Miljöredovisning 2011 Landstinget i Uppsala län
Innehåll Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 12 Ett miljöcertifierat landsting 13 Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011 2014 15 Transporter 16 Energi 22 Kemikalier 23 Livsmedel och textilier 25 Avfall 27 Biologisk mångfald 29 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2011 30 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2012
inledning Miljöredovisningen för 2011 följer upp målen i landstingets nya miljöprogram för perioden 2011-2014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2011. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Dessutom vänder den sig till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Utformningen av miljöredovisningen följer också EMAS 1 riktlinjer. Det nya miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en giftfri miljö. Det har också en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år 2020. Sammantaget minskade landstingets miljöpåverkan under 2011 och flertalet miljömål går åt rätt håll. Det gäller exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser från patientresor och från personalens resor till och från arbetet, utfasning av PVC-användning, ökad användning av ekologiska livsmedel, ökad materialåtervinning från avfall samt mål för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns också undantag där landstinget behöver ta krafttag de kommande åren för att minska miljöpåverkan. Exempel på detta är energianvändingen och läkemedlens miljöpåverkan. När det gäller klimatpåverkan tecknade landstinget under 2011 ett avtal med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme. Det kommer kraftigt att minska utsläppen av koldioxid och är ett viktigt steg för att nå ett fossilbränslefritt landsting till år 2020. 3 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. 3
landstingets miljöarbete 2011 EN SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de miljömål som finns i landstingets miljöprogram 2011 2014. Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år 2011. = Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås = Målet kommer inte uppnås Transporter Miljömål Transportfordon: År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Tjänsteresor: År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd ökat med 3,6 procent. Arbetsresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,5 procent. Patientresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården minskat med 1,1 procent. Resenärer inom kollektivtrafik: År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Under år 2011 ökade antalet passagerare med 3,5 procent. Busstrafiken: År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fossilbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till 2014. Energi Miljömål Energianvändning: År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Den sammanlagda energianvändningen har ökat med 0,27 % under året. I samband med att åtgärdsprogrammet för energieffektivisering påbörjades i november minskade energianvändningen. Ny- och ombyggnation: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under 2011. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014. 5
Kemikalier Miljömål Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Prognos 2014: Arbetet med att fasa ut farliga kemikalier påbörjas först 2012. Under 2011 har avvecklingslistan arbetas fram. Ftalat- och PVC-fria golvmattor: År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Under 2011 var 100 procent av golvmattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Ftalat- och PVC-fria VA-rör: År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria.. Prognos 2014: Under 2011 var 100 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Ftalatfria förbrukningsartiklar: År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 procent. Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Andelen ekologiska livsmedel var 29 procent vid utgången av år 2011. Etiska/sociala krav livsmedel: År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15 procent vid utgången av år 2011. Textilier: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Under 2011 tecknades ett avtal för tvätteritjänster som börjar gälla 1 april 2012. Avtalet innebär att andelen ekologiska textilier kommer att uppgå till cirka 20 procent. Avfall Miljömål Materialåtervinning: År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 32,0 procent vid utgången av år 2011. 6
Avfallsminskning: År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Prognos 2014: Mängden avfall per DRG 2011 minskade med 0,65 procent jämfört med 2010. Biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker: År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Prognos 2014: 2,9 procent (86 hektar) ängs- och hagmark har iordningställts under året genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Naturområden: År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010. Prognos 2014: Under 2011 har inga nya naturområden fredats, men arbetet pågår kring två till tre nya objekt. Naturskoleverksamhet: År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby. Smultronställen: År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Ett nytt smultronställe har invigts och två befintliga har iordningsställts för funktionshindrade. Naturstigar: År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Prognos 2014: Under 2011 har det iordningsställts ytterligare 17 km naturstigar/vandringsleder: Torslundaslingan, Bredsandsslingan och Filmspången. Läkemedel Miljömål Fluorokinoloner: Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,76 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 0,78 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,78). Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utvecklingen gick åt rätt håll. Under 2011 minskade användningen av fluorokinoloner till 0,77 DDD per 1000 invånare och dag. Sertralin: Användningen av sertralin ska minska till 15,5 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 16,8). Resultat 2011: Målet är inte uppnått. Under 2011 låg användningen av sertralin kvar på samma nivå som år 2010 16,0 DDD per 1000 invånare och dag. Diklofenak: Användningen av diklofenak ska minska till 10,0 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2010 års nivå, 10,9 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 10,8). Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utvecklingen gick åt rätt håll. Användningen av diklofenak minskade till 10,2 DDD per 1000 invånare och dag. 7
landstingets miljöpåverkan Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 340 000 människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarade för allmänna kommunikationer inom länet tillsammans med kommunerna under året. Landstingets ekonomiska resultat för år 2011 blev ett underskott på 115 miljoner kronor 2 och landstingets omsättning var 11,2 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter El och värme Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 2 År 2011 skrivs samtliga landstings resultat med RIPS Diskonte rings ränta för pensioner. Diskonteringsräntan har sänkts med 0,75 procentenheter. Det betyder att pensionsskulden har ökat för alla landsting i Sverige. Det här betraktas som en extraordinärhändelse år 2011 och om diskonteringsräntan inte sänktes hade landstingets resultat istället blivit ett överskott med 167,1 miljoner kronor. 8
Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2011 Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget Elanvändning: 69 198 MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Energi för uppvärmning (graddagskorrigerad): 85 863 MWh 37 % förnybar produktion Vattenförbrukning: 405 982 m 2 Förbrukningsvaror bl.a: 2 951 000 sprutor, 47 514 liter handdesinfektion 14 619 km toalettpapper Drivmedel 96 936 liter bensin, 260 678 liter diesel, 92 153 liter etanol, 61 840 m 3 biogas samt 445 504 liter jetbränsle Lustgas: 5 569 kg Läkemedel Markanvändning 941 963 m 2 Klimatpåverkande gaser 3 (luft) 39 372 ton, fördelade på: Värmeförbrukning 15 410 ton, UL 11 500 ton Arbetsresor 5 412 ton, Tjänsteresor 3 166 ton, Lustgas 1 016 ton, Ånga 694 ton, Kyla 360 ton El (Bra miljöval) 165 ton SO 2 -utsläpp (luft) 17 085 kg, fördelade på: Värme 16 951 kg, Ånga 88 kg, Kyla 45 kg, Ambulans bensin 0,2 kg, Ambulans diesel 0,6 kg, Personbil bensin 0,2 kg, Personbil diesel 0,2 kg, Personbil etanol 0,1 kg, Flygresor (i tjänsten) Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) 16 720 kg, fördelade på: Värme 12 328 kg, Ånga 1 639 kg, Kyla 801 kg, Flygresor (i tjänsten) 1 633 kg, Ambulans bensin 259 kg, Ambulans diesel 988 kg, Personbil bensin 111 kg, Personbil diesel 352 kg, Personbil etanol 162 kg, Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan ingen uppgift PM (luft) 423 kg, fördelade på: Värme 408 kg, Ambulans bensin 4 kg, Ambulans diesel 75 kg, Personbil etanol 3 kg, Personbil bensin 1 kg, Personbil diesel 11 kg Utsläpp av läkemedel (vatten) Utsläpp av kemikalier (ff. allt till vatten) Avfall 2 949 ton (från sjukhusen inom landstinget) 3 Omräknat till koloxid ekvivalenter, ett mått på klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskilld gas har räknats om till motsvarande mängd koloxids inverkan på klimatet. 9
Tabell 3: Nyckeltal landstingets miljöpåverkan per årsarbetare 4 per årsarbetare 2010 2011 Elförbrukning (kwh) 8 744 8 730 Värmeförbrukning (graddagskorrigerad kwh) 10 717 10 804 Vattenförbrukning (m 3 ) 51 51 Sprutor (antal) 510 373 Flytande tvål (liter) 1,8 Handdesinfektion (liter) 6,0 Toapapper (km) 1,4 1,8 Bensin (liter) 18 12 Diesel (liter) 31 33 Etanol (liter) 13 12 Biogas (NM3) 0 0,6 Jetbränsle (liter) 78 65 Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,5 Markanvändning (m 2 ) 238 119 Klimatpåverkande gaser (CO 2 -ekvivalenter i kg) 5 804 4 971 Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 Partiklar (g) 3,3 1,7 Avfall (kg) 491 480 Påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 13,6 procent år 2011 jämfört med år 2010. Värmeanvändningen är den största posten och står också för den största minskningen på 27 procent. Att utsläppen minskade från värmeanvändningen beror på den varma vintern. Graddagskorrigeras värmeanvändningen har det istället skett en ökning av energiåtgången för uppvärmning med 0,9 procent. Utsläppen från lokaltrafiken ligger kvar på ungefär samma värde som föregående år medan utsläppen från resor till och från arbetet minskar med 6 procent. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2011 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010 2011 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter. I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 3 000 ton. 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1526 kg koldioxid. Landstinget stod för hälften (11 500 ton) av utsläppen från Upplands lokaltrafik baserat på ägarstruktur år 2011. Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de fyra största direkttransporterna till landstinget transporter av förbrukningsvaror, tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är: Intensivvårdshelikoptern ca 26 %, ambulans ca 23 % och flygresor ca 20 %. 4 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock då grundstatistiken enbart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) 10
Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2010 fördelat på olika utsläppskällor. Upplands lokaltrafik, 11 500 ton, 29 % Fjärrkyla, 360 ton, 1 % Övriga anestesigaser, 281 ton, 1 % Lustgas, 1 016 ton, 3 % Ånga; 694; 2 % Betalda patientresor, 911 ton, 2 % Värme, 15 410 ton, 39 % Varutransporter, 457 ton, 1 % Resor till och från arbetet, 5 412 ton, 14 % Tjänsteresor, 3 166 ton, 8 % El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0 % Betalda patientresor Varutransporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor El (Bra Miljöval-el) Värme Ånga Fjärrkyla UL Lustgas Övriga anestesigaser Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010 2011. ton koldioxidekvivalenter 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 Övriga anestesigaser Lustgas UL Fjärrkyla Ånga Värme El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor Resor till och från arbetet Varutransporter Betalda patientresor 11
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Vid alla upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar och förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2011 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats i följande upphandlingar: Analyskemikalier Inkontinensmaterial samt distribution Resebyråtjänster Apotekstjänster Kirurgiska instrument Tandvårdskemikalier Avfallstjänster Lasarettet i Enköping Livsmedel Textilier Batteri- och belysningsprodukter Möbler Tryckeritjänst Endoskopidiskmaskiner Patologikemikalier Tvätteri 2011 deltog Miljö- och kemienheten vid framtagandet av nationella riktlinjer gällande miljöanpassad upphandling inom områdena vård- och omsorgstjänster, kemisktekniska produkter samt laboratoriekemikalier. 12
ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:2004 5 och EMAS-registrerat 6 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under 2011. Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2011 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Miljö och - kemienheten Ledningskontor Landstingsstyrelse Landstingsdirektör Hälso och - sjukvårdsstyrelse. Kollektivtrafik -nämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Kostnämnd Miljösamordnare (förvaltning/ division) Miljöombud (kliniker/avdelningar/ enheter) Akademiska Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuest Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Lasarettet i Enköping Landstingsservice Lt Resurscentrum Primärvården Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk 5 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 6 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. Förordningen har nummer 761/2001 13
landstingets policy och vision för miljöarbetet Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftning ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020. När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnybara drivmedel. Landstinget hushåller med energi och ändliga resurser. Landstinget sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Landstinget använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerade och transporterade med hänsyn till miljön. Landstinget källsorterar allt avfall för att återanvända material och energi. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010. 14
Uppföljning av miljömålen i landstingets miljöprogram 2011 2014 De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år 2014. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs i landstingsstyrelsen. I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län. 15
transporter Miljömål Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Måluppfyllelsen på detta mål är beroende av hur många transportfordon som kommer att drivas i landstingets regi framöver och om konverteringen av ambulanser till biogasdrift kommer att fungera som planerat. Andelen personbilar 7 som drivs med förnyelsebara bränslen är 92 procent eller 139 fordon av totalt 151 fordon, se diagram 4. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar. 2010 2011 Diesel/ bensin Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara Diesel/ bensin Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara LSU 25 0 0,0% 22 2 8,3% KiL 2 0 0,0% 2 0 0,0% HoH 5 0 0,0% 6 0 0,0% PV 3 0 0,0% 1 1 50,0% DAT 2 0 0,0% 2 0 0,0% Ambulansen 23 0 0,0% 23 0 0,0% LUL 60 0 0,0% 56 3 5,1% 7 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerare 16
Diagram 4: Andelen bilar drivna på förnyelsebara bränslen, totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel bilar drivna på bensin/diesel Andel bilar drivna på etanol Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. För att målet ska kunna uppnås krävs att utsläppen från flyget fortsätter att minska som tidigare år. Halvårsrapporten för 2011 indikerade en fortsatt minskning av flyget, ändå blev det en ökning för helåret på cirka 10 procent. Andelen inrikesflyg av totala andelen flygresor ökade från drygt 15 procent till drygt 19 procent, se tabell 8. Under år 2011 ökade utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per årsarbetare med 3,6 procent, eller till 148 Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län. 120 113 kg CO 2 /årsarbetare 100 80 60 40 20 0 93 96 86 79 72 60 49 47 42 45 46 40 41 34 27 23 27 1 1 1 1 3 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 2006 2007 2008 2009 2010 2011 17
Diagram 6: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län. 80 73 mil/årsarbetare 70 60 50 40 30 20 25 26 28 25 25 22 18 15 13 15 26 28 28 29 26 63 56 51 47 2007 2008 2009 2010 2011 10 2 2 2 2 2 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg kilo CO 2 /årsarbetare jämfört med 144 kilo CO 2 /årsarbetare år 2010. Utsläppen från tjänstebilar minskade med 12 procent, 19,5 procent från hyrbilar och med 8 procent från tåg. Egen bil i tjänsten samt flyget har ökat. Utsläppen av koldioxid och mil från tjänsteresor per årsarbetare redovisas i diagram 5 och 6 nedan. En jämförelse mellan totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och utsläpp av koldioxid per årsarbetare visas i tabell 5. En uppdelning av koldioxidutsläpp fördelat på landstingets förvaltningar presenteras i tabell 6 och tabell 7. Tabell 5: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län. Utsläpp CO 2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO 2 (kg) 2010 2011 Minskning/ ökning i procent 2010 2011 Minskning/ ökning i procent Tjänstebilar 45 40 11,8% 357 411 315 618 11,7% Hyrbilar 3 2 19,5% 21 848 17 606 19,4% Egen bil i tjänsten 23 27 16,6% 182 340 212 759 16,7% Tåg 0 0 8,2% 0 0 8,1% Flyg 72 79 9,9% 570 465 627 345 10,0% Totala utsläpp 143 148 3,6% 1 132 065 1 173 328 3,6% 18
Tabell 6: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 LLK kg CO 2 11 8 11 4,1 6,3 5,4 33 26 35 0 0,00 0,01 338 166 96 385 206 147 mil 10 8 9 6,3 3,8 5,2 18 14 20 215 91 125 219 115 62 469 233 221 FTV kg CO 2 4 3 4 0,5 1,2 0,5 57 44 45 0 0,00 0,00 24 32 45 85 80 95 mil 3 2 3 0,8 0,7 0,6 31 24 25 12 16 29 15 21 29 62 63 87 PV kg CO 2 60 57 47 0,4 1,8 1,4 72 68 82 0 0,00 0,00 11 15 13 144 142 143 mil 36 38 30 0,6 1,2 1,7 40 37 46 11 15 14 7 10 8 94 102 100 AS LE kg CO 2 17 20 16 1,0 2,3 1,7 13 12 15 0 0,00 0,00 101 84 93 133 118 126 mil 11 14 11 1,5 1,6 1,9 7 7 8 20 26 20 66 54 61 106 102 102 kg CO 2 10 9 10 0,0 0,0 0,0 36 25 35 0 0,00 0,00 44 26 56 91 59 101 mil 7 7 9 0,0 0,0 0,0 20 14 20 17 17 19 29 17 36 72 54 84 Hoh kg CO 2 226 231 226 1,8 3,8 4,1 115 90 95 0 0,00 0,00 34 37 48 377 361 373 mil 137 143 148 2,7 2,5 5,1 63 50 53 96 87 49 22 24 31 321 306 287 LSU kg CO 2 460 570 552 5,6 21,4 15,8 50 57 48 0 0,00 0,00 9 31 22 523 680 637 mil 230 286 277 8,7 13,7 13,8 27 32 27 9 8 29 6 20 14 280 360 360 VF kg CO 2 384 590 448 4,1 7,1 0,0 48 20 32 0 0,02 0,02 7 0 48 443 617 528 mil 389 597 411 6,3 5,1 0,0 26 11 18 176 326 333 4 0 31 602 940 793 KiL kg CO 2 183 169 153 4,2 1,1 13,4 72 39 51 0 0,01 0,01 43 60 69 303 270 287 mil 112 96 91 6,5 0,7 5,5 39 22 29 170 115 138 28 39 45 355 272 308 LUL kg CO 2 42 45 40 1,1 2,8 2,2 27 23 27 0,003 0,00 0,00 86 72 79 155 143 148 mil 25 28 25 1,7 1,9 2,3 15 13 15 28 29 26 56 47 51 124 118 120 Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar. kg CO 2 /årsarbetare inrikes utrikes 2008 2009 2010 2011 % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen Landstingets ledningskontor 197,1 91,0 68,4% 57,7 188,0 23,5% 31,4 145,7 17,7% 33,3 62,4 34,8% Folktandvården 24,0 13,7 63,7% 14,5 9,6 60,0% 14,2 17,5 44,8% 22,9 22,3 50,7% Primärvården 8,7 8,8 49,7% 6,9 4,8 58,9% 7,4 7,5 49,5% 10,8 2,0 84,1% Akademiska sjukhuset 36,5 98,6 27,0% 13,1 89,4 12,8% 10,9 73,9 12,9% 14,3 78,9 15,4% Lasarettet i Enköping 1,6 28,3 5,3% 10,1 33,7 23,0% 7,6 17,5 30,2% 6,1 49,8 10,9% Habilitering och Hjälpmedel 35,1 51,7 40,4% 22,9 10,7 68,1% 12,4 25,8 32,5% 26,4 21,5 55,1% Landstingsservice 34,3 6,4 84,3% 7,0 2,4 74,7% 11,8 15,7 43,0% 18,8 3,1 86,0% Varuförsörjningen 2,1 0,0 100,0% 6,6 0,0 100,0% 0,0 0,0 48,0 0,0 100,0% Kultur i länet 13,0 90,2 12,6% 7,7 36,3 17,5% 8,2 59,1 12,2% 38,7 30,4 56,0% Totalt, landstinget 34,5 76,9 31,0% 13,7 72,7 15,9% 11,2 61,1 15,5% 15,4 63,9 19,4% 19
Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,6 procent. Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i månadsskiftet november/december till ett tillräckligt stort urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningar, för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 8 nedanför. Minskningen av koldioxidutsläpp beror på att andelen som cyklar till arbetet hela året har ökat från 22 procent 2010 till 28 procent år 2011. Enkäten skickas ut i november/december och resultatet kan till del påverkas av vädret. Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning. CO 2 per årsarbetare (kg) Förändring 2011 2010 2010 2011 % 1. Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 12,9 2. Folktandvården 840,5 727,5 13,4 3. Habilitering och hjälpmedel 518,1 625,7 20,8 4. Kultur i länet 1 154,6 1 648,6 42,8 5. Landstingets ledningskontor 1 032,1 733,8 28,9 6. Landstingsservice 604,3 984,1 62,8 7. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 22,0 8. Primärvården 797,5 808,3 1,4 9. Varuförsörjningen 463,3 587,7 26,9 Totalt 746,9 705,2 5,6 Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från patientresor till och från vården som betalats av landstinget minskat med 1,1 procent, se diagram 7. Minskningen beror på att användandet av egen bil har minskat under året. Taxiresorna har ökat med 16 000 mil men koldioxidutsläppen har inte ökat i samma utsträckning eftersom taxibolagen har en ökad andel biogasbilar. Observera att uppföljningen endast är på patientresor som betalas av landstinget. Enligt landstingets transportutredning från år 2002 står dessa resor för cirka 11 procent av de totala patientresorna. Diagram 7: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. ton koldioxid 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 922 911 542 559 270 238 99 101 9 8 3 5 Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Totalt 2010 2011 20
Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2011 ökade antalet passagerare med 3,5 procent. För de enskilda trafikslagen var förändringen följande: Regionbuss 1,6 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) 10,9 procent Upptåget +12,6 procent Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fossilbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till 2014. Under 2011 pågick arbete med att färdigställa den regionbussdepå i Fyrislund som kommer att kunna hantera fossilfria drivmedel. 21
energi Miljömål Energi År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har ökat med 0,27 procent. Aktiviteter för energieffektivisering påbörjades i slutet av år 2011. Exempelvis gav driftoptimering endast under november och december en besparing på motsvarande 1 395 000 kwh. Det är därför rimligt att anta att energianvändningen kommer att minska betydligt under 2012. Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bta. 8 160 140 134,6 135,8 120 109,8 109,7 100 kwh/bta 80 60 2010 2011 40 20 26,1 26,2 21,1 20,7 0 Elanvändning Värmeanvändning (graddagskorrigerad) Kyla Ånga Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under 2011. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014. 8 Bruttototalarea. 22
kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 9 Prognos 2014: Det är oklart om målet uppnås, eftersom avvecklingsåtgärder kommer att vidtas först 2012. Under 2011 genomfördes bland annat följande åtgärder: Inventering och registrering av farliga kemikalier i landstingets kemikaliedatabas Kemia slutfördes En kemikaliegrupp med syfte att arbeta med kemikalieavveckling startades Flera kemikalieupphandlingar genomfördes, där miljökrav ställdes En avvecklingslista för särskilt farliga kemikalier utarbetades. Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av golvmattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Miljökrav ställs vid nyoch ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria.. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVCfria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 %, se tabell 9. Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar fortsätter under 2012. Tabell 9: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län Förbrukning inom LUL 2010 2011 Förändring 2010 2011 Totalt antal förbrukade artiklar: 115 279 260 113 301 938 Antal artiklar fria från ftalater 101 505 641 103 191 321 Ökning med 1,6 % Ftalatinnehållande artiklar 1 026 326 967 879 Minskning med 5,7 % Antal artiklar utan uppgifter 12 747 293 9 142 738 Minskning med 28,3 % Kemikalier övrig miljöpåverkan Utöver kemikaliemålen finns miljöpåverkan även från bland annat landstingets anestesigashantering. Klimatpåverkan från lustgashanteringen har varit väl känd under en längre tid. På senare år har även klimatpåverkan från andra anestesigaser diskuterats. I klimatsammanhang omräknas ofta ämnens klimatpåverkan till koldioxidekvivalenter 10, se tabell 10. Lustgasutsläppen kommer ifrån Akademiska sjukhuset och till viss del Folktandvården (52,5 kg). Lasarettet i Enköping fattade beslut om att upphöra med användningen av lustgas under år 2010 och Primärvården slutade använda lustgas år 2006. År 2009 installerades en lustgasreningsanläggning på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset vilket har minskat landstingets lustgasutsläpp avsevärt, se diagram 9. 9 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 10 Det innebär en omräkning till hur många kilo koldioxid motsvarar ett kilo av det valda ämnet i klimatpåverkan. 23
Tabell 10: Klimatpåverkan från anestesigaser. Förbrukning 11 2010 2011 Faktor koldioxidekvivalent Klimatpåverkan (kilo koldioxidekvivalenter) Förbrukning Faktor koldioxidekvivalent Klimatpåverkan (kilo koldioxidekvivalenter) Lustgas (Kilo) 2 855 310 885 050 3 277 310 1 015 870 Desfluran (liter) 24 1 526 35 892 33 1 526 50 541 Isofluran (liter) 103 350 36 085 95 350 33 128 Sevofluran (liter) 337 575 193 631 344 575 197 513 Totalt 3 318 1 150 658 3 748 1 297 051 Diagram 9: Lustgasutsläpp från landstinget i Uppsala län. 12 000 10 000 9 961 2003 kilo lustgas 8 000 6 000 4 000 8 170 6 425 4 980 4 392 5 513 4 338 2 855 3 277 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2 000 2011 0 Landstinget i Uppsala län Mängden fotokemikalier presenteras i tabell 11. Äldre tekniker för bildframställning vid framför allt röntgenavdelningar genererar miljöfarligt avfall som bland annat innehåller silver och hydrokinon. I och med att röntgenutrustningarna digitaliserats har mängderna av fotoavfall minskat avsevärt. En utrensning av fotografisk film gör dock att mängderna för 2011 ökat jämfört med föregående år. Tabell 11: Fotokemikalier avfall. Film avfall (kg) Fix avfall (kg) Framkallare avfall (kg) 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiska sjukhuset 1 179 1 097 447 43 1 316 4 380 4 878 693 445 1 500 6 821 5 338 1 598 172 100 Folktandvården 0 0 0 0 183 848 207 97 0 0 819 223 108 0 0 Totalt Landstinget 1 179 1 097 447 43 1 499 5 228 5 085 790 445 1 500 7 640 5 561 1 706 172 100 11 Förbrukningen av lustgas anges efter att den lustgas som renats vid förlossningen på Akademiska sjukhuset räknats bort. 24
livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var ca 29 procent vid utgången av år 2011. Ökningen beror främst på att andelen ekologiska livsmedel i patientmaten ökat från 1,36 procent år 2010 till 9,64 procent år 2011. Det är främst mejeriprodukter och närproducerat kött som ökat. Wiks folkhögskola och slott har ökat sin andel ekologiska livsmedel från 26 procent år 2010 till 37 procent år 2011. Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15 procent vid utgången av år 2011. Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är rättvisemärkt, se diagram 10. Diagram 10: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 35% 30% 25% 20% 15% ekologiskt producerade ekologiskt producerade och rättvisemärkta 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 25
Miljöpåverkan från livsmedel Landstinget har 28,9 procent ekologiska livsmedel varav kaffe står för 17 procent. I och med att landstinget valt att till viss del upphandla ekologiska livsmedel minskar landstingets miljöpåverkan, bland annat genom de effekter som redovisas i tabell 12 12. Utöver den minskade miljöpåverkan som redovisas i tabell 12, är det inte tillåtet med användning av genmodifierade organismer vid produktion av ekologiska livsmedel. Energianvändningen i samband med livsmedelsproduktionen är också lägre jämfört med konventionell produktion, bland annat på grund av att handelsgödsel inte används. Kaffe Den biologiska mångfalden påverkas inte negativt i samma utsträckning vid ekologisk odling som vid konventionell, vilket bland annat medför att ekologiska kaffeodlingar kan ha upp till 10 gånger fler fågelarter än konventionella monokulturella odlingar. En ekologisk produktion av kaffe kan också leda till minskad skövling av känsliga naturområden jämfört med konventionell odling, vilket i sin tur kan leda till minskad jorderosion och utarmning av marker. Tabell 12: Minskad miljöpåverkan från landstingets inköp av vissa ekologiska livsmedel. Kaffe Landstingets konsumtion (kg) 54 000 Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel (kg) 940 Minskad användning av handelsgödsel (kg) 9 200 Återanvändning av organiskt avfall (kg) 284 000 Omställd mark till ekoproduktion (ha) 63 Följande förklaringar finns till posterna: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ger ökad biologisk mångfald, det vill säga fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av odlingarna. Det ger också en mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Den minskade användningen för kaffe bidrar också till en minskning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige eller som svenska myndigheter vill förbjuda, samt en minskad pesticidresistens. Produktion av handelsgödsel kräver stora insatser av energi. Handelsgödsel kan bidra till övergödning. Organiskt avfall från kaffe kan, utöver kväve och fosfor, bidra till övergödning och annan miljöpåverkan om det hamnar i vattendrag. I ekologisk odling används avfallet som gödsel och tas därmed omhand. Textilier År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Från och med den 1 april 2012 kommer det nya avtalet för tvätteritjänst att börja gälla. Avtalet innebär att andelen ekologiska textilier kommer att uppgå till cirka 20 procent. Under 2011 gällde fortfarande det gamla avtalet som innebar att inga ekologiska textilier användes. 12 Uppgifterna är framtagna från Landstingets Ekokvitto utvecklat av U & W. Jordbruksverket och Konsumentverket är huvudfinansiärer för projektet. 26
avfall Miljömål Materialåtervinning År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 ökade den sammanlagda andelen materialåtervunnet avfall vid sjukhusen från 31,1 % till 32,0 %, se diagram 11. Vid Akademiska sjukhuset anställdes under hösten en person för att utveckla källsorteringsarbetet. Inventering av källsorteringsmöjligheterna på sjukhusets arbetsplatser samt genomförande av förbättringar har påbörjats. Nytt för 2011 vid Lasarettet i Enköping är att allt sekretesspapper skickas till återvinning, i stället för till förbränning. Från och med 2011 redovisas både mängderna sekretesspapper och tonerkassetter som materialåtervunnet avfall. Diagram 11: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 40% 37,4% 35% 30% 31,2% 31,6% 30,0% 31,1% 32,0% 25% 20% 15% 2010 2011 10% 5% 0% Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Totalt Sjukhusen 27
Tabell 13: Mängder källsorterat avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping 13. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 2010 2011 2010 2011 Matavfall (tidigare kallat komposterbart)* 281 290 294 920 16 744 16 744 Metallförpackningar* 69 514 71 171 1 570 743 Metallskrot* 0 0 1 160 5 060 Glasförpackningar (färgade, ofärgade)* 64 000 64 000 535 1 845 Plastförpackningar (mjuka, hårda)* 51 850 25 577 2 577 3 968 Pappersförpackningar* 13 420 11 340 2 100 2 580 Finpapper* 169 310 14 106 250 14 505 15 169 Sekretesspapper* 0 62 706 0 10 125 Wellpapp* 133 070 141 660 9 840 6 540 Träavfall* 48 100 47 340 1 760 2 060 Elektronikavfall + Ljuskällor* 46 691 48 288 2 099 4 829 Tonerkassetter* 0 0 0 360 Brännbart avfall 1 552 510 1 525 620 111 110 106 160 Restavfall* (från småbyggen, ombyggnationer, drift och underhåll, t ex gipsskivor och porslin) 24 620 19 060 1 480 1 420 Smittförande avfall 345 729 331 009 10 855 8 990 Batterier (småbatterier, bilbatterier) 2 647 2 699 0 372 Kemiskt avfall övrigt 7 108 9 731 0 19 Oljeavfall 432 909 0 0 Materialåtervunnet (kg): 877 245 873 253 52 890 70 023 Totalt (kg): 2 812 301 2 764 292 178 345 188 995 Avfallsminskning År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Mängden avfall per DRG-poäng 15 vid Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) minskade med 0,65 %, se tabell 14. Tabell 14: Total avfallsmängd per DRG för sjukhusen vid landstinget i Uppsala län. 2010 2011 Avfallsmängd totalt 2 986 626 2 949 265 DRG totalt 103 669 103 039 Avfall / DRG 28,81 28,62 Skillnad % 0,65% 13 Mängden matavfall vid Lasarettet i Enköping är uppskattad, eftersom avfallsentreprenörer inte kunnat leverera tillförlitlig statistik. Fraktionerna markerade med en asterisk går till materialåtervinning. 14 Inklusive sekretesspapper som gick till materialåtervinning år 2010. 15 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. 28
biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker 16 ha ställts i ordning jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 2,9 procent (86 hektar) ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel (24 %) av det uppsatta målet till 2014. Områden som främst berörs är Roslagens kust (projektområdet för Roslagshagar), Bredforsen, Rotskär, Hagalund och Grönlundsbacken. Naturområden År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 har inga nya naturområden fredats, såsom naturreservat och andra områden med höga natur- och friluftsvärden, men arbetet pågår kring två till tre nya objekt. Upplandsstiftelsen har fredat och förvaltar trettiotre naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald. Skötseln av områdena har fokus på att stärka förutsättningarna för hotade växter och djur samt främja förutsättningarna för besökare. Naturskoleverksamhet År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby. En naturskola är en verksamhet som ger elever och lärare upplevelser och kunskaper om naturen på plats i naturen. Det är en resurs för förskolor och skolor i Uppsala län. Smultronställen År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Ett nytt smultronställe har invigts och två befintliga har iordningsställts för funktionshindrade. Ett Smultronställe är ett trevligt besöksmål i naturen med höga natur- och friluftsvärden. Vilka områden som ska få denna benämning beslutas av en styrgrupp bestående av representanter från kommunerna och Upplandsstiftelsen. 2010 fanns det 34 Smultronställen i naturen i Uppsala län. Under 2011 prioriterades att ta fram Naturappen som är en applikation för smarta telefoner med information och tips om bland annat Smultronställen sprids. Delvis beroende på detta har arbetet med själva Smultronställena gått långsammare än planen. Naturstigar År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010. Prognos 2014: Målet är uppnått. Under 2011 har det iordningsställts ytterligare 17 km naturstigar/vandringsleder, Torslundaslingan, Bredsandsslingan och Filmspången. 16 Värdefulla ängs- och hagmarker avser hagmarker som hyser ovanliga eller biologiskt viktiga nyckelarter eller som har potential att hysa denna typ av arter. Det kan omfatta både växter och djur. Ängs- och hagmarker som är biologiskt värdefulla är oftast också värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel. De har brukats under lång tid, vilket har bidragit till den biologiska mångfalden. 29