Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande förekomsten är av hot, våld, allvarliga självskadebeteenden eller andra allvarliga incidenter som krävt ingripande från personal i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS. Undersökningen avser personer med funktionsnedsättning i dessa verksamheter under åren 2006 och 2007. Med hjälp av en elektronisk enkät har Länsstyrelsen i april 2008 fått in 220 svar från olika verksamheter i Skåne. Vi kommer att granska ett urval av de verksamheter som uppgett att hot och våldsituationer förekommit vid tre eller flera tillfällen Typ av verksamhet Bostad med särskild service enligt SoL Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Hem för viss annan heldygnsvård enligt SoL HVB enligt SoL 8% 6% 12% 27% 3% 44% Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS Diagrammet visar vilka typer av offentliga och privata verksamheter som besvarat enkäten Bakgrund Länsstyrelsen blev i december 2007 uppmärksammad på att metoder med inslag av tvång och frihetsinskränkningar används i vissa verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Metoderna har bland annat kallats holding, fasthållning, nedläggning och inlåsning. Länsstyrelsen i Uppsala län, som tidigare uppmärksammat förekomsten av metoderna har gjort en kartläggning av förekomsten i sitt län För att få en nationell bild av situationen gjorde Socialstyrelsen i januari 2008 en kartläggning bland landets länsstyrelser. 1

Vilka frågor ställdes och vad svarade verksamheterna? Har i er verksamhet utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden eller andra risker som fordrat ingripanden från personal? I ca 40 procent av verksamheterna har incidenter förekommit där utsatt sig för allvarliga självskadebeteenden och i över 60 procent av fallen har detta skett vid minst tre tillfällen. Har det förekommit hot och våld mellan i verksamheten? I nästan hälften av verksamheterna har våld mellan förekommit och i drygt 60 procent där det har det förekommit våld mellan förekom det vid minst tre tillfällen. Har det förekommit hot och våld mellan /klient i verksamheten? I nästan 70 procent av verksamheterna har hot och våld mellan /klient förekommit och i nästan 70 procent förekom det vid minst tre tillfällen. Finns skriftliga rutiner angående hot och våld i verksamheten? Nästan alla verksamheter har skriftliga rutiner för hur man bemöter hot och våld. Finns skriftliga rutiner för hur personalen ska bemöta en situation när en /klient utsätter sig för ett allvarligt självskadebeteende eller annan allvarlig risk? Drygt 60 procent av verksamheterna har skriftliga rutiner för hur personalen ska bemöta en sådan situation. Har personalen fått något stöd med anledning av att hot och våldsituationer har uppstått i verksamheten? I nästan 75 procent av verksamheterna har personalen fått stöd. Vilken typ av stöd har personalen fått? I nästan 20 procent av verksamheterna har personalen fått utbildning och i nästan 60 procent har de fått processhandledning/grupphandledning. Dessutom har ca 20 procent fått stöd i t ex i krisbearbetning och samtal. Förekomst av våld uppdelat på olika verksamheter Tabellerna nedan visar hur förekommande hot och våld är i olika typer av verksamheter. Bostäder med särskild service enligt SoL Ja 32 12 21 29 Nej 15 35 26 18 Totalt 47 47 47 47 I nästan 70 procent av dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. 2

Bostäder med särskild service för barn och ungdom enligt LSS Ja 7 5 4 6 Nej 1 3 4 2 Totalt 8 8 8 8 I nästan 90 procent av dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. Bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS Ja 69 38 46 62 Nej 23 54 46 30 Totalt 92 92 92 92 I 75 procent av dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. Hem för viss annan heldygnsvård enligt SoL Ja 11 2 4 11 Nej 2 11 9 2 Totalt 13 13 13 13 I nästan 85 procent av dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. Hem för vård eller boende - HVB enligt SoL Ja 10 8 7 9 Nej 0 2 3 1 Totalt 10 10 10 10 I alla dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. 3

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS Ja 17 1 14 14 Nej 11 11 11 11 Totalt 25 25 25 25 I 68 procent av dessa verksamheter förekommer våld och hot på något sätt. Vad säger lag och föreskrift? Frivillighet är grunden för insatser inom både socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta innebär att inga åtgärder får vidtas mot den enskildes vilja, såvida det inte är fråga om någon form av tvångsvård, vilket regleras i särskilda lagar LPT, LRV, LVU, LSU och LVM. Varje medborgare är dessutom enligt regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar. Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt Brottsbalken. Det finns en generell ansvarsfrihetsregel i Brottbalken, nödrättsregeln i Brottsbalken 24 kap 4. Denna regel gäller generellt för handlingar som annars hade varit brottsliga och innebär att den är fri från straffrättsligt ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv eller hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt. Ett exempel på en nödrättssituation är då någon hindrar en person som är starkt förvirrad att ensam ge sig ut då personen kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa eller skada sig i trafiken. Nödrätten får emellertid inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden. Det är domstolen efter åtalsanmälan som avgör om en handling varit nödrätt eller inte. Länsstyrelsen kan således inte göra en sådan bedömning. Socialtjänstlagen 14 kap. 1 säger att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden Socialtjänstlagen 14 kap 2 säger att var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 24 a säger att var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de som personer som får insatser enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt denna lag ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avses i 22. 4

Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten Anmälan enligt Lex Sarah finns reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, SOSFS 2008:10(S) och 2008:11(S). Vad anser Länsstyrelsen? Att arbeta med människor med olika funktionsnedsättningar i svåra situationer ställer stora krav på personalens professionalism. Personalen behöver ha kunskap om olika funktionshinder, förhållningssätt, bemötande, förmåga att tillgodose den enskildes behov av omvårdnad med respekt för dennes integritet. Dessutom behöver personalen utbildning, erfarenhet, handledning och stöd av arbetsledning. Särskilt viktigt är det att hitta rätt metodik rätta redskapen för att kunna hjälpa varje person individuellt till ett värdigt och gott liv. Socialtjänsten har en skyldighet att ta reda på vad som pågår inom forskningen när det gäller metodutveckling. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete IMS på Socialstyrelsen, har ett övergripande ansvar för kunskapsutvecklingen av dessa frågor. Det ställs särskilda krav på personalens bemötande och medvetenhet när det gäller att möta personer med utagerande beteende. Det är alltid de individuella behoven hos den enskilde som ska vara vägledande för personalens agerande. För personer med mer komplexa funktionsnedsättningar krävs en samverkan mellan olika aktörer socialtjänst, habilitering, öppen - sluten- och neuropsykiatrin, övrig sjuk och tandvård, anhöriga och godemän/förvaltare med flera. Det kan även behöva tillskapas nya former av boenden där kommun och landsting har ett gemensamt ansvar. Länsstyrelsen vill även framhålla att nödvärnsrätten inte får användas på ett rutinmässigt sätt - att lägga ned, hålla fast eller sätta sig på en person får inte förekomma. Lagstiftningen är tydlig i detta avseende. Malmö den 1 september 2008 Petra Stjärnborg Socialkonsulent Kerstin Jonsson Socialkonsulent 5