Projektbeskrivning Vindkraft Täfteå Umeå kommun
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Sökanden... 2 Presentation av projektet... 3 Produktion och miljönytta... 4 Lokal nytta... 4 Vindförhållanden... 4 Teknisk beskrivning... 5 Elanslutning... 5 Fundament... 5 Vägar, anläggningsplatser och markåtgång... 5 Anläggnings- och avvecklingsfas... 6 Områdesbeskrivning... 6 Samebyn Rans renskötselområde... 6 Påverkan på landskapsbild... 7 Ljud och skuggor... 7 Nästa steg... 7 Referenser... 7 1
Inledning Kraftö AB projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. Genom att satsa på förnyelsebar vindenergi vill Kraftö hjälpa lantbrukare och markägare att ställa om till miljövänlig energiproduktion och samtidigt öka jord- och skogsbruksföretags lönsamhet genom vindbruk. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten. Projektbeskrivningen har tagits fram av: Anders Nilsson, projektledare Kraftö Vind anders.nilsson@krafto.se 076-893 79 80 Sökanden Kraftö AB Vendevägen 90 182 32 Danderyd www.krafto.se Org. nr. 556708-7456 Danderyd den 21 februari, 2011-02-22 2
Presentation av projektet Kraftö Vind undersöker möjligheterna att uppföra och driva upp till 16 vindkraftverk öster om Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län. Vindkraftverken planeras huvudsakligen inom ett område som av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västerbottens län klassats som riksintresse för vindbruk. Vidare är större delen av området utsett av Umeå kommun som ett lämpligt område för vindbruk. Det föreslagna etableringsområdet ligger cirka 1,5 km öster om Täfteå i Umeå kommun. Det aktuella etableringsområdet har valts dels på grund av platsens goda vindförhållanden, dels på grund av att området, i flera avseenden, stämmer väl överens med övriga krav som ställs vid en etablering av vindkraft. Det föreslagna etableringsområdet Figur 1. Projektområdet Täfteå. 3
Produktion och miljönytta Det främsta motivet för att etablera vindkraft är att producera miljövänlig och förnyelsebar energi. Vindkraft är generellt mycket positiv för miljön då den, till skillnad från fossila energikällor, varken bidrar till växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten. Även om vindkraftverk, i ett kort perspektiv, framför allt i uppförandefasen, kan tyckas ha en negativ inverkan på miljön så kan en vindkraftsetablering, i ett längre perspektiv, vara en av förutsättningarna för bevarande och förbättrande av landskapets naturvärden. Efter 3-6 månader har ett vindkraftverk, beroende på vindtillgången på platsen, producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning. Därefter produceras förnyelsebar energi under vindkraftverkets hela livslängd som normalt uppgår till cirka 20-25 år 1. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW producerar mellan 4500-6500 MWh/år beroende på hur mycket det blåser på platsen 2. Med en kalkylerad elproduktion per vindkraftverk på 5500 MWh/år blir den totala elproduktionen för 16 vindkraftverk cirka 88 000 MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för cirka 17 600 villor (baserat på en årsförbrukning per hushåll på 5000 kwh). Elproduktion och miljövinst kan ökas ytterligare om ett eller flera av verken får en högre installerad effekt än 2 MW. Lokal nytta Uppförande, drift och underhåll av vindkraftverken genererar arbetsuppgifter och ger därmed förutsättningar för ytterligare arbetstillfällen i kommunen. Kraftö Vind kommer, i möjligaste mån, att anlita lokala entreprenörer till dessa arbeten. Vägunderhåll, snöröjning, kontroll och service av vindkraftverken är några exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till fler arbetstillfällen. Studiegrupper och skolklasser kan göra studiebesök till vindkraftverken och därmed få möjlighet till fördjupad kunskap om miljö, energiproduktion och vindkraft. Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där ett vindkraftverk placeras är den enskilt viktigaste faktorn för verkets produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik d.v.s. om vindhastigheten fördubblas kommer vindens energiinnehåll att öka åtta gånger. Den största delen av det föreslagna etableringsområdet har, enligt MIUU-modellen (Meterologiska Institutet Uppsala Universitet) en medelvind mellan 6,6 och 7,0 m/s på 72 meter över nollplansförskjutningen (nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på ca 3/4 av vegetationens höjd). Dessa vindförhållanden ger bra förutsättningar för vindkraftsproduktion vilket också framgår av att Energimyndigheten har angivit en beräknad lägsta medelvind på 6,5 m/s på en höjd av 71 m över nollplansförskjutningen, för att ett område ska kunna utpekas som riksintresse för vindbruk. Kraftö Vind har mätt vinden under tio (10) månader med SODAR som analyserar ljudvågor för att beräkna vindhastigheter. Denna initiala vindmätning ligger till grund för val av vindkraftverk samt placering av dessa. Kraftö Vind har sökt och erhållit bygglov för en vindmätningsmast. 1 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 2 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 4
Teknisk beskrivning Då enbart en initial vindmätning har utförts anser Kraftö att det är för tidigt att låsa sig vid en viss totalhöjd på vindkraftverket utan anger därmed att vindkraftverken kommet att ha en totalhöjd på maximalt 190 meter. Ambitionen är att bygga vindkraftverk med en så låg totalhöjd som möjligt och alla vindkraftverk kommer att vara av samma modell, storlek och färg. Utformningen på hinderbelysningen kommer att anpassas efter totalhöjden på vindkraftverken. Placeringen av och antalet vindkraftverk kommer att möta kraven på ljudnivå, skuggtid samt natur- och kulturvärden. Elanslutning För att undvika omfattande anläggning av nytt elnät utanför den tänkta vindkraftsparken är det viktigt att det finns möjlighet till nätanslutning inom rimligt avstånd. Elnätets kapacitet är avgörande för hur mycket vindkraft som kan anslutas. För att kunna överföra den producerade elektriciteten måste det finnas en transformator som omvandlar strömmen till den spänning som den aktuella kraftledningen har. Olika vindkraftstillverkare har valt olika lösningar för transformeringen, vissa vindkraftverk har en inbyggd transformator medan andra kräver en externt placerad transformator. Utformningen är således beroende av vilket vindkraftverk som slutligen kommer att väljas. Från transformatorn kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Elkablar kommer i möjligaste mån att förläggas under jord. Elanslutningen utreds tillsammans med det lokala elnätsbolaget Umeå Energi och det finns möjlighet att ansluta den tänkta parken till det befintliga elnätet i Sävar cirka 8 kilometer norr om etableringsområdet. Det interna elnätet inom vindkraftparken kommer att i största möjliga mån att samförläggas med det interna vägnätet. Fundament Vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut på den aktuella platsen. Ofta används ett så kallat gravitationsfundament som konstrueras genom att en 2-3 meter djup, cirkulär eller kvadratisk grop med cirka 20 meters diameter eller sida grävs i marken. Gropen armeras och fylls med betong som antingen tillverkas på, eller transporteras till, platsen. Betongen ska härda i cirka en månad och därefter kan fyllnadsmassa läggas på och tornet monteras. 3 Vindkraftverk som är placerade på berg kräver ett något mindre fundament som förankras med bultar i berget. Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Varje vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 m, d.v.s. 400 m 2 eller 0,04 hektar. Markåtgången blir något mindre om placeringen är på berg. Utöver uppförande av själva vindkraftverken omfattar det föreslagna projektet nybyggnad av tillfartsvägar samt eventuell förstärkning och uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Förutom till vägar kommer mark att tas i anspråk till vändplatser, uppställningsplatser för kranbilar samt till 3 Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 5
kabeldragningar för anslutning till elnätet. Dessa marker kan till viss del återställas när byggnationen är slutförd. Om vindkraftverk med extern transformator väljs (se under rubrik elanslutning) behövs markareal även för denna. Vägar och uppställningsplatser har ännu inte fått sina definitiva placeringar då inte positionerna för vindkraftverken är fastställda. Geotekniska undersökningar i fält har utförts och resultatet av dessa kommer att tillsammans med hänsyn till natur- och kulturvärden att ligga till grund för utformningen av det interna vägnätet. Anläggnings- och avvecklingsfas Arbetet med anläggning av ett vindkraftverks fundament, inklusive eventuell sprängning, armering och gjutning tar cirka två månader, arbetet kan bedrivas parallellt för flera fundament. När fundamentet är färdiggjutet ska det härda i ungefär en månad innan själva vindkraftverket kan resas. Resning av varje enskilt verk tar cirka 3-4 dagar. Under anläggningstiden kommer boende och besökande i området att uppleva en viss störning, framför allt genom buller från vägbygge, transporter, sprängning och schaktning samt från ökade luftutsläpp. Kraftö Vind avser att i möjligaste mån begränsa dessa störningar genom samordning av transporter samt genom att ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Vi ser gärna att lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. Material från sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behovet av tunga transporter. Ett vindkraftverks livslängd är cirka 20-25 år. När vindkraftverket är uttjänt kan det monteras ned eller ersättas med ett nytt beroende på de då rådande förutsättningarna. Nedmontering av ett vindkraftverk sker i samma takt som det uppförs. Markytan som vindkraftverket upptagit kan, förhållandevis kort tid efter att anläggningen tagits ur drift, vara återställd genom att fundamentet undanröjts och ytan ersatts av jordlager. Merparten av delarna i det uttjänta vindkraftverket, liksom strömkablarna i marken går att återvinna. Nedmontering och bortförande av vindkraftverken förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verken. Områdesbeskrivning Landskapet i Umeå kommun består i norra och västra delen av vågig bergkullterräng som i öster övergår till kustslätt med vida dalar och låga berg. Kommunen har en landyta av 231 700 ha varav cirka 70 % eller drygt 150 000 ha består av produktiv skogsmark 4. En natur- och fågelinventering är utförd av konsultföretaget Enetjärn Natur AB. Denna utredning bifogas och ger en god beskrivning av området. Samebyn Rans renskötselområde Det föreslagna etableringsområdet ligger i samebyn Rans renskötselområde. Renskötsel får bedrivas på statlig, kommunal och enskild mark. Enligt rennäringslagen (1971:437), även kallad 4 Översiktlig naturinventering, miljökontoret, Umeå kommun, 1999 6
renskötselrätten, har samer rätt att begagna mark samt vatten till underhåll för sig och sina renar. De har även rätt till renbete, jakt, fiske samt rätt att ta skog till bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Rans sameby har så kallade åretruntmarker inom Sorsele kommun och vinterbetesmark i Sorsele, Lycksele, Vindeln och Umeå kommun. På åretruntmarker bedrivs renskötsel året om och på vinterbetesmarker bedrivs renskötsel under tiden 1 oktober till 30 april 5. Vid vidare planering av vindkraftsparken kommer hänsyn att tas till rennäringen. Kraftö Vind har i februari 2010 haft ett möte med Rans sameby angående den tänkte vindkraftparken i Täfteå. Ett samrådsmöte med samebyn kommer att ske i februari/ mars 2011. Påverkan på landskapsbild Den mark som åtgår för varje vindkraftverk är liten, men liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna många gånger går kraftigt isär. Vindkraftverkens visuella påverkan på landskapsbilden kommer att illustreras med fotomontage och bedömas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ljud och skuggor Vindkraftsparken kommer att planeras och dimensioneras så att de rekommenderade riktvärdena för ljud och skuggor inte överskrids. Nästa steg Kraftö Vind upprättar för närvarande med stöd av Enetjärn Natur AB en miljökonsekvensbeskrivning, enligt 6 kap. miljöbalken, som tillsammans med en ansökan om miljötillstånd, enligt 9 kap miljöbalken, kommer att inlämnas till Länsstyrelsen i Västerbottens län. För ytterligare information är Ni välkomna att kontakta Anders Nilsson på telefon: 076-893 79 80 eller via E-post; anders.nilsson@krafto.se Referenser Vindkraft i teori och praktik, Tore Wizelius, Studentlitteratur 2007 Miljökontoret, Umeå kommun, 1999: Översiktlig naturinventering Rans sameby, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2007: Rans sameby- en beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel. Dnr 613-17055-2006 5 Rans sameby, Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2007. 7