Kontaktperson: Miljöutredare Maria Karlsson

Transkript

1 December 2008 Projektbeskrivning för vindkraft i Glemmingebro, Ystad kommun Kontaktperson: Miljöutredare Maria Karlsson maria. karlsson@krafto.se Huvudkontor: Stockholms Frihamn, Hus D Stockholm Telefon: Fax: e-post: info@krafto.se Web:

2 1

3 Inledning KRAFTÖ AB projekterar och bygger vindkraftverk i samarbete med markägare. KRAFTÖ AB:s tjänster sträcker sig från projektering av mark till etablering, försäljning och drift av nyckelfärdiga vindkraftverk. KRAFTÖ AB undersöker möjligheterna att uppföra två (2) vindkraftverk inom fastigheterna Ystad Glemminge 113:1 och Ystad Glemminge 36:1, i Ystad kommun, Skåne län. Följande projektbeskrivning är en översiktlig redovisning av den föreslagna verksamheten, en kort områdesbeskrivning samt en beskrivning av de natur och kulturvärden som finns i området. Syftet med projektbeskrivningen är att den ska fungera som underlagsmaterial och informationskälla för intresserade och berörda. Vår avsikt är att göra en miljöanmälan med en mindre omfattande miljökonsekvensbeskrivning, där de indirekta och direkta effekterna på miljön som kan uppstå vid en etablering och drift av vindkraft på den berörda fastigheten med omnejd beskrivs. Maria Karlsson Miljöutredare, KRAFTÖ AB Stockholm december

4 Presentation av projektet KRAFTÖ AB undersöker förutsättningarna för att uppföra två vindkraftverk, på fastigheterna Glemminge 113:1 och Glemminge 36:1, Ystads kommun, Skåne län med en installerad effekt på 2 3 MW och en sammanlagd uteffekt på max 3 MW. Valet av fastigheterna Glemminge 113:1 och Glemminge 36:1 som etableringsområde beror dels på platsens goda vindförhållanden och dels på att lokaliseringarna uppfyller Boverkets rekommendationer på gränsvärden för ljud och skuggor från vindkraftverk. Produktion och miljönytta Vindkraft är en förnybar energikälla och ur miljösynpunkt ett av de bästa alternativen för att utvinna energi. Vindkraft bidrar till att minska de globala miljöhoten då växthusgasen koldioxid minskar och liksom de gränsöverskridande luftföroreningarna av svavel och kväveoxider. Dessa luftföroreningar orsakar försurning, övergödning och marknära ozon. Även om vindkraftverk i ett kort perspektiv, framför allt i uppförandefasen, har en negativ inverkan på miljön, så kan en etablering skapa förutsättningar för ett bevarande och förbättrande av landskapets naturvärden. Dagens vindkraftverk är dessutom effektiva, driftsäkra och producerar el till rimliga priser. Efter 6 8 månader (Energimyndigheten, Boverket) har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning, därefter produceras ren energi under vindkraftsverkets hela tekniska livstid som normalt uppgår till ca år. Vindkraftverken, med en installerad effekt om 2 MW producerar ca MWh/år. Om två vindkraftverk etableras på fastigheterna Glemminge 113:1 och Glemminge 36:1 kan den totala elproduktionen uppgå till ca MWh/år vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för ca 2000 villor (beräknat på en årsförbrukning på ca kwh). Vindkraftsproducerad el ersätter idag nästan uteslutande importerad el från kolkraftverken i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerande elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Om vindkraftsverken inte byggs och motsvarande mängd elenergi produceras med hjälp av kolkraft innebär det, med utgångspunkt från 2 verk, årligen följande utsläpp av: Utsläpp av koldioxid med ton/år Utsläpp av svaveldioxid med kg/år Utsläpp av kväveoxid med 26 ton/år Utsläpp av stoftartiklar med kg/år Miljövinsten kan ökas ytterligare om ett eller båda vindkraftsverken får en högre installerad effekt än 2 MW. Lokal nytta KRAFTÖ AB ger lokalbefolkningen och övriga kommuninvånare en möjlighet att köpa andelar i vindkraftverket och på så sätt minska sina elkostnader och gynna miljövänlig elproduktion. 3

5 I samband med uppförandet och driften av de föreslagna vindkraftverken kan även arbetstillfällen skapas då KRAFTÖ AB i första hand kommer att anlita lokala entreprenörer. Kontroll och service av verken, vägunderhållning och snöröjning är exempel på arbetsuppgifter som kan bidra till fler arbetstillfällen, men även inom turismnäringen kan det uppstå arbetstillfällen då vindkraftverket kan utgöra en attraktion för besökare. Då vägar byggs i anslutning till verken kan även tillgängligheten till området och naturen öka. Studiegrupper, barngrupper, föreningsgrupper, och skolklasser kan göra studiebesök och därmed få möjlighet till ökad kunskap om vindkraft, energi, miljö och natur. Lokalisering av vindkraftsverken Nedan följer förslag på lokalisering av de två vindkraftverken. Vindförhållanden, ljud och skuggberäkningar, hänsynsavstånd till omkringliggande bebyggelse samt områdets topografi har styrt lokaliseringen. Hänsyn till natur och kulturvärden, friluftsliv samt landskapsbild kommer i ett senare skede att undersökas närmare. Om de föreslagna lokaliseringarna är olämpliga finns det utrymme till justeringar av den exakta positionen av vindkraftverken. Nedan följer även en översiktskarta över det förslagna området. Koordinater enligt Sweref 99 TM Vindkraftverk X Y Fastighetsbeteckning VKV Glemminge 36:1 VKV Glemminge 113:1 Karta med de föreslagna vindkraftverken. 4

6 Översiktskarta över det föreslagna området, den röda markeringen är området för de föreslagna vindkraftverken. Teknisk beskrivning Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd på meter och en rotordiameter på mellan meter. Totalhöjden (från mark till rotorbladets högsta punkt) på vindkraftverken blir max 150 meter. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en installerad effekt på max 3 MW och en uteffekt på max 3 MW. Ett vindkraftverk består av ett torn, rotorblad och ett maskinhus. De flesta fabrikat använder koniska rörtorn av stål, lackerade i vitt eller grått och förankrade i ett fundament på marken. Betongfundament gjuts några meter under mark och täcks över med jord. Ett vindkraftverks rotorblad kallas turbin eller rotor och de flesta vindkraftverk har en trebladig rotor. Vilket fabrikat eller modell som kommer att användas står ännu inte klart, då det råder brist på vindkraftverk på marknaden. På grund av den stora efterfrågan idag är det för närvarande lång leverenstider vilket också gör det svårt att ange den exakta storleken på vindkraftsverken i ett tidigt skede. Det kan vara motiverat med vissa justeringar av vindkraftsverkens storlek under ett senare skede för att uppnå maximal effekt. De justeringar som kan komma att ske kommer enbart att vara sådana att uppsatta villkor för etableringen uppfylls. 5

7 Vindförhållanden Vindtillgången på platsen där vindkraftverken placeras är den viktigaste faktorn för verkens produktionsförmåga. Vindens styrka, och effekt, är proportionell mot vindens hastighet i kubik, d.v.s. när vindens hastighet fördubblas ökar vindens effekt åtta gånger. Vindkraftverken kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3 5 m/s, når sin maxeffekt kring m/s och stoppas automatiskt vid en vindhastighet på mer än 25 m/s. Det avgörande för en lyckad vindkraftsetablering är att det finns goda vindförhållanden. Med det menas ett område där det blåser en medelvind på minst 6,5 m/s (Energimyndigheten). Det tilltänka området har enligt MIUU modellen (Metrologiska Institutet Uppsala Universitet) en medelvind på omkring 7,6 7,8 m/s på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. (Nollplansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på tre fjärdedelar av vegetationens höjd.) Anläggningsfas och avvecklingsfas Närboende kan under anläggningstiden uppleva störningar från det arbete som krävs för uppförandet. Störningar uppstår i form av schaktning, vägbygge, transporter, sprängning samt dragning av elkablar. I bergig terräng bygger man ca 1 km väg på 2 veckor. Arbetet med eventuell sprängning, armering och gjutning av varje vindkraftverks fundament tar ca en vecka. Därefter tillkommer härdning av betongen i ca 4 veckor. Resning av verket tar ca 3 4 dagar. Under anläggningsfasen ökar luftföroreningar från transportfordon. Ett vindkraftverks tekniska livslängd är år och när verket har tjänat ut sitt syfte avlägsnas den i samma takt som den uppfördes. Efter nedmontering av vindkraftverket kan merparten av delarna att återvinnas och marken återställas till sitt ursprungliga skick. Det nedmonterade vindkraftverken kan även ersättas med nya verk beroende på de då rådande förutsättningarna, eller så ersätts de gamla maskinhusen med ett nya, på det gamla tornet. Nedmontering och bortförande av vindkraftverket förväntas generera samma störningar och utsläpp som vid uppförandet av verket. Kraftö AB avser att begränsa störningarna genom att i möjligaste mån ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas för uppförandet av vindkraftverken. I första hand kommer lokala entreprenörer anlitas vilket gör att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna förkortas. Material från sprängning för väg och fundament kan komma att användas till utfyllnad vid vägbygge vilket också minskar behovet av tunga transporter. Områdesbeskrivning Området för de föreslagna vindkraftverken är beläget mellan Glemmingebro och Köpingebro. Från föreslagna vindkraftverk är det 0,5 km till Glemmingebro och 4 km till Köpingebro. Det är ca 15 km till Ystad, ca 2 km till Ingelstorp och ca 4 km till Nybrostrand från föreslagna etableringsområde. Det föreslagna etableringsområdet ligger i Löderupsområdet. En järnväg passerar etableringsområdet ca 4 km västerut, och riksväg 9 sydost om föreslagna vindkraftverk. Från kusten till föreslagna vindkraftområde är det ca 4 km. Kviedalsbäcken rinner ca 1,5 km västerut, Norreå ca 800 m söder om föreslagna etableringsområde. Alla vattendrag omfattas av strandskydd. 6

8 Det förslagna lokaliseringsområdet ligger i ett svagt böljande åkerlandskap med storgodsstruktur. Fälten avbryts endast av större gårdar och enstaka byar. Karaktären är väl utbredd i kommunens östra delar, där de förslagna vindkraftverken är lokaliserade. Åkermarken är av klass 9 kring förslagna vindkraftverk. I Ystad kommuns vindbrukpolicy finns utpekade områden klass 1 och klass 2 områden som är möjliga för etablering av vindkraft. Det tänkta etableringsområdet ligger i klass 1 område. Det är sådana områden där vindkraftetableringar inte står i allvarlig konflikt med motstående intressen och som har god visuell tålighet. Denna klass 1 område är storskaligt, öppet och svagt böljande. Strukturen är mycket homogen och den visuella tåligheten för vindkraft bedöms som hög. Gårdarna ligger relativt glest och inga riksintressen eller regionala intressen finns. Natur och kulturvärden Vid de föreslagna lokaliseringarna finns fyra fornminnen. Dessa är tre stenålders boplatser, gravhög från bronsålder, järnålder samt en fyndplats för flintyxa. Dock ligger de inte direkt vid någon av vindkraftverkens placering. Kabusa naturreservat ligger ca 3 km från föreslagna vindkraftområde. Där finns ett beteslandskap som omfattas av landskapsbildsskydd och utpekat som natura 2000 område, som beskrivs mer under stycket om riksintressen, som idag är ett militärt område, men är tillgänglig för allmänheten då skjutning inte pågår. Omkring Glemmingebro finns ett förlag på spridningskorridorer, som ska fungera som förstärkning av befintlig natur/nyskapad natur. Samma sak gäller vid Norreå, som även är vandringsväg för fisk. Korridorerna innefattar mindre naturområden såsom åkerholmar, träd och buskrader och vattendrag. Väster om Glemmingebro finns ett område med grusfyndigheter där brytning kan vara möjlig, detta framkommer genom en inventering som länsstyrelsen gjort. Ca 2 km söder om föreslagen lokalisering går en cykelled som tillkommit för att främja cykelturismen. 7

9 Karta över den skyddsvärda naturen samt kulturen omkring den föreslagna lokaliseringen. (Källa: Skogsstyrelsen: Skogens pärlor) Biotopskydd Naturskydd Planerat biotop- Nyckelbiotop skydd/naturvårdsavtal Naturvärde Sumpskog Naturreserva Fornminne Fornminne Fornminne Skog ohistoria Skog ohistoria Miljöpåverkan på natur och kulturvärdena kommer att beaktas noga i den fortsatta planeringen. Riksintressen Riksintressen kan utpekas av aktuell sektorsmyndighet, i enlighet med miljöbalkens kap 3, inom en rad olika områden. Riksintressenn regleras även i miljöbalkens kap 4 men berör då endast geografiskt 8

10 bestämda områden. Riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Hörupsåsen, riksintresse för naturvård, ligger ca 1 km nordost om föreslagna etableringsområde. Där finns ett åssystem mellan Glemmigebro och Hörup som är ett markant inslag i landskapet. Vidare finns riksintressen för naturvård, Kustområdet Nybrostrand Simrishamn, ca 1,5 km söder om föreslagna vindkraft, samt Ystads sandskog ca 4 km väster från tänkta vindkraftetableringar. Nybrostrand Simrishamn med Kåsebergaåsen omfattar flera delområden, bland annat Hammars backar, Backåkra, Hagestads naturpark samt Sandhammaren området. Ystad sandskog är ett område där det finns ett system av postglaciala strandvalar, reglar och dynbildningar som är betydelsefullt för Östersjöbäckenets nivåförändringar. Natura 2000 området Kabusa ligger ca 3 km från föreslagen lokalisering av vindkraftverken. Ca 5 km från föreslagna lokalisering ligger Natura 2000 området Sandhammaren Kåseberga. I området finns en fornlämningsmiljö med skeppssättningar samt förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet. Ett område för riksintresse för kulturmiljövård är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Ett sådant riksintresse ligger ca 2 km sydost om tänkta lokaliseringsområde, Ingelstorp Valleberga Hagestad. Det utgörs av ett öppet landskap med förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet med medeltida kyrkor och sockencentrum., gravhögar och boplatslämningar från stenåldern, samt kyrkor från medeltiden. Ännu ett riksintresse för kulturmiljövård; Högestad St. Köpinge, ligger ca 3, 5 km nordväst om föreslagna lokalisering. Här finns en dalgångsbygd utmed Nybroån med förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet där landskapet präglats av godsförvaltningen vid Högestads slott. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur och kulturkvaliteter, variationer i landskapet, god tillgänglighet för allmänheten. Områdena ska även vara attraktiva för besökare, från regionen, möjligen från hela landet och utlandet. Nybroån, riksintresse för friluftsliv, ligger ca 4 km västerut. Kuststräckan Abbekås Sandhammaren är även det ett riskintresse för friluftsliv. Området utgörs av ett långt åssystem med öppet hedlandskap och skogsplanterade dynområden. Ca 2 km om tänkta lokaliseringar finns ett riksintresse för kustzon, som sträcker sig längs hela kommunens kuststräcka. Riksintresse för totalförsvaret finns ca 1 km från föreslagna etableringsområde. Vid en första bedömning av vindkraftetableringen, förutsätter den inte påverka något riksintresse. En karta över de riksintressen som finns i närheten av det föreslagna etableringsområdet återfinns på nästa sida. 9

11 Karta över de riksintressen som finns närmast etableringsområdet av de föreslagna vindkraftverken (röda). Markanvändning och vägar Ett vindkraftverk upptar en relativt liten yta, jämfört med annan energiproduktion. Ytbehovet för ett vindkraftverk är ca 0,1 0,2 km 2 /MW beroende på hur terrängen ser ut. (Prövning av vindkraft, delbetänkande av miljöprocessutredningen). 10

12 Utöver vindkraftverken omfattar projektet förstärkning och eventuell nybyggnad av tillfartsvägar och i anslutning till varje enskilt verk, samt mark för vändplatser och uppställningsplatser för kranbilar och lastbilar. Befintliga vägar kommer att användas och eventuellt förstärkas. När vindkraftverken är tagna i drift räcker det med en enkel tillfartsväg som håller för servicepersonalens skåpbil. I de fall där nya vägsträckningar behöver anläggas kommer dessa, där det är möjligt, att upplåtas till allmänheten. Elanslutning Transformatorn som omvandlar elen till rätt spänning, kommer att placeras i eller i anslutning till verken, beroende på vilken modell som det blir. Elnätsfrågan kommer att utredas närmare och i samråd med nätägare. Elkablar kommer i möjligaste mån att grävas ner i marken. Miljökonsekvenser Vindkraftverk kan påverka miljön genom ljud, skuggor, reflexer, förändrad landskapsbild, flora och fauna, naturmiljö och kulturmiljö. Vindkraftverk påverkar också miljön genom att minska mängden utsläpp av kemiska ämnen som påverkar miljön negativt, när vindkraftverken ersätter elproduktion med fossila bränslen. Landskapsbilden I närheten av de platser där vindkraftverk installeras påverkas miljön visuellt, eftersom vindkraftverk syns och därmed påverkar landskapsbilden, precis som alla andra nya byggnader, så som fabriksanläggningar, kraftledningar, vägar och andra verksamheter. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig eftersom vindkraftsverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är en subjektiv bedömning. Vindkraftverkens visuella påverkan på landskapet kommer att illustreras med fotomontage i den kommande miljökonsekvensanalysen i miljöanmälan. Ljud och skuggor Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud, dels aerodynamiskt ljud från rotorbladen, dels mekaniskt ljud från maskinhuset. Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga och solljus kan reflekteras på rotorbladen. Antireflexbehandling av rotorbladen förhindrar solljus att reflekteras. Vindkraftsverken på fastigheten Vellinge Hötofta 4:1 kommer att följa Boverkets rekommendationer för ljud och skuggor. Enligt Boverket får inte ett vindkraftverk alstra ljudnivåer över 40 dba utanför en bostad. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Den praxis som har arbetats fram och som Boverket också rekommenderar är en teoretisk skuggtid om max 30 timmar per år för störningskänslig bebyggelse, och faktisk skuggtid bör enligt inte överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Fysisk miljöpåverkan Den rent konkreta miljöpåverkan består av fundament, tillfartsväg och nedgrävda elkablar fram till elnätet, samt själva vindkraftverket som fyller en del av luftrummet på den aktuella platsen. När verket tas i drift kan marken användas på samma sätt som innan vindkraftsverken uppfördes. 11

13 De direkta och indirekta effekterna som en etablering av vindkraftverken kan medföra kommer att beskrivas i en miljökonsekvensanalys. Övrigt Förutom dessa effekter ovan som kan uppfattas som negativa så uppfyller elproduktion med vindkraft flera av Sveriges miljökvalitetsmål, och miljöbalkens portalparagraf anger det övergripande syftet som är främjande av en hållbar utveckling. 12