Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket) 4. SKOLFS Kursplaner Allmänna råd
Gymnasieförordningen, forts. Vi fortsätter nu att kritiskt begrunda vad som står i gymnasieförordningen om betygssättning
4. Gymnasieförordningen om betygssättning ttning 4 forts. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt.
Precisering Vi skall nu kritiskt begrunda vad det innebär att precisera vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för betyget G
Precisering av ordet precisering Precisering enligt Nationalencyklopedin precisering, att göra t.ex. ett språkligt uttryck mer precist. Termen har en speciell innebörd inom den av bl.a. Arne Næss utvecklade teorin för empirisk semantik. En sats A är en precisering av en sats B, om alla rimliga tolkningar av satsen A också är rimliga tolkningar av satsen B och det finns minst en rimlig tolkning av satsen B som inte är en rimlig tolkning av satsen A. Betygskriterierna som preciseringar: Krav 1. Betygskriterierna är preciseringar av kursplanens krav på kunskaper för betyget G om alla tolkningar av betygskriterierna också är rimliga tolkningar av kursplanens krav Krav 2. Det finns minst en rimlig tolkning av kursplanens krav för G som inte är en rimlig tolkning av betygskriterierna.
Fråga 1. Preciserar betygskriterierna i matematik A? Kriterier för betyget Godkänt Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven skiljer gissningar och antaganden från givna fakta och härledningar eller bevis.
Fråga 2. Preciserar betygskriterierna i projektarbetet? Godkänt Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet.
Fråga 3. Preciserar betygskriterierna i estetisk verksamhet? Kriterier för betyget Godkänt Eleven ger exempel på olika konstnärliga uttryck och företeelser. Eleven använder något estetiskt uttrycksmedel för att gestalta en idé eller en tanke. Eleven beskriver och kommenterar sitt eget skapande.
1. Preciserar betygskriterierna i MA1201? Exempel matematik, kurs A Kriterier för betyget Godkänt Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att formulera och lösa problem i ett steg. Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt. Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck. Eleven skiljer gissningar och antaganden från givna fakta och härledningar eller bevis. Betygskriterierna som preciseringar: Krav 1. Alla rimliga tolkningar av betygskriterierna ovan är också rimliga tolkningar av kursplanens krav Krav 2. Men det finns minst en rimlig tolkning av kursplanens krav för G (på nästa sida) som inte är en rimlig tolkning av betygskriterierna ovan. Jämför!
2. Preciserar betygskriterierna i MA1201? Exempel matematik, kurs A Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall - kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning - ha fördjupat och vidgat sin taluppfattning till att omfatta reella tal skrivna på olika sätt med och utan tekniska hjälpmedel med omdöme kunna tillämpa sina kunskaper i olika former av numerisk räkning med anknytning till vardagsliv och studieinriktning - ha fördjupat kunskaperna om geometriska begrepp och kunna tillämpa dem i vardagssituationer och i studieinriktningens övriga ämnen - vara så förtrogen med grundläggande geometriska satser och resonemang att hon eller han förstår och kan använda begreppen och tankegångarna vid problemlösning - kunna tolka, kritiskt granska och med omdöme åskådliggöra statistiska data samt kunna tolka och använda vanligt förekommande lägesmått - kunna tolka och hantera algebraiska uttryck, formler och funktioner som krävs för problemlösning i vardagslivet och i studieinriktningens övriga ämnen - kunna ställa upp och tolka linjära ekvationer och enkla potensekvationer samt lösa dem med för problemsituationen lämplig metod och med lämpliga hjälpmedel - kunna ställa upp, tolka, använda och åskådliggöra linjära funktioner och enkla exponentialfunktioner som modeller för verkliga förlopp inom privatekonomi och i samhälle - ha vana att vid problemlösning använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram - känna till hur matematiken påverkar vår kultur när det gäller till exempel arkitektur, formgivning, musik eller konst samt hur matematikens modeller kan beskriva förlopp och former i naturen. Jämför!
Några ofrånkomliga slutsatser Mål att uppnå är mer omfattande än betygskriterierna! Betygskriterierna kan inte användas som mål att uppnå! (för i så fall finns det ingenting som betygskriterierna för G preciserar?) Det finns inga mål (att uppnå) för betygen VG och MVG!