INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP LLID90 Idrott och hälsa för gymnasielärare (ingår i Lärarlyftet II), 90 högskolepoäng Physical Education and Health for Upper Secondary School, 90 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kost- och idrottsvetenskap 2015-03-06 och senast reviderad 2015-03-06. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2015-08-21, höstterminen 2015. Utbildningsområde: Idrott 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning inom Lärarlyftet II. Den kan också ges som fristående kurs. Huvudområde Idrottsvetenskap Fördjupning GXX, Grundnivå, kurs som inte kan klassificeras Förkunskapskrav Behörighetsgivande lärarexamen, anställning som lärare samt undervisning i Idrott och hälsa i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Huvudmannens godkännande. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse redogöra för olika perspektiv på och teorier om idrott och hälsa samt hälsa och hälsofrämjande insatser. diskutera betydelsen av fysisk aktivitet i relation till hälsa och välbefinnande. redogöra för olika metoder och arbetssätt vid planering och genomförande av undervisning i idrott och hälsa i gymnasiet. redogöra för grundläggande begrepp inom anatomi, fysiologi, rörelselära och biomekanik. diskutera praktiska, teoretiska och ideologiska frågor relaterade till hälsopedagogik i en svensk kontext. redogöra för grundläggande begrepp och perspektiv inom fysiologi och träningslära. diskutera bedömning och betygssättning med hänvisning till läro- och kursplan och på basis av vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. förklara hur olika sätt att leda är förknippade med olika klassrums-/lärandemiljöer, från styrande till icke-styrande metoder. 2/ 6 Färdigheter och förmåga analysera undervisningssekvenser inomhus med utgångspunkt i aktuell forskning. planera och genomföra undervisningssekvenser kopplade till hälsoundervisning inom ramen för kursplanen för skolämnet idrott och hälsa. arbeta självständigt med idrott och hälsa och motivera sin planering, organisering, genomförande och bedömning av undervisning i idrott och hälsa utifrån aktuella styrdokument. visa prov på hur man kan arbeta med pedagogisk bedömning och värdera elevers lärande. visa ämnesdidaktisk kompetens, inklusive digital kompetens, i samband med planering, genomförande och utvärdering av lärandeaktiviteter i skiftande miljöer. visa förmåga att identifiera, analysera och bedöma elevers kunskaper inom aktuella ämnesområden och omsätta detta i undervisningssituationer. Värderingsförmåga och förhållningssätt beskriva sitt egna etiska förhållningssätt i sin undervisning. kritiskt och konstruktivt utvärdera lärande i idrott och hälsa. reflektera över kulturella aspekter kopplade till friluftsliv. problematisera idrott och hälsa ur såväl prestations- som hälsoperspektiv. problematisera god undervisning inomhus och utomhus i relation till likabehandling och likvärdighet. uppmärksamma och jämföra pedagogiska och didaktiska perspektiv på hälsa. identifiera förutsättningar och konsekvenser i samspelet mellan människa, teknik och miljö.
3/ 6 Innehåll Kursens övergripande mål är att stärka och fördjupa lärarnas kompetens. Mer specifikt är målet att ge ämnesteoretisk grund samt ämnesdidaktiska perspektiv med relevans i förhållande till läro- och ämnesplan för idrott och hälsa i gymnasiet. Vidare är målet att ge verktyg för varierande arbetssätt och arbetsformer i undervisning samt kunskap om bedömning och betygssättning. Generell kompetens som medvetenhet om genusperspektiv, bemötande av elever med olika kulturell bakgrund och ungdomar med särskilda behov samt användning av IKT i undervisningen kommer att vävas in i kursen. Kursen är organiserad i sex moment á 15 hp: I moment 1 introduceras ämnesdidaktiska perspektiv på idrott och hälsa och läroplanen för gymnasiet (Lgy 11) och kursplanerna för idrott och hälsa utgör grund. Skolans styrdokument analyseras och de lärobjekt som framträder i kursplanernas mål och innehåll uppmärksammas och problematiseras i förhållande till aktuell forskning kring praktikens lärobjekt. I samband med detta introduceras också bedömning av och för lärande med speciellt fokus på bedömningens pedagogiska betydelse. Skolämnets framväxt behandlas liksom ämnets roll relaterat till begrepp som hälsa, livsstil, lärande, fysisk bildning, fysisk aktivitet och olika idrottsliga praktiker. Genus och mångfaldsfrågor är andra teman. Vidare behandlas ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper med fokus på inomhusverksamhet exempelvis rörelse till musik och dans. Innehållslig planering relateras till målen för skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Ytterligare ett tema utgörs av friluftsliv, där exempel på rörelseaktiviteter och rekreation i utemiljöer behandlas generellt och där vinterfriluftsliv diskuteras och planeras specifikt. I moment 2 uppmärksammas olika former av idrott och fysisk aktivitet som kan utgöra innehåll i ämnet idrott och hälsa och med särskild betoning på utomhusaktiviteter. Fysisk aktivitet och idrott planeras, praktiseras och relateras till didaktiska frågeställningar om hur de kan organiseras, behandlas och bedömas inom ämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar kring inkludering, bemötande av elever i behov av särskilt stöd och anpassad fysisk aktivitet utgör ett särskilt tema i detta moment. Ytterligare ett inslag som behandlas är traditioner och trender i friluftsliv och exemplen utgörs av rörelseaktiviteter och rekreation i utemiljöer under vår- och sommartid. En grundutbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR) ingår. Som ett genomgående tema i detta moment aktualiseras och diskuteras arbetssätt och arbetsformer och här ingår även specialpedagogiska arbetssätt. Avslutningsvis introduceras studier om människan i fysisk aktivitet och fokus är på grundläggande kunskaper om människans anatomi, fysiologi och tillämpad rörelselära. Kunskaperna kombineras till en funktionell förståelse för människan i fysisk aktivitet.
I moment 3 arbetar de studerande med hälsopedagogiska modeller anpassade för gymnasieelever. De studerande antar såväl lärar- som lärandeperspektiv när de utvecklar individuella planer för hur man kan närma sig ämnet hälsa i praktiska sammanhang. De ges vidare möjligheter att reflektera över olika undervisningssätt och organisatoriska förutsättningar samt den påverkan detta kan ha för att nå uppsatta hälsorelaterade lärandemål. I momentet ges de studerande även möjligheter att vidareutveckla sina ämnesdidaktiska kunskaper. Genom praktiska och teoretiska studier belyses och problematiseras vad kvalificerad undervisning i ämnet idrott och hälsa för gymnasieskolan kan innebära. Teoribildningar med fokus på undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa belyses, vilket även innefattar problemställningar kring klass, genus, funktionshinder och etnicitet. Bemötande av elever med olika kulturella bakgrunder samt i behov av särskilt stöd, fokuseras specifikt. Vad gäller friluftsliv behandlas ansvar, ledning, pedagogik och didaktik i och för friluftsliv och de praktiska exemplen behandlar främst sommar- och höstperspektiv. Avslutningsvis behandlas i detta moment kunskaper om människokroppens fysiologi med särskild tonvikt på hälsa och fysiska krav inom idrott. Vidare ger detta moment kunskaper om människans, och i synnerhet ungdomars, anpassning till träning och miljö med betoning på idrottsfysiologi och träningslära. Med ovanstående perspektiv som grund behandlas cellfysiologi, nervsystem, muskelfysiologi, energiomsättning, motorisk kontroll, hjärta, cirkulation, endokrinologi och respiration. Moment 4 behandlar idrottslärarrollen, idrottslärarutbildningen, internationalisering och teknologi. Ett annat tema är bedömning och betygssättning samt lokala pedagogiska planer (LPP) och individuella utvecklingsplaner (IUP) i relation till idrott och hälsa. Hur elevers utveckling och lärande kan kommuniceras, bl a via betyg och individuella utvecklingsplaner, utgör specifikt fokus. Vidare ges de studerande möjlighet att vidareutveckla sina ämnesteoretiska och idrottsdidaktiska kunskaper med fokus på inomhusverksamhet. Planering, organisering, genomförande, utvärdering och bedömning praktiseras och fokus ligger på genomförande av undervisning, vilket sker genom att de studerande får uppgifter som de ska planera och genomföra i idrott och hälsa på sin skola. Digital kompetens och tekniska hjälpmedel inom skolans undervisning i idrott och hälsa behandlas också inom detta moment. Momentet behandlar dessutom matens roll i samhället samt kunskaper om samband mellan fysisk aktivitet, kost och hälsa. Hur mat bör vara sammansatt för att uppfylla näringsfysiologiska behov hos personer i olika åldrar och med olika aktivitetsmönster är en central fråga. Moment 5 fokuserar på samhälls- och beteendevetenskapliga perspektiv samt teorier om ledarskap av betydelse för ämnet idrott och hälsa. Utveckling av ett personligt ledarskap i samspel med andra och att tillämpa hälsocoaching utifrån ett elevcentrerat perspektiv relateras till lärarskapet i idrott och hälsa. Vidare introduceras de studerande till teorier, begrepp och metoder inom området tränings- och hälsopsykologi (eng: exercise psychology). 4/ 6
Kursen är professionsinriktad och innehåller även verksamhetsförlagda moment som utvecklar den studerandes handlingskompetens inom ämnet. Den studerande ska utveckla sin förmåga att analysera elevers lärandeprogression och omsätta analysen i egen praktik. I samband med detta behandlas även användande av IKT som verktyg i undervisning. De vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats i tidigare didaktiska och ämnesteoretiska moment i utbildningen utgör en viktig grund för detta. I centrum för moment 6 står den utvärderande och forskande läraren i idrott och hälsa. Mer specifikt behandlas en projektspecifik fördjupning på basis av kursdeltagarens eget intresse och val av tema/ämne med anknytning till uppgiften som lärare i ämnet. Denna fördjupning utvecklas inom ramen för ett projektarbete. 5/ 6 Former för undervisning Kursen ges som en kombination av både distans- och campusundervisning. Undervisningsspråk: engelska och svenska Former för bedömning Kursen examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar, individuella skriftliga hemtentamina samt praktiska redovisningar. Vid frånvaro vid obligatoriska moment är student ansvarig att kontakta kursansvarig för att delges tidpunkt för nästa kurstillfälle eller alternativ examinationsuppgift. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). Antal examinationstillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare upplägg. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla betyget Väl godkänd krävs att betyget Väl godkänd har erhållits i minst 60% av kursens totala antal högskolepoäng. Kursvärdering I kursen ingår värdering. Kursen värderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. Resultatet och eventuella
förändringar i kursens upplägg förmedlas till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen. Utöver den skriftliga, summativa värderingen kan muntliga, formativa värderingsmoment förekomma. Kursansvarig sammanställer efter avslutad kurs en kursrapport. 6/ 6 Övrigt Validering erbjuds som en möjlighet och det är frivilligt för deltagare som antagits till kursen att ansöka om validering. Detta innebär att kursdeltagare kommer att ges möjlighet att ansöka om validering av sina befintliga kunskaper och färdigheter i relation till kursens lärandemål. Kursen ges som distansutbildning men innehåller även ett antal examinerande och därför obligatoriska campusträffar.