under 2015. Boråsföretagen inom textil och konfektion har en fortsatt stark position och svarar för drygt 54 procent av försörjningen av textil- och konfektionsvaror i Sverige. Handeln har haft ett tufft år med vikande försäljning och marginaler men ändå trots allt klarat sig relativt bra i konkurrensen. E-handelsbolagen har ytterligare stärkt sin ställning. En gemensam handelsvision har tagits fram och en handelsutredning har gjorts under året. Satsningen på det textila klustret, Textile Fashion Center, har lett till att Borås röner stor uppmärksamhet för vår unika position i Sverige. Market Place Borås ek förening, affärsarenan för affärer inom textil, mode och design, har utvecklats starkt och drygt 185 av stadens företag deltar i arbetet med att sätta Borås på kartan som Skandinaviens ledande textil och modestad. En rad aktiviteter som stärker marknadsföringen av Borås som ett ledande textilkluster i Europa har genomförts av Market Place Borås. 17
Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2013 I en allt mer globaliserad ekonomi pågår en omflyttning av tjänste- och industriproduktion till företrädesvis länder i Asien. Näringslivet i Borås berörs också av denna utveckling. Ett antal företag har eller kommer att skaffa produktionskapacitet i länder som Indien och Kina. I en del fall betyder det inte att produktion flyttas ut, utan snarare att den nya kapaciteten används till att konkurrera på utländska marknader. Företagen får därmed en starkare marknadsposition och en ökad global konkurrenskraft. För att konkurrera globalt är det nödvändigt med lokal samverkan mellan aktörer i privat och offentlig sektor. Market Place Borås ek förening, Högskolans satsning på handelsutveckling, SIIR, vår gemensamma handelsvision och Föreningen Sweden Logistics är uttryck för detta. Affärsdriven miljöutveckling är ett prioriterat område för Borås. Inom arbetet med Waste Recovery använder vi vår stora kunskap och långa erfarenhet inom området resursåtervinning. I Indonesien skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle genom utbildning och produktionsstöd för utvinning av biogas för el, sophantering och samhälsplanering. Projektet skapar tillväxt såväl i Borås som i Indonesien. Vårt framgångsrika samarbete inom detta område har fått ytterligare samarbetsländer i Vietnam, Brasilien och Moldavien. I flera av dessa länder planeras nu liknande projekt som i Indonesien. Tack vare detta arbete fick Borås möjligheten att stå som värd för en FN konferens inom miljöområdet. Ca 300 delegater från hela världen besökte Borås i samband med denna. Högskolan Högskolan i Borås har ett unikt utbildnings- och forskningsutbud med universitetskvaliteter. Högskolans forskning kännetecknas av en ömsesidighet mellan vetenskap och kvalificerat yrkesliv. Denna kunskapsintegration genererar nya perspektiv inom utbildning och forskning samt yrkesliv. Högskolans arbete med att integrera perspektiv från akademi och omvärld förena idé och praktik utgör ett viktigt bidrag till att öka mångfalden och stärka kvaliteten i det nationella forsknings- och utbildningssystemet. Högskolan i Borås är en nationellt profilerad högskola med en stark regional förankring. Högskolan förser det regionala arbetslivet med kvalificerad arbetskraft samt bedriver ett antal utbildningar där Högskolan är den nationellt ledande aktören. Därför väljer studenter från hela Sverige att komma till Borås. Söktrycket till Högskolan utbildningar är högt. För andra året i rad placerar sig Högskolan i Borås i topp tre bland högskolor och universitet med en generell profil avseende söktryck till höstterminens programutbildningar. Den stabila efterfrågan befäster Högskolans position som ett attraktivt och eftersökt lärosäte för regionala, nationella och internationella studenter. Genom den medvetna profileringen av verksamheten har Högskolan i Borås utvecklat ett antal väl avgränsade nationellt och internationellt framstående forskningsområden. Högskolan i Borås är ett av endast tre lärosäten i Sverige som har rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. I syfte att tillvarata den regionala dynamiken och stärka innovationsutveckling och regional tillväxt har Högskolan i Borås i bred samverkan med Borås Stad och övriga aktörer inom innovationssystemet i regionen etablerat Textile Fashion Center. Verksamheten inom Textile Fashion Center tar sin utgångspunkt i Högskolans prioriterade områden, som har en stark och naturlig förankring i den näringslivsstruktur av små och medelstora företag som utmärker regionen. Inom ramen för Textile Fashion Center växer fram en mötesplats för kulturella och kreativa verksamheter inom mode, textil och design. När Textilhögskolan under året flyttade in i nya lokaler i Textile Fashion Center i direkt anslutning till Högskolans övriga lokaler skapades ett nationellt unikt citycampus. Genom sin centrala placering, drygt 13 000 studenter och en verksamhetmed stark lokal förankring bidrar Högskolan i Borås till en levande och attraktiv stadsmiljö. Framtiden Borås Stad måste behålla en organisation med förmåga att anpassa sin verksamhet till rådande ekonomiska situation. God ekonomi är ett färskvarubegrepp och kan snabbt förändras. Bra uppföljning, hushållning med resurser och att hitta smarta lösningar är vägar för att tillgodose medborgarnas service under ekonomisk kontroll. Här är kommunens personal det viktigaste redskapet. God planering och ekonomisk hushållning måste vara styrande i nuet för att inte begränsa möjligheten till service i framtiden. Kommunsektorn och Borås står också inför andra utmaningar än ekonomiska. Även om tillgången på arbetskraft i dagsläget är förhållandevis god så bedöms möjligheten att rekrytera arbetskraft framgent svår när allt större åldersgrupper går i pension. Kommunens satsning på att bli en attraktiv arbetsgivare är därför nödvändig och prioriterad. För Borås gäller att fortsätta arbetet med Vision 2025, verksamhetsmål och kvalitetsutveckling i kombination med målanalyser är här metoderna. Bättre service till samma kostnad är en väg att möta nya krav och minska gapet mellan vad medborgare förväntar sig och vad verksamheten kan erbjuda. Medborgardialog, brukarenkäter, systematisk synpunktshantering etc blir i dessa sammanhang viktiga inslag för att utröna på vilket sätt, och med vilket resultat, vi når våra mål och visioner. 18