En gemensam syn på arbetstiden
Flexibla arbetstidslösningar gynnar alla De centrala parterna är överens om att arbetstidsförläggningen är en viktig framgångsfaktor för företaget och de anställda. Det är parternas gemensamma uppfattning att både företag och de anställda främjas av att det finns överenskomna system där arbetstiden optimeras efter produktionens krav och de anställdas önskemål. Sådana system innebär att företaget får en effektivare och mer rationell produktion som ökar konkurrenskraften samtidigt som företaget i större utsträckning kan tillmötesgå individuella önskemål. Parterna är också överens om att arbetstidsförläggningen är en viktig arbetsmiljöfråga. Flexibla arbetstidslösningar ger de anställda större möjligheter att påverka sin arbetstid och gör arbetsplatsen mer attraktiv. Företagets respektive medarbetarnas drivkrafter för nya lösningar sammanfaller i ett gemensamt intresse och bör därmed kunna utformas i ömsesidigt bra lösningar. Möjligheter enligt våra avtal Årsarbetstid: Samtliga kollektivavtal mellan Industri- och KemiGruppen och IF Metall anger vecko- och årsarbetstidsmått för de olika arbetstidsarterna. De flesta avtalen innehåller också skrivningar om att arbetstiden kan anpassas till variationer i verksamheten genom tillämpning av kortare respektive längre arbetstid under olika delar av året. Dessa skrivningar manifesterar de centrala parternas gemensamma uppfattning att lokala anpassningar av arbetstidens förläggning är önskvärda, om variationer i verksamheten innebär ett behov av detta. Avtalen uppmuntrar också till att använda olika arbetstidsformer för att anpassa arbetstiden till både företagets och de anställdas behov och intressen. Ordinarie arbetstid övertid: Med övertidsarbete avses den arbetstid som i timtal per dygn överstiger det överenskomna ordinarie arbetstidmåttet. Lokala överenskommelser kan träffas om förläggning av den ordinarie arbetstiden, vilken kan vara både kortare och längre än den som normalt tillämpas. Lokala överenskommelser: De centrala avtalen utgår ifrån att de lokala parterna tillsammans kommer överens om hur arbetstiden ska förläggas utifrån de på arbetsplatsen gällande specifika omständigheterna. Endast för de fall de lokala parterna inte kan komma överens innehåller de flesta centrala avtalen stupstockar för arbetstidens förläggning. OB-begreppet behöver det vara lika för alla? Avtalens OB-regler är i och för sig inte dispositiva. De centrala parterna ser dock inget hinder emot att företaget och klubben för en diskussion om att omdisponera OB-ersättningarna i samband med att parterna kommer överens om arbetstidslösningar avseende flexibilitet och med system där medarbetaren har möjlighet att påverka den egna arbetstidens förläggning. Det finns olika sätt att göra detta på. Vår gemensamma utgångspunkt är att lösningen skall främja både företagets och de anställdas intressen samt vara kostnadsneutral. Sådana lösningar förutsätter enligt de flesta branschavtal att överenskommelsen godkännes av de centrala parterna.
När kan avtalets skrivningar komma till användning? Säsongsvariationer: Vid företag som har en varierad efterfrågan under året kan det finnas ett ömsesidigt intresse av att ha olika arbetstid under olika delar av året. För företaget kan detta innebära en bättre optimering av produktionstiden. För den anställde kan det innebära att arbetstiden t.ex. förkortas under en attraktiv del av året (sommaren/vintern). Konjunkturförändringar: Avtalets regler kring anpassning av arbetstiden kan också användas för att införa varierade arbetstider i verksamheter som kännetecknas av variationer i efterfrågan. Avtalen möjliggör också för de lokala parterna att förkorta arbetstiden under sämre tider, för att utnyttja den sparade arbetstiden när tiderna har blivit bättre. Bra lösningar gynnar alla Reglerna i avtalen bygger på att de lokala parterna gemensamt hittar bra lösningar för arbetstidens förläggning. Det är nödvändigt med ett öppet och förtroendefullt samarbete för att kunna uppnå detta. De centrala parterna är ense om att gamla lösningar måste kunna omprövas till förmån för bättre. En lokal överenskommelse bör kunna innebära en ömsesidig vinst både för företaget och de anställda. Nedan följer en kort lista över potentiella vinster med lokala lösningar Att företagets konkurrenskraft stärks medför bl a att behovet av uppsägningar vid en nedgång i efterfrågan/produktionen minskar eller undviks kompetensen i företaget bibehållas att tillfälliga arbetstoppar kan klaras utan visstidsanställningar och utan att övertiden ökar att företagets attraktionskraft ökar Att hänsyn tas till enskild medarbetares preferenser medför bl a att obekväm arbetstid för en medarbetare kan bli bekväm för en annan olika behov under olika skeden i livet kan tillgodoses särskilda behov vid återgång i arbete efter sjukdom kan tillgodoses det blir lättare att förena förvärvsarbete och föräldraskap friskare arbetsplatser och en god arbetsmiljö tillskapas Allmänt Övertiden kan begränsas Företagets möjligheter att ta om hand deltidsanställda och partiellt lediga underlättas Optimalt använd arbetstid bidrar till ökad produktivitet vilket kan påverka lönen genom att löneutrymmet ökar
Vilka förändringar är önskvärda? CHECKLISTA Bättre anpassning till ökning/minskning i efterfrågan och i produktion Ökad konkurrenskraft Ökad kundtillfredsställelse - nöjdare kunder Bättre kvalitet, minskat spill Lägre kostnader genom mindre lageruppbyggnad Minskade ledtider i produktion och andra processer Lägre kostnader genom mindre övertid Minskad risk för permitteringar och uppsägningar Behålla attraktiv personal Behålla/förändra arbetsorganisationen Möjlighet till individuella variationer i arbetstidsförläggningen utifrån medarbetarnas behov och önskemål HUR SER DET UT I FÖRETAGET IDAG? Gällande arbetstidsförläggning Vilka beläggningsvariationer förekommer och under vilka tidsperioder (år/månad/vecka/dag)? Ortsspecifika förutsättningar (kommunikationer, dagis m.m.)
Frågor att ta ställning till vid utformningen av arbetstidsmodeller Ska några grupper undantas/ha alternativa lösningar? Skilda mått på ordinarie arbetstid under olika delar av året. När uppstår eventuell övertid? Ska en arbetstidsbank skapas (kollektiv eller individuell) - hur räknas plus- resp minustid? Om skuld uppstår - hur stor får den vara och när ska den senast vara reglerad (vad gäller om anställning upphör)? Hur går förändringar av arbetstidsförläggningar till - hur lång tid i förväg ska ändringar aviseras? Tid som ska arbetas in - hur många timmar läggs ut av arbetsgivaren respektive av medarbetaren? Tid som kan tas ut - ska detta ske per timme, hel dag eller eventuellt längre period? Hur blir det med veckovila, nattvila och raster? Sjuklönen storlek vid den kortare respektive längre arbetstiden - varierande elfter arbetstiden alternativt framräknat värde av en timme eller annan lösning? Avdrag vid (tjänst-)ledighet Konsekvenser av lagstadgade ledigheter Semesterförläggning självplanerande grupper - förändrad arbetsorganisation Bestämmelser om arbetstid i kollektivavtalet
Vad ska regleras i lokal överenskommelse samt dess längd och uppsägningstid? Överenskommelser med medarbetarna Administration m.m. Lokala överenskommelser: på prov/uppsägningstid Uppföljning/utvärdering av effekterna Vad skall följas upp och när? Personalenkäter/intervjuer Ekonomisk utvärdering för företaget och medarbetarna Kontroll av omgivningsförändringar? Har det eftersträvade resultatet uppnåtts? Finns det anledning att justera arbetstidsmodellen?
www.industriochkemigruppen.se www.ifmetall.se