Författning i utveckling

Relevanta dokument
11/5/2013. Konstitutionell kontroll. Upplägg. Varför kontroll? Juridiska institutionen Termin 1 HT Patrik Bremdal

ANDERS FOGELKLOU NR 4

Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning en finsk-svensk förvaltningsmodell? Föredrag vid NAF:s finska avdelnings höstmöte

Svensk statsrätt. <Q) Studentlitteratur. Andra, omarbetade upplagan JOAKIM NERGELIUS

KONSTITUTIONELL KONTROLL. Olof Wilske Jur. dr., Riksdagens utredningstjänst

Konstitutionell kontroll

Innehåll. Förord 19. Hur du använder denna bok 21. Förkortningar 23 DEL A. VAD ÄR KONSTITUTIONELL RÄTT?

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

Statlig styrning och ansvarsutkrävande. Johan Hirschfeldt Rättslig tillsyn, medborgarkontroll och politiskt ansvar några reflexioner

Revisionsrapport. Inrättandet av en kommitté för forskningens infrastruktur som ett beslutsorgan

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)

Riksdagen som granskare

Stockholm Dnr /17

Författningsprövning i skatterätten

Domstolarnas oberoende

Riksdagens uppgifter. Lagstiftningsmakten Finansmakten Kontrollmakten

Justitiedepartementet Vår referens: 2009: STOCKHOLM Er referens: JU 2008/10662/L6. Remissyttrande

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheterna efter den 1 januari 2011

Nyheter i den svenska regeringsformen m.m.

Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet. Remissyttrande över Grundlagsutredningens betänkande (SOU 2008:125) En reformerad grundlag

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Svensk författningssamling

Slutsatser och sammanfattning

Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL

Den offentliga makten

Riksdagens kontrollmakt

Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Riksdagens ombudsman En granskning av JO:s tillsynsverksamhet och domstolars självständighet, ur ett konstitutionellt perspektiv Fred Lundgren

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Momentguide: Makt & demokrati

Montesquieus maktdelningslära i historisk belysning

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel

Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp offentlig rätt HT-terminen 2015 IMER-programmet

BSR INTERREG III B project. Promoting Spatial Development by Creating COMmon MINdscapes SWEDEN

JO och tjänstemännen

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna

/19 Informationsklass: Publik

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen.

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

Samordningsansvar i regeringsarbetet

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Decemberöverenskommelsen En analytisk utredning

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

ANDERS HULTQVIST Rättssäkerhet i beskattningen. Rättssäkerhetsbegreppet. Rättssäkerhet vid beskattningen

Stockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET

Så styrs Sverige. 8 a och c

Konstitutionella kontrollfunktioner

En sista-minuten-resa mot oberoende kontroll

Ansvarsfullt ansvarsutkrävande om bruk och missbruk av KU

Hur lagar och förordningar kommer till Sten Palmgren

Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel

Yttrande över En ny förvaltningslag (SOU 2010:29)

Regeringens proposition 2013/14:118

några konstitutionella synpunkter på deras ställning

Sveriges riksdag på lättläst svenska

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Regeringens proposition 2001/02:73

Riksrevisionen, som bildades den 1 juli 2003, är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionen granskar hur

Rätt i polisens register? - registerlagstiftningen och rättssäkerheten

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Regeringsmakt och kontrollmakt. Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 anordnat av konstitutionsutskottet

YTTRANDEFRIHETEN I GRUNDLAGSUTSKOTTETS PRAXIS JANNE SALMINEN NAF BILATERALT SEMINARIUM HELSINGFORS

Svensk författningssamling

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

Författare: Karin Åhman. Årets upplaga av De Lege innehåller uppsatser med nära anknytning till innehållet i regeringsformen som i år är 40 år.

SD427 Kommittémotion. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

Frågeinstituten som kontrollinstrument. Fyra underlagsrapporter

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Kommittédirektiv. Översyn av möjligheterna till föräldraledighet för statsråd. Dir. 2015:93. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2015

Yttrande över 2017 års riksrevisionsutrednings slutbetänkande Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande (2017/18:URF2)

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Demokrati. Folket bestämmer

SKL: EU och internationellt Oscar Wåglund Söderström Göteborgsregionens kommunalförbund 22 februari 2007

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

Svensk författningssamling

EUROPARÄTTSLIG TIDSKRIFT

Svensk författningssamling

EU-rättens påverkan på Sverige

EU-rätt Vad är EU-rätt?

I den allmänna och ständigt pågående

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Politisk information i skolan

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Juridiska Fakulteten i Uppsala. Årsbok Redaktör för skriftserien Mattias Dahlberg

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Riksdagen i samhället. Studiematerial från riksdagen

Transkript:

Fredrik Sterzel Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning STIFTELSEN RÄTTSFONDEN NR 41 IUSTUS FÖRLAG

Förord 9 Introduktion 11 1 Författning i utveckling 15 Efter 1809: tre skeden och två övergångar 15; 1809-1917: från maktdelning till parlamentarism 16; Den första övergången: demokrati 18; Det författningslösa halvseklet 18; Den andra övergången: ny regeringsform 19; Tre grundläggande faktorer under arbetet med RF 20; Grundlagsändringar efter 1975 22; Förnyelse utan grundlagsändringar 26; Den ändrade verkligheten 27; Vad som inte blev av 29; Förnyelsens innebörd 29; Utvecklingsperspektivet 31; Rättskontrollernas begränsningar 32; Grundlag och praxis 33; Aktuella reformer 37 2 Regeringsformen och rättsstaten 38 Begreppet rättsstat 38; Tolv punkter i RF 40; The rule of law i Sverige 50; Gamla och nya utvecklingslinjer 60; Hur kan regeringsformens rättsstatsprofil stärkas? 61 3 Författningens föränderlighet - från 1809 till 1974 70 Den första mekanismen för grundlagsändring 70; Mekanismen i praxis efter 1809 73; Utvecklingen under ståndsriksdagens sista skede 74; Den fortsatta utvecklingen mot demokrati 76; Utvecklingen under regeringsformens slutskede 78; Tre sätt att ändra författningen 80; Grundlag och praxis 81;

Tolkning och omtolkning 82; Bred enighet om grundlagsreformer 84; Regeringsformen i författningsarbetet 85; Vad finns kvar efter 1974? 88; Noter 90 4 Grundlagsändring och grundlagstolkning 92 En rättshistorisk tillbakablick 93; Regeringsformens faktiska tillämpning 100; Ett samlat perspektiv 109; Noter 110 5 Legalitetsprincipen 113 Legalitetsprincipens idéinnehåll 113; Legalitetsprincipens framväxt 114; Legalitetsprincipen enligt RF och annan lag 117; Legalitetsprincipen i rättspraxis 121; Diskuterande återblick 129; Noter 133 6 Proportionalitetsprincipen 135 Rättsläget före 1995 135; Svensk rättspraxis efter 1995 139; Slutsatser och diskussion 146; Noter 147 7 Statschefens ställning 150 Statschefen i författningsarbetet 151; Statschefens allmänna ställning enligt RF 152; Den till statschefen knutna förvaltningen 157; Noter 163 8 Statsrådens ansvar och kontrollen av regeringen 165 Det kollektiva regeringsansvaret 165; Konstitutionellt ansvar: Det juridiska 169; Konstitutionellt ansvar: Misstroendeförklaring 169; Bortom ansvarsgränsen: Konstitutionsutskottet 170; Från kommission till riksdagens kammare 172; Bortom ansvarsgränsen: Riksrevisionen 173; Bortom ansvarsgränsen: Interpellationer och frågor 175; Slutsats: Ringa ansvar och mycket kontroll 175; Mera ansvarsutkrävande? 176; En blick bakåt och framåt 177; Noter 179 9 Parlamentarismen 182 De nya reglernas tillämpning 182; Folkomöstningsfrågan 191; Parlamentarismens betydelse i författningslivet 192; Noter 198

10 Lagstiftningsmakten och förordningsmakten 200 Bakgrund och utgångspunkter 200; Lagstiftningsmakten 207; Förordningsmakten 213; Avslutande diskussion 219; Noter 222 11 Ramlagar - nytt och gammalt 225 Bakgrund och utveckling 226; Exempel på ramlagar 228; Tre typer av lagregler 234; Tre sätt att fylla ut lag 237; Problemdiskussion (1992) 239; Uppföljning (2009) 241 12 Rättighetslagar och skyldighetslagar 243 Konstitutionella perspektiv och begrepp 243; Rättighetslagar 245; Skyldighetslagar 249; "Rättighetsstegen" 253; Konstitutionell granskning 255; Avslutande synpunkter 258; Noter 259 13 Myndighetsregler 261 Begrepp och bestämmelser 262; Rättsfall 264; Statsmakterna och regelfrågan 265; Utvecklingen i Europa - OECD och EU 268; Reglernas omfattning och utveckling 270; Regelråd och konsekvensutredningar 272; Slutsatser och diskussion 273; Noter 277 14 Finansmakten - centrum och periferi 279 Bakgrund och utgångspunkter 279; Beskattningsmakten 284; Budgetregleringen 291; Penning- och valutapolitik, statsskulden 301; Avslutande diskussion 302; Noter 305 15 Skatt och egendomsskydd 309 Egendomsskyddet i regeringsformen 310; Pomperipossaproblematiken 311; Engångsskatten på förmögenhet 313; När IT-bubblan brast 315; Värdering vid fastighetstaxering 317; Sammanfattning och slutsatser 319; Noter 323

16 Rikets styrelse och förvaltning 325 Vita fält - nya linjer 325; En rättshistorisk tillbakablick 327; Utvecklingen 1809-1974 328; Förarbetena till RF 330; Att styra riket - förvaltningspolitik 331; Lag om statlig förvaltning? 333; Kommunerna i RF 335; Grundlagen som redskap eller hinder 337; Noter 339 17 Perspektiv på kontrollmakten 341 En tillbakablick 341; Problembilden idag 346; Kontrollmakten i författningen 352; Noter 354 18 Konstitutionsutskottets granskning - juridik och politik 357 1809 års regeringsform 357; Utvecklingen under ståndstiden 358; Utvecklingen under tvåkammartiden 359; 1974 års regeringsform 360; Utvecklingen i enkammarriksdagen 362; De offentliga förhören 364; Metamorfosens förutsättningar 364; Juridik och/eller politik 366; Granskningens funktioner 368; KU:s plats i kontrollsystemet 369; Noter 371 19 Från statsrevision till riksrevision 373 Revisionens etablering 373; Ett sekel i fredlig utveckling 378; I skuggan av regeringen 383; En ny utveckling - Riksrevisionen 391; Revision och parlamentarism 394; Noter 397 20 Kontinuitet och förnyelse - JO 399 Systemförändringen 1867 400; Systemförändringen 1967 401; Fokus för tillsynen - var och hur? 404; Personligt ämbete eller verk? 407; En extraordinär tillsyn 409; Ett konstitutionellt sammanhang 414; Noter 415