EU-rättens påverkan på Sverige

Transkript

1 Juridiska fakulteten bjuder in till Rättsvetenskapens dag 2010 EU-rättens påverkan på Sverige Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet presenterar sin forskning tisdagen den 5 oktober 2010 kl Auditorium Minus, Gustavianum

2 RÄTTSVETENSKAPENS DAG Temat för Rättvetenskapens dag 2010 är mer aktuellt än någonsin tidigare. Efter flera års arbete har EU nyligen lyckats genomföra en omfattande reform av sitt grundläggande regelverk genom det så kallade Lissabonfördraget. Och samtidigt håller en svensk grundlagsreform på att avlutas där EU-medlemskapet synliggörs och dess betydelse för vårt samhälle lyfts fram. Det övergripande syftet med Rättsvetenskapens dag 2010 är att visa på den rika forskning med EU-rättslig relevans som bedrivs vid juridiska fakulteten och samtidigt samla några av alla de områden det handlar om. Tanken är att det ska vara möjligt att åstadkomma något mer än en översikt: att de presentationer som programmet består av ska bilda en helhet och hjälpa oss att förstå hur EU-rätten påverkat svensk rätt under de femton år som gått sedan EU-medlemskapet inleddes. Givetvis är det också angeläget att få ett antal bedömningar av vad som i dagsläget bedöms som särskilt intressant eller problematiskt och framstår som en utmaning för de närmaste åren. Med tanke på att det rör sig om just rättsvetenskapens dag kan vi också förvänta oss att få ta del av forskarens egen dimension: varför något känns intressant och vad det egentligen är som han eller hon håller på med. Programmet utgörs av ett antal separata presentationer om 20 minuter vardera. Det fi nns tid för frågor i anslutning till varje presentation. Dessutom innehåller programmet en avslutning som ger särskilt utrymme för diskussion och sammanfattning. Kaffe serveras under både förmiddagen och eftermiddagen. Efter programmet inbjuds alla deltagare till en mottagning hos Juridiska fakulteten (Blå rummet, Trädgårdsgatan 1). Anmälan till Rättsvetenskapens dag 2010 görs senast 30 september till Christina Andersson (christina.andersson@jur.uu.se). Varmt välkomna! Torbjörn Andersson Anna Singer dekanus prodekanus

3 PROGRAM FÖRMIDDAG.. Inledning Docent Anna Singer, ordförande forskningsutskottet Professor Carl Fredrik Bergström EU:s lagstiftningsprocess: nya möjligheter till demokratiskt inflytande Docent Anna Jonsson EU:s nya Lissabonfördrag skapar nya utmaningar och möjligheter för nationella parlament och enskilda medborgare. Vilka kanaler fi nns idag tillgängliga för medlemsstater och unionsmedborgare att göra sin röst hörd inom EU:s lagstiftningsprocess? Och vilka är de demokratiska principer som idag ligger till grund för EU? EU-medlemskapet och våra grundlagar Professor Thomas Bull Hur har EU-medlemskapet påverkat våra grundlagar? Två följdfrågor kommer att tas upp. I svensk konstitutionell rätt är riksdagens ställning som det främsta statsorganet en given utgångspunkt. Men hur har detta påverkats av EU? Och tryckfriheten, som även den är grundläggande för svensk konstitutionell självförståelse, hur har den påverkats? EU-rättens påverkan på förhållandet mellan våra domstolar och myndigheter Docent Jane Reichel Svenska domstolar och förvaltningsmyndigheter har traditionellt haft ett nära samband, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Med europeiseringen har domstolarna fått en tydligare roll inom kontrollmakten, med uppgift att värna EU-rätten i Sverige. Hur påverkar det relationen mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter?

4 Sverige, EU och den internationella privaträtten Docent Michael Hellner 1999 fick EU rätt att fatta beslut på den internationella privaträttens område. Sedan dess har en stor del av den internationella privaträtten gått från att vara svensk rätt till att bli EU-rätt och planer fi nns på europeisering av resten. Har detta inneburit någon djupare förändring av de regler som gäller? PROGRAM EFTERMIDDAG.. Finanskriser, fi nansiell tillsyn och EU Docent Daniel Stattin Det fi nns sedan länge en tydlig målsättning om en gemensam fi nansmarknad inom EU. Samtidigt har tillsyn av hur denna fi nansmarknad fungerar varit nationell och utformad på olika sätt i olika medlemsstater. Men fi nanskrisen har visat att det är svårt att säkerställa nationell tillsyn av en fi nansmarknad där utrymmet krympt för nationell särreglering. Under det senaste året har därför nya myndigheter fått ansvar för tillsyn och reglering på EU-nivå. Vilka är dessa och vad kommer de få för betydelse? Skatteparadis och utbyte av skatteupplysningar i en globaliserad värld Professor Mattias Dahlberg Den ökade globaliseringen och fria kapitalrörelser har underlättat användningen av skatteparadis. Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att öka utbytet av skatteupplysningar, också med skatteparadis. De nordiska länderna har slutit ett stort antal avtal om utbyte av upplysningar och inom EU fi nns det så kallade sparandedirektivet. Men hur effektiva är egentligen dessa instrument?

5 EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt Juris doktor Maria Bergström EU:s medlemsstater har gett betydande lagstiftningsmakt till EU och många av våra svenska regler har antagits av EU. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som bygger på ett EU-direktiv som i sin tur bygger på internationella regler. Direktivet antogs innan EU hade fått lagstiftningsmakt inom straffrättens område. Typiskt för EU eller udda undantag? EU-rättens påverkan på immaterialrätten och särskilt patent på läkemedel Professor Bengt Domeij Vanligtvis bekämpas monopol men konstnärer, journalister, uppfi nnare och formgivare anses genom immaterialrätten vara värda att belönas med sådana. Patent på läkemedel och bioteknik patent på liv väcker särskild debatt. Och den svenska synen på detta skiljer sig traditionellt från övriga Europa. Men vad innebär detta i frågor där EU-rätten påverkar tillgången till medicinska behandlingar? Den svenska arbetsrätten efter EU-inträdet Professor Jonas Malmberg EU:s inverkan på den svenska arbetsrätten diskuterades ingående i inför vårt EU-medlemskap. En fråga som tilldrog sig särskilt intresse handlade om möjligheterna att värna den svenska modellen. Men hur blev det egentligen, har den svenska arbetsrätten påverkats av vårt EUmedlemskap? Avslutning med diskussion och sammanfattning Samkväm kl Blå rummet, Juridicum, Trädgårdsgatan 1