Auditrapport Arbetsvetenskap (rev. 2011-12-20) Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Arbetsvetenskap, magisterprogram Henrietta Huzell, Karlstads universitet Mikael Ottosson, Malmö högskola Emelie Schelin, Göteborgs universitet BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet
Anvisningar för auditgrupper inom BLUE 11 vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet (ur PM 2011-05-25 dnr G 2011/99) Auditgruppens uppgift är att analysera programrapporter och övrigt material som sammanställts i enlighet med Göteborgs universitets programvärdering BLUE 11. Auditgruppen kan också vid behov begära kompletterande underlag samt genomföra samtal/intervjuer med företrädare för utbildningsprogram och studenter. Auditgruppen ska lämna en skriftlig rapport omfattande ca 3-5 sidor med kommentarer för varje program inklusive en sammanfattande bedömning med prioriterade förslag till åtgärder för att främja programmets utveckling. Auditrapporten ska besvara följande frågor: 1. Vilka sidor hos utbildningen är mest värda att värna om och vidareutveckla? 2. Vilka är programmets svaga sidor? 3. Vilka utvecklingsmöjligheter och vilka hot mot utbildningens kvalitet kan förväntas uppkomma de närmaste åren? Auditgruppen för området Arbetsvetenskap har genomfört ett intensivt arbete under perioden november-december 2011 och fakulteten riktar ett stort tack till alla medverkande. Alla bedömningar, synpunkter och förslag som framförs i auditrapporten är författarnas egna. Mikael Holmquist Utbildningsledare Utbildningsvetenskapliga fakulteten Göteborg, 8 december 2011
Utvärderingsrapport ARBETSVETARPROGRAMMET OCH ARBETSVETENSKAP MAGISTERPROGRAM Henrietta Huzell, lektor i arbetsvetenskap, Karlstads universitet Mikael Ottosson, lektor i arbetsvetenskap, Malmö högskola Emelie Schelin, student, Göteborgs universitet Enligt givna instruktioner har fokus för auditgruppens granskning kretsat kring följande tre frågor: 1. Vilka sidor hos utbildningen är mest värda att värna om och vidareutveckla? 2. Vilka är programmets svaga sidor? 3. Vilka utvecklingsmöjligheter och vilka hot mot utbildningens kvalitet kan förväntas uppkomma de närmaste åren? Det som är en styrka ur ett perspektiv kan samtidigt vara en svaghet eller ett hot sett ur ett annat perspektiv. Frågorna glider självklart in i varandra och i synnerhet gäller detta fråga två och tre som behandlar svagheter, hot och utvecklingsmöjligheter. Föreliggande utvärderingsrapport utgår från och struktureras kring de tre frågorna. GRUNDUTBILDNINGSPROGRAM Det arbetsvetenskapliga programmet på Göteborgs universitet drivs i sin helhet av Institutionen för arbetsvetenskap. Vid institutionen har sedan ett antal år givits fristående kurser i arbetsvetenskap och i konflikthantering. Programmet är ett nytt program som startade 2010. I dagsläget har enbart två intag av studenter gjorts till programmet, höstterminerna 2010 och 2011. Då det är ett treårigt kandidatprogram finns det därmed ännu inga studenter som tagit examen. Enligt programrapporten är lärarsituationen god. Dock kan en ämnesmässig slagsida noteras - en stor del av den undervisande personalen på institutionen är disputerade i historia. VILKA SIDOR HOS UTBILDNINGEN ÄR MEST VÄRDA ATT VÄRNA OCH VIDAREUTVECKLA? Nedan presenteras tre sidor av utbildningen som auditgruppen bedömer som mest värda att värna och vidareutveckla. Dessa tre är: Den unika inriktningen, Det fördjupade innehållet, Den vetenskapliga lärarkompetensen och den pedagogiska ambitionen. Den unika inriktningen I programrapporten uppges att det finns två program vid GU som skulle kunna jämföras med det arbetsvetenskapliga programmet: personalvetarprogrammet och förvaltningsprogrammet. Utvärderingsgruppen gör dock bedömningen att det arbetsvetenskapliga programmet har en annan inriktning och ett annat innehåll än dessa. Det arbetsvetenskapliga programmet har enligt auditgruppens bedömning en såväl lokalt som nationellt unik inriktning, som förberedande för kvalificerat utvärderings-, utrednings- och analysarbete i både privat och offentlig verksamhet. Den skiljer sig från vad som vid första anblicken skulle kunna vara överlappande program, såsom personalvetarprogrammet, på tre punkter. För det första den teoretiska och praktiska kombinationen där arbetsvetenskaplig teoribildning kombineras med praktisk utvärderings- och utredningsmetodik. Vanligen är kombinationen arbetsvetenskaplig (eller beteendevetenskaplig) teoribildning och operativt personalarbete den gängse kombinationen inom personalvetarprogrammen. För det andra, programmets uttryckliga fokus på analys av arbetslivsrelaterade frågor där studenten tidigt tränas i att kritiskt granska förändring och trender i arbetslivet. För det tredje att nivåerna individ, organisation och samhällsnivå är alla inkluderade i programmet. Flera personalvetarprogram har liknande ambitioner att täcka de tre nivåerna, men möjligen är samhällsnivån mer styvmoderligt behandlad i dessa program och fokus ligger snarare på organisationseller individnivån. Programmets relativt snäva inriktning samt forskningsaktiva lärare medför att aktuell Sida 1 av 7 Rev 2011-12-20
forskning har goda möjligheter att kontinuerligt integreras i undervisningen. Vidare, i programmets titel finns begreppet analys och såvitt vi kan bedöma är det också något som introduceras mycket tidigt i utbildningen med krav på reflektion och ett kritiskt förhållningssätt. Det fördjupade innehållet Auditgruppen gör bedömningen att arbetsvetarprogrammets upplägg med två tioveckorskurser per termin ger möjlighet till, en för utbildningsområdet, ovanlig fördjupning och sammansättning av delkurser. Kritik skulle visserligen kunna riktas mot programmets snäva inriktning på arbete, men vi ser snarare detta som en möjlighet till fördjupning som programutbildningar sällan ger. Det är inte ovanligt att programutbildningar snarare har karaktären av smörgåsbord, förvisso med ett stort och varierande innehåll, men på bekostnad av djupare kunskaper och reell förståelse av de fenomen som studeras. Med tanke på programmets inriktning är följdriktigt ett starkt inslag i utbildningen metoddelarna, med praktiska moment där olika analysverktyg prövas. Programmet har en betonad internationell prägel i flera av delkurserna som bland annat återspeglas i kurslitteraturen. Eftersom programmet ges på svenska är det svårt att rekrytera utbytesstudenter från länder utanför Skandinavien, än så länge har programmet haft en finsk utbytesstudent. När det gäller innehållet sker en rad kvalitetssäkrande insatser som bör lyftas fram. Institutionen tillämpar vad som benämns som överlämningskonferenser mellan de olika delkurserna, där den administrativa personalen, kursansvariga och lärare i den mån det går närvarar. Auditgruppen har uppfattat att vid dessa överlämningskonferenser förs systematiska samtal kring programmets innehåll och dess relation till varje delkurs, vilket torde vara ett tämligen unikt angreppssätt som lägger god grund för att brister i programmets innehåll upptäcks och åtgärdas. Därtill hålls programkonferenser för att kvalitetssäkra programmet och programmets innehåll. Kvalitetssäkring gällande programmets innehåll och fokus på analys, kritiskt tänkande och reflektion avspeglas också i utformning av kursvärderingarna. Dessa är utarbetade i relation till kursens lärandemål. Den fördjupning och progression som auditgruppen bedömer sker inom programmet underlättas av att programmet i sin helhet ges av en och samma institution, arbetsvetenskap. Överlämning mellan kurser, forskningsanknytning och utveckling underlättas av att dagliga möten sker mellan program-, kursansvariga och de undervisande lärarna. Den vetenskapliga lärarkompetensen och den pedagogiska ambitionen Andelen disputerade lärare, forskningsaktiva lärare samt lärare med högskolepedagogisk kompetens är förhållandevis hög. Enligt programrapporten är den yrkesmässiga kompetensen bland lärarna god, vilket torde innebära att de har erfarenhet av utrednings- och utvärderingsarbete. Då det funnits behov av lärarkompetens utanför lärosätet är dessa vanligen disputerade. I programrapporten framkommer att man arbetar systematiskt med en specifik metod (PDP Personal Development Planning) för att stödja studenterna i deras lärande och identifiera studenter i behov av särskilt stöd. Metoden har likheter med traditionella medarbetarsamtal i arbetslivet. Det är ett ambitiöst angreppssätt som bygger på individuella samtal mellan utvalda lärandecoacher och studenter. Samtalen mellan lärare och student följer en strukturerad modell med frågor om bland annat färdigheter och mål med utbildningen. I det arbetet kan också andra yrkesgrupper än lärare, till exempel studievägledare, involveras. Från studenternas sida uppskattas metoden och synen på lärande och denna metodik genomsyrar också de olika delkursernas upplägg. Genom de många lärarledda timmarna kan studenterna involveras i sitt eget lärande och det sker bland annat genom fördjupade diskussioner och seminarier. Därtill involveras studenterna i bedömning av både sin egen insats och prestation och andra studenters insatser och prestationer. Som nämnts ovan är den schemalagda tiden för utbildningen osedvanligt hög och eftersträvansvärd. Detta bör också gynna studenter från studieovana miljöer eller studenter som har behov av särskilt stöd. Vi har tagit del av programmets kursvärderingar och dessa visar generellt på mycket goda omdömen från studenterna. Det är också slående hur väl studenterna reflekterar över sitt lärande och sin utbildning, möjligen är det PDP-metodiken som blir märkbar här. Det finns en god samordning mellan Sida 2 av 7 Rev 2011-12-20
examensmålen formulerade i Högskoleförordningen och de lokala lärandemålen, vilket sannolikt kan förklaras av att programmet är nystartat. Det råder inga tvivel om att utbildningen vilar på vetenskaplig grund. Det framkommer i såväl lärarkompetens med aktiva forskare inom fältet som kursinnehåll och val av kurslitteratur. Programmets fördjupade innehåll matchas av en god mix av olika undervisningsformer och olika examinationsformer som torde gynna olika lärstilar bland studenterna, men framförallt verka för ett djuplärande. Det pedagogiska upplägget är mycket ambitiöst och genomarbetat samt ligger som en pedagogisk grundtanke genom hela programmet. Det har också kommit att påverka kontakttiden mellan student och lärare, vilken är avundsvärt högre än inom andra samhällsvetenskapliga program i landet. Eftersom det är nytt program är det svårt att säga något om metoder för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom programmet. Det är också svårt att kommentera hur det pedagogiska upplägget ska kunna genomföras med dubbelt så många studenter, inte minst sett ur arbetsmiljösynpunkt för lärare. VILKA ÄR GRUNDPROGRAMMETS SVAGA SIDOR? Här presenteras två sidor av utbildningen som auditgruppen bedömer som programmets svagare sidor. Dessa är Bristande studentinflytande och Otydlig arbetslivsanknytning. Bristande studentinflytande En svaghet som framkommit är att det finns brister när det gäller studentinflytande, även om det i jämförelse med många andra program har kommit förhållandevis långt. Auditgruppen menar att studentinflytande inte enbart ska ses som en fråga om rättigheter och demokrati utan också att utbildningens kvalitet och studenters studiesociala situation förbättras om studenter ges reellt inflytande över verksamheten. De exempel som här ges på bristande studentinflytande torde vara relativt enkelt att åtgärda och därmed säkerställa, som till exempel brister vad gäller utformning av kursplaner, konkreta mål i kursplaner, ofärdiga kursplaner, brister i att förmedla förväntningar på studenternas kunskaper och betygskriterier för olika betygsnivåer. Vid oklara målformuleringar i kurs- och utbildningsplaner ökar risken att studenter söker fel program, något som kan leda till att en högre andel antagna studenter inte registrerar sig eller gör studieavbrott och inte tar examen. Som tidigare nämnts tillämpas så kallade kursöverlämningar mellan delkurserna. Vid dessa bör en studentrepresentant vara delaktig för att ge bättre möjlighet till att kritik från studenterna tas tillvara och bidrar till att förbättra programmets helhet. Dessa kursöverlämningar bör dock kompletteras med ett programråd där studenternas inflytande säkerställs. Dessa programråd bör också protokollföras för att säkerställa och följa programutveckling över tid och för att nya studenter enkelt ska kunna sätta sig in programmets förbättringsarbete och utveckling. Inom ramen för en sådan organisation skulle frågor om lärande, studiesociala dilemman och praktiska problem kunna lyftas och lösas. Till exempel framförs kritik mot att programmets delkurser har för många obligatoriska icke-betygsgrundande tillfällen som enligt studenterna riskerar att göra utbildningen gymnasial snarare än högskolemässig. Det torde gå att lösa med att de obligatoriska momenten ges en provkod i Ladok och anges i kursplanen. Ytterligare en fråga som skulle kunna hanteras i programråd med studentrepresentanter är att kursansvarig säkerställer att allt material finns klart innan varje kursstart så att studenten ges bättre möjlighet att planera och ta eget ansvar för sina studier. Det finns också önskemål från studenterna att programmet bör samverka med andra program för att kunna erbjuda valbara kurser. Studenterna lyfter också fram att den pedagogiska metoden, som är en av programmets styrkor, behöver presenteras, förklaras och repeteras kontinuerligt genom hela programmet, både för studenterna, men också för alla inblandade lärare på programmet. Detta för att ett ambitiöst pedagogiskt upplägg inte bara ska tillämpas av ett fåtal engagerade lärare eller för ett mindre antal intresserade och engagerade studenter. Det är i sammanhanget också viktigt att de av personalen som saknar pedagogisk utbildning får det. Det vidare önskvärt att lärare har fått alla tre stegen i universitets pedagogiska utbildningsprogram. Eftersom den pedagogiska metodiken har stort fokus på studenternas eget ansvar för att se kunskapsluckor och Sida 3 av 7 Rev 2011-12-20
brister i sitt lärande blir det extra viktigt att lärarna tar ansvar för att förklara metoden. Om lärare inte förmår det finns risk för att trycket på studenterna blir för stort och att programmet endast rymmer de studenter som klarar egenplaneringen. En större pedagogisk tydlighet är således något som bör säkerställas. Därtill bör programmets forskningsintensiva karaktär förklaras tydligare för studenterna, annars är risken stor också det kan leda till onödiga svårigheter för vissa studenter, vilket i sin tur kan leda till avhopp. Otydlig arbetslivskoppling Auditgruppen har tidigare konstaterat att trots att programmet är nystartat så har söktrycket varit positivt. En svaghet är dock att en stor grupp av de antagna studenterna inte har registrerat sig. Av de 51 studenter som antogs höstterminen 2010 registrerade sig 35. Av dessa 35 gjorde, enligt Ladok, fem studenter studieavbrott under programmets första termin. Programansvarig har gjort intervjuer med dessa avhoppade studenter, men auditgruppen menar att det troligen krävs en djupare analys än den som redovisats i programrapporten. Detta blir inte minst viktigt när programplatserna dubblerats 2011. I den kritik som studenterna lyfter framkommer att det saknas en tydlig arbetslivskoppling. Det är inte tillräckligt att programmet är forskningsförberedande, vilket är den bild som studenterna ger uttryck för att de får. Även om det kommuniceras, inte minst genom det pedagogiska upplägget, att studenterna ska göras anställningsbara så är det inte tydligt för studenterna vad de kan arbeta med efter examen. Studenterna efterlyser således hjälp med att se framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Enligt uppgift förs sådana resonemang mellan lärarna, men dessa kommuniceras inte alltid till studenterna. Här spelar också funktioner som karriärcentrum, där kopplingar till arbetslivet görs, en viktig roll för att behålla studenter. Dock behöver karriärcentrum mer kunskap om vilka typer av arbeten programmen på universitetet riktar sig mot. Auditgruppen menar att en otydlig arbetslivskoppling i kombination med ett fokus på forskningsföreberedande studier kan medföra att studenter med förväntningar på en yrkesexamen väljer att sluta. Det kan motverkas med en tydligare arbetslivsanknytning såväl tidigt i programmet som under programmets gång, exempelvis genom yrkesrollsseminarier och arbetsmarknadsdagar. VILKA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH VILKA HOT MOT UTBILDNINGENS KVALITET KAN FÖRVÄNTAS UPPKOMMA DE NÄRMASTE ÅREN? Här presenteras de utvecklingsmöjligheter och hot mot utbildningskvalitet som auditgruppen konstaterar. Dessa är formulerade under rubrikerna Organisatoriska förändringar, Angränsande program, Andra lärosätens aktivitet samt Nedgång i studerandeantal. Organisatoriska förändringar Programmet är centralt i den arbetsvetenskapliga institutionens utbildningsverksamhet. Institutionen står dock inför en stor organisatorisk förändring då den vid årsskiftet 2011/2012 kommer att gå samman med sociologiska institutionen. Denna organisationsförändring behöver inte få några negativa konsekvenser. Redan idag är lärare och forskare från institutionen rumsligt placerade på sociologen. Frågan är dock hur integreringen av de båda institutionerna kommer att påverka de lärarresurser som kommer att undervisa på programmet. Utifrån programmets och arbetsvetenskapsämnets perspektiv blir det fler tillgängliga lärare, men också lärare med en annan utbildningsbakgrund. Det är också två olika ämnen som närmar sig varandra det teori- och metodtunga sociologiämnet möter det objektdefinierade arbetsvetenskapsämnet. I Göteborg är många av lärarna och forskarna också disputerade i historia. Frågan är hur den organisatoriska förändringen kommer att påverka programmet. Materialet som varit tillgängligt för auditgruppen medger inte några djupare diskussioner, dock är, vad vi förstår, inte alla institutionens lärare och forskare positiva till förändringen. Det är troligt att den nya sammanslagna institutionens utbildningsutbud på sikt kommer att förändras sett till såväl vilka utbildningar som ges som till dessa utbildningars innehåll. Ett syfte med omorganisationen torde vara att uppnå samordningsfördelar på olika plan. På sikt kommer detta rimligen att påverka Sida 4 av 7 Rev 2011-12-20
utbildningar. Den sammanslagna institutionen kommer att ha flera överlappande kurser. Exempelvis ger sociologiska institutionen en arbetslivsinriktad kurs, Arbete och arbetsliv. Den sammanslagna institutionen kommer också att rymma två angränsande program, Arbets- och personalvetarprogrammen. Därtill kommer förvaltningsprogrammet att från 2013 föras till den nya sammanslagna institutionen. Idag ges Arbetsvetarprogrammet i sin helhet på en och samma institution. Ett tänkbart scenario är att de olika ämnena på den nya större institutionen kommer att samverka kring sina program. Det institutionella sammanhang som skapat progression och en linje genom utbildningsprogrammet riskerar att gå förlorat. Idag är de överlämningar som sker inom och mellan olika kurser en av programmets styrkor frågan är hur dessa kommer att påverkas av organisationsförändringen. Angränsande program På Göteborgs universitet ges i dagsläget ett flertal program och fristående kurser inom arbetslivsområdet. Mest närliggande är kanske Personalvetarprogrammet som delvis ges av sociologiska institutionen. Ytterligare ett angränsande program är Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning. Auditgruppen har, som ovan noterats, bedömt att Arbetsvetarprogrammet har en annan inriktning än dessa program. Samtidigt måste noteras att det Arbetsvetarprogrammet i dagsläget inte har några formella beröringspunkter med dessa närliggande program. Vid en närläsning av de olika programmens utbildningsplaner återfinns inte samma kurser men delvis samma tematiker. Den arbetsmarknad som pekas ut i utbildningsplanerna är delvis också densamma. Arbetsvetar- och Personalvetarprogrammet, kommer, som nämndes ovan, från årsskiftet också att befinna sig på samma institution. Att påpeka det är sannolikt att slå in en öppen dörr auditgruppen menar dock att förhållandet mellan dessa program, och i synnerhet de båda sistnämnda programmen behöver diskuteras. Var finns beröringspunkter och var finns det möjliga samordningsvinster att göra. Hur skiljer sig den tänkta arbetsmarknaden åt? I dessa tankar ligger såväl en möjlig utvecklingspotential som möjliga hotbilder för Arbetsvetarprogrammet. Personalvetarprogrammet och Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning har ett betydligt större totalt söktryck och större antal förstahandsval än Arbetsvetarprogrammet. Arbetsvetarprogrammet hade hösten 2010 ett totalt söktryck på 230 sökande (http://www.vhs.se), men av dessa är enbart 20 förstahandssökande (VHS statistik avviker från programrapporten som anger ett totalt söktryck på 278). Detta kan jämföras med Personalvetarprogrammets totala söktryck på 1746 sökande respektive 429 förstahandssökande. Dessa siffror kan tolkas som att det arbetsvetenskapliga programmet är ett nytt program som inte är etablerat på utbildningsmarknaden. Frågan är dock vilket som var förstahandsvalet för de 210 som inte sökte Arbetsvetarprogrammet i första hand? I det material som tillhandahållits auditgruppen framgår inte vilken typ av studenter som programmet attraherar i dagsläget och vilken typ av studenter man vill nå? Är programmet exempelvis ett andrahandsval för de som sökt Personalvetarprogrammet? De siffror som rapporterats från institutionen i programrapporten angående söktryck visar att programmet, trots att det är nystartat, är efterfrågat med 6,6 sökande till varje plats (42 platser). Det mål som institutionen formulerat i Arbetsvetarprogrammets utbildningsplan anger att programmet har som primärt mål att ge kunskaper kring undersökning och utvärdering av arbetslivet. Inom många utbildningar pekas på att studenterna generellt har bristande kunskaper i matematik. Behörighetskravet för Arbetsvetarprogrammet är grundläggande behörighet. Det krävs därmed enbart Matematik A. Räcker det? Har studenter med enbart Matematik A förutsättningar att nå tillräckligt hög nivå vad gäller kvantitativa metoder? I dagsläget antas merparten av de studenter som söker programmet. Innebär detta att fler riskerar att inte ta examen? Vidare riskerar nivån att sänkas till svagare studenter. Vissa studenter ger idag uttryck för att undervisningen inte håller en tillräckligt hög akademisk nivå, exempelvis vad gäller språkbruk och begreppsanvändning. Enligt programrapporten är det relativt många av de antagna studenterna (41 %) som inte återfinns på programmet efter termin ett. Som framgick ovan är studieavbrotten dock betydligt färre. Under termin ett väljer fem av de 35 studenterna (14 %) att göra studieavbrott. Vi noterar således att många studenter väljer att inte registrera sig medan avbrotten är relativt få. Dessa mått är uttryck för olika saker. En ickeregistrering visar att yttre faktorer påverkat studenterna. Studieavbrotten säger i större utsträckning något om utbildningens innehåll. Sammantaget innebär de båda måtten dock att programmet riskerar att tappa mark i förhållande till bredare utbildningar Sida 5 av 7 Rev 2011-12-20
som Personalvetarprogrammet. Orsakerna till att antagna studenter inte registrerar sig och att studenter gör studieavbrott måste analyseras. I programrapporten pekas på skillnader i de olika programutbildningarnas inriktning och i lärarnas kompetens. Där anges att merparten av de som undervisar på Arbetsvetarprogrammet saknar högre beteendevetenskaplig kompetens, men att programmets inriktning inte har behov av denna typ av kompetens. Frågan är dock om dessa skillnader mellan programmen är uppenbara för studenterna? I de exit-intervjuer som genomförts anger de som slutat att de inte valt rätt program. Detta kan tolkas som en otydlighet i inriktning, innehåll och framtida arbetsmarknad. Frågan är också hur och i vilken mån den tänkta arbetsmarknaden som programmet utbildar mot skiljer sig från andra program. En skillnad mellan programmen som troligtvis också speglas i söktrycket är att de båda andra programmen har en tydligare professionsprofil och arbetsmarknad. Det arbetsvetenskapliga programmet har ambitionen att ge god kunskap och förmåga för arbete med utredningar och undersökningar av arbetslivet. Denna kompetens borde vara intressant även för andra utbildningar, exempelvis personalvetarprogrammet. Auditgruppen bedömer det därmed som viktigt att Arbetsvetarprogrammet framhåller sin profil tydligare och också tydligare försöker konkretisera den arbetsmarknad programmet utbildar för. Detta dels för att kunna möta konkurrensen från andra program, dels för att förbättra programmets utvecklingsarbete. Andra lärosätens aktivitet Det finns på arbetslivsområdet utbildningar inom området arbetsliv och arbetsmarknad utbildningar inte bara lokalt, utan också nationellt. Visserligen har Arbetsvetarprogrammet en, vad auditgruppen bedömer, unik specialisering, analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad, men det är en specialisering som också andra lärosätens utbildningar i varierande grad gör anspråk på. Arbetsvetarprogrammet skulle behöva framhäva sin, ur ett nationellt perspektiv, profil bättre. Nedgång i studerandeantal Söktrycket på en utbildning är beroende på ett flertal faktorer. Politiska beslut och ekonomiska konjunkturer har avgörande påverkan på söktryck. Generellt kan dock av demografiska skäl förutses minskande åldersgrupper och därmed ett lägre antal sökande. Det är därför rimligt att anta att konkurrensen om studenterna kommer att öka. Det är samtidigt en generell trend på svenska lärosäten att mindre sökta kurser och utbildningar ställs in. Det arbetsvetenskapliga programmet är betydligt mindre än närliggande program. I en situation där söktrycket minskar riskerar Arbetsvetarprogrammet att samordnas med andra program. Den ovan efterlysta analysen av studentgruppens struktur vad gäller exempelvis förstahandsval och orsak till utebliven registrering är relevant även i detta sammanhang. MAGISTERPROGRAM Det arbetsvetenskapliga magisterprogrammet har utvecklats inom ramen för Arbetsvetenskap i väst (AiV) och ges sedan 2008 i samverkan mellan fyra olika lärosäten, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Högskolan i Borås och Högskolan i Halmstad. Programmet är idag ett magisterprogram om 60 hp, men programmet planeras att, från och med höstterminen 2012, erbjudas också som ett masterprogram om 120 hp. Utbildningen hade höstterminen 2010 15 förstahandssökande och totalt 44 sökande enligt VHS. I programrapporten anges 50 sökande till 10 platser. Arbetsvetenskap i Göteborg ansvarar för en delkurs om 15 hp, Arbetsmarknad i nationellt och internationellt perspektiv. Vart och ett lärosäte ansvarar också för undervisning på den uppsatskurs om 15 hp, Examensarbete, som ingår i programmet. Programmet ges på svenska. Undervisningsformen på programmet är distansundervisning via webbplattform samt två till tre träffar på den högskola som har ansvar för den aktuella kursen. Enligt vad som framgår i programrapporten ges, för magisterprogram, relativt mycket undervisningstid på programmet, sex timmar i veckan. Sida 6 av 7 Rev 2011-12-20
Nedan anges synpunkter på magisterprogrammet utifrån samma tre frågor som användes i analysen av grundutbildningsprogrammet. Framställningen kommer här att vara betydligt kortare. VILKA SIDOR HOS UTBILDNINGEN ÄR MEST VÄRDA ATT VÄRNA OCH VIDAREUTVECKLA? Utbildning på avancerad nivå är viktigt ur flera aspekter. En av dessa är att säkerställa och vidmakthålla ämnets inomvetenskapliga reproduktion, exempelvis vad gäller studentunderlag till forskarutbildning. Såvitt auditgruppen känner till så är programmet det enda i sitt slag. Därför är, sett ur såväl ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv, programmets kanske största och viktigaste funktion att det ger möjlighet till arbetsvetenskapliga studier på avancerad nivå, studier som inte självklart hade varit möjliga utan samverkan med andra lärosäten. Enkelt uttryckt är utbildningsprogram på avancerad nivå kostsamma och på detta vis delas denna börda mellan flera lärosäten. Förutom att den genomförda samverkan medför kostnadsbesparingar och att studentunderlaget ökar innebär den att en mycket bred kompetensbas bland lärarresurserna uppnås. Programmets forskningsanknytning blir mycket god genom att studenterna kommer i kontakt med åtskilliga forskare och forskningsprojekt. Programmets lärare har också, enligt vad som framgår ur programrapporten, en mycket hög vetenskaplig kompetens. VILKA ÄR MAGISTERPROGRAMMETS SVAGA SIDOR? I likhet med grundutbildningsprogrammet i arbetsvetenskap saknar magisterprogrammet en tydlig koppling till arbetsmarknaden och det är möjligen oklart hur stor arbetsmarknadens efterfrågan är på denna avancerade kompetens. Att det saknar praktik internationellt och globalt vilket gör att studenterna får sämre koppling till arbetslivet samt att arbetslivet inte vet att kunskapen finns. VILKA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH VILKA HOT MOT UTBILDNINGENS KVALITET KAN FÖRVÄNTAS UPPKOMMA DE NÄRMASTE ÅREN? Den primära hotbilden i tider av ekonomiska neddragningar och centraliseringssträvanden är att institutioner och fakulteter på de enskilda lärosätena väljer att satsa på egna ämnesöverskridande masterutbildningar. I en sådan utveckling riskerar samverkan mellan olika lärosäten att nedprioriteras. Den beslutade omorganisationen kan ge en liknande effekt mellan olika ämnen. Det utvecklingsarbete som planeras med att starta ett masterprogram kan medföra en större internationalisering av programmet, men för att öka sökande från andra länder så bör man överväga att ge programmet i sin helhet på engelska. En ytterligare utvecklingsmöjlighet kan vara att bygga upp en internationell praktik- eller VFU-kurs. Sida 7 av 7 Rev 2011-12-20
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad BLUE 11 - Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Ansvarig programledare/studierektor: Anna Peixoto (programansvarig) Håkan Kellgren (studierektor) Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Kandidatexamen i arbetsvetenskap Startår i sin nuvarande form: Ht 2010 Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för arbetsvetenskap Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 15 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på På svenska med del av litteraturen på engelska. Gästföreläsningar på engelska förekommer. engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Varje hösttermin. höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) Ca 35 HST för programmets första antagning (och 70 för programmets andra antagning). termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Ca 1,1 miljoner kr (år 1). Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Finns ingen samordning med andra program. http://www.av.gu.se/utbildning/program/ Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Programmet ges i sin helhet av och vid Institutionen för arbetsvetenskap. Institutionen för arbetsvetenskap kommer från och med årsskiftet 2011/12 att gå samman med Sociologiska institutionen under (med stor sannolikhet) namnet Institutionen för sociologi och arbetsvetskap. Sida 1 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr ytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringstal Antal sökande Antal antagna H10 42 278 51 Dimensionering (uttryckt som antal antagna relativt alla antagna till program vid UFN under år 2010). 51/436 (12 %) 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Programmet ges på svenska. Vid programdagarna vid GU vid monter och en föreläsning. Vi informerar också våra studenter på de fristående kurserna om programmet. Vi har också haft besök av Polhemsgymnasiets (Göteborg) elever för att informera om studier vid Göteborgs universitet, där programmet utgjort en punkt. Kvar vid programmet efter första terminen är 30 studenter. De som avslutat sina studier har vi genomfört exitintervjuer med och således vet vi varför de slutat. (En tyckte det var ohållbart att kombinera heltidsstudier med arbete; en ville läsa IT istället; en vill bli sjuksköterska; en vill läsa fristående kurser eftersom hon inte vet vad hon vill arbeta med i framtiden; en kom in på den utbildning hon hade sökt i första hand.) Samtliga har dock varit nöjda över hur programmet har varit upplagt men att det inte varit rätt ämne för dem. Då programmet startade H10 ges inte underlag för genomströmning i hpr relativt hst. Sida 2 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Vi gör exitintervjuer och frågar dem varför, och samtalar med samtliga som avslutar (gör studieuppehåll). En utgångspunkt i programutvecklingen var att individer i allt högre grad själva måste göra och hålla sig anställningsbara. Anställningsbarhet går att hänföra till krav på olika sorters kunskaper och färdigheter, så som kognitiva, sociala, samhälleliga och i viss mån existentiella. Våra framtida studenter måste alltså i sitt kommande arbetsliv i hög grad själv sörja för sin kompetensutveckling och således även för vad, när och hur hon ska lära det för att hålla sig anställningsbar. Ett viktigt inslag i utbildningen är därför att öka studentens förmåga att reflektera över sitt eget lärande och studiearbete. Fokus på lärandemål och studenternas lärande uppfattades därför som centralt i programutvecklingen, och för att säkerställa lärande och för att identifiera studenter med särskilda behov infördes Personal Development Planning (PDP) i programmet. PDP kan förklaras som en process där en individ under handledning reflekterar över sitt eget lärande, agerande och utveckling och planerar sin personliga utbildnings- och karriärplan. II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. Metoden bygger på regelbundna och systematiska individuella samtal med studenterna ledda av coacher vid institutionen. Vid samtalen diskuteras vilka kunskaper och färdigheter studenten förvärvat, vilka de tycker att de saknar och vad som skulle kunna göras för att uppnå dem. Metoden syftar till att förbättra förmågan hos individer att förstå vad, hur och när de lär sig, och uppmuntra dem att reflektera, granska, planera och ta ansvar för sitt eget lärande. Genom PDP-samtalen kan lärandecoacherna fånga upp studenter med särskilda behov och tillsammans med studievägledare planera för åtgärder. Konceptet med PDP hämtats från Storbritannien där man arbetat med detta under många år. För information se: http://www.heacademy.ac.uk/resources/detail/pdp/pdp Överlämningskonferenser mellan de olika delkurserna. Rutin vid institutionen är att kursansvarig lämnar förslag till revidering av kursplan till studierektor som i förekommande fall lämnar ny kursplan till styrelsen för fastställande. Obligatoriska kursvärderingar som sammanställs och blir underlag för diskussioner i kollegiet. Programansvarig/kursansvariga för kontinuerliga samtal kring programmets innehåll, och detta är ett utomordentligt verktyg för att skapa överblick över programmet, säkerställa kvalité i innehåll och utformning. Sida 3 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Programmet är framtaget/utformat i förhållande till Högskoleförordningens examensmål. När programmet skapades utgick vi från högskoleförordningen i ett tidigt skede för att säkerställa att de lokala lärandemålen lever upp till de centrala. Majoriteten av lärarna på programmet är disputerade och aktiva forskare. Lärarna har alltså ett vetenskapligt förhållningssätt och god kännedom av aktuell forskning. Vetenskaplighet i undervisningen kännetecknas av att kurslitteratur håller god kvalité, samt inbegriper forskningsbaserad litteratur. Studenterna kommer att kontinuerligt tränas i kritiskt tänkande med tydlig progression från den första terminens inledande studier in i metodkursens starka fokus på problemformulering vilket bidrar till att studenternas examensarbete når examensmålen. I stort sett samtliga av de lärare som undervisar inom programmet forskar också inom det område de föreläser om. Expertföreläsningar, seminarier, gruppuppgifter, workshops, handledning, filmvisning, fältarbete etc. En snittvecka innehåller fem föreläsningstimmar, två seminarier och 2 workshops. Salstenta men där studenterna får ut instuderingsfrågor en vecka innan tentan. Tre av tio frågor kommer vid tentamenstillfället. Hemtentamen. Muntliga redovisningar. Skrivande av individuella PM/rapporter kring fältarbeten. Sida 4 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Tre heldagar i veckan. Denna tid är lärarledd vilket inte nödvändigtvis betyder att de har kontakt med lärarna hela tiden. Det kan exempelvis röra sig om att de på morgonen får en uppgift som ska avrapporteras på eftermiddagen och att de under den tiden kan arbeta självständigt och har kontakt med ansvarig lärare vid behov. Studenterna rör sig i miljön även de dagar de inte har undervisning och har nära kontakt med lärare och undervisningsmiljö. Studenterna har stora möjligheter att snabbt få svar på frågor eftersom de träffar lärarna dagligdags i korridorer/fikarum etc. PDP-samtalen (se ovan). Kursöverlämnings- och programkonferenser. Kursvärderingar där vi bland annat mäter studenternas uppfattning om hur väl de nått lärandemålen. Kursvärderingarna spelar en central roll i institutionens kontinuerliga kursutveckling. Förutom en pågående dialog med studentgrupperna som delvis är en muntlig kursvärdering avslutas varje 15 hp kurs med en skriftlig obligatorisk kursvärdering via verktyget Webropol. Denna är en del i studentens lärande genom att den bland annat mäter i hur stor utsträckning studenterna själva uppfattar att de nått lärandemålen för kursen, samt undersöker vad studenterna själva lämnar för kommenterar kring vad de skulle kunna ha gjort annorlunda för att bättre nå lärandemålen. Genomgående återspeglar kursvärderingarna höga siffror för kursernas måluppfyllelse. På en skala på 1 10 ligger medelvärdet för hur studenterna själva bedömer att de nått varje enskilt lärandemål på en kurs på samtliga lärandemål på samtliga kurser mellan 6,5 8,9. Studenterna uppfattar således att de i mycket god utsträckning når kursernas lärandemål. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Bedömningskriterier finns med i studieanvisningarna som finns till varje delkurs inom programmet. Studenterna får också skriftliga kommentarer om vad som var bra och mindre bra i deras arbeten och tips på vad de kan göra till nästa gång för att förbättra sina arbeten ytterligare. Sida 5 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad III. Lärarkompetens 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. När programmet skapades utgick vi från högskoleförordningen i ett tidigt skede för att säkerställa att de lokala lärandemålen lever upp till de centrala. Vänligen notera att programmet bara har erbjudits ett år och således har inga examina fullgjorts. Ca 25-30% på engelska under programmets första år. Den andelen förväntas öka under år två och tre. Under 2010/11 hade vi inga utbytesstudenter, däremot hade vi två gästforskare från Indien som föreläst för våra studenter. (Innevarande termin, H11, har vi en ERASMUS student från Finland som följer programmet under höstterminen). Tillsammans med Karriärcentrum, Göteborgs universitet, har vi en kurs uppdelad på tre år där de får identifiera sin egen framtida arbetsmarknad, lära sig skriva CV etc. De får också goda kunskaper i den globala arbetsmarknaden genom programmets kurser. Flera av dem som undervisar har och håller på att forska i internationella projekt. Se bilaga Lärarkompetens Under programmets första år ingår fyra kurser. Kursansvariga och huvudlärare är som minst disputerade. Sida 6 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Under programmets första år undervisade 5 professorer, varav en var kursansvarig för en delkurs motsvarande 15 hp, och fyra hade enstaka föreläsningar, eller kursmoment. Av de som är anställda vid institutionen och undervisar har flertalet behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens, och samtliga delar av utbildningen utförs av lärare med god ämnesmässig och yrkesmässig kompetens. För att komplettera egen kompetens, säkra utbildningsresultat och i något fall möta arbetsbelastningstoppar har vi haft ett antal gästlärare, från andra institutioner både vid Göteborgs och vid andra universitet, det stora flertalet av dessa är som minst disputerade. Vid mer praktiskt orienterade moment i kurserna har personer verksamma utanför universitetet bjudits in och bidragit med verksamhetsförlagd praxis. IV. Studentinflytande 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. En del sådan kompetens återfinns redan på institutionen (kring utvärderingar och arbetsmiljöundersökningar). Annan är under uppbyggnad. Långsiktigt hoppas vi kunna bibehålla kontakt med gamla studenter (alumner) och återföra deras erfarenheter in i utbildningen. Programmet är under uppbyggnad. Programkonferens hålls varje sommar. Kursöverlämningar mellan varje kurs. Sida 7 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad V. Omvärldsanalys 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Studentmedverkan finns i fakultetsnämnd, institutionsstyrelse och fakultetens beredningsorgan för utbildningar på grund- och avancerad nivå. Studentrepresentanten finns också med vid varje kursöverlämning. Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad har två besläktade program vid Göteborgs universitet (GU), även om innehållet skiljer sig markant åt. Arbetsvetarprogrammet är en utbildning som förbereder för utvärdering och analysarbete i organisationer, förvaltningar och företag. Programmets huvudområde är arbetsvetenskap. Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning (http://spa.gu.se/utbildning/kandidat/). Programmet anger på sin hemsida att en examen från programmet kan leda till anställning som bl. a. personalansvarig och att det också innehåller kurser i organisation och ledarskap, ekonomi och juridik har en tydlig inriktning mot offentlig verksamhet och förvaltningsekonomi. Personalvetarprogrammet är mer öppet och en majoritet av studenterna erhåller också sin anställning i privat sektor. Förvaltningsprogrammet och Arbetsvetarprogrammet saknar den beteendevetenskapliga grunden som kännetecknar personalvetenskap och P-programmen. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Arbetsvetarprogrammet vid GU skiljer sig inte bara ifrån det flervetenskapliga Personalvetarprogrammet vid GU utan också ifrån sådana P-program där arbetsvetenskap utgör huvudämne då dessa P-program har renodlade ämneskurser i psykologi, pedagogik, sociologi, juridik, ekonomi. Vi har inga studenter som tagit examen ännu. Sida 8 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Vi har inga studenter som tagit examen ännu. Här tänker vi oss att skapa någon form av portal där vi kan söka upp studenter efter att de har slutat för att se hur deras arbetsliv utvecklas. Programmet är under uppbyggnad. Institutionen bedömer den som mycket god då det är centrala kompetensområden att kunna analysera och utvärdera arbetsmarknader i framtiden. Studierektor Programansvarig Kursansvarig Studievägledare PDP-samtal. Sociala aktiviteter, under terminerna och vid terminsslut. nollning första kullen studenter har genomfört en nyanserad och ambitiös nollning. Föreläsningar och kurser av Karriärcentrum om hur de söker arbete samt identifierar och presenterar sin kompetens. PDP-samtal. Studiebesök. Fältarbeten där studenterna själva får söka upp organisationer att studera. 15 hp praktik under termin 5. Sida 9 av 10
BLUE 11, UFN Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 4. Övrigt. Träning i skriftlig framställning är en naturlig del av arbetsvetenskapliga och av traditionella universitetsstudier. Progression sker via den första terminens inledande och enklare arbeten till sista terminens examensarbete. I mångt och mycket gäller detta även träning i muntlig framställning även om den satsning som institutionen gjort på Arbetsvetarprogrammet (med användarbarheten som största argument) ännu ej fullt kunnat utvärderas då programmet bara pågått i ett år. VIII. Sammanfattande bedömning Kommentera: 1. Programmets största styrka. Det pedagogiska upplägget PDP-samtalen som integreras som en del av utbildningen Institutionens miljö där studenterna regelbundet träffar lärare/studierektor under informella former, vilket medför en mycket god och familjär stämning där eventuella missförstånd och utmaningar snabbt kan hanteras innan de blir till problem. 2. Programmets största svaghet. Nyetablerat. Vi är en relativt liten och därigenom sårbar institution, som från och med årsskiftet skall slås samman med Sociologiska institutionen. 3. Om programmet fick extra Fler studiebesök. resurser från 2013 skulle dessa användas till: Fler gästföreläsare i form av yrkesverksamma arbetsvetare. Sida 10 av 10