Översyn av resursfördelningssystemet i Järfälla Socioekonomisk ersättning Kristofer Fagerström Sandra Backlund Rapportnr: Bun 2016/66 Februari 2016
2016-01-29 1 (21) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 3 1.1. Mål och syfte... 3 1.2. Frågeställningar... 4 1.3. Metod... 4 2. RESURSFÖRDELNING I OLIKA KOMMUNER... 5 2.1. Järfällas nuvarande modell... 6 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN RESURSFÖRDELNINGSMODELL... 8 3.1. Träffsäker, objektiv och legitim... 8 3.2. Resonerande eller statistisk modell... 9 3.3. Regressionsanalys... 9 3.3.1. Tillämpning för att skatta variationen av behov i Järfälla... 12 3.4. Graden av omfördelning... 12 3.5. Uppföljning... 13 4. DISKUSSION... 15 4.1. Ny modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla... 15 4.2. Träffsäkerhet, objektivitet och legitimitet... 16 4.3. Uppföljning... 17 4.4. Förändringar i barn- eller elevsammansättningen... 17 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 19 6. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 20
2016-01-29 2 (21) SAMMANFATTNING Målet med denna utredning har varit att hitta en modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla som är ändamålsenlig och som styr resurserna dit de behövs mest. Syftet är att modellen ska bidra till att kompensera för de skillnader i förutsättningar som finns mellan olika för- och grundskolor som följer av barn- och elevsammansättningen. För att en modell för socioekonomisk ersättning ska vara effektiv måste modellen enligt SKL vara träffsäker, objektiv och legitim. En god träffsäkerhet gör att resurserna hamnar där de gör mest nytta. Objektivitetskravet betyder att fördelningen ska bygga på data som inte kräver några subjektiva bedömningar, så att risken för godtycklighet kan minimeras. För att en resursfördelningsmodell ska uppfattas som legitim måste den vara väl underbyggd, begriplig och ha acceptans av berörda parter. I syfte att ta fram en modell som uppfyller kraven om träffsäkerhet, objektivitet och legitimitet har en regressionsanalys genomförts. Regressionsanalys är den generella metoden för att analysera samband mellan en beroende variabel och olika bakgrundsvariabler. En sådan analys ger i detta fall underlag för att bedöma vilka variabler som är viktiga för att förklara måluppfyllelse bland elever i årskurs 9. Variablerna kön, nyligen invandrad, högsta utbildning för vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd inom familjen och om en elev bor med en eller båda vårdnadshavarna ingår i regressionsanalysen. Med utgångspunkt i regressionsanalysen är det möjligt att räkna ut ett indexvärde för respektive för- och grundskola i Järfälla. Indexvärdet kan användas för att jämföra behoven mellan för- och grundskolorna utifrån barn- respektive elevsammansättningen. Enligt modellen som föreslås i utredningen, ska detta ligga till grund för fördelningen av socioekonomisk ersättning. Förslaget innebär också att fördelningen ska ske progressivt. Detta i syfte att styra mer resurser till de för- och grundskolor som har störst behov. För att möjliggöra en bra uppföljning av hur den socioekonomiska ersättningen har använts och vilka resultat som kan påvisas, ska frågeställningar kring detta behandlas under kvalitetsuppföljningarna. Dessutom ska för- och grundskolor redogöra för hur de har använt den socioekonomiska ersättningen och vad som varit det bakomliggande syftet med valda insatser i förvaltningens mall för kvalitetsredovisning. Utredningen har också visat på ett behov av att undersöka hur grundpengen och övrig resurstilldelning gentemot för- och grundskola i Järfälla står sig i förhållande till andra kommuner. Utredningen ska syfta till att undersöka om det finns skäl att höja grundpengen och eventuellt budgeten för socioekonomisk ersättning inför budget 2018-19.
2016-01-29 3 (21) 1. INLEDNING Internationella såväl som inhemska sammanställningar har visat att likvärdigheten i den svenska skolan sjunker. Parallellt med en generell sänkning av kunskapsresultaten har spridningen i resultat ökat. Skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna har blivit större såväl mellan skolor som mellan grupper av elever. Detta framkom senast i en rapport 1 från OECD som innehåller en granskning av det svenska skolsystemet mot bakgrund av svenska elevers fallande resultat i PISAmätningarna. Det finns även andra rapporter som stödjer tesen om att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats. Till exempel pekar IFAU 2 (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i en rapport på att spridningen i skolresultat mellan kommuner och skolor har ökat sedan början av 1990-talet. Skolorna i Järfälla kommun tycks inte avvika från den nationella bilden, då det även i Järfälla finns tydliga resultatskillnader mellan skolor. Detta uppmärksammades även av Skolinspektionen som riktade kritik mot kommunen för bristande likvärdighet vid sin granskning av Järfälla kommuns skolor år 2011 3. Likvärdigheten i den svenska skolan behöver således förbättras. Utbildning ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var den anordnas. Tre krav som skollagen ställer är lika tillgång till utbildning, likvärdig kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande 4. Det sistnämnda handlar om att skolan ska kompensera för olikheter i barns och elevernas förutsättningar. En av nycklarna till att minska resultatskillnaderna mellan för- och grundskolor och förbättra likvärdigheten är att ha en strategisk och medveten resursfördelning till föroch grundskolorna. Detta verktyg förfogar kommunen över, både i sin roll som huvudman över kommunala för- och grundskolor och i sin roll att fördela resurser till både kommunala och fristående för- och grundskolor. Hur resurserna bäst fördelas är en komplex fråga och det finns ingen perfekt eller allmänt tillämpad modell, men ett sätt kan vara att differentiera ersättningen genom socioekonomisk resursfördelning. Socioekonomisk resursfördelning innebär att pengar styrs till för- och grundskolor utifrån barn- och elevsammansättningen. Det är motiverat att ha en socioekonomisk resursfördelning om det finns påtagliga resultatskillnader mellan för- och grundskolorna i en kommun och det kan antas bero på att barnen och eleverna har olika socioekonomisk bakgrund på de olika för- och grundskolorna. Då behöver kommunen fördela resurserna med hänsyn till dessa skillnader. Enkelt uttryckt kan man säga att en socioekonomisk fördelning behövs när det systematiskt samlas fler barn och elever med större behov på vissa för- och grundskolor. 1.1. Mål och syfte Målet med denna utredning är att hitta en modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla som är ändamålsenlig och som styr resurserna dit de behövs mest. 1 OECD, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective (2015) 2 IFAU, Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola (2014) 3 Skolinspektionen, Beslut efter tillsyn av Järfälla kommun, Dnr 43-2011:4880 4 Skollagen 1 kap. 4, 8-9
2016-01-29 4 (21) Syftet är att modellen för socioekonomisk ersättning ska bidra till att kompensera för de skillnader i förutsättningar som finns mellan olika för- och grundskolor som följer av barn- och elevsammansättningen. Modellen ska innehålla en metod för att beräkna skillnader i behov på för- och grundskolor, vilket innebär att tillämpliga kriterier relaterat till barn- och elevsammansättningens förutsättningar måste identifieras. 1.2. Frågeställningar För att kunna identifiera en modell för att beräkna socioekonomisk ersättning som är lämplig kommer följande frågeställningar att undersökas inom ramen för denna utredning: Vilka systematiska skillnader finns i den socioekonomiska barn- och elevsammansättningen på kommunala och fristående för- och grundskolor i Järfälla? I vilken utsträckning kan dessa skillnader kopplas till skolornas resultat? Vilka kriterier bör finnas med i kommunens resursfördelningsmodell och vilken vikt eller betydelse ska de ges? Finns det anledning att ytterligare öka anslaget för socioekonomisk ersättning för att nå ökad likvärdighet? Hur kan en modell möjliggöra att för- och grundskolor långsiktigt kan planera verksamheten, trots att ersättningen kan förändras från år till år till följd av förändringar i barn- och elevsammansättningen? Hur kan resultatet av den socioekonomiska ersättningen följas upp? Hur bör modellen som sådan följas upp för att säkerställa att resurserna styrs dit de behövs mest? Hur kan för- och grundskolorna redogöra för hur de använt sina resurser och hur detta har påverkat elevernas resultat? Hur ska modellen för socioekonomisk ersättning se ut gentemot förskolan? Ska det vara samma modell som för grundskolan? 1.3. Metod För att kunna besvara ovanstående frågeställningar har utredarna tagit del av forskning och andra relevanta rapporter på området. Också enskilda intervjuer har genomförts med nyckelpersoner som har kunskap och erfarenhet inom resursfördelning. Likaså har omvärldsbevakning genomförts där utredarna framförallt har tagit del av rapporter som beskriver olika kommuners modeller. Utredarna har också intervjuat strateg i Uppsala kommun om deras modell. Det förefaller också av stor vikt att engagera verksamhetsnära funktioner i utformningen av modellen dels för att inhämta viktig information, men också som en del i ett förankringsarbete. Rektorer och förskolechefer har därför bjudits in till en fokusgrupp som har syftat till att diskutera kring möjliga kriterier att utgå från vid resursfördelningen samt viktningen av dessa. Också syftade fokusgruppen till att inhämta övrig information om hur rektorerna och förskolecheferna anser att en modell bör utformas så att den är anpassad efter för- och grundskolornas behov.
2016-01-29 5 (21) 2. RESURSFÖRDELNING I OLIKA KOMMUNER I de flesta kommuner används ett resursfördelningssystem till grundskolan som bygger på en volymbaserad grundpeng för varje elev. Grundpengen är generellt högre gentemot de lägre årskurserna. För förskolans del ges likaså en volymbaserad grundpeng, vilken skiljer sig åt beroende på barnets ålder. De yngsta barnen tilldelas en högre peng eftersom personaltätheten är högre bland de yngsta barnen på förskolan. Till grundpengen tillkommer resurser som är baserade på olika socioekonomiska bakgrundsdata för barn/elever och vårdnadshavare. Det sistnämnda har historiskt i Järfälla kallats viktad peng, men det mer allmänna begreppet som används är socioekonomisk ersättning. Det är detta begrepp som denna utredning tillämpar. Utöver grundpengen och den socioekonomiska ersättningen kan i vissa fall tilläggsbelopp utbetalas. Tilläggsbelopp är lagstadgat och riktar sig mot barn och elever i omfattande behov av extraordinära stödåtgärder. Detta är alltså pengar som fördelas efter individens behov. 5 Ernst & Young har genomfört en enkätundersökning 6 av större kommuners resursfördelningssystem till grundskolan. Cirka 50 kommuner har tillfrågats om hur de fördelar resurser till skolor i kommunen. En klar majoritet (93 procent) av de 42 kommuner som svarat på en enkät använder en volymbaserad ersättning såväl till de kommunala skolorna som till fristående skolor. En resursfördelning på socioekonomiska grunder sker i 34 (81 procent) av kommunerna som svarat på enkäten. Hur stor andel av den totala resursfördelningen som sker utifrån socioekonomiska grunder skiljer sig åt mellan kommunerna. En del omfördelar endast ett par procent av grundskolans budget (exempelvis Falun, Halmstad och Skövde), medan andra fördelar desto mer, ibland upp till 40 procent av den totala budgeten (till exempel Södertälje kommun). Huruvida socioekonomisk ersättning tilldelas även förskolan skiljer sig åt likväl. För att beräkna den socioekonomiska tyngden på olika enheter används i de flesta fall variabler som Skolverket tar med i modellen för SALSA-värden 7. De i särklass vanligaste kriterierna för socioekonomisk ersättning, anges i studien vara föräldrars utbildningsnivå samt utländsk bakgrund. Även andel pojkar, försörjningsstöd i familjen, ensamstående förälder och skola belägen på landsbygden nämns. Kommunerna utgår i regel från flera bakgrundsvariabler och i en del fall viktas variablerna, det vill säga att variablerna påverkar storleken på ersättningen olika mycket. I en granskning 8 genomförd av Skolinspektionen 2014, har 30 svenska kommuner valts ut bland de 50 kommuner i landet som har störts socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden. I granskningen konstateras, i likhet med Ernst & Youngs studie, att det finns olika modeller för resursfördelning. Detta bedöms som naturligt eftersom kommuners inbördes förhållanden skiljer sig åt. Den naturliga följden blir därför att ingen modell kan sägas vara idealisk i alla kommuner. Av denna anledning är det viktigt att finna en modell som passar den lokala kontexten. 5 Läs mer om tilläggsbelopp i barn- och ungdomsförvaltningens utredning Översyn av tilläggsbelopp, BUN 2015/166 6 Ernst & Young, Hur styr vi bort från dyrt och dåligt? En studie av kommunala resursfördelningssystem till grundskola (2013) 7 Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser 8 Skolinspektionen, Kommuners resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet (2014)
2016-01-29 6 (21) En tendens som framkommer i granskningen är att den socioekonomiska faktorn vårdnadshavares utbildningsbakgrund används av allt fler kommuner. Migrationsbakgrund används av 24 av 30 granskade kommuner. Migrationsbakgrund definieras i ökande utsträckning som elever födda utomlands. Definitionen av det tidigare ofta tillämpade begreppet utländsk härkomst innefattar vanligtvis att båda föräldrarna är födda utomlands. Faktorn utländsk härkomst anses dock av allt färre av de granskade kommunerna meningsfull att använda, eftersom elever födda i Sverige av föräldrar som är födda utomlands har i det närmaste samma betygsresultat som elever med föräldrar födda i Sverige om övriga påverkande faktorer är lika. Flertalet kommuner köper statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB) som på olika sätt används för att avgöra hur fördelningen av resurser ska se ut 9. Bland annat Uppsala kommun använder sig av statistik från SCB som visar på sambandet mellan elevers socioekonomiska bakgrund och sannolikheten att eleven inte uppnår målen i årskurs 9. Denna modell är vägledande för denna utredning och kommer belysas närmre i kommande text. En fördjupning av modellen återges i kommande kapitel, men dessförinnan ges en beskrivning av Järfällas nuvarande modell för socioekonomisk ersättning. 2.1. Järfällas nuvarande modell Modellen för socioekonomisk ersättning som är gällande i Järfälla kommun idag beslutades år 2013 10. Modellen bygger på samma kriterier och samma viktning för både förskola och grundskola. Kriterierna som valdes ut var föräldrarnas sammanvägda utbildningsbakgrund, viktning 70 procent, och barn födda utomlands av utländska föräldrar, viktning 30 procent. Underlag har levererats från SCB där statistik visat på antal barn och elever som uppfyller kriterierna per för- och grundskola. Utifrån detta har ersättningens storlek per verksamhet beräknats. Elever i förskoleklass ingår inte i underlaget för socioekonomisk tilldelning som den ser ut i dagsläget. Alla grundskolor får socioekonomisk ersättning, men de flesta viktas så att de får en relativt låg ersättning. Detta så att resurserna kan fördelas och styras dit de anses behövas mest. Skolornas viktning delas in i fyra nivåer enligt följande modell: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 4 500 kr per elev 7 300 kr per elev 12 500 kr per elev 22 000 kr per elev Den nuvarande nivågrupperingsmodellen i Järfälla utgör en form av progressiv omfördelning. Det betyder att om behovet för en skola har beräknats till exempelvis dubbelt mot snittet så får skolan mer än dubbelt så mycket i socioekonomisk ersättning. Tanken med progressiv omfördelning är att den så kallade skolnivåeffekten ska fångas in av modellen (se mer om progressivitet under rubriken Graden av omfördelning). Totalt sett är cirka 61 miljoner kronor budgeterade för socioekonomisk ersättning för grundskolan år 2016, vilket uppgår till 13 procent av den totala resurstilldelningen till grundskolan (tilläggsbelopp exkluderat). 9 Skolverket Rapport 374, Likvärdig utbildning i svensk skola? (2012) 10 Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag, Dnr Bun 2013/173
2016-01-29 7 (21) För förskolans del har en modell tagits fram som innehåller två nivåer: Nivå 1 Nivå 2 4 000 kr per barn 8 000 kr per barn De flesta förskolor får ingen socioekonomisk ersättning, utan i dagsläget är det endast de tio förskolor som anses ha störst behov som får ta del av ersättningen. Detta beror på att den totala potten, ur vilken den socioekonomiska ersättningen fördelas, är relativt liten. Istället för att ge alla enheter socioekonomisk ersättning, som i fallet för grundskolorna, ges ett mindre antal enheter ersättning vilket motverkar att ersättningen blir alltför utspädd. Totalt sett är cirka 4 miljoner kronor budgeterade för socioekonomisk ersättning till förskola år 2016. Detta motsvarar 1 procent av den totala resurstilldelningen till förskolan (tilläggsbelopp exkluderat). Barn i pedagogisk omsorg och barn och elever som går i verksamheter i annan kommun genererar en socioekonomisk ersättning efter genomsnittet. I nuvarande modell sker ingen uppföljning av hur den socioekonomiska ersättningen använts eller vilka effekter som kan ha uppnåtts. Detta är en stor svaghet med modellen.
2016-01-29 8 (21) 3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN RESURSFÖRDELNINGSMODELL 3.1. Träffsäker, objektiv och legitim I SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor så kan kommuner göra 11 fastslås att en modell för resursfördelning måste vara träffsäker, objektiv och legitim. Dessa tre krav hänger alla ihop vilket framgår av bilden nedan. Med träffsäkerhet avses att modellen så väl som möjligt ska återge skillnaden mellan elevgruppernas behov och förutsättningar, så att ersättningen blir effektivt fördelad. För att detta ska vara möjligt måste kommunen välja och vikta faktorerna så att de tillsammans utgör en träffsäker skattning av hur behoven ser ut på respektive för- och grundskola. Hur avancerad denna modell måste vara hänger ihop med segregationens typ och omfattning. I större kommuner är segregationen oftast större jämfört med i mindre kommuner. Objektivitetskravet betyder att fördelningen ska bygga på data som inte kräver några subjektiva bedömningar eller som skolorna kan påverka. Man kan ha olika åsikter om vilka faktorer som ska väljas ut och hur dessa ska viktas, men själva datan om elevernas bakgrund ska vara objektiv. Vidare anses det viktigt att för- och grundskolorna inte ska behöva anpassa sig för att få ta del av resurserna, det vill säga ersättningen ska inte vara villkorad till några specifika insatser. I och med detta skickas en signal om förtroende till skolorna. Motsatsen till detta vore att från centralt håll styra ersättningen till vissa specifika insatser. Detta kan dock leda till att det blir mindre pengar kvar till de insatser som en skolledare på lokal nivå bedömer vara mer effektiva. För att en resursfördelningsmodell ska uppfattas som legitim måste den vara väl underbyggd, begriplig och ha acceptans av berörda parter. Det ska vara möjligt att förstå varför en skola får viss tilldelning och en annan skola en annan tilldelning baserat på de behoven skolorna har. Det ska också vara möjligt att förstå varför fördelningen kan skifta från år till år. För att främja legitimiteten hos en modell är det enligt SKL därför viktigt att informera och förankra, så att acceptans och förståelse skapas. Enligt en studie 12 som Skolverket gjorde år 2009 spelar också tid en avgörande roll för hur legitim en resursfördelningsmodell uppfattas ju längre en modell har varit i bruk, desto högre förankring har den. Det hänger samman med att en anpassning sker till resultatet av modellens fördelning. 11 SKL, Socioekonomisk resursfördelning till skolor så kan kommuner göra (2014) 12 Skolverket Rapport 330, Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov? (2009)
2016-01-29 9 (21) Slutligen bör det också framhållas att en modell som uppfyller de tre diskuterade kraven kommer att främja en effektiv resursanvändning. En god träffsäkerhet gör att resurserna hamnar där de gör mest nytta. En objektiv fördelning ger skolledare möjlighet att använda resurserna där de ger störst verkan. En legitim resursfördelning gör att fokus och energi kan riktas på att använda resurserna som har blivit fördelade. 3.2. Resonerande eller statistisk modell I utarbetandet av en ny socioekonomisk resursfördelningsmodell i Järfälla måste medvetna val göras. Exempelvis måste det fattas beslut om vad det är som ska ligga till grund för modellens utformning. Som vägledning i frågan lyfter SKL i sin skrift fram två möjliga tillvägagångssätt en modell som bygger på resonemang kring erfarenheter och behov, samt en modell som bygger på statistiska samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och elevers betyg. I det förstnämnda alternativet, som bygger på resonemang, grundas valet av faktorer och viktning på erfarenheter och uppgifter som finns i en kommun. Utgångspunkten för de val som måste göras är den kunskap som finns om olika elevgruppers behov av stöd och stimulans. Ett sätt att hantera osäkerheten om viktningsgrad är att utgå från kostnaden som finns för att tillgodose olika gruppers behov. Efter att ha analyserat vilka behov som finns för olika grupper, kan detta sedan vara vägledande för hur viktningen ska utformas. Till skillnad från en modell som bygger på erfarenheter och resonemang kan en statistik analys utgöra grunden för resursfördelning. En sådan modell tar sin utgångspunkt i att de barn och elever som riskerar att inte nå godkända betyg är de elever som behöver mera stöd. Med hjälp av betygsresultat, förslagsvis slutbetygen i årskurs 9, kan en uträkning konstrueras för att få fram de socioekonomiska faktorerna som har betydelse för barnens och elevernas behov. Därefter omvandlas de beräknade riskerna till ett index. Indexvärdet kan sedan användas för att jämföra behoven mellan för- och grundskolorna. I ett sista steg fattas sedan beslut om resurserna ska fördelas proportionellt mot index eller om det ska ske progressivt, det vill säga en verksamhet kan få mer än vad beräkningen visar i syfte att kompensera för till exempel skolnivåeffekter och kamrateffekter. Efter att ha jämfört de båda alternativen har valet i denna utredning fallit på en statistisk modell och då närmre bestämt en regressionsanalys vilken kommer beskrivas ytterlige under kommande rubrik. Valet beror i stor utsträckning på att en statistisk modell bättre motsvarar kraven för träffsäkerhet, objektivitet och legitimitet. Även om en resonerande modell också kan användas för att möta kraven så torde en statistisk modell vara säkrare, då den grundar sig på objektiva samband snarare än subjektiva bedömningar av eventuella samband. Med hjälp av statistik kan också samband uppdagas som man tidigare av olika skäl kan ha förbisett alternativt misstolkat. En statistisk analys ger nämligen möjligheten att upptäcka korssamband som tidigare har varit svåra att finna. 3.3. Regressionsanalys Regressionsanalys är den generella metoden för att analysera samband mellan en beroende variabel och olika bakgrundsvariabler. En sådan analys ger underlag för att bedöma vilka variabler eller faktorer som är viktiga för att förklara den beroende
2016-01-29 10 (21) variabeln. Analysen ger även underlag för att bedöma hur betydelsefulla faktorerna är i sig och i förhållande till varandra. Regressionsanalysen som i det följande ska presenteras, är grundläggande för den modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla som denna utredning kommer presentera. Underlaget som regressionsanalysen grundar sig på, utgörs av ett register som innehåller cirka 513 000 elever som gått ut årskurs 9 under åren 2010-2014 i hela riket. Registret innehåller uppgifter om skola och examensår, två variabler som beskriver elevens resultat och ett antal variabler som beskriver den socioekonomiska bakgrunden. Det är uppgifter på individnivå som används för att beräkna en prognostiserad risk att eleverna inte når målen. Den förväntade risken är en skattning av risken att missa målen i årskurs nio oavsett vilken skolform eller årskurs barnet eller eleven i dagsläget går i. De variabler som beskriver elevens resultat i analysen är eleven uppnår inte behörighet till gymnasieskolan eleven uppnår inte godkänt betyg i minst två ämnen Om eleven uppfyller något av villkoren ovan så anses eleven inte ha klarat målen. Dessa variabler är valda för att de elever som inte uppnått behörighet eller godkänt betyg i minst två ämnen antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. Om en elev inte uppnår godkänt betyg i ett enstaka ämne - svenska, engelska och matematik undantaget anses detta inte nödvändigtvis betyda att det finns ett stort behov av stöd och stimulans. Som förklarande eller påverkande bakgrundsvariabler används: Kön Nyligen invandrad Högsta utbildning för vårdnadshavare Ekonomiskt bistånd Bor med en eller båda vårdnadshavarna Bakgrundsvariablerna beskriver egenskaper hos eleven och elevens hushåll. Detta är variabler som har visat sig betydelsefulla i tidigare statistiska analyser genomförda av SCB, varpå valet fallit på just dessa variabler. Alternativa variabler har med andra ord inte visat sig ha lika stark påverkan. Regressionsanalysen visar på samband mellan bakgrundsvariablerna och potentiell risk hos en elev att inte nå målen. Däremot förklarar inte statistiken orsakerna till sambanden. Att exempelvis en elev bor med en vårdnadshavare leder givetvis inte automatiskt till sämre resultat, men det är rimligt att anta att det finns ett indirekt samband. Ett sådant samband kan vara att andelen ekonomiskt utsatta är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar, vilket kan vara en försvårande omständighet. Slutsatsen är att även om direkta samband inte är synliga, visar regressionsanalysen att det finns indirekta samband som på ett rimligt vis kan förklara sambandet till måluppfyllelsen. Variablernas betydelse framgår av tabellen på följande sida där resultatet av regressionsanalysen presenteras.
2016-01-29 11 (21) Oddskvoterna pekar på hur starkt en variabel påverkar risken att inte nå målen. Oddskvoterna har räknats fram av SCB och beskriver sannolikheten att någonting ska inträffa, delat med sannolikheten att det inte ska inträffa. I detta fall motsvarar oddskvoten sannolikheten att inte klara målen delat med sannolikheten att klara målen. En oddskvot för till exempel könen på gruppnivå blir då kvoten mellan oddset för att inte klara målen för pojkar och oddset för att inte klara målen för flickor. En oddskvot större än 1 anger en förhöjd risk att inte klara målen. Gällande könen visas att pojkar har ett sämre utfall, en förhöjd risk att inte klara målen. Modellens träffsäkerhet uppges enligt SCB vara 74 procent. Tabell 1. Oddskvoter Variabler Kön Pojkar Flickor (referens) Invandring För 0-2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) Högsta utbildning för vårdnadshavarna Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) Ekonomiskt bistånd Någon av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd Ingen av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd (referens) Familj Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) Oddskvot 1,4 1 22,3 3,43 1 5,53 2,89 1 2,8 1 1,95 1 Den faktor som tydligt har starkast samband med elevens måluppfyllelse är huruvida en elev nyligen invandrat till Sverige. Om en elev kom till Sverige för mindre än två år sedan är oddskvoten 22,3. Detta betyder att sannolikheten att en sådan elev inte klarar målen är 22,3 gånger så stor i jämförelse med en elev med svensk bakgrund eller som har invandrat till Sverige för mer än sex år sedan. Det finns en klar förhöjd risk. Utbildningsnivå för vårdnadshavare påverkar också starkt och en tydlig förhöjd risk finns för de elever med föräldrar med endast förgymnasial utbildning. Notera att denna variabel påverkar risken att inte nå målen mer, än om en elev har invandrat till Sverige för 3-6 år sedan. Likaså ekonomiskt bistånd inom familjen, huruvida en elev bor med båda vårdnadshavarna samt kön påverkar risken att inte nå målen.
2016-01-29 12 (21) 3.3.1. Tillämpning för att skatta variationen av behov i Järfälla Regressionsanalysen har tillämpats på barn och elever som går i för- och grundskolan i Järfälla. Utifrån oddskvoterna och uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden på individnivå, skattas antal och andel barn och elever som inte förväntas nå målen i respektive verksamhet. De skattade uppgifterna beräknas sedan om till ett index för samtliga för- och grundskolor i Järfälla kommun. Genom att dividera respektive för- och grundskolas värde med värdet för kommunen som helhet skapas indexvärdet, så som visas i tabellen nedan. Tabell 2. Beräkning av index Prognostiserad risk att inte nå målen, % Beräkning av index Indexberäkning Skola A 20 20/12 1,67 167 Skola B 6 6/12 0,50 50 Kommunen 12 12/12 1,00 100 Indexvärde Kommunens genomsnittindex ligger på 100. En skola med lägre andel elever som riskerar att inte nå målen än genomsnittet, får ett index lägre än 100. Detta är fallet för Skola B som får 50 i indexvärde. En verksamhet med en högre andel elever som riskerar att inte nå målen får ett index som är högre än 100, vilket är fallet för Skola A som får 167 i indexvärde. På så sätt kan indexvärdena användas till att få fram hur behovet av stöd och stimulans varierar mellan för- och grundskolorna i kommunen. När man använder indexet bör man beakta att de är modellskattningar och att individer och verksamheter i själva verkat kan prestera annorlunda än vad modellen anger. Modellen anger hur en individ borde prestera utifrån statistiken. Indexet bör därmed ses som en vägledning om hur det kommer gå för barnen eller eleverna i en viss föreller grundskola. Särskild försiktighet bör iakttas om det handlar om små verksamheter, då små variationer i statistiken kan få stora utslag. 3.4. Graden av omfördelning För att kunna avgöra hur mycket som ska omfördelas utifrån indexet måste en beräkningsformel tas fram. Hur stor omfördelningen blir, begränsas givetvis av hur mycket pengar som avsätts för socioekonomisk fördelning totalt sett och hur resurserna riktas. Men omfördelningen beror inte enbart på hur många kronor per barn/elev som avsätts. Omfördelningen kan även göras större eller mindre beroende på hur uträkningen konstrueras. Man kan exempelvis välja att fördela pengar proportionerligt efter index eller progressivt, det vill säga att om behovet för en skola har beräknats till dubbelt mot snittet så får skolan mer än dubbelt så mycket i socioekonomisk ersättning. Det kan vara ett sätt att fånga in effekten på skolnivå, även om behoven enbart har beräknats på individnivå. Man kan också göra en variant där ett antal för- eller grundskolor inte får någon socioekonomisk ersättning alls och de som får, får desto mer. Storleken på grundpengen bör i detta fall vara vägledande. En utgångspunkt kan vara att bedöma hur mycket pengar som krävs i grundersättning, det vill säga hur mycket pengar behöver
2016-01-29 13 (21) exempelvis den eller de skolor som har gynnsammast elevsammansättning. Om grundersättningen ger goda förutsättningar för en kvalitativ verksamhet, bör inte socioekonomisk ersättning behövas för de verksamheter som har ett lågt index. Någon aktuell utredning om hur Järfälla kommuns grundpeng och övrig resurstilldelning står sig i förhållande till andra kommuner finns i dagsläget inte att tillgå. Däremot finns indikatorer som pekar på att Järfällas grundpeng är låg, liksom budgeten för socioekonomisk ersättning. Detta visar på ett behov av att undersöka detta för att få en bild av vilka förutsättningar för- och grundskolor ges i Järfälla. Utgångspunkten kan även vara den omvända: Hur mycket mer resurser behöver de verksamheter som har en socioekonomiskt utmanande situation för att det ska bli likvärdigt mellan för- och grundskolor i kommunen? Det betyder inte att barn- och ungdomsförvaltningen bestämmer hur den socioekonomiska ersättningen ska användas av för- och grundskolorna, utan handlar snarare om att bedöma skillnaderna i verksamheternas behov av resurser. Detta skulle kunna indikera om det exempelvis finns skäl att omfördela resurser mellan verksamhetsformerna förskola och grundskola. I dagsläget är 60 miljoner kronor budgeterat för socioekonomisk ersättning inom grundskolan och 4 miljoner kronor inom förskolan i Järfälla. Det är också tänkvärt att styra resurser mot förskolan och grundskolans tidigare år för att säkerställa fullgoda färdigheter i till exempel läsning för att så tidigt som möjligt upptäcka behov av särskilt stöd. Detta ligger i linje med barn- och ungdomsförvaltningens riktlinje om att tidiga insatser mot elever genererar en mer framgångsrik skolgång på sikt. 3.5. Uppföljning För att säkerställa att resurser utnyttjas effektivt och för att skapa en så stor träffsäkerhet som möjligt, måste en modell för resursfördelning innehålla uppföljningskrav. Resurstillskott kan i många fall betraktas som ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för resultatförbättring. Graden av omfördelning utifrån socioekonomiska aspekter kan ha avgörande betydelse för verksamheternas möjligheter att minska skillnaderna och förbättra resultaten. Men det är ändå hur resurserna används som avgör effekten. Därför är det viktigt att fråga sig om resurserna används ändamålsenligt? Blir elevernas resultat bättre? Har den socioekonomiska ersättningen effekt? I SKL:s skrift Socioekonomisk fördelning till skolor lyfts olika metoder för en kommun att skapa sig en bild av vilken effekt en socioekonomisk resursfördelning haft. Dels kan man följa upp för- och grundskolornas resultat och dels kan man följa upp hur verksamheterna använder resurserna, eller både och. Det allra bästa är om man kan utvärdera effekterna av de insatser som den socioekonomiska ersättningen gjort möjlig. Genom att undersöka i vilken mån en skola uppnår ett resultat över eller under förväntat resultat med hjälp av SALSA 13, kan en fingervisning ges om skolans prestation. Skolans avvikelse från förväntat resultat kan antingen peka på skolans förmåga att nå målen eller på brister i beräkningen av förväntat resultat. SALSA-värden ges endast till skolor med årskurs 9 och är därför inte tillämpligt med skolor som endast omfattar lägre årskurser eller förskolor. För de skolor som saknar årskurs 9 är det istället möjligt att utgå från betygen i årskurs 6 samt nationella prov i årskurs 3 och 6. 13 SALSA syftar till att visa skolresultat efter att hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer.
2016-01-29 14 (21) För förskolans del kan resultatet av genomförda screeningar användas. Screeningarna som genomförs i förskoleklass kan ge en fingervisning om vilka förskolor som har ett mer framgångsrikt sätt att lägga grunden för den fortsatta skolgången och vilka förskolor som kan behöva mer stöd. Genom att screeningarna upprepas årligen kan en potentiell kvalitetsutveckling följas. Resultaten påverkas givetvis av hur den mottagande skolan fungerar och hur den socioekonomiska bakgrunden ter sig, vilket understryker att man ska relatera resultaten till verksamheternas prestation med en viss försiktighet. För att uppföljningen inte enbart ska utgå från resultat och därmed riskeras att bli snedvriden, bör även verksamheterna skriftligen eller muntligen redogöra för förvaltningen hur den socioekonomiska ersättningen används. I synnerhet de för- och grundskolor som tilldelas en hög socioekonomisk ersättning bör göra sådana redovisningar. För- och grundskolorna i Järfälla genomför årligen en kvalitetsredovisning vilken lämnas till barn- och ungdomsförvaltningen. Kvalitetsredovisningen kan vara en lämplig kanal för en skriftlig redovisning av hur resurserna används. Dessutom genomförs muntliga kvalitetsuppföljningar på samtliga grundskolor och de kommunala förskolorna (fristående förskolor omfattas istället av tillsyn), vilket kan vara en kanal för muntliga redogörelser. Utifrån en skolledares perspektiv är inte den socioekonomiska ersättningen skild från övrig ersättning när budgeten för verksamheten läggs. Därför kan det av skolledare uppfattas som svårt att redogöra för hur just den socioekonomiska ersättningen använts. Det kan dock underlätta genom att fråga vad verksamheten genomfört tack vare den socioekonomiska ersättningen alternativt fråga om vad som inte skulle ha genomförts om verksamheten inte tilldelats ersättningen. Samtidigt kan frågeställningarna medvetandegöra om behovet av analys vad gäller ersättningen kopplat till effekter. En optimal uppföljningsmetod är att utvärdera effekten av de insatser som gjorts till följd av den socioekonomiska ersättningen. Effektstudier är överlag svåra att genomföra, i synnerhet vad gäller utbildning där effektkedjan många gånga är komplex. Det är svårt att avgöra vad som orsakar en ökad måluppfyllselse då det kan finnas en mängd bakomliggande faktorer som påverkar. Det är dock möjligt att hålla det som sannolikt att de förbättrade resultat som identifierats är en effekt av de insatser som gjorts. Sannolikheten kan även styrkas genom att beakta vilket stöd det finns för insatserna i forskning. Utvärdering av effekten av olika insatser görs bäst över tid så att jämförelser blir möjligt eller genom jämförelser mellan skolor. Även uppföljning av själva modellen för socioekonomisk ersättning bör ske, menar SKL i sin skrift. Fördelas resurserna utifrån hur behoven ser ut på skolorna? Är differentieringen och omfördelningen rimlig? Har modellen fortfarande legitimitet? Genom att använda sig av uppföljningen av hur ersättningen har använts och vilka effekter som anses ha genererats på skolnivå, kan en indikation ges på hur modellen för resursfördelningssystemet i sin helhet förhåller sig. I detta arbete blir det viktigt att föra en dialog med skolledare om deras uppfattningar innan slutsatser dras.
2016-01-29 15 (21) 4. DISKUSSION För att finna systematiska skillnader mellan verksamheters och barn- och elevgruppers behov är socioekonomisk statistik användbart. Men, det gäller att skilja på strukturella förutsättningar och att varje individ är unik. Det är känt att lärares, föräldrars och elevens egna förvätningar på sin förmåga starkt påverkar elevens framgång i skolan. Detta belyser vikten av att varje barn och elev ska mötas av höga förväntningar utan anknytning till individens sociala bakgrund. Det finns givetvis ingen tvingande nödvändighet i relationen mellan någon av variablerna som lyfts fram i modellen och om eleverna faktiskt uppnår målen. Med detta menas att exempelvis en elev med föräldrar med kort utbildning inte per automatik uppnår sämre skolresultat. Statistiken påvisar samband på gruppnivå. I gruppen elever vars föräldrar har kort utbildning är det fler som inte når målen, än i gruppen vars föräldrar har längre utbildning. Därför är det viktigt att betona att en resursfördelningsmodell som bygger på prognostiserad risk att eleverna inte når målen, används som ett mått på elevernas förutsättningar att nå målen. För likvärdighetens skull är det viktigt att uppmärksamma att fler elever i vissa grupper har större utmaningar för att klara målen, vilket bör beaktas vid resursfördelning. Att statistiskt prognostisera risken för en elev att inte nå målen i årskurs 9 ses därför som ett rationellt sätt att skatta systematiska skillnader i för- och grundskolornas förutsättningar och behov. 4.1. Ny modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla Denna utredning har beskrivit hur en ny modell för socioekonomisk ersättning kan se ut i Järfälla. Det som presenteras är en statistisk metod som grundar sig på regressionsanalys genomförd av SCB. Variablerna kön, nyligen invandrad, högsta utbildning för vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd inom familjen och om en elev bor med en eller båda vårdnadshavarna är utvalda, eftersom de visat sig påverka måluppfyllelsen mest i tidigare statistiska studier. Utifrån regressionsanalysen beräknar SCB så kallade oddskvoter vilka pekar på hur starkt sambandet är mellan respektive variabel och risken för en elev att inte nå målen i årskurs 9. Regressionsanalysen tillämpas på barn och elever som går i för- och grundskolan i Järfälla. Utifrån oddskvoterna per variabel samt uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden för barnen och eleverna i Järfälla, erhålls en skattad sannolikhet för att de inte ska uppnå målen i årskurs 9. Ett index räknas sedan ut för att kunna jämföra behoven mellan för- och grundskolorna, vilket ligger till grund för fördelningen av socioekonomisk ersättning. Fördelningen sker progressivt i syfte att styra mer resurser till de för- och grundskolor som har störst behov. Beräkningsformeln för att möjliggöra detta visas på följande sida. Exemplet avser grundskolan, men logiken är överförbar på förskolan.
2016-01-29 16 (21) Total summa att fördela är cirka 61 miljoner kronor. Kommunens genomsnittselev tilldelas 6805 kronor i socioekonomisk ersättning. För att göra fördelningen progressiv, multipliceras varje skolas indexvärde upphöjt till två mot pengen för genomsnittseleven. För att få budget att gå ihop multipliceras sedan värdet med 0,88. Den sistnämnda siffra kan justeras beroende på vilket budgetutrymme som finns. Exempel: Skola 1 = index 60 indexberäkning = 0,60 6805 kr = kommunens genomsnittselev Formel: 6805 * 0,6 * 0,6 = 2450 * 0,88 = 2156 Beräkningen visar att skola 1 tilldelas 2156 kronor per elev på skolan. Beloppet multipliceras sedan med antal elever på skolan. 4.2. Träffsäkerhet, objektivitet och legitimitet SKL betonar att en modell ska uppfylla kraven på träffsäkerhet, objektivitet och legitimitet. För att skapa god träffsäkerhet i Järfällas framtida resursfördelningsmodell avses modellen grunda sig på regressionsanalys. Syftet med regressionsanalysen är att skapa en klar bild över de socioekonomiska beting som karaktäriserar barn- och elevsammansättningen. Även om det går att resonera sig fram till var de största behoven föreligger, och därmed skapa en viss träffsäkerhet, skapar en statistisk framtagen modell en större träffsäkerhet. En modell av nämnt slag har även fördelen att den kan skatta korssamband, det vill säga göra prognoser för hur stor risken är att elever inte ska uppnå kunskapsmål beroende på kombinationen av värden för exempelvis föräldrars utbildning och kön. I tidigare modell för socioekonomisk ersättning i Järfälla, ingick inte elever i förskoleklass i underlaget. I modellen som föreslås i denna utredning, finns dessa elever med i urvalet. Konsekvensen blir en förskjutning av medel mot de lägre åldrarna. Grundskolor som har förskoleklass ges en större tyngd i underlaget vilket ger utslag i fördelningen av resurser. Detta ligger i linje med barn- och ungdomsförvaltningens resonemang om att tidiga insatser har effekt senare under skolgången. På så vis kan modellen bidra till en träffsäkerhet vad gäller föredelningen av resurser mellan åldrarna. För att stärka objektiviten i Järfällas framtida modell hänvisas det återigen till genomförd regressionsanalys. Den erbjuder möjligheten att ta fram data som är objektiv och som för- och grundskolorna inte kan påverka. Vidare bör Järfällas modell inte innefatta villkorade principer för vad pengarna ska användas till. Skolledare som befinner sig närmast verksamheten avgör var och hur resurserna ska användas. I framtagandet av Järfällas nya resursfördelningsmodell har kommunikation med rektorerna och förskolecheferna varit ett nyckelord. I fokusgrupper med rektorerna har den gamla modellens förtjänster och tillkortakommanden diskuterats och analy-
2016-01-29 17 (21) serats. Förhoppningen är att kommunikationen har bidragit till att skapa förståelse för hur resursfördelning uppfattas av berörda parter. Det har inte bara handlat om att diskutera den absoluta nyttan av resurser, utan också om den relativa nyttan resurser anses göra på olika skolor. Slutligen har också mötena med rektorerna varit ett tillfälle att introducera den nya modellen för resursfördelning. I enlighet med legitimitetskravet finns en förhoppning om att detta har bidragit till att göra modellen begriplig och sprida dess acceptans. 4.3. Uppföljning Det skulle kunna hävdas att det vore mer fördelaktigt att se till verksamheternas faktiska resultat, snarare är socioekonomiska faktorer, för att avgöra var behoven av resurser är störst. En skola som gör ett bra arbete och når höga resultat ska dock inte straffas för sin prestation, vilket skulle vara fallet om resursfördelningen styrdes enbart efter resultat. Det kan dessutom vara resursförstärkningen genom socioekonomisk ersättning som lagt grunden till det goda resultatet. Samtidigt måste skolor med sämre resultat stödjas så att en likvärdig skola möjliggörs. Den socioekonomiska ersättningen kan ses som en del i detta, men det bör även finnas andra insatser i det systematiska kvalitetsarbetet som vidtas för att komma till rätta med kvalitetsskillnader mellan för- och grundskolor. Dessa typer av insatser kan riktas till verksamheter där ett behov av stöd finns vilket kan styrkas av betygsresultat, resultat från nationella prov eller screeningar av olika slag. Genom kompletterande insatser, det vill säga socioekonomisk ersättning kombinerat med ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete, ökar sannolikheten för att för- och grundskolor får adekvat stöd som på sikt kan leda till ökad måluppfyllelse. Med andra ord ökar träffsäkerheten. Detta sätter fokus på nödvändigheten av ett bra systematiskt kvalitetsarbete och ett bra system för uppföljning av hur den socioekonomiska ersättningen används. Denna uppföljning bör införlivas i barn- och ungdomsförvaltningens övergripande systematiska kvalitetsarbete 14. Verktyg som redan finns är kvalitetsredovisningen, kvalitetsuppföljningarna och tillsynen för de fristående förskolorna. Större fokus kan ligga på frågeställningar relaterade till den socioekonomiska ersättningen om hur dessa resurser används och vilka resultat man hoppas kunna se över tid. Genom uppföljningen kan även själva modellen för socioekonomisk ersättning utvärderas. För att kunna fånga helheten har utredningen visat på ett behov av att undersöka det totala resurstilldelningssystemet, det vill säga hur grundpengen och den socioekonomiska ersättningen förhåller sig till andra kommuners resurstilldelning. En djupare kunskap om detta behövs för att bättre kunna följa upp modellen för den socioekonomiska resursfördelningen. 4.4. Förändringar i barn- eller elevsammansättningen En frågeställning som nämndes inledningsvis i utredningen handlade om hur en modell kan möjliggöra att för- och grundskolor långsiktigt kan planera verksamheten, trots att ersättningen kan förändras från år till år till följd av förändringar i barn- och elevsammansättningen?. Den modell som nu föreslås baseras helt på regressions- 14 Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs i sin helhet i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete inom barn- och ungdomsförvaltningen, Dnr Bun 2016/54
2016-01-29 18 (21) analys som i sin tur baserar sig på statistik om barn- och elevunderlaget. Om en regressionsanalys tas fram årligen för att beräkna socioekonomisk ersättning, kommer förändringar i elevsammansättningen ge utslag i tilldelningen av ersättning. Det kan utifrån detta vara lämpligt att överväga om det ska finnas en begräsning i hur mycket ersättningen får minska från ett år till ett annat. Man kan även lägga in ett tak i omfördelningen om utfallet anses ge orimligt hög tilldelning till de skolor som får mest. Till skillnad från tidigare modell finns inga nivåer i den nya modellen, vilket gör att stora förändringar i ersättningen endast blir möjligt till följd av drastiska förändringar i elevsammansättningen. Frågan blir då hur sannolikt det ter sig att stora fluktuationer i en för- eller grundskolas barn- respektive elevsammansättning sker. För förskolans del anses barnsammansättningen i högre grad än för grundskolans del, följa den socioekonomiska sammansättningen i närområdet. Föräldrar tenderar nämligen att välja en förskola i sitt närområde. Drastiska förändringar i elevsammansättningen på en grundskola kan ske exempelvis genom tillsättande av förberedelseklasser på en skola. Eftersom regressionsanalysen görs cirka ett år innan själva ersättningen betalas ut, kan det innebära att en skola inte får socioekonomisk ersättning för dessa elever det första året. Just för elever i förberedelseklasser ges dock annan ersättning till skolorna. Att modellen innefattar en eftersläpning är en svaghet som är svår att komma runt. Anledningen till att den släpar är att ärendet för tilldelning av socioekonomisk ersättning för kommande år behandlas i barn- och ungdomsnämnden under april månad. För att bereda ärendet beställs regressionsanalysen från SCB runt årsskiftet baserat på höstterminens uppgifter om barn- och elevsammansättningen. Ärendet går upp i april av den orsaken att verksamheterna ska ges god framförhållning om hur deras ekonomi kommer att se ut kommande år, så att de kan börja planera efter detta.
2016-01-29 19 (21) 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att Järfällas modell för socioekonomisk ersättning fortsättningsvis baseras på regressionsanalys och att fördelningen mellan för- och grundskolor sker progressivt. Barn i pedagogisk omsorg och barn och elever som går i skolor utanför kommunen, föreslås generera en socioekonomisk ersättning efter snittet i Järfälla. Den nya modellen för socioekonomisk ersättning föreslås för förskolans del implementeras under två år. Det första året, det vill säga 2017, föreslås budgeterade 4 miljoner kronor fördelas mellan de tio förskolor som enligt regressionsanalysen har högst index. Alltså de förskolor som har störst behov av förstärkande resurser. I detta avseende sker under första året ingen förändring mot den nuvarande modellen vad gäller antal förskolor som tilldelas socioekonomisk ersättning. Till år 2018 föreslås budgeten för socioekonomisk ersättning att höjas så att fördelningen kan ske mellan samtliga förskolor som ligger över det genomsnittliga indexet för kommunen. En större tilldelning behövs för att den socioekonomiska ersättningen inte blir alltför utspädd och att resurserna faktiskt kan bidra till ökad kvalitet. Att fördela medel progressivt mellan de förskolor som ligger ovanför det genomsnittliga indexet är att föredra gentemot den tidigare modellen, där de tio förskolor med störst behov enligt index tilldelas socioekonomisk ersättning. Varför gränsen dras just vid tio är godtyckligt. Att brytpunkten för tilldelning istället sker efter det genomsnittliga indexet för kommunen anses vara mer rimligt och mindre godtyckligt. För grundskolans del föreslås den nya modellen implementeras i sin helhet 2017. I dagsläget föreslås ingen budgethöjning för socioekonomisk ersättning. Däremot föreslås att en utredning initieras om hur Järfälla kommuns grundpeng och övrig resurstilldelning står sig i förhållande till andra kommuner. Utredningen ska syfta till att undersöka om det finns skäl att höja grundpengen och eventuellt budgeten för socioekonomisk ersättning inför budget 2018-19. För att möjliggöra en bra uppföljning av hur den socioekonomiska ersättningen har använts och vilka resultat som kan påvisas, ska frågeställningar kring detta behandlas under kvalitetsuppföljningarna, i synnerhet med verksamheter som tilldelas hög socioekonomisk ersättning. Dessutom ska kvalitetsredovisningsmallen innehålla en fråga där för- och grundskolor ska redogöra för hur de har använt den socioekonomiska ersättningen och beskriva det bakomliggande syftet med valda insatser.