Bilaga till Dnr: VoO.2014.0284 1 (9) 2014-08-15 Vård och Omsorg Anna Granevärn Utredning avseende korttidsboende i Eslöv Inledning Korttidsboendet i Eslöv saknar ändamålsenliga lokaler efter att ha flyttat ut från Kärråkra som under de senaste åren successivt har byggts om till demenscenter. I dagsläget finns åtta tillfälliga platser på Remmarlövsvägen i anslutning till Trollsjögårdens vård- och omsorgsboende. Dessa åtta platser är främst inriktade på rehabiliterande insatser. Det finns dessutom sex avlastningsplatser på Ölyckes vårdoch omsorgsboende i Löberöd. När behoven av korttidsboende är större än kommunens kapacitet i befintliga platser köps resterande platser externt. Om det är möjligt att klara behoven i det ordinära boendet genomförs det med ökade insatser i hemvårdens verksamhet. Förvaltningen har genomfört en utredning av förutsättningar för och behov av korttidsboende i Eslöv. Detta arbete har utmynnat i ett förslag om att tillskapa ett korttidsboende med minst 18 platser i anslutning till de befintliga lokalerna på Kärråkra. En preliminär driftbudget baserat på 18 platser har beräknats utifrån befintliga förutsättningar i bemanningstal. Eslövsbostäder AB har även tagit fram en preliminär kalkyl för hyresberäkning utifrån förslag till utformningen av lokalerna. Bakgrund Före år 2000 hade Eslövs kommun korttidsplatser på de två sjukhemmen Tåbelund och Kärråkra. Korttidsplatserna var då en del av boendeavdelningarna på respektive sjukhem och det bedrevs inte något egentligt korttidsboende. Under år 2000 ändrades detta så att all korttidsverksamhet flyttades till Kärråkra. På Kärråkra skapades det två korttidsavdelningar med vardera 16 platser. Den ena avdelningen hade en tydlig hemgångsprofil och dit prioriterades personer som var i behov av aktivering och rehabilitering, eller personer som utifrån andra orsaker än kroppsliga funktionsnedsättningar var inne i en potentiell hemgångsprocess. Den rehabiliterande och aktiverande korttidsavdelningen lyftes efter något år ut från övriga Kärråkra och skildes då organisatoriskt och ledningsmässigt från den övriga verksamheten. Den andra korttidsavdelningen på Kärråkra hade en uttalad omvårdnadsprofil med mer avlastning, terminalvård, samt personer som kom från sjukhusen och som redan från början av sin vistelse väntade på boende.
2 (9) År 2006 startades ett samfinansierat projekt med Region Skåne som pågick fram till halvårsskiftet år 2010. I projektet användes åtta av de befintliga korttidsplatserna, vilka inriktades specifikt för rehabiliteringsinsatser. Erfarenheterna från projektet är positiva, det var framgångsrikt att renodla arbetet med rehabilitering. Det gav effekter i form av att legitimerad personal och biståndsbedömare fick färre platser och mindre personalgrupper att jobba gentemot och därmed sparade tid. Omvårdnadspersonalen fick samtidigt möjlighet att specialisera sig och bygga upp en djupare kunskap kring rehabiliteringsarbete. Det skapades ett gemensamt synsätt hos personalen som gick ut på att på effektivast möjliga sätt ge maximalt stöd till hemgångsprocessen för alla personer med potential att återigen bo i det ordinära boendet. Även korta informationsvägar och snabba initiala bedömningar bidrog till ett gott resultat. Vid uppstarten av det samfinansierade projektet minskades det totala antalet korttidsplatser från 32 till 30, varav åtta platser ingick i samfinansieringen och användes till rehabilitering av personer med neurologiska och ortopediska skador och sjukdomar. Detta var de styrande kriterierna för att få komma till denna avdelning, samt att man efter omfattande och dagliga rehabiliterande insatser skulle ha god potential att kunna bo kvar i det ordinära boendet. Dessa kriterier uteslöt dock en hel del av de personer som kan vara aktuella för strukturerade rehabiliteringsinsatser. Till exempel personer med cancersjukdomar som inte är i terminalt skede och som behöver rehabilitering för att återigen kunna bo hemma, hjärt-lungsjuka, reumatiker samt personer som på grund av infektioner eller i postoperativt skede tappat sin förmåga till självständigt liv. Projektet fick många positiva effekter, framförallt utifrån att det fanns god tillgång till arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast. Avtalet med Region Skåne stipulerade att det skulle finnas legitimerade resurser motsvarande en timme per dag och plats. Detta innebar att det fanns en heltidsanställd sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska på de åtta korttidsplatserna. Det gav goda förutsättningar för ett effektivt teamarbete. Sjuksköterskan arbetade dagtid mån fre. Logoped och socialkurator var inkopplade på enheten och inträdde som stödresurs vid behov. Inom 24 timmar var de initiala bedömningarna genomförda och det fanns en planering med patienterna och deras närstående. All verksamhet fokuserades på att personerna skulle återvinna funktionsförmåga och självständighet för att kunna återgå till ett ordinärt boende. Det fanns tydliga kriterier för när en rehabiliteringsprocess skulle avbrytas. Den avbröts alltid när det inte längre ansågs möjligt med återgång till ett ordinärt boende.
3 (9) Under år 2009 gjordes en satsning på att ge mer omfattande och strukturerad rehabilitering till personer som inte omfattades av de snäva kriterier som styrde intaget till den med Region Skåne samfinansierade avdelningen. Sex platser disponerades till detta och verksamheten använde sig av de erfarenheter som gjorts av rehabiliteringen på den samfinansierade avdelningen. Skillnaden mot den samfinansierade avdelningen var att på de sex nya platserna var syftet att ge alla personer, oavsett diagnos, som hade potential att komma hem, en mer intensiv och omfattande rehabilitering. Erfarenheterna som gjordes här låg helt i linje med de som gjordes på den med Region Skåne samfinansierade avdelningen. Skillnaden var att det tydligt framkom vikten av motivation för möjligheten att återgå till det ordinära boendet. Som prognosfaktor för lyckad rehabilitering och hemgång var faktorer som diagnos, ålder, mycket svåra funktionsbortfall eller snar egen död helt klart underlägsna personens egen motivation för att komma hem. Hemgångsfrekvensen på denna avdelning låg på mellan 80-90 % och medelåldern omkring 80 år. Beläggningsstatistiken visar även en könsfördelning med 67 % kvinnor. Vistelsetiden var i genomsnitt kortare än tre veckor. I slutet av år 2009 återgick de sex platserna för rehabilitering till att ingå i korttidsboendets övriga verksamhet och den samfinansierade rehabiliteringen med regionen avslutades i juni år 2010. Därefter har antalet korttidsplatser på Kärråkra successivt minskat efterhand som ombyggnationen av Kärråkra till demenscenter har fortskridit. Från och med november 2013 fanns det 14 korttidsplatser på Kärråkra och avlastningsplatser började tillskapas på Ölycke efterhand som det blev lediga lägenheter där. I februari 2014 flyttades korttidsboendet ut från Kärråkra och ersattes med åtta korttidsplatser på Remmarlövsvägen och de sex avlastningsplatser som hade tillskapats på Ölycke. Remmarlövsvägen har en inriktning mot att ta emot personer som efter sjukhusvistelse har potential, att efter rehabilitering, aktivering och andra insatser som möjliggör hemgång, kunna återgå till ett eget boende. Omvärldsbevakning Generellt pågår det i nuläget mycket som påverkar den kommunala hälso- och sjukvården framöver. Förutom ny och förändrad lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter kommer det förändringar i hälso- och sjukvårdsavtalet mellan regionen och kommunerna i Skåne. Generellt tenderar kostnader att viktas över till kommunerna. Det är i dagsläget dock inte i alla delar tydligt i vilken omfattning kommunerna kommer att kompenseras ekonomiskt genom tillämpande av finansieringsprincipen. I regeringens utredningar kartläggs ekonomiska konsekvenser med förslag till hur dessa ska finansieras. När det gäller
4 (9) Socialstyrelsens föreskrifter saknas tydlighet i hur ekonomiska konsekvenser ska hanteras. Regeringen har genomfört ett antal utredningar med koppling till hälso- och sjukvårdsområdet som utmynnar i olika förslag till förändringar. I SOU 2013:44 föreslås att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) upphävs och ersätts av en ny lag lagen (2013:000) om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Anledningen till denna förändring är att hälso- och sjukvårdslagen har förändrats vid ett flertal tillfällen genom åren och därtill saknar kapitelindelning, vilket gör att den anses något svårtolkad och otydlig. Det är svårt att utläsa vilket ansvar de olika aktörerna har för de olika bestämmelserna. Upphävandet medför behov av följdändringar i en rad gällande lagar samt förslaget till ny patientlag (SOU 2013:2). Den nya patientlagen innebär inga förändringar i sig mer än att befintliga regler blir samlade på ett ställe och därmed görs mer lättöverskådliga och tillgängliga, vilket i sin tur ökar medvetenheten hos patienter kring sina rättigheter. Vid regeringens sammanträde den 27 februari 2014 beslutades att en särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, kommittédirektiv 2014:27. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Översynen omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård och utredaren ska slutredovisa uppdraget senast den 27 februari 2015. Inriktningen om att korta ner tiden kommer att innebära en ökad kostnad för kommunerna. Kairos Futures rapport om framtidens äldre baseras på fyra studier som gjorts under åren 1999, 2004, 2008 och 2012 i tre ålderskategorier i Sverige, Storbritannien och USA. Ålderskategorierna är 30-55 år (anhöriggenerationen), 58-67 år (personer som närmar sig pensionen, även kallade rekordgenerationen), samt 67-75 år (pensionärer). År 1999 började Kairos Future undersöka 40- och 50-talisters syn på sitt fortsatta liv. Studien publicerades i boken Rekordgenerationen slår till igen av Ivars Jegers och handlade om dem som växte upp och formades under rekordårens 60-tal och välfärdens goda år. Denna första undersökning av rekordgenerationens värderingar och framtidsförväntningar visade på nya sätt att förhålla sig till åldrandet som en positiv och aktiv del av livet. Den därpå följande studien som genomfördes år 2004 pekar i samma riktning och bekräftar slutsatserna från 1999 års studie. Resultaten kvarstår i den tredje studien och styrker ytterligare de äldres orientering mer mot frihet och individualism och mindre mot trygghet och kollektiv. Den sista studien
5 (9) från år 2012 kan i stort bekräfta att de tendenser som förutspåddes efter de tidigare studierna har blivit verklighet. Resultatet avspeglar äldre som mer aktiva och vid bättre hälsa än tidigare, fler arbetar helt eller delvis längre upp i åldrarna än tidigare. Generellt vill man vara oberoende av sina anhöriga. Den samlade bilden av dessa studier visar att framtidens pensionärer inte kommer att sitta ner och tacksamt ta emot vad som erbjuds, utan att de kommer att ställa betydligt högre krav på samhället. De vill bo kvar hemma och ha en hög grad av självständighet. De vill inte vara beroende av sina anhöriga. Omsatt till vård och omsorgs verksamhetsområde blir det med den demografiska utvecklingen en ökad efterfrågan på tjänster som möjliggör för den äldre att bo kvar i ordinärt boende med en hög grad av självständighet. Befolkningsutveckling Efterfrågan på platser kan till en viss del kopplas till befolkningsutvecklingen, men påverkas även av andra faktorer som exempelvis folkhälsa, förändrad livsstil, övriga samhällsförändringar, trender, information till och förväntningar hos kommuninvånarna. Men även faktorer såsom verksamhetens egna resultat, inriktning och eventuell specialisering kan vara av betydelse. Kairos Futures rapport om framtidens äldre signalerar att äldre lever längre, är allt friskare, hellre vill bo hemma än på institution och samtidigt inte vill belasta sina anhöriga i alltför stor utsträckning. Det indikerar en ökad efterfrågan på flexibla platser som kan användas för att avlasta anhöriga såväl tillfälligt och akut som planerat, men kan även öka efterfrågan på platser för rehabilitering efter sjukhusvistelse eller vid andra tillfälliga behov. Kopplat till organisationens iakttagelser av hur vikten av motivation påverkar resultatet kan det antas att det i denna generation finns en stark motivationskraft till att kunna återgå till ordinärt boende och att det i sin tur skapar ett fortsatt behov av denna typ av verksamhet. I Eslövs kommuns befolkningsprognos kommer det en brytpunkt år 2020 när de större årskullarna börjar uppnå 80 års ålder, vilket enligt den interna statistiken har varit en ungefärlig genomsnittsålder för de personer som har kommit till korttidsboendet för att få hjälp med rehabiliteringsinsatser. Det skulle kunna ge ett ökat behov av platser, vilket talar för att det kan vara bra att bygga in en flexibilitet med några större rum. I Statistiska centralbyråns nationella befolkningsframskrivning fram till år 2060 finns en topp med 90-talisterna som inte kommer att vara aktuell i äldreomsorgens verksamhet än på länge. Det som är intressant i den befolkningsframskrivningen är att antalet 100-åringar beräknas ha ökat från 1 900 personer år 2013 till 8 200 personer år 2060. Det ger en tydlig indikation om att antalet äldre äldre kommer att öka.
6 (9) Inför kommande befolkningsökningar bör en fördjupad analys göras för att i god tid kunna förbereda och planera för vilken typ av insatser som kommer att behövas då. Det är också viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet med teknikutvecklingen. Redan nu finns ett fokus på att förbättra de förebyggande insatserna för att äldre i högre grad ska kunna leva ett mer självständigt liv längre. Ett exempel på förebyggande arbete som redan pågår är att det på Karidal byggs upp en enkel visningslägenhet för mer eller mindre avancerade hjälpmedel som ska kunna underlätta i vardagen. För att möta efterfrågan på platser de närmsta åren beräknas omfattningen på korttidsboendet behöva vara minst 18 platser. Det är viktigt att lokalerna inte underdimensioneras i platsantal. Ett sätt att gardera sig är att bygga in en viss flexibilitet genom att möjliggöra att vissa rum kan användas som dubbelrum. Samtidigt med denna utredning pågår det diskussioner och en del förstudier av andra tillfälliga och permanenta boendeformer såsom trygghetshotell och trygghetsboende. I denna utredning har utgångspunkten varit att dessa inte finns i Eslöv och de har därför inte tagits med i beräkningar eller beskrivningar. Ett trygghetsboende i Eslöv antas dock inte påverka behoven av korttidsboende nämnvärt. Trygghetshotell ligger i så fall något närmare insatsen avlastning, men antas heller inte ha någon större påverkan på efterfrågan då det i kriterierna för att få komma till ett trygghetshotell oftast ingår att man i princip ska kunna klara sig själv utan omvårdnadsinsatser. Några platser i form av trygghetshotell skulle med fördel kunna prövas i anslutning till korttidsboendet med möjlighet att samnyttja resurser om utrymme och efterfrågan på detta finns. Det skulle kunna vara ett sätt att pröva denna form av service i mindre skala för att utvärdera om det är aktuellt att vidareutveckla tjänsten i Eslöv. Ekonomi I Vård- och omsorgsnämndens driftbudget finns utrymme för 14 korttidsplatser med en bemanning på 0,9 årsarbetare per plats i baspersonal. Den tidigare budgeten som var baserad på 28 platser har omfördelats internt utifrån de olika förändringar som har gjorts. En del av budgeten har förts över till Kärråkra demenscenter för att möjliggöra öppnandet av fler boendeplatser. Det som finns kvar för korttidsboende är i nuläget fördelat mellan avlastningsplatserna på Ölycke, korttidsplatserna på Remmarlövsvägen samt en del för köp av externa platser. Eventuellt överskott ska i första hand balanseras mot ökade hemvårdsinsatser i den del detta är en konsekvens av att det saknas korttidsplatser. Ölyckes vård- och omsorgsboende har fått en tillfällig utökning av driftbudgeten för att bemanna upp avlastningsplatserna från 0,7 till 0,9 omvårdnadspersonal per plats, samt utökning av insatser från legitimerad personal. Merkostnad uppstår för tid och förflyttning samt innebär ett ökat användande av bilarna då dessa
7 (9) personalkategorier utgår från tätorten och ska förflytta sig ut till Löberöd. Ölycke har dessutom inte fått in hyror för de lägenheter som disponerats för avlastningen. I förslaget om att tillskapa ett korttidsboende med minst 18 platser återgår de tillfälliga platserna till annan verksamhet med befintlig budget. Överskjutande del avseende den högre bemanning som korttidsboendet har, förs över till den nya driftbudgeten och resterande anslag behöver tillföras Vård- och omsorgsnämndens budget från och med uppstarten som en ramökning då det totala antalet platser ökar. Driftbudget för 18 platser finns beskriven i separat underlag. Investeringsbehov avseende vårdsängar, hjälpmedel och övriga inventarier beskrivs i separat underlag. Eslövsbostäder AB har gjort en första preliminär beräkning av lokalkostnader baserat på den yta som beräknas för 18 platser, vilket beskrivs i separat underlag. Lokaler Vård och Omsorg har tagit fram en preliminär beskrivning av behoven av nya lokaler för korttidsboende med minst 18 platser och för verksamheten ändamålsenliga utrymmen att bedriva en god och effektiv vård och rehabilitering. Verksamheten har definierat lokalbehoven enligt nedanstående: - Gruppaktivitetsrum med träningsutrustning - Köksträningsmiljö - Förråd för hjälpmedel - Förråd till linne och material - Separat utrymme för skölj - Tvättstuga med hygienutrymme för rengöring av hjälpmedel och stor maskinkapacitet - Kök med god tillgänglighet för rullstolar - Kontor till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut samt ett gemensamt kontorsrum för övrig personal inom vårdavdelningen - Kontor för enhetschef och administrativ assistent utanför vårdavdelningen - Personalutrymme för raster med vilorum och omklädningsmöjligheter - Utrymme för personalmöten - Separat samtalsrum - Minst 18 platser, eventuell möjlighet till dubbelbeläggning i några rum Enkelrum på ca 25 m 2 per rum föreslås som standard, men detta kan kompletteras av att några rum byggs större så dessa i vissa fall med platsbrist kan användas av två personer, vilket ger en viss flexibilitet.
8 (9) Generellt bör lokalerna vara öppna och luftiga med god tillgänglighet för framkomst med rullstolar och andra hjälpmedel. Takliftar bör finnas i några av rummen, resterande hanteras med mobila liftar. Det är fördelaktigt om lokalerna kan placeras i byggnadens bottenplan då det förbättrar möjligheterna för rehabiliteringen om det finns tillgång till utemiljö som kan användas som ett komplement till övrig träningsmiljö. Lokalerna bör även vara anpassade för och generellt tillgängliga för användande av modern teknik. Förslaget om att bygga till lokaler för korttidsboendet i anslutning till befintliga lokaler på Kärråkra ger goda förutsättningar för verksamheten. Närheten till vårdcentralen är viktig, service och tillgänglighet är god med närhet till busshållplats, goda parkeringsmöjligheter och restaurang. Det öppnar även möjligheter för samverkan och samnyttjande av gemensamma resurser. Konsekvenser av att bedriva verksamheten enligt nuvarande upplägg De tillfälliga lokaler som används i nuläget är inte optimala för att bedriva korttidsverksamhet. Lägenheterna är stora eftersom de är anpassade för boende och samtidigt saknas vissa utrymmen som verksamheten behöver för att kunna bedriva en kvalitativ och effektiv rehabilitering på ett bra sätt. Det fungerar som en kortsiktig lösning, men blir i längden inte tidseffektivt varken för personal eller för brukare. Lägenheterna behöver dessutom återgå till boende för att kunna balansera efterfrågan på platser. När väntetiden för att få flytta in på boende ökar så kan det medföra ökade kostnader för utökade hemvårdsinsatser under väntetiden. Hemvårdens bedömning är att neddragningen av korttidsplatser har påverkat dem i stor utsträckning. Framförallt är det distriktssköterskorna och Trygg Hemgångs personal som har fått hem en ökad andel brukare med stort omvårdnadsbehov och behov av exempelvis dubbelbemanning och hjälpmedel. Det är även många brukare som får åka tillbaka till sjukhuset rätt så omgående för att få ytterligare sjukhusvård. En stor andel av dem som kommit från sjukhus till hemvården har fått vakinsatser.
9 (9) Sammanfattning av förslag Eslövsbostäder AB bygger ett nytt korttidsboende med minst 18 platser i anslutning till Kärråkra. De fjorton tillfälliga platser som inrättats på Ölycke och Remmarlövsvägen återgår till vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsnämnden äskar hos kommunstyrelsen om att kompenseras i driftbudgeten med en utökad ram för korttidsboendet då det totala antalet vårdplatser ökar. Vård- och omsorgsnämnden äskar hos kommunstyrelsen investeringsmedel för de vårdsängar, hjälpmedel, larm och övriga inventarier som behövs för att inreda lokalerna. Anna Granevärn Biträdande förvaltningschef