KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-12-08 Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Pelarsalen, Sociala omsorgsförvaltningen, Kvarngatan 4, plan 5 B, måndagen den 8 december, kl. 18.00 Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 ca 18.05. Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 18.35. Sammanträdet kommer att ajourneras i halvtid då nämnden avtackas med smörgåstårta och julfika. YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten i smtr rum Björken (plan 5 A), kl. 16.30 Oppositionen i smtr rum Linden (plan 5 A), kl. 17.00 Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller via e-post: petra.gronhaug@boras.se
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-12-08 FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2014-12-08 1. Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Eva Axell med Gun-Britt Johansson som ersättare, Justeringsdatum: onsdagen den 10 december 2014) 2. Sekretessärenden 2.1 Yttrande till förvaltningsrätten (Utdelas på bordet) 2014/SON0137 2.2 Yttrande till förvaltningsrätten (Utdelas på bordet) 2014/SON0119 3. Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Budgetuppföljning och prognos tom (Bil) 2014/SON 0048 3.3 Remiss riktlinjer för anhörigstöd (Bil) 2014/SON 0134 3.4 Remiss: Gör mer för de som tigger (Bil) 2014/SON0148 3.5 Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser (Bil) 2014/SON0162 3.6 Fastställa ersättningsnivåer för utförande av LOV daglig verksamhet (Bil) 2014/SON0171 3.7 Teknikgatan ändrar målgrupp från komplex socialpsykiatri till LSS målgrupp 2014/SON 0169 (Bil) 3.8 Vårt förhållningssätt (Bil) 2014/SON0172 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bil) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bil) 5. Övrigt
BESLUT Datum 2015-12-08 Diarienummer 2014/SON 0048 Sida 1(1) Handläggare Jonas Ringström Mottagare Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Nämnduppföljning tom oktober Sociala omsorgsnämnden har en budget på 652 624 tkr för år 2014. Prognosen som är framtagen efter oktober månad visar på en nettokostnad på 651 624 tkr. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat överskott på 1 000 tkr för år 2014. Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Månadsuppföljning oktober Sociala omsorgsnämnden
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nämndens verksamhet 1... 3 2.1 Resultat... 3 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 4 3 Verksamhetsmått... 9 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna... 9 3.2 Socialpsykiatri... 10 3.3 Funktionshinderverksamhet... 10 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 2(11)
1 Inledning Avvikelse en mot budget är efter oktober månad 16 951 tkr motsvarande siffra efter oktober månad 2013 var 2 704 tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Inom myndighetssidan finns kostnader som inte är betalda med som hör till perioden på ca 12 000 tkr. Exempel är kostnader för boenden på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av Stadsdelarna. Under 2013 fanns det några engångskostnader som inte återkommer under 2014 eller är något lägre, som ex kan nämnas kostnader för validering, lägre kostnad för projekt Enkelt (införandet av ett nytt verksamhetssystem inom vård o omsorg). Den av nämnden antagna handlingsplanen genomförs i de allra flesta delar, vid några enstaka delar får vi en fördröjning. Detta innebär att det i nuläget prognostiseras ett positivt resultat på 1 000 tkr för 2014. I prognosen tas hänsyn till det utökade kommunbidraget som fullmäktige beslutat om. Prognosen inkluderar också de kostnader som viten för ej verkställda beslut beräknas till. 2 Nämndens verksamhet 1 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2013-10 Utfall 2014-10 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Statsbidrag 1 863 1 374 3 110 3 110 0 Avgifter och övriga intäkter 285 532 287 399 355 757 355 757 0 Summa intäkter 287 395 288 773 358 867 358 867 0 Personal -341 042-344 426-449 095-448 095 1 000 Lokaler -22 036-25 476-27 895-27 895 0 Övrigt -442 275-447 978-527 950-534 247-6 297 Kapitalkostnader -282-245 -67-254 -187 Summa kostnader -805 635-818 125-1 005 007-1 010 491-5 484 Buffert (endast i budget) -6 484 6 484 Nettokostnad -518 240-529 352-652 624-651 624 1 000 Kommunbidrag 520 944 546 302 652 624 652 624 0 Resultat efter kommunbidrag 2 704 16 950 0 1 000 1 000 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat 2 704 16 950 0 1 000 1 000 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 3(11)
Resultatanalys Prognosen visar ett positivt resultat på 1000 tkr för 2014. Prognosen tar hänsyn till de kostnader för viten som uppstår under året. I resultatet efter oktober finns kostnader inom Myndighetssidan som inte är betalda men som hör till perioden på ca 12 000 tkr. Exempel på dessa kostnader är boenden som drivs på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV och köpta tjänster av Stadsdelarna. Det finns en volymökning inom personlig assistans LSS där antalet personer är konstant men antal timmar ökade under 2013 med 1000 tim per månad. Inom IFO Vuxen ligger vi på ungefär samma nivå som motsvarande tid förra året. I dagsläget har vi låga kostnader för LVM. Avvikelse en mot budget är efter oktober månad 16 951 tkr motsvarade siffra efter oktober månad 2013 var 2 704 tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Det finns vissa kostnader som nämnden hade under 2013 och som nämnden inte har 2014. Exempel på detta är kostnader för validering och lägre kostnader för projekt Enkelt. Nettokostnadsökning i jämförelse med motsvarande period 2013 är 2,1 % och budgetramen har ökat med 4,9 %. Underskott inom verkställigheten Funktionshinder beror till största delen på att intäkter saknas från myndighetsutövningen och till viss del från Försäkringskassan. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall 2013-10 Utfall 2014-10 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Gemensam administration Intäkt 3 271 3 389 2 953 2 953 0 Kostnad -18 150-17 847-22 769-22 053 716 Nettokostnad -14 879-14 458-19 816-19 100 716 IFO Vuxen Intäkt 13 736 15 129 14 039 14 039 0 Kostnad -67 951-67 701-79 548-81 548-2 000 Nettokostnad -54 215-52 572-65 509-67 509-2 000 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 10 921 11 342 16 355 16 355 0 Kostnad -50 782-56 313-68 206-73 406-5 200 Nettokostnad -39 861-44 971-51 851-57 051-5 200 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 5 476 8 753 3 690 3 690 0 Kostnad -61 171-65 338-78 735-75 235 3 500 Nettokostnad -55 695-56 585-75 045-71 545 3 500 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 4(11)
Tkr Insatser enl LSS och LASS Utfall 2013-10 Utfall 2014-10 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Intäkt 253 991 250 163 321 829 321 829 0 Kostnad -600 765-604 671-748 807-751 307-2 500 Nettokostnad -346 774-354 508-426 978-429 478-2 500 Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad -6 818-6 254-6 941-6 941 0 Nettokostnad -6 818-6 254-6 941-6 941 0 Buffert Intäkt Kostnad -6 484 6 484 Nettokostnad -6 484 6 484 Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 287 395 288 776 358 866 358 866 0 Kostnad -805 637-818 124-1 011 490-1 010 490 1 000 Nettokostnad -518 242-529 348-652 624-651 624 1 000 2.2.1 Gemensam administration De åtgärder i handlingsplanen som berör gemensam administration har genomförts och det innebär att kostnaderna kommer att hållas inom fastställd budget. 2.2.2 IFO Vuxen Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Efter oktober månad finns ett fortsatt underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården. Antalet externa placeringar och vårddygn har ökat något i jämförelse med årets första månader. Antalet vårddygn enligt LVM är fortsatt låg, under andra halvåret har inga nya placeringar gjorts vilket innebär låga kostnader för LVM jämfört med motsvarande period 2013. Den totala kostnaden för institutionsvården har minskat med ca 3,8 mnkr jämfört med samma period 2013 trotts att det är fler Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 5(11)
personer som behöver denna insats i dagsläget. Inom ramen för dessa placeringar ligger även tvång i öppenvård som tidigare har justerats i budget av KS. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Även användning av familjehem prövas i högre grad framför Institutionsvård, framförallt i svåra ärendena där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. Nämnden anlitar i ökad utsträckning extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, och de har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Inom den gemensamma myndighetutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens långsiktiga mål är att minska antalet personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt inom kommunen samt externt i regionen behöver också utvecklas ytterligare för att det ska få effekter över tid. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära att personen behöver återremitteras. Ett återkommande problem är bristen på bostäder/sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på HVB hem istället. Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Verksamheterna följer budgetprognosen och ger ett överskott totalt. Det är personalkostnader som har varit lägre än budget på grund av vakanser som inte varit tillsatta och partiella ledigheter. De flesta tjänsterna har nu tillsatts. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Detta arbete är en framgångsfaktor men behöver volymökning av verksamheten för att kunna fullföljas. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och ska utvärderas våren 2015 Natthärbärget Kastanjen har enligt planen öppnat igen 2014 10 01 och i samband med det reviderades en del rutiner med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare möjlighet att nyttja boendet. Arbetet med att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer kommer att göras centralt i staden och vi fortsätter vår samverkan med organisationerna enligt "Program mot hemlöshet". Den Boendesociala enheten har fr.o.m. 2015 ett uppdrag att samordna fler sociala boendeformer och, tillskapa insatser för våldsutsatta, vilket kräver samfinansiering med de berörda förvaltningarna. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 6(11)
IIFO/Insats Vuxna deltar i arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar tillsammans med IFO/Vuxen Myndighet, 2.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna, korttidsboende både internt och externt samt ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en ökning på antalet timmar den senaste perioden, ökningen har dock stabiliserats något de senaste månaderna. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har ökat de senaste månaderna och debiteringar från stadsdelarna ligger efter, här finns en stor diskrepans mellan beviljade och utförda timmar. Efter sommaren ser vi även en ökning av antal personer och dygn inom korttidsvård, orsaker bör analyseras närmare. Analys av verksamheten Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen detta för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. I samband med byte av verksamhetssystem kan en viss felmarginal finnas då insatser registrerats olika. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Insatser Boendestöd dras med för stora kostnader jämfört med budget. Underskottet prognostiseras till ca 3700 tkr. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Under hösten har de två olika boendestödsgrupperna slagits ihop till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som gör det svårt att uppnå en brukartid på 73 % då. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) för att få bättre koll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, få koll på brukar/kringtid kommer skapa bättre förutsättningar att effektivisera verksamheten. Det är inte realistiskt att detta verksamhetsstöd hinner införas under året utan först i början av 2015, vilket gör att det är svårt att markant förbättra effektiviteten under innevarande år. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till 4 platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året, i dagsläget kan vi verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet i ett av våra särskilda boenden, vi köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet. 2.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende har hållit sig på en konstant nivå under de senaste åren. I dagsläget finns dock personer med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats. Verksamheten eftersträvar annars att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Det finns några externa placeringar sen lång tid tillbaka, för några av Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 7(11)
dessa finns möjlighet att erbjuda boende på nya Teknikgatan som i nuläget planeras starta under 2015. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende. Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i ledningsgruppen för verksamhetsområdet. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden socialpsykiatri har genomförts. Under våren planerades nattbemanningen att förändras på flera enheter, vilket skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen har dock förskjutits bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter, förändringen planeras genomföras fr.o.m. januari 2015. Detta medför kostnader för larm och att effekten av åtgärden förskjuts till 2015, det innebär ett underskott i budget på dessa enheter. Under hösten har det också varit flera situationer med våld och hot på dessa enheter, vilket måste vägas in vid ovan förändring. En enhetschefstjänst är inte tillsatt i avvaktan på beslut om Teknikgatan. Analys av verksamheten Under hösten 2014 skulle det nya boendet på Teknikgatan öppna men flyttas nu fram till 2015 med anledning av nämndens anpassningsplan för 2014. Boendet är för personer med komplexa behov och kommer att kräva en hög personalbemanning. I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka effekter det får är i dagsläget oklart. Det planerade boendet på Solosången, som ersätter nuvarande Badhusgatan har blivit framflyttat till att stå klart under våren 2015. 2.2.5 Insatser enligt LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en tid varit relativt konstant, det som ökat är antalet beviljade timmar/person, totalt har den genomsnittliga nivån per månad ökat med ca 1 500 timmar. Kostnader för personlig assistans enligt SFB (Socialförsäkrings balken) har de sex första månaderna ökat med ca 1 000 tkr jämfört med motsvarande period 2013. Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Alla handläggartjänster är tillsatta och en tjänst som metodutvecklare är inrättad. Detta för att möjliggöra bra förutsättningar för det fortsatta arbetet. Inom den gemensamma myndighetutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 8(11)
utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan, målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög. Insatser Personlig assistans förväntas backa ca 1500 tkr. Utmaningar framöver är att förbättra personalplaneringen så att organisationen blir ännu effektivare. Vidare arbetas det med att undersöka möjligheterna att införa ett säkrare personalrapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan för utförda assistanstimmar. Det pågår analys och framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärende kostar. De nyckeltal som är prioriterade i dagsläget är vilket positivt resultat ett dagassistansärende förväntas ge och vilket negativt resultat ett nattjoursärende förväntas ge. 2.2.6 Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Dessutom ingår här driftskostnader för delar av Spinnaren som används av föreningar och där det även finns samlingssalar. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 3.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal placerade personer med heldygnsvård 31 90 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 9(11)
3.2 Socialpsykiatri 3.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 250 239 237 3.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 125 120 115 3.3 Funktionshinderverksamhet 3.3.1 SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal brukare med hemtjänst under 65 år SoL (Historik) 385 3.3.2 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 26 21 24 24 3.3.3 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal personer med beslut om insats 889 940 883 875 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 10(11)
3.3.4 LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal personer med beslut om daglig verksamhet LSS 434 433 416 413 3.3.5 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Okt 2013 Budget 2014 Utfall Sep 2014 Utfall Okt 2014 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS Antal personer med verkställda beslut om personlig assistans enligt SFB 52 61 42 43 195 213 193 195 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning oktober 11(11)
BESLUT Datum 2014-12-08 Diarienummer 2014/SON 0134 Sida 1(3) Handläggare Lena Hedberg Mottagare Stadsdelsnämnd Öster Remissvar Riktlinjer för anhörigstöd i Borås Stad Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna upprättat förslag till yttrande och tillstyrker utarbetat Förslag på förändring av Riktlinjer för anhörigstödet i Borås Stad i sin helhet. Nämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden har tagit del av förslaget på förändrade riktlinjer för anhörigstödet i Borås Stad. Förslaget är utarbetat inom Stadsdel Öster som har ett särskilt ansvar för kommungemensamma frågor gällande äldreomsorg och funktionshinderverksamhet i Borås Stad. Under arbetet har samråd och diskussioner förts med Sociala omsorgsnämndens verksamheter. Inom Borås Stad har anhörigstödet utvecklats och flera av de insatser som finns i de Riktlinjer för närståendestöd, som fastställdes av Kommunfullmäktige 2002 är lagreglerade och/eller ingår i ordinarie verksamhet. När det gäller avskaffande av anhöriganställning vill nämnden göra ett påpekande angående personer under 65 år som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av stöd och hjälp i hemmet. Personer under 65 år omfattas inte av hemtjänstvalet och kan inte välja någon av de privata utförarna med mångfald när det gäller språk och kultur. Det är därför viktigt att mångfald avseende språk och kultur hos personalen i den kommunala hemtjänsten utvecklas och fortsätter att öka. När det gäller språkkompetens bör detta även innefatta teckenspråk. Social omsorgsnämnden tillstyrker med detta påpekande att riktlinjerna för anhörigstöd ändras enligt upprättat förslag och att Stadsdelsnämnden Öster får i uppdrag att ta fram tillämpningsrutiner samt ansvar för uppföljning och revidering.
2 Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden har tagit del av förslaget på förändrade riktlinjer för anhörigstödet i Borås Stad. Förslaget är utarbetat inom Stadsdel Öster som har ett särskilt ansvar för kommungemensamma frågor gällande äldreomsorg och funktionshinderverksamhet i Borås Stad. Under arbetet har samråd och diskussioner förts med Sociala omsorgsnämndens verksamheter. De riktlinjer som föreslås revideras är fastställda av kommunfullmäktige den 16 maj 2002 Riktlinjer för närståendestöd. Begreppen har ändrats sedan riktlinjerna fastställdes. Numera är anhörig den som ger hjälp och närstående är den person som har behov av hjälp och stöd. Genom en lagändring i socialtjänstlagen den 1 juli 2009 skärptes kravet på kommunerna. Anhörigstöd ska erbjudas och arbetet med stöd till anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter. Syftet med anhörigstöd är framförallt att minska anhörigas psykiska och fysiska belastning och att genom stöd ge förutsättningar till en förbättrad livssituation samt minska risken för ohälsa. Inom Borås Stad har anhörigstödet utvecklats och flera av de insatser som finns i de Riktlinjer för närståendestöd, som fastställdes av Kommunfullmäktige 2002 är lagreglerade och/eller ingår i ordinarie verksamhet. Förslaget till förändrade riktlinjer för anhörigstöd innebär i korthet: att psykosocialt stöd tas bort från riktlinjerna då detta ingår i ordinarie verksamhet och det finns två anhörigkonsulenter som har i uppdrag att stödja och leda arbetet att praktiskt stöd tas bort från riktlinjerna då detta ingår i ordinarie biståndsbedömning, nya rutiner ska utarbetas för att säkerställa att den enskilde och dess anhöriga behandlas lika i staden att anhöriganställning tas bort då detta är ett frivilligt åtagande för kommunen och då det numera finns goda möjligheter att tillgodose brukarnas varierande behov inom hemtjänsten att pågående anhöriganställningar får vara kvar i nuvarande form vad gäller antal timmar och upphör när behovet inte längre finns att hemvårdsbidraget blir kvar med oförändrat belopp, 2 230 kr per månad dvs 5 % av prisbasbeloppet, men att omfattningen av omsorgsbehovet som berättigar till hemvårdsbidrag sänks från 30 timmar till 20 timmar per vecka att ha kvar kostnadsfri avlösning, i hemmet 12 timmar per månad eller på korttid fyra veckor per år, för de som har hemvårdsbidrag När det gäller avskaffande av anhöriganställning vill nämnden göra ett påpekande angående personer under 65 år som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av stöd och hjälp i hemmet. Personer under 65 år omfattas inte av hemtjänstvalet och kan inte välja någon av de privata utförarna med mångfald när det gäller språk och kultur. Det är därför viktigt att mångfald avseende språk och kultur hos personalen i den kommunala hemtjänsten utvecklas och fortsätter att öka. När det gäller språkkompetens bör detta även innefatta teckenspråk.
3 Sociala omsorgsnämnden tillstyrker att riktlinjerna för anhörigstöd ändras enligt upprättat förslag och att Stadsdelsnämnden Öster får i uppdrag att ta fram tillämpningsrutiner samt ansvar för uppföljning och revidering. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Förslag på förändring av Riktlinjer för anhörigstödet i Borås Stad Psykosocialt stöd Det psykosociala stödet som har funnits med i riktlinjerna har förändrats och utvecklats. I socialtjänstens verksamheter finns stödpersoner eller andra funktioner som har till uppgift att stödja och underlätta för anhöriga. Det sker i olika former såsom individuellt genom stödsamtal, öppna träffpunkter, anhöriggrupper i mer sluten form samt genom olika former av föreläsningar och aktiviteter. Dessa insatser föregås ej av någon biståndsprövning. Det är ett väl fungerande arbete som pågår och utvecklas utifrån behovet av stöd som efterfrågas av de olika målgrupperna. Som stöd för verksamheten finns två anhörigkonsulenter. Förslag: Att ta bort psykosocialt stöd från riktlinjer för anhörigstöd. Det psykosociala stödet är väl fungerande i stadens verksamheter och är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Anhörigkonsulenterna har till uppdrag att stödja och leda arbetet. Praktiskt stöd Det praktiska stödet, såsom hemtjänst, trygghetslarm, korttidsplats och dagverksamhet har funnits med i riktlinjerna. Då detta regleras i 4 kap. 1 socialtjänstlagen och utgår från skälig levnadsnivå finns inte behov av att ha detta i en riktlinje. Det är något som kommunen ska utreda och bedöma oavsett om det är ett indirekt stöd till anhöriga eller om den enskilde äldre har ett behov. Förslag: Att ta bort praktiskt stöd från riktlinjer för anhörigstöd och istället ta fram rutiner för handläggning som säkerställer att den äldre och dess anhöriga behandlas lika i staden. Anhöriganställning En av de stödformer som har funnits i Borås stads anhörigstöd är anhöriganställning. Anställningen ska ge en kvalitetshöjning i förhållande till den som blir vårdad av hemtjänstens personal. Den som anställs ska ha en allmän lämplighet till omsorgsarbete därtill språkkunskaper, kulturkännedom och personkännedom. Prövning görs utifrån förhållande för den som vårdas om insatserna lämpligast tillgodoses av anhörig eller genom hemtjänst. Det finns både för- och nackdelar med anhöriganställning Fördelar för brukaren kan vara: Att det är en person som brukaren känner förtroende för och som har språk- och kulturkännedom. Hög kontinuitet. Anställningsformen ger flexibilitet att möta brukarens behov i den dagliga livsföringen. Den anställde blir en kontakt och länk för brukaren ut mot samhället.
Nackdelar för brukaren kan vara: Risk att den anställde har bristande insikt i sitt uppdrag. Risk för bristande kompetens gällande mediciner, hjälpmedel, omvårdnad och rehabiliteringsbehov. Risk för isolering för brukaren ut mot samhället som kan innebära minskad delaktighet och social aktivering. Svårt att balansera relationen mellan brukare och den anställde som ofta är en nära anhörig. Fördelar för den anställde kan vara: Bekräftelse på att arbetet man utför värderas. Kan ge arbetslivserfarenhet som kan ge fördelar i ett fortsatt arbetsliv. Ekonomisk ersättning i form av lön. Nackdelar för den anställde kan vara: Risk finns att den anställde blir isolerad i anställningsförhållandet. Risk finns att den anställde ges begränsade möjligheter att söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. Integration i samhället kan försvåras. Anställningsformen är otrygg då den omedelbart upphör om brukaren avlider eller flyttar till ett boende av något slag. Arbetsmiljöförhållanden är svåra att följa upp och tillgodose av arbetsgivaren. Anställningen blir ett ensamarbete på grund av begränsade kontakter med andra i samma situation. Lojalitet mot brukaren kan innebära att den anställde inte tar kontakt och meddelar när problem uppstår, exempelvis den anställde blir sjuk eller behöver vara ledig. Under hösten 2013 genomfördes en kartläggning av anhöriganställningar i Borås Stad. Det fanns då 24 anställda med anställning mellan 12 timmar per vecka upp till 40 timmar per vecka. Vid en kartläggning i februari 2011 fanns det 32 anhöriganställningar. I den kartläggning som gjorts av anhöriganställningar visar det att övervägande delen har utländsk bakgrund, både brukare och den som är anställd. Mångfalden inom hemtjänstens personalgrupper har ökat avseende språk och kultur. Det ger ökade möjligheter att tillgodose de behov som kan finnas för både yngre och äldre invandrare. För de som är över 65 år finns också möjlighet att välja en privat utförare inom hemtjänstvalet. Det finns ett antal privata utförare i Borås med mångfald avseende språk och kultur. Förslag: Då anhöriganställningar är ett frivilligt åtagande och inte en skyldighet kommunerna har enligt socialtjänstlagen föreslås att anhöriganställning inte ska finnas kvar som ett anhörigstöd. Hemtjänsten har utvecklats på många olika sätt, både vad gäller tillgänglighet under hela dygnet, kompetenshöjning inom personalgrupperna och mångfald vad gäller både språk och kultur. Det gör att de behov som tidigare inte kunde tillgodoses av hemtjänst bedöms kunna göra det i mycket större utsträckning i dag. De anhöriganställningar som finns föreslås vara kvar i dess nuvarande form vad gäller antal timmar och upphör när behovet inte längre finns. Dock kan antal timmar i anställningen komma att minska om behovet för den som vårdas minskar. Någon utökning av antal timmar för de anställningar som är pågående görs inte.
Hemvårdsbidrag Grunden för att få hemvårdsbidrag är att brukaren med stöd av anhörig kan bo kvar i det egna hemmet. Bidraget beviljas om den som vårdar har ett väsentligt merarbete och arbetsuppgifterna är sådana man normalt inte hjälper varandra med inom ramen för föräldraansvar eller hushållsgemenskap. Omsorgsbehovet ska bedömas till 30 timmar i veckan och vara bestående i minst 6 månader. Det kan även kombineras med andra insatser i hemmet enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen vilket ökar tryggheten för både anhörig och brukare. Idag är hemvårdsbidraget på 5% av prisbasbeloppet ( 2 225 kr i 2014 års nivå). Hösten 2013 fanns det 185 hemvårdsbidrag.. Förslag: Förslaget är att ha kvar hemvårdsbidraget med samma procentsats 5 % av prisbasbeloppet. Förslaget är att sänka nivån på antal timmar som berättigar till hemvårdsbidrag, från 30 timmar/vecka till 20 timmar/vecka. Genom att sänka nivån på antal timmar per vecka ges fler personer och dess anhöriga möjlighet att få ta del av bidraget. Grunden för att få del av hemvårdsbidraget är att den omsorg och vård den anhörige hjälper till med förlänger och möjliggör kvarboendet för den som vårdas och ska förväntas bestå i minst 6 månader. Hemvårdsbidraget kan inte kombineras med andra ersättningar, som brukaren har, såsom från exempelvis Försäkringskassa. De kriterier som bör ingå i de bedömda timmarna föreslås vara: Personlig omvårdnad i form av dagligt förekommande hjälp med på- och avklädning, hygien, hjälp vid måltider, förflyttning, toalettbesök, regelbunden tillsyn. Hjälp med vissa medicinska insatser Hemvårdsbidraget är skattefritt och betalas ut till brukaren. Kostnadsfri avlösning Den som har hemvårdsbidrag har också haft möjlighet att få två avgiftsfria insatser - Avlösning i hemmet 12 timmar i månaden eller - Avgiftsfri korttid 4 veckor per år. Förslag: Att ha kvar kostnadsfri avlösning, i form av avlösning i hemmet 12 timmar i månaden eller avgiftsfri korttid 4 veckor per år, i riktlinjer för anhörigstöd men att de vänder sig enbart till de som har hemvårdsbidrag och inte några andra insatser i form av regelbunden hemtjänst, dagverksamhet eller växelvård. Sammanfattning Hållbar utveckling för ett flexibelt stöd för anhöriga i Borås Stad är den vision som tagits fram för anhörigstödet i Borås Stad. Syftet med anhörigstöd är framför allt att minska anhörigas psykiska och fysiska belastning, att genom stöd få en förbättrad livssituation och minska risken för ohälsa. Ett kommunövergripande och likvärdigt stöd ska erbjudas i Borås Stad. Att nå anhöriga i ett tidigt skede med ett flexibelt och individuellt anpassat stöd av god kvalitet är viktigt i arbetet med att minska ohälsan. Om den anhörige som utför omsorg och vård erbjuds stöd kan mer kostsamma insatser skjutas upp och kanske helt undvikas. Det bedrivs sedan en tid tillbaka ett omfattande och väl fungerande anhörigstöd i Borås Stad. Det leds av de två anhörigkonsulenter som finns anställda centralt sedan 2013. De har god hjälp av verksamhetens personal i form av anhörigstödjare och andra utsedda personer.
Borås Stads stöd till anhöriga ska fortsätta att utvecklas och anpassas till de behov anhöriga i olika målgrupper har. Det görs bäst genom stöd av olika slag i öppna former och som är flexibelt och kan anpassas till de olika behov som finns. När detta inte räcker till ska det finnas möjlighet att få stöd och avlastning med praktiska delar såsom exempelvis hemtjänst, dagverksamhet, korttid. För de anhöriga som tar ett större ansvar genom att stödja en närstående med dagligt förekommande stöd, finns möjlighet att få hemvårdsbidrag. Tillämpning och uppföljning Utifrån det beslut som tas om ny inriktning av anhörigstödet i Borås Stad föreslås att Stadsdelsnämnden Öster får i uppdrag att ta fram rutiner för likställighet i bedömning av de praktiska insatserna, rutin/tillämpning av hemvårdsbidrag samt ansvara för uppföljning och revidering.
BESLUT Datum 2014-12-08 Diarienummer 2014/SON0148 Sida 1(3) Handläggare Annika Andersson Mottagare Kommunstyrelsen Gör mer för de som tigger Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar tillstyrka förslaget. Nämndens yttrande i sammanfattning Kommunstyrelsen Borås Stad gav december 2013 förvaltningschefen för Sociala omsorgsförvaltningen i uppdrag att samordna frivilligorganisationernas arbetsinsatser för EU medborgarna. Samordningsuppdraget innebär ett indirekt stöd från Borås Stad till EU medborgarna medan det direkta stödet utförs av alla berörda frivilligorganisationer inkluderat ekumeniska föreningar och övriga frivilliga personer. Varje månad träffas berörda parter i en styrgrupp och planerar utifrån den då rådande situationen vilka insatser som ska utföras av respektive organisation/förening/frivilliga. Insatserna som utförs är utöver nödvändiga basala humanitära åtgärder, insatser vid olika akuta situationer som exempelvis hjälp till läkare vid akuta åkommor. Dessutom ges vid olika träffpunktsmöten med EU medborgarna information och kunskap om det svenska samhället, hälsokunskap till målgruppen och information om något ämne är särskilt aktuellt. Således menar Sociala omsorgsnämnden att det redan finns en handlingsplan för att hantera den situation som är för EU medborgarna och tillstyrkan av förslaget innebär en fortsättning av det uppdrag som redan utförs. Utöver samordningsuppdraget finns ett direkt stöd från kommunen i form av nattlogiplatser på Härbärget Kastanjen där vissa platser är avsedda för personer som inte är kommuninvånare i Borås. Härbärget startades utifrån att det är en av de insatser som tydliggörs i Borås Stads Program mot hemlöshet och där framkommer att andra personer än de som är invånare i kommunen har rätt att söka nattlogi. I Programmet mot hemlöshet finns även inskrivet vilka regler som gäller för akuta situationer gällande bistånd. Nämndens yttrande i sin helhet Plan för insatser till EU medborgare Kommunstyrelsen i Borås Stad gav december 2013 förvaltningschefen för Sociala omsorgsförvaltningen i uppdrag att samordna frivilligorganisationernas arbetsinsatser med EU medborgarna. Samordningsuppdraget innebär ett indirekt stöd från Borås
2 Stad till EU medborgarna medan det direkta stödet utförs av alla berörda frivilligorganisationer inkluderat ekumeniska föreningar och övriga frivilliga personer. Varje månad träffas berörda parter i en styrgrupp och planerar utifrån den då rådande situationen vilka insatser som ska utföras av respektive organisation/förening. Det finns också ett antal frivilliga personer som inte är registrerade i föreningar som bidrar med insatser. Nämnden menar således att det redan finns en handlingsplan för att hantera situationen som råder för EU medborgarna. Det frivilligorganisationerna och övriga som nämnts utför för att lindra och motverka nöden, är utöver nödvändiga basala humanitära åtgärder, insatser vid olika akuta situationer som exempelvis hjälp till läkare vid akuta åkommor. Dessutom ges vid olika träffpunktsmöten med EU medborgarna information och kunskap om det svenska samhället, hälsokunskap till målgruppen och information om något ämne är särskilt aktuellt. Nattlogi Utifrån beslutet om Program mot hemlöshet (Kommunfullmäktige 2013-08-22), öppnade Sociala omsorgsnämnden under oktober 2013, ett härbärge, Kastanjen. Härbärget, med grunduppdraget målgruppen hemlösa invånare i Borås Stad, är även till för personer som inte är mantalsskrivna i Borås Stad. Utvärderingen av natthärbärgets nyttjande för perioden oktober 2013 till maj 2014 visade att de flesta nattlogiplatserna (16) huvudsakligen använts av personer från gruppen EU medborgare. Politisk styrning Borås Stads politiska styrning i frågan om EU medborgare har hitintills varit tydlig. Möjligheten för EU medborgare att nyttja eller omfattas av välfärdslagstiftningen, annat än i akuta situationer, är inte aktuell. Det vägande argumentet är att EU medborgarna har kommit hit med stöd av EU lagstiftningens regler om fri rörlighet för personer att söka arbete. Införandet av det så kallade rörlighetsdirektivet är infört i svensk rätt genom ändringar i utlänningslagen. Det innebär att EUmedborgare och deras familjer inte behöver ansöka om uppehållstillstånd utan i stället kan vistas i ett annat land med så kallad uppehållsrätt. Kriterier för att få del av välfärdssystemet (Socialstyrelsen maj 2013 Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige ) Kriterierna är att de som vistas i Sverige är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet till en anställning, är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. har någon form av deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar och säsongsarbeten vilket normalt anses tillräckliga för att EU-medborgaren ska anses vara arbetstagare. Om man som EU medborgare inte uppfyller kriterierna har man ändå rätt att vistas i Sverige men inte rätt att få del av välfärdssystemet annat än i akuta situationer.
3 För EU-medborgare som saknar uppehållsrätt, tredjelandsmedborgare med uppehållsrätt/uppehållstillstånd i annat EU-land samt andra utrikesfödda personer som inte har permanent uppehållstillstånd i Sverige gäller enligt etablerad praxis att biståndsinsatserna begränsas till att avhjälpa en nödsituation, till exempel att få hjälp med reskostnader till hemlandet. (jfr RÅ 1995 ref. 70 och Kammarrätten i Stockholms dom den 13 december 2011 i mål nr 4098-11). Tillämpning av Socialtjänstlagen i Borås Stad De EU medborgare som vistas i Borås Stad har möjlighet att söka bistånd för att avhjälpa en akutsituation hos Arbetslivsförvaltningen. I Riktlinjer för ekonomiskt bistånd fastställda av Arbetslivsnämnden 2012 står att läsa Den enskilde har alltid rätt att göra en ansökan om bistånd utifrån kommunens yttersta ansvar. Detta ansvar kan ge den enskilde matpengar samt en biljett hem om detta inte kan bekostas på annat sätt, exempelvis genom aktuell ambassad. Avslag kan vara aktuellt exempelvis om personen har för avsikt att stanna kvar i landet men inte är aktivt arbetssökande. Sociala omsorgsnämnden menar att riktlinjerna om ekonomiskt bistånd är garantin för att alla människor ska kunna få hjälp och stöd i nödsituationer. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
INITIATIVÄRENDE - till Kommunstyrelsens sammanträde 8 april Gör mer för dem som tigger Vi har nya utmaningar i vår stad. I city, längs Allégatan och vid Resecentrum möts vi av människor som tigger. Vi är många som känner en stor olust inför deras situation. Det är lätt att uppfatta situationen som överväldigande eller utan lösning. Men lika lite som vi kan värja oss för närvaron av de människor som tigger, och valet att ge eller gå förbi, lika lite vi kan vi blunda för situationen. Någon kartläggning av dem som tigger i Borås har inte gjorts, men mycket tyder på att det liksom i flera andra svenska städer rör sig om människor från andra EU-länder med rätt att vistas i Sverige. Tiggeriet i sig är inte olagligt. Formellt omfattas dessa EU-medborgare inte av någon lagstiftning som gör att Borås Stad måste ge dem bistånd. Men människor far illa. Vi i Moderaterna Borås vill att Borås Stad tar fram en plan för hur vi kan motverka den nöd vi ser när vi rör oss i centrum. Våra frivilligorganisationer har lång erfarenhet av arbete med hemlöshet och stöd till människor i akuta situationer, och vi ser därför att de med fördel kan knytas till kommunens arbete. Vi vill se ett långsiktigt arbete, men som inte blundar för den akuta situationen. En kartläggning av hemlösheten bland våra EU-medborgare behöver genomföras. Vi vill också utreda om hemlösa EU-medborgare kan ingå i Borås Stads plan mot hemlöshet. För oss är det självklart att ingen i vår stad ska behöva sova utomhus, på Centralstationen eller en offentlig toalett. Barn ska ha tillgång till barnomsorg och skola. På kort sikt behöver vi sovplatser inomhus, på lång sikt skapa fler arbetstillfällen så fler invånare kan försörja sig själva. Staden kan också utbilda berörda tjänstemän i EU-frågor som rör lagstiftning och handläggning, för att underlätta den individuella prövningen. För att få en gemensam bild av situationen krävs att olika myndigheter, politiken och organisationer samarbetar. Samverkan och tät dialog gör att vi arbetar effektivt och med samma målsättning. Med hänvisning till ovanstående är vårt förslag att: Borås Stad tillsammans med berörda organisationer och myndigheter tar fram en handlingsplan för hur vi motverkar den nöd som de som tigger lever i. Annette Carlson (M) Johan Medelius (M) Marie Fridén (M)
BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-12-08 Diarienummer 2014/SON0162 Sida 1(1) Handläggare: Marita Magnusson 033-35 81 61 Sociala omsorgsnämnden Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Enligt Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Ledning och information (KF 2012-06-20) ska varje förvaltning och bolag ha en egen, väl genomarbetad och aktuell plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser. Planen ska antas för varje ny mandatperiod och beakta respektive förvaltnings och bolags risk- och sårbarhetsanalys. De flesta krissituationer kan hanteras med ordinarie organisation och med personalen i sina vanliga roller. I vissa avseenden måste dock en anpassning av ordinarie organisationen göras så att den motsvarar de speciella krav som ställs vid en allvarlig händelse. Det gäller framförallt funktioner som ledning, samordning, information och rapportering samt resurser och hjälpmedel som behöver finnas tillgängliga vid krishanteringen. Den föreslagna planen gäller till och med 2015 och ersätter den plan Sociala omsorgsnämnden fastställde 2011-01-24. Uppdatering av planen ska ske löpande vid förändringar under året och revideras årligen av Sociala omsorgsnämnden. Förslag till beslut Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser för Sociala omsorgsförvaltningen fastställs. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef
Fastställt av: Sociala omsorgsnämnden Datum: 2014-12-08 Reviderad den: För revidering ansvarar: Sociala omsorgsnämnden För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Förvaltningschef Dokumentet gäller för: Sociala omsorgsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2015
Innehållsförteckning 1 Vad är en kris?... 4 Bakgrund... 4 Mål för kommunens krishantering... 4 Vad är en kris?... 4 Vad är en extraordinär händelse?... 4 Krishanteringssystemets grundprinciper... 4 2 Organisation av förvaltningens krisledningsarbete... 5 Beslutsfattare... 5 Krisledningsstab och stabschef... 5 Mandat att fatta beslut... 5 Funktioner i krisledningsstaben... 6 Att sammankalla... 6 Sociala omsorgsförvaltningens krisledningsstab... 6 Frivillig resursgrupp - FRG... 7 POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer)... 7 Krisledningsarbetets delar... 7 3 Rutiner i processen krisledningsarbete... 8 3.1 Att fånga tidiga signaler... 8 Indikationer på en kris... 8 Vem kan initiera krisledningen... 8 Förslag om aktivering av krisledningsplan... 8 Beslut om aktivering... 8 3.2 Att sammankalla krisledningsstaben... 9 Rutin för att sammankalla krisledningsstaben... 9 Lokal... 9 Förvaltningschef ansvarar för information till andra... 9 3.3 Att ha ett startmöte... 10 3.4 Att organisera arbetet och göra en arbetsplan... 11 3.5 Att dokumentera... 12 3.6 Att informera och kommunicera... 13 Informationen ska vara korrekt, relevant och entydig... 13 Beslutsfattare... 13 Informationsansvarig... 13 Områdes- och enhetschefer... 14 Dokumentationsansvarig... 14 Varje medarbetare... 14 3.7 Att göra underlag för beslut... 15 3.8 Att ha kringservice... 16 3.9 Att ha krisledningsmöte... 17 3.10 Att avveckla... 18 4 Förberedelser, resurser och utbildning... 19 Utrustning och andra resurser... 19 Utbildning och övning... 19 Ständig förbättring... 19 3
1 Vad är en kris? Bakgrund Enligt Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Ledning och information (KF 2012-06-20) ska varje förvaltning och bolag ha en egen, väl genomarbetad och aktuell plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser. Planen ska antas för varje ny mandatperiod och beakta respektive förvaltnings och bolags risk- och sårbarhetsanalys. De flesta krissituationer kan hanteras med ordinarie organisation och med personalen i sina vanliga roller. I vissa avseenden måste dock en anpassning av ordinarie organisationen göras så att den motsvarar de speciella krav som ställs vid en allvarlig händelse. Det gäller framförallt funktioner som ledning, samordning, information och rapportering samt resurser och hjälpmedel som behöver finnas tillgängliga vid krishanteringen. Mål för kommunens krishantering Enligt Borås Stads Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser framgår att kommunens mål för krishantering är att: 1. Tidigt få kännedom om och överblicka samhällsstörningar och extraordinära händelser. 2. Vidmakthålla förtroendet för kommunen och dess verksamhetsområden. 3. Minimera negativa konsekvenser för samhället och den enskilde. Vad är en kris? En kris är en allvarlig händelse som medför att förvaltningen inte kan bedriva sin verksamhet som vanligt. Det krävs till exempel en större samordning, snabbare beslut och mer information och kommunikation än i vardagen. Det handlar om att leda under ibland kaotiska och oförutsägbara förhållanden. Krisledningsplanen aktiveras när: Ordinarie rutiner för ledning och samordning inte svarar mot situationens krav Flera verksamheter berörs Stort samordningsbehov Stort informationsbehov Krisledningsplanen gäller alltid vid förhöjd beredskap. Vad är en extraordinär händelse? En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (SFS 2006:544, 4). Kommunfullmäktige har fastställt en plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser, valt en Krisledningsnämnd och antagit ett reglemente för nämnden. Krishanteringssystemets grundprinciper Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundprinciper: 1. Ansvarsprincipen: Den som normalt har ansvaret för en viss verksamhet, har motsvarande ansvar under kris. 2. Likhetsprincipen: En verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt vara densamma under en kris. 3. Närhetsprincipen: En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. 4