Uppföljning 2015 Vårdcentralen Gnesta
Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag. Uppföljningsmöte med VC Gnesta 2016-03-15 på VC Gnesta. Deltagare från vårdcentalen: Ingrid Krona, Monica Attebäck. Deltagare från Hälsovalsstaben: Anna Berglin, Asghar Farahani, Inger Eklind. Uppföljning 2015 2
Fakta Indikatorer Kvinnor Män Utfall 2015 Antal listade individer 10 183 st Andel listade personer 80 år och äldre 4,3 % CNI per listad index 2 Antal besök per listad på vårdcentralen 2,9 st Andel av de listade som besökt vårdcentralen de senaste tolv månaderna 75 % Totalt antal besök exkl BVC, alla personalkategorier 15 817 12 307 28 124 st Antal besök läkare exkl BVC 7 562 5 998 13 560 st Antal besök sjuksköterska exkl BVC 3 799 4 126 7 925 st Antal besök sjukgymnast (privata vårdgivare) 2 080 st Antal besök psykolog/kurator exkl BVC 1 061 390 1 451 st Antal besök sjukgymnast (på vårdcentral) 2 529 1 523 4 052 st Antal besök arbetsterapeut 788 226 1 014 st Antal besök av läkare i SÄBO 156 83 239 st Antal besök av läkare i hemsjukvård 10 6 16 st Antal besök till läkare allmänmedicin (privata vårdgivare) Antal tolkbesök Antal besök av flyktingar 158 st 63 st 257 st Täckningsgrad 56 % Andel listade personer 75 år och äldre 8,2 % Antal registrerade SÄBO-patienter 72 st Uppföljning 2015 3
Frågor Fakta, frågor Vilka öppettider har vårdcentralen? 8-17 är våra öppettider i dagsläget. Planering av förändrade öppettider bereds inför 2016. Vilka eventuella tilläggsuppdrag har vårdcentralen? Vi har tre stycken särskilda boenden i kommunen, varav ett är beläget i Björnlunda. Tillsammans utgör de ca 100 platser, varav ca 10 (varierande) är korttidsplatser. Vi har en distriktssköterskemottagning i Stjärnhov, beläget 2,5 mil från Gnesta. Den har varit ifrågasatt i ett antal år (av verksamheten), då till exempel inga besök (!) skedde där varken under 2013 eller 2014. Tidigare år en eller ett fåtal besök har förekommit på den mottagningen. Efterfrågan har försvunnit. Beslutet att stänga denna filial togs under 2015 och i praktiken är den avvecklad 1 mars 2016. Under 2014 ingick vi i projektet samlat medicinskt omhändertagande av människor med funktionshinder (SMO) och har det som ett tilläggsuppdrag. Planering av familjecentral påbörjades 2014 och har tyvärr strandat av flera olika skäl. Personal; bemanning och kompetens Det är läkarbemanningen som fortfarande är ett bekymmer. Trots nyrekryteringar, räcker inte bemanningen till. Uppdraget i primärvården ökar ständigt, särskilt när sjukhusen har bristande kapacitet. Vi ser att vi skulle minst behöva 8 tjänster distriktsläkare och därtill några utbildningsläkare. I dagsläget har vi 5,5 specialister och 3 ST läkare. Utöver detta tar vi in hyrläkare, vilket vi i grunden ej har som ambition. Inom andra yrkeskategorier har vi god bemanning. Teleq har varit enormt stressig under året på grund av frånvaro bland personalen. Under alla tidigare år har vi varit gröna, men sedan nya versionen kom är vi röda flera av årets månader 2015. Detta har skapat stor frustration hos medarbetarna och arbetsmiljön hotas. Att det dessutom finns straffavgift gör inte saken bättre. Den ökande psykiska ohälsan i samhället märks även i Gnesta. Våra kurators resurser räcker inte riktigt till och under 2015 förstärkte vi därför med en psykolog till samtalsmottagningen. Behovet ökar ständigt och gränssnittet gentemot psykiatrin följs ej alltid på grund av avståndet till sjukhuset. Uppföljning 2015 4
Vi inser att våra resurser ej räcker till våra flyktingars behov. Där planerar vi en förstärkning under 2016. Dessutom behöver samordningssjuksköterskans roll förstärkas i och med det nya lagförslaget kring "trygg och säker utskrivning från sjukhus", vilket också planeras en förstärkning för under 2016. E-hälsa Vi har sedan lång tid stor erfarenhet av e tjänster. Vi är en av de få vårdcentraler som haft läkartider ute på webben sedan många år. Har fungerat utmärkt. Dessutom kan patienter boka tid till distriktssjuksköterska. Vår ambition är att ytterligare ha tider för andra yrkeskategorier på webben och det planeras införas under 2016. Vilka erfarenheter har ni av "Mina vårdkontakter"? Som tidigare år med "kom fram" och vi alltid haft goda erfarenheter av e tjänster på vår enhet. Vi har alltid haft läkartider och till andra yrkeskategorier (ej samtliga) ute på webben och de bokas/används av våra listade. Receptbegäran är en annan, men också möjlighet att ställa andra frågor och eventuella avbokningar. När systemet byttes till "Mina vårdkontakter" blev det krångligare för patienterna, det hör vi ständigt. Det var enklare med det gamla systemet. Kanske är detta något övergående och möjligen ett generationsskifte som minskar denna kritik framöver? Vi är nöjda med denna möjlighet. Vilka tjänster inom mina vårdkontakter är vårdcentralen ansluten till? Boka läkartid, sjukskötersketid, vaccinationstid, recept, övriga frågor och avbokning. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Vår livsstilsmottagning är uppskattad. Den startade redan 2009 och när Sörmlands hälsoprogram infördes var detta helt i linje med befintlig mottagning och utökades därmed. Uppföljning 2015 5
Hur ser det generella hälsoläget ut? Befolkningen här är psykiskt sjuka och/eller i kombination med värk. Vi har flest sjukskrivna i länet, just av dessa orsaker som största orsak. Detta har länge varit vårt bekymmer och vi har tidigare gjort analyser om vad som gör att Gnesta sticker ut i denna statistik och åtgärdat vissa inre strukturella arbetssätt. Bland annat fler återhämtningsgrupper, förstärkt kuratorssidan mm. Vi har förbättrat våra rutiner i TRIS tillsammans med andra aktörer. En brist som vi såg i analysen är att i Gnesta finns till exempel inga träningsplatser inom kommunen, för att till exempel kunna utvärdera arbetsförmåga. Bristen på detta gör det svårt att till exempel övergå från heltidssjukskrivning till deltidssjukskrivning, eller för att helt undvika sjukskrivning i ett förebyggande arbetssätt. Trots ovan beskrivna åtgärder, har ohälsotalet inte sjunkit i Gnesta. Vi börjar tro att vår befolkning är trots allt sjukare (?) Beskriv hur arbetet med sörmlands hälsoprogram fungerar Fantastiskt roligt arbete! Då vi har haft en väl fungerande livsstilsmottagning sedan 2009, var detta inget komplicerat att tillföra i verksamheten. Dessutom ingick vi i 60+ satstningen och hade en stor vana att jobba med hälsosamtal. Vi har produktionsplanerat samtliga 40, 50, 60 åringarna och täckningsgraden var hög även detta år, runt 50%. Samverkan Hur fungerar samverkan med kommunen? Vi har regelbundna möten med kommunen, en gång i månaden formellt, men vi ses även vid andra tillfällen när något akut uppstår. Verksamhetschef för både vårdcentral och kommunens hälso- och sjukvård, vårdcentralens samordnare och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska deltar på detta möte. Vi går igenom eventuella avvikelser och andra samarbetsfrågor, såsom tex rondtider och schema. Samarbetet är bristande, kan utvecklas mer. Det behövs en gemensam målbild vad vårt gemensamma uppdrag är, istället för att tänka "våra och era patienter." Vi har inte samma bilde över vad hemsjukvårdens uppdrag och ansvar är. Det gör att det är svårt att samverka utifrån patientens bästa. Vi hoppas ny ledning kan förbättra detta, då denna kommun numer är känd för bristande samarbete och/eller samsyn. Till exempel förekommer ingen samverkan mellan kommunens hälso- och sjukvård med SSIH (!) Hur fungerar samverkan med sjukhuset? Hyfstat. Det brister fortfarande i planeringen vid utskrivningen. Då kommer kommunens personal och vill ha alla svar av vårdcentralsläkaren (som Uppföljning 2015 6
många ggr inte heller vet något om denna patient, eller att den ens legat inne). Där uppstår frustration hos både kommunens personal (som då tycker att läkarna på vårdcentralen inte vet mer) och hos läkaren. Läkemedelslistor som ej är återinsatta, ingen kommunikation med primärvård förekommer... SSIH insatser som inte räcker till ut i periferin hamnar på distriktsläkarens bord.. Vi sköter ibland det som sjukhuset ska sköta. Vanliga receptförfrågningar från patienter som sköts på specialistklinik sjukhus når aldrig sina kliniker, ringer då vårdcentralen och vill ha vår hjälp. För att tänka enbart på patient, förskriver då givetvis distriktsläkaren det preparat som han/hon egentligen inte står som ansvarig för. Nästa gång patienten ringer, tror ju vederbörande sjuksköterska i telefonen att det är distriktsläkarens ordination av behandling. Detta är säkert en orsak till våra höga förskrivningsmönster. Vi har även under 2015 märkt av bristen på vårdplatser, samt bristen på sjuksköterskor inne på sjukhusen. Allt mer skjuts ut till primärvården och väntetider för att komma till sjukhus för behandling/utredning är alldeles för lång. Hur fungerar samverkan med övriga vårdgivare? Bra. Hur fungerar samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen? Bra. Förutom att den lokala samverkansgruppen (LSG) har varit haltande under hela året. Många omorganisationer och chefsbyten. Vilka erfarenheter har mottagningen av samarbetet med tolkförmedlingar/tolkar? Bristen på att få personlig tolk på plats är fortfarande ett problem. Speciellt behövs detta i samband med sörmlands hälsoprogram. Dessa frågor kan man inte ställa över telefon med tolk. Det finns också andra situationer som tex besök hos kurator. Rehabilitering Beskriv pågående/genomförda insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män Se kommentarer under hälsoläget. Vi har äntligen lyckats genomföra 4 st MMR under 2015! Uppföljning 2015 7
Beskriv rehabkoordinatorns nytta för vårdcentralen. Beskriv motsvarande för sakkunnig läkare i sjukskrivningsprocessen. Rehabkoordinatorns roll är enormt värdefull. Hon är spindeln i nätet och håller i alla kontakter med samarbetspartners, inrapportering av rehabplaner, initierar fall att ta upp och förbereder dem som andra initierat att ta upp på TRIS mötena. Hon träffar dessutom patienter som antingen riskerar att bli sjukskrivna eller är sjukskrivna. Där informerar hon om vilka krav som ställs på patient och hur rehabkedjan i Sörmland ser ut, vad vi kan erbjuda och vad patienten själv måste ta ansvar för. Den sakkunniga läkaren i sjukskrivningsfrågor är tillsammans med ovanstående nycklarna i arbetet på vårdcentralen. Komplicerade fall diskuteras med denne läkare. De båda deltar ju även i nätverk och skall vara extra kunniga i området, där då andra kollegor kan ta hjälp av dessa två roller. Beskriv övriga aktiviteter ni genomfört inom arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess Vi har flera gruppverksamheter, såsom tex återhämtningsgrupper och sömnskola samt smärtskola. De har varit väldigt uppskattade. Fortsatt arbete med att strukturera upp multimodala rehabiliterings aktiviteter under året. Strukturen på våra TRIS möten och de lokala rehabmötena har utvecklats och för att minska sårbarheten av REKO rollen, finns en person till som är dennes ersättare i frågan. Vi ser rollerna som enormt viktiga för enheten och befolkningen. Verksamhetsutveckling Hur används resultatet från patientenkäten? 2015 års patientenkät visade fina resultat gällande bemötande/emotionellt stöd, tillgänglighet och rimlig väntetid till läkarbesök. Vi låg till och med över riksvärdet på dessa. Mindre bra var kontinuiteten för vårdnadshavare och sjuka barn. Endast 39% svarsfrekvens tyvärr, vilket gör att vi får tolka resultaten med en nypa salt. Inga resultat från sjuksköterskemottagning, då det var ännu färre som svarade där. Vilka utvecklingsområden finns för verksamheten? Vi är med i en forskningstudie kring läkemedlet Selincro sedan 2014. Läkemedlet används vid beroendeproblematik och då framför allt alkoholberoende. Studien pågår under 3 år och startade detta år. Detta faller väl i linje med vår livsstilsmottagning och då just kring hälsoområdet alkolvanor. Uppföljning 2015 8
Vi gick under 2015 även med i en annan forskningsstudie kring diabetes. Här är syftet inte att syna ett enskilt läkemedel, utan mer generellt hur ofta diabetiker går på kontroller och vilken behandling de får utöver vilka läkemedel de behandlas med. Studien pågår under 3 år. Sedan 2014 är vi med i projektet SMO (samlat medicinskt omhändertagande av människor med funktionshinder), där samordningssköterskan är spindeln i nätet för dessa patienter i samarbete med kommunen och sjukhuset. Fler MMR behandlingsserier är vårt mål. Ta emot asyl/flyktingar på ett bättre sätt. God tillgänglighet. Förändrade öppettider Kompetensförsörjning. Våra lokaler. Läkarbemanning. Nya lagförslaget "trygg och säker utskrivning från sjukhus" och vårt samarbete med kommunen. Teamarbete. Beskriv kort hur ert ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ser ut (SOSFS 2011:9)? Implementerat under 2014. Vi behöver göra fler egenkontroller och följa upp verksamheten bättre. Det är en mapp struktur som finns tillgängliga för alla. Hur använder vårdcentralen kvalitetsregister för att utveckla verksamheten? Vi använder SveDem, NDR, Senior Alert, Palliativa registret, hjärtsviktsregistret, BOA registret bl a. Vi följer utvecklingen av de kvalitetsparametrar som finns i dessa. Beroende på utfall lägger vi fokus på ett specifikt utvecklingsområde. Uppföljning 2015 9
Övrigt Beskriv kortfattat er senaste vårdhygieniska egenkontroll samt ange när den senaste hygienronden genomfördes Gjordes under våren 2015 (?) och visade i princip samma resultat som tidigare mätningar. Klädregler. Ersätting för socioekonomi Socialtjänsten fungerar ej optimalt, vilket försvårar situationen för många i Gnesta kommun. Beskriv samordningssjuksköterskans arbete och hur mycket tid som är avsatt för funktionen Minst en halv dag i veckan, men räcker inte till. Nyckelfunktion för många av våra äldre patienter. Behöver utökas och dessutom behöver samarbetet med kommunen förbättras. Vad skulle behöva utvecklas för att bättre uppnå en jämlik och jämställd vård? Vet faktiskt inte. Beskriv arbetet med webbkollen Finns ett demensteam på vårdcentralen och vilka yrkeskategorier ingår? Ja. En distriktssjuksköterska och en arbetsterapeut samt en utsedd distriktsläkare. Beskriv vårdcentralens insatser i kommunens hälso- och sjukvård utifrån hur arbetet är organiserat samt hur ni arbetat för att öka antalet hembesök till hemsjukvårdspatienter. Vi gjorde hela 16 st (!) hembesök av läkare under 2015, vilket var en medveten satsning. Borde kunna erbjudas fler när så behövs. Vi har mycket tid avsatt för rond både för SÄBO och för hemsjukvården, men kommunen vill ha mer. Ändå är vi den vårdcentral som avsätter mest tid... Hur många faktiska läkartimmar har avsatts för BVC under året? Minst en dag per vecka. Uppföljning 2015 10
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård VC Gnesta når diabetesrådets uppsatta mål kring andel patienter som når mål för HbA1c och resultatet har förbättrat under 2015. Vårdcentralen når även målet gällande andel kostbehandlade patienter som når mål för HbA1c. När det gäller andel genomförda undersökningar inkl. riskbedömning av fotstatus samt andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtyck ligger vårdcentralen långt ifrån målen och får i uppdrag att se över registreringen kring dessa indikatorer. VC Gnesta ligger långt ifrån de uppsatta målen kring total antibiotikaförskrivning samt andel PcV luftvägsantibiotika till barn. Vårdcentralen får i uppdrag att ta ut individuell förskrivning per läkare och ha en dialog kring detta. Vårdcentralen får i uppdrag att ta gå igenom de frågor där vårdcentralen svarat "vet ej" i SveDem. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal registrerade diabetiker i NDR Andel patienter som når mål för HbA1c, NDR Andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtryck, NDR Andel av de till NDR inrapporterade diabetespatiente rna där uppgift om längd och vikt och/eller BMI finns registrerad 386 st 418 st 416 st 85,5 % 85,4 % 94,8 % minst 90 % 48,3% 48,1% 53% 70% 100% 97,1% 93,3% 95% Uppföljning 2015 11
Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Andel kostbehandlade patienter som når mål för HbA1c, NDR Andel av de till NDR inrapporterade patienterna där uppgift om rökvanor finns registrerade Andel av de till NDR inrapporterade patienterna där Micro- /Macroalbuminur i finns registrerade Andel genomförda undersökningar inklusive riskbedömning av fotstatus hos diabetespatiente r Antalet grundregistering ar med diagnos demens i SveDem de senaste 12- månaderna Antalet uppföljningar av 81,7% 88,7% 87,8% >80% 88,5% 95% 88,9% 90,2% 89% 81,3% minst 95 % 27 st 10 st 19 st 52 st Uppföljning 2015 12
Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå patienter med diagnos demens de senaste 12- månaderna Andel vet ej svar i vårdcentralens resultat i SveDem Andel av vårdcentralens listade 65 år och äldre som erhållit vaccination mot säsongsinfluens a Total antibiotikaförskri vning per 1000 listade Andel PcV av luftvägsantibiotik a till barn Har vårdcentralen under året tagit ut individuell förskrivning per läkare och fört en dialog kring detta? (ja/nej) Har vårdcentralen under året fört en dialog med läkargruppen 51 % 43 % 52 % 44 % 201 190 205 max 175 71% 62% 45% 80 % Ja Nej Nej Ja Uppföljning 2015 13
Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå kring förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre? (ja/nej) Aktivitet Ansvarig Slutdatum Ta ut individuell förskrivning per läkare Ingrid Krona 2016-12-31 Gå igenom de frågor som vårdcentralen svarat "vet ej" på i SveDem Ingrid Krona 2016-09-15 Se över registreringen gällande andel patienter med typ-2 diabetes som når mål för blodtryck samt andel genomförda undersökningar inkl. riskbedömning av fotstatus Ingrid Krona 2016-09-15 Uppföljning 2015 14
Vård i rimlig tid VC Gnesta når målen för besöks- och telefontillgänglighet. Resultatet från den nationella patientenkäten gällande patientupplevd väntetid ligger på samma nivå som för länssnittet. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Telefontillgängli ghet Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Patientupplevd väntetid Kontaktvägar till vårdcentralen 99,1 % 85,1 % 90,2 % 90 % 97% 97% 98% 85 % 79 % 79% 75 % 75% Uppföljning 2015 15
Jämlik vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har vårdcentralen skriftliga rutiner i enlighet med landstingets vårdprogram för våld i nära relationer? (ja/nej) Nej Nej Aktivitet Ansvarig Slutdatum Ta fram lokala, skriftliga rutiner i enlighet med landstingets vårdprogram för våld i nära relationer. Ingrid Krona 2016-12-31 Uppföljning 2015 16
Säker vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har patientsäkerhets berättelse skrivits för året? (ja/nej) Antal patienter som fått enkel läkemedelsgeno mgång Antal patienter som fått fördjupad läkemedelsgeno mgång Ja Ja Ja 149 st 515 st 304 st 26 st Uppföljning 2015 17
Effektiv vård Både den uppmätta och i patientenkäten bedömda kontinuiteten till läkare ligger lägre än länssnittet. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Kontinuitet avseende läkarkontakt Följsamhet till Sörmlands Hälsoprogram, SHP Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk (DV 113) per 1000 listade Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (DV 132) per 1000 listade Rådgivande samtal om alkoholvanor (DV 122) per 1000 listade Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor (DV 143) per 1000 listade Antal förskrivna FaR (DV 200) 38 % 30,6 % 19,8 % 29,6 % 49% 50% 11,59 st 8,25 st 7,27 st 11,39 st 19,74 st 13,94 st 5,89 st 7,95 st 7,37 st 26,12 st 29,85 st 35,35 st 4,22 st 2,46 st 0,98 st Uppföljning 2015 18
Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå per 1000 listade Andel listade som ordinerats fysisk aktivitet på recept Är vårdcentralen hälsodiplomerad? (ja/nej) Samma läkare vid besök 0,42 % 0,24 % 0,1 % Ja Ja Ja 31 % 44% Levnadsvanor 55% 69% Andel oplanerade återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Undvikbar slutenvård i relation till antal listade 13,26 % 9,06 % Uppföljning 2015 19
Patientfokuserad vård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal ärenden till patientnämnden Kommunikation kring medicinering/be handling Behov av hälsooch sjukvård tillgodosett Rekommendera vårdcentralen 11 st 21 st 21 st 72 % 84% 66 % 73% 67 % 78% Bemötande 86% 89% Uppföljning 2015 20
BVC VC Gnesta når Barnhälsovårdens mål kring andel av alla barn som fått MPR vaccination samt andel mödrar som besvarat EPDS formulär. Resultatet på dessa två indikatorer har förbättrats under 2015. Övriga indikatorer nås inte. Vårdcentralen får i uppdrag att genomföra ett uppföljningsmöte med Barnhälsovårdens utvecklingsteam och gå igenom resultatet för BVC. Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Hembesök nyfödd Andel av alla BVC-barn som gjort språktest Andel av alla BVC-barn som gjort syntest Andel av alla BVC-barn som gjort hörseltest Andel av alla BVC-barn som fått MPRvaccination Andel av alla BVC-barn som fått pneumokockvac cin Andel mödrar som besvarat EPDS-formulär 5% 98 % 93 % 90 % 98 % 99 % 99 % 89 % 98 % 98 % 99 % 91 % 98 % 96 % 94 % 97 % 96 % 96 % 94 % 97 % 99 % 81 % 84 % 92 % 80 % Andel föräldrar som fått Uppföljning 2015 21
Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå hembesök vid 8 månader Aktivitet Ansvarig Slutdatum Uppföljningsmöte med Barnhälsovården Ingrid Krona 2016-12-31 Uppföljning 2015 22
Läkarinsatser i särskilda boenden samt hemsjukvård Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Har årligt uppföljningsmöt e med kommunen skett om insatser i den kommunala hälso- och sjukvården? (ja/nej) Finns namngivna ansvariga läkare för såväl uppdrag i särskilt boende som hemsjukvård? (ja/nej) Antal genomförda SIP (Samordnad individuell plan) enligt KVÅ kod UV001 Ja Nej Ja Ja Ja Ja 107 st 76 st 70 st Uppföljning 2015 23
Rehabilitering Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Antal upprättade rehabplaner under året Antal sjukskrivningsför ebyggande möten under året 103 st 118 st 132 st 3 st 5 st 2 st Upprättade rutiner för sjukskrivningspr ocessen Ja Ja Antal genomförda behandlingsseri er KBT Antal genomförda behandlingsseri er MMR Antal sjukskrivna per 1000 listade i arbetsför ålder 16-67 år 101 st 78 st 72 st 2 st 0 st 4 st 22 st Uppföljning 2015 24
Miljö Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Sörmland Acceptabel nivå Finns rutin för utbildning av personalen när det gäller miljöfrågor? (ja/nej) Är vårdcentralen miljöcertifierad? (ja/nej) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Uppföljning 2015 25