Lokal och individuell lönebildning En ny syn på arbetstiden Medarbetaravtal den naturliga avtalsformen
|
|
- Johan Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokal och individuell lönebildning En ny syn på arbetstiden Medarbetaravtal den naturliga avtalsformen
2 Lokal och individuell lönebildning, en ny syn på arbetstiden och medarbetaravtal den naturliga avtalsformen Den ökade internationaliseringen skapar möjligheter. Världen befinner sig i en snabb förändring. Avstånd och landsgränser får mindre betydelse. För att skydda vår välfärd måste vi samarbeta med och konkurrera med hela världen. Det skapar i sin tur goda möjligheter som stärker företagen och välståndet. Men globaliseringen innebär också utmaningar genom en markant hårdare konkurrens från hela världen. Östeuropas, Kinas och Indiens arbetskraft har integrerats i den internationella ekonomin och dessa länder kan erbjuda arbetskraft till låga löner och en arbetskraft som till allt större delar har en mycket kvalificerad utbildning. I många europeiska länder har denna utveckling lett till förändringsprocesser, processer som i sin tur skapar fler arbetstillfällen. Det handlar om att löntagarna exempelvis har accepterat förlängda arbetstider till oförändrad lön eller löneökning som närmar sig noll, allt för att behålla jobben. Företag är i full färd med omställningen till den globala verkligheten. Det är viktigt att de villkor
3 som berör företagen följer med utvecklingen. Då omvärlden förändras måste även vi förändras. Det handlar inte om att göra anställningarna otryggare utan snarare tryggare i en ny miljö. Det handlar om att skapa villkor som leder till att företagen kan arbeta mer flexibelt och effektivt och därigenom öka produktiviteten, konkurrenskraften och på så sätt bibehålla och skapa nya arbetstillfällen. Att få arbeta med lokal och decentraliserad lönebildning, att kunna arbeta med arbetstiden verksamhetsanpassat och få ett regelsystem där man inte gör någon skillnad mellan medarbetarna på företaget, är viktiga frågor för företagens konkurrenskraft. Kerstin Brodowsky, VD Industri- och KemiGruppen
4
5 Lokal och individuell lönebildning Lönen är viktig, den betyder mycket för både företag och medarbetare. Lönen bidrar till att företaget kan rekrytera och behålla rätt kompetens och rätt använd utgör den en drivkraft för goda insatser, kompetensutveckling och bra arbetsresultat. Lokal och individuell lönebildning är en förutsättning för att företaget ska kunna bedriva ett aktivt lönearbete som leder till att både företaget och medarbetarna utvecklas. Lönebildning är en process som påverkas av många faktorer, t.ex. inflationen och konjunkturen. I Sverige har lönebildningen historiskt sett präglats av ett centraliserat synsätt som lett till en lönedrivande process i tre steg, SAF-LO, förbunds- och lokal nivå. I en värld med snabba förändringar och tilltagande konkurrens är denna typ av avtal förlegade. Genom Industriavtalet har en nyordning införts som lett till en balanserad lönebildning med möjlighet till reallöneutveckling. Industri- och KemiGruppen har tecknat processlöneavtal med fackförbunden IF Metall, Sif, CF och Ledarna. Processlöneavtal ger lokala parter, utifrån de förutsättningar som finns i företaget, en möjlighet att utan styrande normer hantera hela lönebildningsprocessen själva. Avtalen fokuserar därför på den process som leder fram till lönesättningen. Här markeras lönebildningens betydelse, vikten av ett förtroendefullt samarbete, lönesystem och faktorer som kan påverka lönen samt betydelsen av en bra dialog mellan chef och medarbetare om mål, kompetenskrav, utvecklingsmöjligheter och arbetssituation. Processen syftar till att medarbetarna ska veta hur de kan påverka sin lön och att företagets utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft främjas. Om parterna, trots intentionerna i avtalet, inte kan komma överens om lönerevisionen innehåller det centrala avtalet även en förhandlingsordning med skyddsnät. För att uppnå en lokal och individuell lönebildning är det viktigt att inte förhandlingsordning och skyddsnät Lokal och individuell lönebildning
6 Lokal och individuell lönebildning stör processen. De lokala parterna ska i stället utnyttja de möjligheter avtalet ger att själva hantera lönebildningsprocessen. Att lönebildningen hanteras lokalt blir ett allt viktigare mål. Förutsättningarna förändras snabbt inom branscher och företag och lönebildningen måste snabbare kunna anpassas till de aktuella förhållandena. Löner som bestäms centralt riskerar att leda till att enskilda företags konkurrenskraft försämras. Effekten av en försämrad konkurrenskraft blir tydlig, det är också lokalt som den relevanta informationen om medarbetarna finns som gör det möjligt att använda lönerna som drivkraft för att stimulera goda insatser, kompetensutveckling och bra resultat. Lokal och individuell lönebildning ger medarbetarna en möjlighet att påverka sin lön, bidra till högre produktivitet, lönsamhet och tillväxt vilket är en förutsättning för låg inflation, reallöneutveckling och ökad köpkraft. Lokal lönebildning ställer samtidigt ökade krav på lokala parter att arbeta aktivt med lönepolicy, lönesystem och löneprocessen. Det är viktigt att medarbetarna har kunskap om vilka faktorer som påverkar lönen. Ett aktivt lönearbete är därför det mest effektiva sättet att eliminera förekomsten av osakliga löneskillnader. En nyligen publicerad undersökning visade att en majoritet av medarbetarna vill ha en bättre koppling mellan lön och arbetsresultat. När kompetenskraven och specialiseringen ökar behöver l ö n e s y s t e m e n anpassas och bli mer individualiserade. Utformningen av dessa måste ske på det egna företaget utifrån dess förutsättningar. Möjligheterna när det gäller lokal och individuell lönebildning är stora. Erfarenheten har visat att det är fyra förutsättningar som krävs för att lyckas: insikt bra lönesystem uthållighet mod Insikt handlar om att samtliga inblandade, chefer, fack och medarbetare förstår och accepterar att lönebildningen, genom att hanteras lokalt är positivt för såväl företag som medarbetare. Bra lönesystem måste utvecklas och vårdas. Uthållighet innebär att parterna fullföljer intentionerna i lönebildningsavtalet även då de yttre förutsättningarna förändras. Med mod menas att våga gå från någon välkänt till något nytt för att kunna se de möjligheter som skapar utveckling.
7 En ny syn på arbetstiden Stora krav ställs på de svenska företagens förmåga att producera effektivt till konkurrenskraftiga priser. Företagen konkurrerar i dag inte bara med företag i de traditionella europeiska konkurrentländerna och USA utan alltmer med de nya ekonomierna i Indien, Kina och övriga Asien. För att inte slås ut måste företagen kontinuerligt öka sin produktivitet och anpassa produktionen till variationer i efterfrågan. En ny syn på arbetstiden Produktion just-in-time, effektivare logistik och kvalitets- och utvecklingsarbete är realiteter för den konkurrensutsatta industrin. För att klara anpassningen till den globala ekonomins verklighet behöver företagen rätt verktyg. Ett viktigt sådant verktyg är tillgången till produktionstid och reglerna för arbetstidens förläggning. Historisk tillbakablick Det påstås ibland att arbetstidens längd inte förkortats sedan början av 1970-talet då 40-timmarsveckan infördes. Detta är inte korrekt. Förkortning av arbetstiden har skett bl.a. genom längre semester och den mycket omfattande övriga ledighetslagstiftning som successivt införts. Den senaste tidsanvändningsstatistiken visar tydligt att vi inte ens arbetar 30 timmar per vecka. Den ordinarie arbetstidens längd i Sverige som ligger nära den årsarbetstid som tillämpas i många övriga länder i Europa blir då fiktiv då de omfattande svenska ledighetsreglerna inte har samma motsvarighet i Europa eller de övriga länder vi konkurrerar med. Den produktionstid som företagen faktiskt har till sitt förfogande i Sverige innebär att arbetskraftskostnaden ligger på en hög nivå jämfört med våra konkurrentländer. Reglerna för hur arbetstiden faktiskt kan användas får därför i Sverige en mycket stor betydelse för hur effektivt produktionen kan bedrivas. Nya konstruktiva lösningar för förläggning av arbetstiden är en nyckelfråga för produktion i Sverige och en
8 En ny syn på arbetstiden stor utmaning för företag, medarbetare och fack. Globaliseringen ställer nya och tuffa krav på företagen för att produktion ska kunna bibehållas och utvecklas i Sverige. Medarbetarna ställer också nya krav på arbetslivet. Både män och kvinnor söker i allt större utsträckning nya lösningar som gör det möjligt att förena arbetsliv med familj och fritid. Reglerna om arbetstidens längd och förläggning måste därför svara upp mot produktionens krav och rimligt tillmötesgående av medarbetarnas behov och önskemål. Utgångspunkten måste vara att företag och fack har tillgång till regler som gör det möjligt att lokalt hantera förläggningsfrågor och snabbt kunna förändra dessa när behov uppkommer. Reglerna måste vara utformade på sådant sätt att onödiga tvister och låsningar undviks. En öppen diskussion om arbetstidsfrågorna där företagen tar en ledande roll bör inledas. De hinder för en utveckling av nya arbetstidsbestämmelser och förläggningsmodeller som styrs av attityder och gamla värderingar har störst förutsättningar att förändras om också företagen tar en aktiv del i diskussionen. Goda exempel på nya lösningar som tillämpas finns i många företag och utgör en viktig del i kunskapsspridningen och argumentationen för alternativa lösningar. Både företag och medarbetare vinner på ett system där arbetstiden kan anpassas efter produktionens krav och där förläggning av arbetstiden kan ske i samverkan med medarbetarna. Företaget får en effektivare och rationellare produktion som ökar konkurrenskraften och medarbetarna får betydligt större möjlighet att välja arbetstidslösningar som svarar mot individuella behov och önskemål. Arbetstidsförläggning är också en viktig arbetsmiljöfråga. Forskning visar att det är av stort värde för den enskilde medarbetaren att kunna påverka arbetstidens förläggning. Företagens respektive medarbetarnas drivkrafter för nya lösningar sammanfaller i ett gemensamt intresse och kan utformas i ömsesidigt bra lösningar. Sammanfattning Arbetstidsförläggningsfrågorna är strategiskt viktiga frågor, såväl omfattningen av den arbetstid som företagen förfogar över som hur arbetstiden förläggs och reglerna kring detta. En kraftig ökning av ledighetslagarna, generell arbetstidsförkortning och globalisering har bidragit till att arbetstidsfrågorna blivit än mer centrala i företagens verksamhet. Nya lösningar behövs för att möta såväl produktionskrav som medarbetarnas önskemål. Gamla lösningar måste kunna omprövas till förmån för bättre. Nya lösningar är också en nödvändighet om industriföretagen i Sverige ska kunna vara motorn i den fortsatta tillväxt som krävs för att garantera välfärd och levnadsstandard.
9 Medarbetaravtal den naturliga avtalsformen Medarbetaravtal innebär ett lokalt avtal som reglerar allmänna villkor och principerna för lön och lönesättning för samtliga medarbetare på en arbetsplats eller företag. I en miljö allt mer präglad av internationalisering och global konkurrens ökar behovet av att förändra arbetsorganisationen. Anpassningar måste kunna göras i takt med den tekniska utvecklingen och företagens behov av att utnyttja medarbetarnas samlade kompetens. En mycket tydlig tendens är att de traditionella gränserna mellan arbetare och tjänstemäns arbetsuppgifter suddas ut och att arbetsuppgifter och yrkesroller integreras. Begrepp och indelningar i avtalsområden och efter hävd och tradition blir då inte bara omodernt utan också ett reellt hinder mot företagens utveckling och medarbetarnas karriärmöjligheter. För att möta utvecklingen måste företagen få tillgång till de verktyg som krävs för att kunna genomföra nödvändiga förändringar. Medarbetaravtalets syfte är att ge företagen och de anställda möjligheten att tillämpa i grunden lika regler oavsett indelning i arbetare och tjänstemän och organisationstillhörighet. Medarbetaravtal ger också de lokala parterna möjlighet att anpassa avtalets bestämmelser till förhållanden och behov på den enskilda arbetsplatsen. Utgångspunkten är därför att medarbetaravtal ska träffas på lokal nivå och mellan de lokala parterna där en verklig företagsanpassning kan åstadkommas. Nuvarande regler i kollektivavtalen är i stora delar lokalt dispositiva vilket innebär att parterna själva förfogar över bestämmelserna och ger dessa stor frihet att träffa lokala avtal anpassade till verksamheten. Exempel på Medarbetaravtal den naturliga avtalsformen
10 Medarbetaravtal den naturliga avtalsformen dispositiva regler är t.ex. arbetstidsbestämmelserna. Exempel på regler som kräver de centrala parternas medgivande för avvikelse är bestämmelserna om tilllägg och ersättningar. En viktig målsättning för Industri- och KemiGruppen är att införa en övergripande regel i kollektivavtalen som anger att avtalen är lokalt dispositiva. Med andra ord de lokala parterna ska fritt kunna förfoga över avtalet i sin helhet och därmed ha möjlighet att träffa överenskommelser som avviker från det centrala avtalet. Fackens delaktighet För att nå målet om lokala medarbetaravtal måste en dialog inledas med de fackliga organisationerna. Det är viktigt att slå fast och betona de olika fackliga organisationernas suveränitet och delaktighet i processen mot medarbetaravtal. Exempel från företag som träffat lokal överenskommelse om medarbetaravtal visar att detta skett med bibehållande och utan ifrågasättande av de fackliga organisationernas roll. Resultatet av ett medarbetaravtal är en situation med gemensamma fördelar där både företag och det lokala facket tagit ansvar för och gemensamt uppnått ett nytt positivt steg i anpassningen av ändamålsenliga villkor för företag och medarbetare. De viktigaste opinionsbildarna i arbetet mot lokala medarbetaravtal är företagen själva. Ute i företagen och på de enskilda arbetsplatserna kan diskussionerna föras med verkligheten som bakgrund. Det är i det enskilda företaget som diskussionen om medarbetaravtal börjar och där företag och det lokala facket i gemensamma diskussioner kan hitta de lösningar som verksamheten kräver och som också öppnar nya vägar för medarbetarna. Medarbetaravtal kommer att vara en viktig framtida utmaning för företagen och de lokala facken. Gemensamt måste parterna kunna svara upp mot behovet av anpassning till nya förutsättningar och bredare utnyttjande av kompetens och karriärvägar. En väl förberedd diskussion med det lokala facket och en tydlig färdriktning som har stöd i företaget ledning är en bra början i arbetet mot ett lokalt medarbetaravtal.
11 Industri- och KemiGruppen har tagit fram denna skrift om lönebildning, arbetstid och medarbetaravtal med till hörande arbetsmaterial. Arbetsmaterialet består av policy, argumentationslista och OH-bilder. OH-bilderna finns endast med som översiktskopior och går att ladda ner för utskrift på Industri- och KemiGruppens webbsida Allt detta material finns för nedladdning på medlemssidorna. För mer information och svar på eventuella frågor, kontakta ansvarig på Industri- och Kemigruppen: Per Östlund, (lönebildning) Inger Carlsson, (arbetstid) Håkan Tobiasson (medarbetaravtal) Anders Hjertman
12 Industri- och KemiGruppen Kungsträdgårdsgatan 10 Box Stockholm Tfn , Fax
En gemensam syn på arbetstiden
En gemensam syn på arbetstiden Flexibla arbetstidslösningar gynnar alla De centrala parterna är överens om att arbetstidsförläggningen är en viktig framgångsfaktor för företaget och de anställda. Det är
Läs merAvtal om lokal lönebildning i IT-företagen
Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen Bilaga 1 2003 Avtalsområde IT ALMEGA IT-företagens Arbetsgivarorganisation CF Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan ALMEGA IT-företagens
Läs merKFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor
Läs merLönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31
Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande
Läs merLönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF
Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2016 2017 Giltighetstid: 2016-04-01 2017-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 3.1 Parternas inledande
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Bilaga 1 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 4 2 Övergripande mål för lönebildningen... 4 3 Löneprocessen... 5 3.1 Parternas
Läs merKollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision
Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Kommunikation. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Kommunikation 2013 2016 Giltighetstid: 2013-06-01 2016-07-31 Avtal om lokal lönebildning mellan å ena sidan Almega Tjänsteförbunden, Branschstyrelse Kommunikation och å andra
Läs merLönekonferens Program
Välkomna! Lönekonferens 2012 Göteborg 18 januari Malmö 19 januari Stockholm 20 januari Sundsvall 30 januari Växjö 31 januari Luleå 1 februari Program 10.00 13.00 Avtal 2012 13 Processavtal v/s Pottavtal
Läs merArbetsgrupp sjöbefäl Rapport
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång
Läs merInnehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp
Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är
Läs merSveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM
Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas avtalskrav till IKEM Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna yrkar följande avtalsförändringar fr.o.m. 1 april 2016 Avtalsperiod Utgångspunkten för avtalskraven är en
Läs merAVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...
Läs merLÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: tillsvidare
LÖNEAVTAL Telekom Giltighetstid: 2003-01-01 tillsvidare Detta är ett nytryck av det av parterna tecknade avtal med giltighet från 2003-01-01 och tillsvidare. Avtal om lönebildning - Ledaravtal Almega
Läs merLÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen
Läs merLÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning Löneavtal Utveckling och Tjänster, Almega Tjänsteförbunden - Unionen A. Konstruktion... 2 Löneavtal B...
Läs merAvtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är
Läs merLOKAL LÖNEBILDNING 1
LOKAL LÖNEBILDNING 1 2 SYFTE Trä- och Möbelföretagen, TMF, och GS, facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, hoppas här kunna hjälpa de lokala parterna att skapa en bra process kring lönesättningen
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merLÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Läs mer4. Förhandlingsordning
1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Bilaga 2 LOKALT LÖNEAVTAL Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, t ex i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger
Läs merAvtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning
Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att
Läs merSupplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän
Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges
Läs merBILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020
BILAGA 1 Löner 1 juli 2017 30 juni 2020 Löneavtal 1 Övergripande mål för lönebildningen Lönebildningen är en viktig drivkraft för goda arbetsinsatser, bra resultat och individuell utveckling. Därigenom
Läs merLÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...
Läs merDatum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31
CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merOm inte huvudreglerna i e-f-avtalet kan tillämpas kan anställning för ambulerandeanställning användas.
Avtal med Läkarförbundet Detta kollektivavtal tillämpas på medlemmar i Sveriges läkarförbund anställda i företag som är medlemmar i Bemanningsföretagen. Avtalet reglerar anställningsvillkor för läkare
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merÖVERENSKOMMELSE. mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. avseende sågverksindustrin. och
1 (13) ÖVERENSKOMMELSE mellan Föreningen Sveriges Skogsindustrier avseende sågverksindustrin och CF Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2001-31 maj 2004 med angivna ändringar och tillägg enligt
Läs merArbetsgivarens verksamhetsår
LÖNEBILDNING ANALYS AV VERKSAMHETSBEHOV Arbetsgivarens verksamhetsår RESULTAT UTVECKLINGSSAMTAL Analys av verksamhetsår Verksamhetsanalys 1. Nuläget 1.1 Vad sker i föreningens omvärld? a. Förändringar
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs mer40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete
40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare
Läs merSamverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap
2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merDOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT
Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten
Läs merVår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!
1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem
Läs merYrkanden Gruventreprenadavtalet
Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas
Läs merPersonalpolitiskt Program
Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice
Läs merArbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga studier.
Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem och lönekriterier. Starka kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund
1 (9) ÖVERENSKOMMELSE mellan Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Sveriges Civilingenjörsförbund Gällande avtal prolongeras för tiden 1 februari 2001-31 mars 2004 med nedan angivna ändringar och tillägg.
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merStödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av
Läs merEtt hjälpmedel för lönebildningen i företaget. Februari 2009
Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se Februari 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga
Läs merLöneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial
Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial 1 Förord I Svenska kyrkan liksom inom de flesta avtalsområden i svenskt arbetsliv har under många år tillämpats individuell och differentierad lönesättning.
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merLöneprocessen - pågår hela året
Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,
Läs merFACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet
FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merLÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR?
LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR? på Per Östlund Lönebildningsexpert Almega Almega är sju förbund Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Klicka Almega Tjänsteföretagen här att ändra
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merFörstärkt löneprocess
Förstärkt löneprocess Förstärkt löneprocess avtalstext Vid det årliga målsamtalet sätts det upp individuella mål för medarbetaren. Chef och medarbetare diskuterar individuell kompetensutveckling utifrån
Läs merLÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare
LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merBra lönebildning. Del 1 - Grunderna för bra lönebildning
Bra lönebildning Del 1 - Grunderna för bra lönebildning I arbetet med informationsmaterialet Bra lönebildning har nedanstående företag hjälpt oss. Ett stort tack till: AstraZeneca AB Danisco Sugar AB Eka
Läs merVälkomna till partsgemensam avtalsinformation EFA - Sveriges Ingenjörer och Unionen
Välkomna till partsgemensam avtalsinformation 2013 EFA - Sveriges Ingenjörer och Unionen EFA - Sveriges Ingenjörer - Unionen 3 juni 2013 Program Inledning Löneavtal EFA-Sv. Ingenjörer och Unionen Deltidspension
Läs merLöneprocessen som förtroendeman är du motorn
Löneprocessen som förtroendeman är du motorn LÖNEPROCESSEN är mycket mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår under hela året och som består av många delar:
Läs merEtt hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009
Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna
Läs merAvtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013.
Löneavtal Bilaga 1 Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013. Detta avtal gäller för medlemmar i Unionen som
Läs merLedaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning
Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig
Läs merP E R S O N A L P O L I C Y
P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade
Läs merStöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR
Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR 2019-02-11 Lönesättning i ett historiskt perspektiv Tidigare hade vi ett lönegradssystem som gjorde att medarbetaren med automatik flyttades upp både vad
Läs merLönesättande samtal resultat och prestation i fokus
Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i
Läs merLönesättande samtal resultat och prestation i fokus
Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs merOFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013
OFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013 Våra centrala avtal förutsätter att lokala parter anpassar anställningsvillkor och löner i lokala avtal. Detta bygger på en god kännedom om lokala förhållanden
Läs merVägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Läs merAlmega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation
Förhandlingsprotokoll Parter Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart Sjöbefälsföreningen Närvarande för Arbetsgivarparten Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation Arbetstagarparten
Läs merAvtalskonferens Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017
Avtalskonferens 2017 Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017 Agenda Utgångspunkter inför avtalsförhandlingarna 2017 Ingångsvärden, ekonomi, parternas avtalskrav Nyheter i de avtal som träffats Avtalslängd,
Läs merAvtal om lönebildning
Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec
Läs merAvtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal
1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter
Läs merFörbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET
Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och
Läs merAvtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016
Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda
Läs merArbetstidspolicy för den statliga sektorn
Arbetstidspolicy för den statliga sektorn Arbetstidspolicy för den statliga sektorn Förord Denna arbetstidspolicy tgör en gemensam plattform för statliga arbetsgivare. Den pekar på vikten av ett strategiskt
Läs merPersonalpolitiskt program
FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom
Läs merKorttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige
Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,
Läs merDelstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen
Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000
Läs merENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING
HUVUDAVTAL OM LÖNEBILDNING OCH LÖNESÄTTNING I FÖRETAGEN mellan ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING och LEDARNA HUVUDAVTAL OM LÖNEBILDNING OCH LÖNE- SÄTTNING I FÖRETAGEN mellan ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING
Läs merA-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs merRedogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Läs merGFL. så här fungerar det
GFL så här fungerar det 2 Bemanningsbranschen & GFL Många framgångsrika företag jobbar med en kombination av fast och inhyrd personal Den här broschyren vänder sig till dig som hyr in arbetare från bemanningsföretag.
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs merLÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Avtal om löner avseende lönerevisioner 2017-2019 Innehåll A. Konstruktion... 2 Löneavtal B... 4 Förutsättningar...
Läs merClick to edit Master subtitle style
Click to edit Master subtitle style Medarbetaravtal kollektivavtal för en ny era? Lotta Stern med Jonas Grafström och Emma Paulsson Attraktivitet kollektivavtal Källa: AER (2018) Hur fungerar kollektivavtalen
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merPersonalpolicy. för Stockholms stad
Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik
Läs merVårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal
Vårdföretagarnas avtalskrav 2012 gällande bransch Äldreomsorg (F) Kommunal Allmänna utgångspunkter Bransch äldreomsorg innefattar cirka 155 företag med 23 000 årsanställda skötare, undersköterskor, sjuksköterskor
Läs mer