E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet

FÖRSTUDIE E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet Göteborgs Stad, Västra Götalands län Beslutshandling 2010-06-04 Objekt: 85438030

Medverkande: Per Eriksson, projektledare Knut Hermansson, bitr. projektledare Sören Hall, strategisk samhällsplanerare Ingela Svensson, uppdragsansvarig/miljöteknik Christina Lundqvist, trafikteknik Patrik Fridh, projektledare Göta älvförbindelsen Trafikverket Trafikverket Trafikverket Tyréns Tyréns Trafikkontoret, Göteborgs Stad Titel: Förstudie. E45 Lilla Bommen - Gullbergsmotet, Beslutshandling. Objektnummer: 85438030 Utgivningsdatum: 2010-06-04 Utgivare: Trafikverket Investering Väst, 405 33 Göteborg Kontaktperson: Per Eriksson, Trafikverket Layout: Lisbeth Andersson, Tyréns Foto: Tyréns Telefon 0771-921 921, telefax 031-63 51 38, texttelefon 0243-795 90 e-post: trafikverket.got@trafikverket.se

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Bakgrund 4 1.1 Syfte 4 1.2 Projektet 5 1.3 Aktualitet 9 1.4 Trafikverkets tidigare utredningar och beslut 9 1.5 Geografisk avgränsning 11 1.6 Övergripande mål och strategier 11 1.7 Regional utveckling 13 1.8 Vägplanerings- och vägprojekteringprocessen 14 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 16 2.1 Markanvändning och gällande planer 16 2.2 Miljö och hälsa 21 2.3 Stadsutveckling 27 2.4 Trafik och trafikanter - resor och transporter 29 2.5 Vägnätet 39 3 Funktionsanalys av transportsystemet 40 3.1 Tillgänglighet (funktionsmål) 40 3.2 Säkerhet, miljö och hälsa (hänsynsmål) 42 4 Sammanfattande problembeskrivning 44 5 Projektmål 45 5.1 Tillgänglighet (funktionsmål) 45 5.2 Säkerhet, miljö och hälsa (hänsynsmål) 45 6 Tänkbara åtgärder 46 6.1 Nollalternativ 46 6.2 Tänkbara åtgärder 46 6.3 Analys av tänkbara åtgärder 48 6.4 Effekter och konsekvenser 49 6.5 Kostnader 49 7 Måluppfyllelse 50 8 Samråd 52 9 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 58 10 Väghållningsmyndighetens ställningstagande 58 11 Fortsatt arbete 59 Referenser 59 Remissvar Bilaga 1 Länsstyrelsens beslut om BMP Bilaga 2

Götatunneln Gullbergsvass E45 Gullbergsstrand Gullbergsmotet Flygfoto: Götebors Stadsbyggnadskontor Flygbild tagen från öster mot väster. Förstudiens avgränsningar utgörs av områdena som är markerade med text i bilden.

Sammanfattning Sammanfattning bakgrund Förstudiens område är en begränsad sträcka av E45 i centrala Göteborg, från Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. Projektet har initierats av Göteborgs Stads planering för en ny förbindelse över Göta älv. Befintlig Götaälvbro måste ersättas senast år 2020 vilket föranlett Göteborgs Stad att ta fram sex förslag på älvförbindelse för vidare utredning. Syftet med förstudien är att studera: möjlig anslutning av ny älv- och bangårdsförbindelse till E45 möjlig ny trafikplats vid Falutorget. möjliga åtgärder i övrigt inom utredningsområdet. Detta ska ske med beaktande av att E45: Har funktion som övergripande väg med enkel och enhetlig standard. Är utpekad som riksintresse enligt miljöbalken. Ska ha hög attraktivitet för fordonstrafiken. Ska ha så få trafikplatser som möjligt, men så många som nödvändigt. Kräver kompletterande parallellgående lokalvägnät. Ska inordnas i stadens gestaltning. Ska tillgodose god framkomlighet för kollektivtrafiken. (KomFort/expressbusstrafik). Ska utformas med stor hänsyn till buller- och luftmiljöproblem. samt Att Götaälvbron är en viktig förbindelselänk mellan E45 och E6.21 och därmed ingår som en av flera älvförbindelser som balanserar trafikvolymerna vid älvpassagen. Problembeskrivning För samtliga alternativa älvförbindelser råder osäkerheter kring hur ramper kommer att tas ner och anslutningar kommer att göras mot E45. För broalternativen i Stadstjänaregatans förlängning blir fördelningen av trafiken jämnare än för alternativen i Kämpegatans förlängning. Speciellt komplex blir problembilden för högbro och tunnel i Kämpegatan. Avstånden mellan trafikplatserna är mycket korta. Med en älvförbindelse i Kämpegatan finns risk att det uppstår låsningar mellan Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen och avståndet till korsningen vid Falutorget krymper ytterligare. 1

Sammanfattning Fyrvägskorsningen med trafiksignal vid Falutorget utgör främst en trafiksäkerhetsrisk med snabba uppbromsningar och en gång- och cykelpassage i samma plan som E45. Under en tioårsperiod har det inträffat tre dödsolyckor i korsningen. Den fortsatta nedsänkningen av E45 förbi Bangårdsförbindelsen kan innebära konflikter med förslag till detaljplan för Vita huset. Stadsutveckling City och regionkärnan kommer att behöva växa på sikt och detta bland annat genom stora förnyelseområden på älvens södra sida samt bra kopplingar mellan den södra och norra älvstranden. Cityexpansion av den centrala älvstaden innebär i planeringen att 40 000 nya arbetsplatser och nya bostäder för 30 000 personer ska skapas centralt. Med en växande regional arbetsmarknad ökar även transportbehoven. Det är därför nödvändigt att en större andel resenärer väljer kollektivtrafiken för att minska trängsel, buller och luftutsläpp från biltrafiken. Göteborg måste bli en attraktivare stad att bo och arbeta i med en balans mellan biltillgänglighet och god bebyggd miljö. I förstudiens närområde ligger Gullbergsvass som föreslås exploateras med en blandning av verksamheter, kontor och bostäder. Till följd av klimatförändringar måste staden skyddas mot extrema vattennivåer i Göta älv. Gällande anpassningsnivåer på +12,8 meter föreslås av stadsbyggnadskontoret kunna höjas till +13,8 meter för speciellt samhällsviktiga anläggningar i centrala Göteborg. I Göteborgs höjdsystem ligger medelvattenytan på drygt +10 meter. Projektmål Baserat på nationella, regionala och lokala mål har mål formulerats för projektet, där vägsystemet inte ska upplevas som en begränsning oavsett om man är bilist, cyklist eller kollektivtrafikresenär. Systemet ska dessutom var lättorienterat. E45 ska även bidra till att den centrala staden kan utvecklas på ett positivt sätt både vad det gäller verksamheter och boende. Vidare ska utformningen av E45 och dess av- och påfarter minimera risken för allvarliga personskador och ledens gestaltning integreras med stadsbilden. De miljöaspekter som tas upp är att minska växthusgaser och bullerstörningar samt att klara riktvärden för luftkvaliteten och sträva mot en giftfri miljö. Tänkbara åtgärder Anpassning för ny älv- och Bangårdsförbindelse: Hög framkomlighet för kollektivtrafiken genom antingen separata körfält på E45 eller på ett parallellt lokalvägnät. Sänkning av E45 förbi ny bro i anslutning till Bangårdsförbindelsen. God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS) 2

Anpassning av av- och påfarter till ramper för en ny älvförbindelse. I samtliga fall måste en detaljerad trafikanalys göras för att med säkerhet kunna fastställa i vilken omfattning en anpassning måste göras. Samtliga av- och påfartsramper måste utformas så att de blir lättorienterade, får god framkomlighet och hög trafiksäkerhet erhålls. För alternativen i Stadstjänaregatans förlängning är belastningen på ramperna relativt jämn. Det innebär att åtgärdena i dessa fall med största sannolikhet blir av mindre karaktär, än vad som blir fallet för alternativen i Kämpegatans förlängning. Åtgärder i korsningen vid Falutorget: Koppling mellan E45 och lokalvägnätet med hög framkomlighet för kollektivtrafiken. God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS) För att få en trafiksäker överfart för gång- och cykeltrafikanter utformas korsningen planskild. Med en elliptisk trafikplats med två broar över E45 får kollektivtrafiken möjligheter att anlägga hållplatser även i anslutning till motet. Det är möjligt att lägga E45 i såväl ett helt som halvt nedsänkt läge och ändå klara anslutningarna till Gullbergsmotet. Åtgärder på sträckan i övrigt: Nedsänkning mellan Kämpegatan och Gullbergsmotet, helt eller halvt. Sammanfattning Effekter Alternativen med bro i Stadstjänaregatan ser ut att kunna lösas på ett enklare sätt än alternativen i Kämpegatan. En högbro innebär större ingrepp i stadsmiljön, i Stadsjänaregatans trafikområde respektive Kämpegatans bebyggelseområde, än vad en låg- eller mellanbro gör. Om det i Falutorgskorsningen görs en komplett trafikplats som utformas elliptiskt med två broar över E45 får gång- och cykeltrafikanterna bra möjligheter att korsa E45 på ett trafiksäkert sätt. Likaså blir kopplingen till Falutorget och Gullbergsvass bra och kollektivtrafiken får flera möjliga hållplats- och trafikeringsmöjligheter. Bullersituationen bör beaktas, speciellt i det längre perspektivet då regionkärnas expansion med nya bostäder kräver detta. En nedsänkning av leden främjar detta. Vid byggskedet kan omfattande saneringar av förorenad mark krävas, med tanke på tidigare verksamheter speciellt kring Falutorget och Gullbergsvass. 3

Kapitel 1 Bakgrund 1 Bakgrund 1.1 syfte Förstudiens område är en begränsad sträcka av E45 i centrala Göteborg, från Götatunnelns östra mynning till och med Gullbergsmotet. Projektet har initierats av Göteborgs Stads planering för en ny förbindelse över Göta älv. Befintlig Götaälvbro måste ersättas senast år 2020 vilket föranlett Göteborgs Stad att ta fram sex förslag på älvförbindelse för vidare utredning. Syftet med förstudien är att belysa hur de alternativa förbindelserna över Göta älv påverkar E45, i kombination med övriga åtgärder som planeras eller utreds inom aktuellt område och inte minst den förväntade samhällsutvecklingen i stort. I förstudien studeras: möjlig anslutning av ny älv- och bangårdsförbindelse till E45. möjlig ny trafikplats vid Falutorget. möjliga åtgärder i övrigt inom utredningsområdet. Detta ska ske med beaktande av att E45: Har funktion som övergripande väg med enkel och enhetlig standard. Är utpekad som riksintresse enligt miljöbalken. Ska ha hög attraktivitet för fordonstrafiken. Ska ha så få trafikplatser som möjligt, men så många som nödvändigt. Kräver kompletterande parallellgående lokalvägnät. Ska inordnas i stadens gestaltning. Ska tillgodose god framkomlighet för kollektivtrafiken. (KomFort/expressbusstrafik). Ska utformas med stor hänsyn till buller- och luftmiljöproblem. samt Att Götaälvbron är en viktig förbindelselänk mellan E45 och E6.21 och därmed ingår som en av flera älvförbindelser som balanserar trafikvolymerna vid älvpassagen. 4

1.2 projektet Kapitel 1 Bakgrund E45 i Göteborg sträcker sig, med anslutning via E45.01(Oscarsleden) från E6.20 (Söder-Västerleden) vid Älvsborgsbron i väster, till E6 i Gullbergsmotet, med en sekundärkoppling till E20 i Olskroksmotet. I en snar framtid ges en direktanslutning till E20 genom det pågående byggandet av Partihallsförbindelsen och till E6 genom den planerade Marieholmstunneln. Leden är attraktiv både ur perspektivet att länka samman olika delar av staden och som genomfartsled från stadens västra och centrala delar ut på E6, E20 och vidare på E45. Med sina strategiska kopplingar till E6.20 (Söder- Västerleden), som är kopplad till E6/E20 vid Åbromotet i Mölndal, och till E6 respektive E20 kring Gullbergsmotet, är leden också viktig ur ett sårbarhetsperspektiv, om något skulle hända exempelvis på E6/E20 mellan Åbromotet och Olskroksmotet. Gullbergsmotet Älvsborgsbron Åbromotet Översiktskarta med aktuellt område markerat. 5

Kapitel 1 Bakgrund Projektet har initierats av Göteborgs Stads planering för en ny förbindelse över Göta älv. Befintlig Göta älvbro måste ersättas senast år 2020 vilket föranlett Göteborgs Stad att ta fram sex förslag på älvförbindelse för vidare utredning. I princip är det två olika placeringar längs älven, Stadstjänaregatan och Kämpegatan, som Göteborgs Stad bedömer är aktuella. För dessa placeringar utreds olika höjder på bro och även alternativ med tunnel. Backaplan Hjalmar Brantingsgatan Ringögatan Järnmalmsgatan Backaplan Hjalmar Brantingsgatan Ringögatan Järnmalmsgatan Backaplan Hjalmar Brantingsgatan Ringögatan Järnmalmsgatan Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro M Stadstj.g Kämpeg Mårten Krakowgatan Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro M Stadstj.g Kämpeg Mårten Krakowgatan Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro H Stadstj.g Kämpeg Mårten Krakowgatan Götaleden Alternativ A Nordstan Mellanbro för alla trafikslag i Stadstjänargatans förlängning. Nils Ericson Terminalen Centralstation Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar. Götaleden Nordstan Nils Ericson Terminalen Centralstation Alternativ B Mellanbro för gångoch cykel och biltrafik i Stadstjänargatans förlängning, tunnel för kollektivtrafik. Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar. Götaleden Nordstan Nils Ericson Terminalen Centralstation Alternativ C Högbro för alla trafikslag i Stadstjänargatans förlängning. Segelfri höjd 18-22 meter öppningsbar. Hjalmar Brantingsgatan Järnmalms Hjalmar Brantingsgatan Järnmalms Hjalmar Brantingsgatan Järnmalms Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro Stadstj.g M Kämpeg Mårten Krakowgatan Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro Stadstj.g H Kämpeg Mårten Krakowgatan Lundbyleden Frihamnen Befintlig bro L/S Stadstj.g Kämpeg Mårten Krakowgatan Götaleden Nordstan Nils Ericson Terminalen Centralstation Götaleden Nordstan Nils Ericson Terminalen Centralstation Götaleden Nordstan Nils Ericson Terminalen Centralstation Alternativ D Mellanbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning. Segelfri höjd 10-13 meter, öppningsbar. Alternativ E Högbro för alla trafikslag i Kämpegatans förlängning. Segelfri höjd 18-22 meter, öppningsbar Alternativ F Lågbro/skyttel för gångoch cykeltrafik vid Lilla Bommen. Tunnel för bil och kollektivtrafik, Kämpegatan. Segelfri höjd 5-8 meter, öppningsbar. Av Göteborgs stad studerade älvförbindelser. 6

Kapitel 1 Bakgrund Vy mot öster och Göta älvbron, sett från väster. Olika placeringar och nivåer påverkar E45 direkt eller indirekt på olika sätt, vilket konsekvensutreds i förstudien. En förutsättning, som Göteborgs Stad har satt upp, är att biltrafiken över bron inte ska öka utan hållas på dagens nivå. Detta kan dock ifrågasättas utifrån brons strategiska läge mellan två nationella vägar, inte minst ur sårbarhetssynpunkt. I områdets närhet pågår utbyggnader och planering av nya trafikprojekt som påverkar den framtida trafiken på E45. Just nu är Trafikverkets byggnation av Partihallsförbindelsen i full gång. Partihallsförbindelsen ingår, tillsammans med Marieholmstunneln, som en del i Marieholmsförbindelsen. Marieholmsförbindelsen kommer när den är utbyggd i sin helhet att avlasta Tingstadstunneln och Gullbergsmotet, vilket får påverkan på E45. Konsekvenserna av Marieholmsförbindelsen för omgivande vägnät, bland annat Gullbergsmotet och därmed E45, kommer att utredas av Trafikverket under 2010. Bangårdsförbindelsen är en ny länk i direkt anslutning till E45 som utreds av Göteborgs Stad. Bangårdsförbindelsen har som syfte att avlasta området kring Drottningtorget från biltrafik, till förmån för kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Förbindelsen kommer att bli en länk mellan Nya Allén/Parkgatan i söder till Kruthusgatan/E45 i norr. Anslutningen mot E45 kan förväntas bli i höjd med Kilsgatan/Kämpegatan. Aktuell förstudie beaktar konsekvenserna av Bangårdsförbindelsen fullt ut genom att prognoser för den framtida trafiken på denna länk belastar E45 med en koppling i höjd med Kilsgatan/Kämpegatan. Även höjden för Bangårdsförbindelsens anslutning, i kombination med de olika alternativen för älvförbindelsen, beaktas i förstudien. Korsningen E45 Falutorget regleras med trafiksignal. Främst på E45 har det inträffat en stor mängd personskadeolyckor. Flertalet av olyckorna är upphinnandeolyckor men det har, under den senaste tioårsperioden, även inträffat tre dödsolyckor på platsen. Korsningen utgör en förbindelsepunkt i gång- och cykelstråket inom området. Korsningens problembild sett ur ett 7

Kapitel 1 Bakgrund Korsning vid Falutorget, sett mot väster. trafiksäkerhetsperspektiv är viktig men även dess funktion i området, sett ur ett framkomlighets- och sårbarhetsperspektiv, är viktig varför förstudien utreder korsningen ur ett helthetsperspektiv. I långsiktig kommunal planering berörs behov och möjligheter till en lokal förbindelse med Ringön i Falutorgets förlängning. I aktuell översiktsplan ligger det med som ett framtida utredningsområde för kommunikation. Konsekvenserna av en sådan förbindelse utreds inte ytterligare i förstudien. Gullbergsvass, det numera nästan helt övergivna logistikområdet söder om E45, finns med i den kommunala översiktsplanen som en stor framtida exploatering med en blandning av verksamheter, kontor och bostäder. Ett antagande om en förväntad exploateringsyta i Gullbergsvass på cirka 800 000 m 2 tas med i den framtida trafikprognosen för området. I den kommunala planeringen är det tydligt uttalat att en exploatering av området inte kan belasta anslutningen till Stadstjänarebron. En med E45 parallell lokalgata, av matarkaraktär, kommer därför att behövas i området, åtminstone fram till Falutorget. Den beräknade trafiken för området ansluts därför till befintlig korsning vid Falutorget. De kommunala planerna för området är ännu mycket översiktliga. Områdets läge, där E45 ligger som en barriär mot Göta älvs vatten och dess längsgående gångoch cykelstråk, innebär att ett helt eller halvt nedsänkt läge av E45 är att föredra om området ska innefatta en större mängd kontor och bostäder. Förstudien beaktar därför konsekvenserna av nedsänkt- respektive ytläge för E45. En detaljplan för Vita huset (gamla Bergslagsbanans stationshus), öster om Stadstjänarebron, har varit ute på samråd. I planerna ingår att det gamla stationshuset, kompletterat med ett höghus, ska bli ett Regionens hus för Västra Götalandsregionen (VGR). Det innebär en koncentration av cirka 900 arbetsplatser till denna punkt. Läget, i direkt anslutning till Centralstationen och Nils Ericson Terminalen, innebär dock att verksamheten, ur ett planeringsperspektiv, inte ska ges möjlighet att alstra några större trafikmängder, bortsett 8

Kapitel 1 Bakgrund från omfattande gångtrafik. Det finns stor risk att planerna kring Vita huset kan påverka exempelvis ramper för E45. I detta skede kan inte studier med denna detaljeringsgrad göras utan förstudien beaktar endast Vita huset ur aspekten att det kan bli konflikter i ett utformnings- samt anläggningsskede mellan dessa projekt. Utöver den specifika exploateringen i Gullbergsvass har en förtätning av staden med 2 500 bostäder per år lagts in i trafikmodellen och innefattas därmed i den redovisade prognosen för framtidens trafik. Kollektivtrafikens mål i K2020*, att kollektivtrafiken ska nå en marknadsandel på 40 procent till år 2025, vilket innebär ungefär en dubblering av dagens kollektivtrafikresande, har legat till grund för känslighetsanalysen över framtida trafik. Förstudiens prognosår för trafiken har därför satts till år 2025. Det pågår för närvarande ett mycket intensivt utredningsarbete kring införande av trängselskatt. Det finns i nuläget inte tillräckligt med material framme för att det ska kunna ligga till grund för denna förstudie. Därför kan endast konstateras att trängselskatter för Göteborgs Stad kommer att påverka trafiken på E45. 1.3 aktualitet I förslag till nationell plan för transportsystemet 2010-2021 finns E45 Falutorget - Marieholm upptaget med en summa av 107 mkr under år 2016-2018. På vidstående karta redovisas de objekt i Göteborgsområdet som ingår i förslaget till nationell plan 2010-2021 och som kostar mer än 50 miljoner kronor. 1.4 TrafikverketS TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT I vägutredningen för Götatunneln, februari 1995, finns en sträckning för Götaleden redovisad öster om tunneln. Ledens framtida sträckning är i utredningen upprätad och har fått en placering något söder om befintlig E45. I utredningen redovisas även en ny trafikplats vid Falutorget. Två studier kring Falutorget har gjorts varav den första togs fram 2002 och innefattade ett åtgärdsförslag med ombyggnad till planskild trafikplats. Den samhällsekonomiska kalkylen till denna studie visade på en mycket hög kostnadseffektivitet. Den andra gjordes 2008 och innefattade en planskild gång- och cykelöverfart, borttagning av trafiksignal och en ombyggnad av korsningen så att korsande fordonskurser förhindrades. I samverkan med kommunen gjordes dock bedömningen att dessa åtgärder inte var genomförbara då de innebar ökad belastning i Stadstjänaregatan. * K2020 är ett kollektivtrafikprogram som är framtaget av GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, Trafikverket och Västra Götalandsregionen, med GR som projektledare, för att nå en marknadsandel för kollektivtrafiken på 40 procent. Programmet konkretiserar målbilden och lyfter utifrån resenärsperspektivet fram åtgärder inom områdena; Kollektivtrafikens utformning och tjänster, Incitament, Marknadskommunikation. 9

Kapitel 1 Bakgrund E6 Torslanda 2 E20 12 Lerum 155 10 E6.21 9 3 E45 4 9 14 6 8 Öjersjö E45 Göteborg 40 5 Landvetter 1 E6.20 Mölnlycke Investeringsåtgärder som kostar mer än 50 miljoner kronor i förslag till Nationell plan 2010-2021. Styrsö Nr Objektnamn, åtgärd 1 - E6.20 Söderleden/Västerleden, etapp1 Donsö 2 - E6.20 Hisingsleden södra delen 3 - E6.21 Lundbyleden 4 - E6.21 Marieholmstunneln 5 - Rv 40 Slambymotet 6 - E45 Falutorget Marieholm 158 7 - K2020 förbättrad kollektivtrafik inom Göteborgsområdet 8 - Göteborgs Central, byte av ställverk 9 - Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet Billdal 10 - Hamnbanan, kapacitetsåtgärder 11 - Kraftsamling Göteborg 12 - Göteborg Alingsås, plattformsförlängning 13 - Göteborg Kungsbacka, plattformsförlängning 14 - Godstågsviadukten, brobyte 15 - Statsbidrag nya spårvägar i Göteborg Kållered 13 Lindome E6 Väg Järnväg Sjö Centrala hamnar för gods Centrala kombiterminaler för gods Centrala flygplatser för gods Angränsande planering Marieholmstunneln syftar till att överbrygga den barriär som Göta älv utgör och de kapacitetsproblem som finns i Tingstadstunneln. Med Marieholmstunneln minskar sårbarheten i nuvarande vägsystem samtidigt som trafiksäkerheten, miljön och regional utveckling främjas. Arbete med bygghandling pågår och planerad byggtid är 2011-2016. Partihallsförbindelsen som är en del i Marieholmsförbindelsen syftar till att koppla ihop E20 och E45. Byggnation pågår och planerad invigning är senhösten 2011. För Gullbergsmotet har trimningsåtgärder utförts under senare år. För Västlänken, vilken är en tågtunnel under Göteborg, har en järnvägsutredningen färdig ställts. Syftet med en ny länk är att öka järnvägens kapacitet så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas. I utredningen studerades tre olika alternativ och i Banverkets beslut från december 2007 bestämdes att i det fortsatta arbetet gå vidare med alternativ Haga - Korsvägen via Älvstranden. Se vidstående karta. Kartan visar studerad Västlänk alternativ Haga-Korsvägen via Älvstranden. 10

Falutorget Kapitel 1 Bakgrund Stångjärnsgatan Gjutjärnsgatan Stenkolsgatan Järnmalmsgatan Manufakturgatan Stålverksgatan Lergodsgatan Ringögatan N Vassgatan Göta älvbron Götaälvbron Gullbergs Strandgata Tingstadstunneln Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Kvarnbergsgatan Torggatan Östra Hamngatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Drottninggatan Kyrkogatan Kungsgatan Västra Sjöfarten Arkaden Fredsgatan Spannmålsgatan Köpmansgatan Östra Larmgatan Lilla Bommens Torg Kanaltorgsgatan Norra Sjöfarten Nils Ericsonsgatan Södra Sjöfarten Nils Ericsonsgatan Hamntorgsgatan Slussbron Stadstj.g Stadstjänaregatan Åkareplatsen Slussgatan Stampgatan Vikingsgatan Götaleden Bergslagsgatan Kruthusgatan Kruthusgatan Polhemsplatsen Kilsgatan Kämpegatan Mårten Krakowgatan Burggrevegatan Burggrevegatan Odinsgatan 0 500 1 000 250 Meters Eva Rodhes Gata Barnhusgatan Kämpeg Torsgatan Burggreveplatsen Trollhättegatan Falutorget Friggagatan Partihandelsgatan Bältgatan Gullbergsvassgatan Emerentias Backe Utredningsområdet för förstudien markerat med en skraffering i orange. Friggaplatsen Stampgatan Ranängsgatan Norra Ågatan Garverigatan Kungsbackaleden Kungsbackaleden Bauersgatan Kobbarnas Väg Marieholmsleden Minuthandelsgatan MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Redbergsvägen Hökegatan 1.5 geografisk AVGRÄNSNING Förstudiens område är en begränsad sträcka av E45 i centrala Göteborg, från Götatunnelns östra mynning fram till och med Gullbergsmotet. En sträcka på drygt en kilometer. Utmed den norra sidan ligger kvartersbyggnader och på södra sidan finns det numera nästan övergivna logistikområdet, där bland andra DHL hade sin verksamhet, vilket ger spelutrymme för en förflyttning av vägrummet söderut. 1.6 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER De senaste årtiondena har ett omfattande transportpolitiskt utredningsarbete bedrivits, vilket utmynnat i flera trafikpolitiska propositioner. I den senaste övergripande målbeskrivningen att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv finns två huvudmål; funktionsmål, vilket belyser tillgängligheten samt hänsynsmål som tar upp frågeställningar angående säkerhet, miljö och hälsa. De av riksdagen fattade nationella miljömålen, sexton till antalet, ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att precisera och konkretisera miljömålen samt stimulera miljömålsarbetet i länet och stödja kommunerna med underlag för att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Länsstyrelsen och skogsstyrelsen har tillsammans fastställt de regionala miljömålen. 11

Kapitel 1 Bakgrund De mål som bedöms som svårast att nå i Göteborg, enligt Göteborgs Stads miljöförvaltning är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Hav i balans och God bebyggd miljö. Kommunfullmäktige i Göteborg antog i juni 2009 fem lokala miljökvalitetsmål som ska följas upp i en miljörapport och dessa är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Levande skogar Allmänna hänsynsregler, Miljöbalken 2 kap, ska alltid tillämpas när en verksamhet utförs. Reglerna innebär att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att förebygga och motverka skador på hälsa och miljö. Hänsynsregeln innehåller bland annat; - Kunskapskravet, man ska veta vad man gör. - Försiktighetsprincipen innebär att man har skyldighet att vidta skyddsåtgärder. - Hushållnings- och kretsloppsprincipen innebär hushållning med råvaror och energi. - Produktvalsprincipen, de produkter ska väljas som är minst skadliga för miljön. Enligt Miljöbalken 5 kap. 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter, Miljökvalitetsnormer (MKN), för kvalitet på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för hälsan och miljön. Förordningen om utomhusluft (SFS 2001:527) omfattar kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. För samtliga ämnen utom bensen och ozon skall normerna redan vara uppfyllda. För ämnena arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren samt för mycket fina partiklar trädde normerna i kraft 11 december 2007. Utöver normer för utomhusluft finns normer för bullernivåer samt fisk- och musselvatten, vilket inte är relevant i detta projekt. Nu pågår även arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland annat att kvalitetskrav ska fastställas i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten. 12

1.7 REGIONAL UTVECKLING Den regionala utvecklingen i Göteborgsregionen och övriga delar av Västra Götaland har sin utgångspunkt i visionen Det goda livet, som antogs av Västra Götalandsregionens fullmäktige år 2005. Visionen anger inriktningen mot en hållbar utveckling inom följande fem fokusområden: Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Ledande kompetens och kunskapsutveckling Infrastruktur och kommunikation med hög standard En ledande kulturregion En god hälsa Kapitel 1 Bakgrund Inom infrastrukturområdet framhålls Västra Götaland som Nordens främsta transportregion och en motor för svensk ekonomi. Effektiva och säkra godstransporter och en snabb och säker kollektivtrafik har stor betydelse för tillväxt och utveckling. Med Västra Götalandsregionens vision som utgångspunkt har Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur - Uthållig tillväxt. Bland målsättningarna kan några framhållas här: Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare. Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum. Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till 2020. Det innebär att stråk och regiondelscentrum till samma tidpunkt ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende. Föreslagen struktur, GR. En långsiktig infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik ska utvecklas. Minst 40 procent av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. 13

Kapitel 1 Bakgrund Den lokala arbetsmarknadens tillväxt ska primärt ske genom att utveckla tågtrafiken samt genom att knyta samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer via Västlänken, en tunnel under centrala Göteborg. Även för godstransporter är järnvägens fortsatta utbyggnad avgörande. Göteborgs hamn räknar med att dagens godsvolymer mer än fördubblas fram till år 2020, vilket förutsätter en kraftig förstärkning av järnvägen. Eftersom en stor del av godset av logistiska skäl måste fraktas per bil ställs även höga krav på vägarnas kapacitet och robusthet. 1.8 VÄGPLANERINGs- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN Miljöbalken (MB) som trädde i kraft 1999-01-01 och dess regler skall tillämpas på alla verksamheter och åtgärder som rör projektering, byggande och drift av vägar. Väglagen har också anpassats till den nya Miljöbalken. Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns numera fastlagd i Väglagens 14-20. Processen delas in i fyra steg: Förstudie - är huvudsakligen ett program- och inventeringsskede. Avgränsning görs av området som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets effekter beskrivs. Med förstudien som underlag beslutar Länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken. Vägutredning - vid flera alternativa vägsträckningar utvärderas dessa utifrån ett nollalternativ. Här beslyses de olika aspekterna; miljö, teknik, ekonomi och gestaltning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår, vilken ska fokusera på allmänna och samhälleliga intressen samt alternativskiljande påverkan. MKB:n ska godkännas av Länsstyrelsen. Vägutredning kan uteslutas om föreslagna åtgärder saknar rimliga alternativ och/eller omfattningen av objektet är begränsad. I dessa fall går man direkt vidare med en arbetsplan. Arbetsplan - projektering av valt alternativ. Arbetsplanen fastställs och utgör en formell handling som bland annat reglerar fysiska och miljömässiga intrång. En ny MKB upprättas som ska godkännas av Länsstyrelsen. Bygghandling - kompletterar arbetsplanen och är den tekniska handlingen som man sedan bygger vägen utifrån. FÖRSTUDIE VÄGUTREDNING ARBETSPLAN ÖVERSIKTSPLAN PLANPROGRAM ÖVERSIKTSPLAN PLANPROGRAM DETALJPLAN Vägplaneringen förutsätter även samordning med den kommunala planeringen och Plan- och bygglagen. BYGGHANDLING BYGGLOVSHANDLING Vägplaneringsprocessen och den kommunla processen. 14

Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen - är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Syftet är dels att hushålla med investeringsmedel, dels att minska vägtransportsystemet negativa effekter på miljö och hälsa. Beslut om att fyrstegsprincipen ska gälla togs av Trafikverket 2002. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras enligt följande: Steg 1 - Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsystem. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2 - Åtgärder som effektivare utnyttjar befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information för att åstadkomma ett effektivare, säkrare och miljövänligare användande av befintligt vägnät. Steg 3 - Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, exempelvis nya vägsträckningar och trafikplatser. Kapitel 1 Bakgrund 15

Kapitel 2 Befintliga förhållanden 2. Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning och gällande planer Riksintressen De riksintressen som finns i området är; Järnvägen, ett riksintresse för kommunikation. Det är befintliga anläggningar såsom kombiterminalen i Gullbergsvass, Centrala Göteborg och Olskroken samt Hamnbanan. Men även planerad sträckning för Västlänken finns upptaget som riksintresse. Väg, här är det E45, som är av riksintresse för kommunikation, även som tillfartsväg till Göteborgs hamn. För att knyta samman den riksintressanta bangården Gullbergsvass med E45 är även Stadstjänaregatan och Kruthusgatan av riksintresse. Stadskärnan, ett riksintresse för kulturmiljö. Den gamla stadsplanen med vallgravar, kanaler och gatusträckningar från 1600-talet finns bevarad och området angränsar till förstudiens område. Andra riksintressen som ligger i anslutning till förstudieområdet är sjöfart och hamn, älven utgör riksintresse för farled. För området längs älven finns även en fördjupad översiktsplan avseende transporter av farligt gods på älven. Här anges en bebyggelsefri zon om tio meter från kaj. På aktuell sträcka av E45 råder speciella restriktioner för transporter med farligt gods. Vy mot väster, i bakgrunden västra Nordstaden. 16

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Karta som visar riksintressen, översiktsplan för Göteborg 2009-02-26. 17

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Gällande planer På båda sidor utmed E45 utgörs markanvändningen av stora områden med verksamheter och vägens anslutningar till kringliggande gatunät ger utbredda trafikytor. Den södra sidan av E45 präglas av bangårdens verksamheter och logistikföretag och den norra delen av kontorsverksamhet. I kommunens planering finns idag en detaljplan som omfattar den gamla byggnaden, Vita huset f d Bergslagsbanans stationshus med tillhörande park, söder om E45. Området med stationshuset är i omvandling och ny detaljplan har varit ute på remiss, där ett nytt kontorshus ska uppföras. Detaljplan finns även för delar av E45 samt för delar mellan vägen och älven, dock är flertalet äldre planer och genomförandetiden har gått ut. Stora delar av Gullbergsvass saknar detaljplan. Breda trafikytor präglar det aktuella området. Foto sett från Gullbergsmotet mot väster. I den pågående kommunala planeringen av regionkärnan diskuteras en cityexpansion av den centrala älvstaden och då ingår bland annat förbindelser över/under älven för att knyta samman stadens båda sidor. För Gullbergsvass pågår inte något planarbete men översiktliga omvandlingsstudier har tagits fram i samband med utredningar gällande Västlänken under år 2006. Översikt av gällande detaljplaner och områden som inte omfattas av detaljplan. 18

Bebyggelse och verksamheter Kapitel 2 Befintliga förhållanden I det aktuella området finns ingen bostadsbebyggelse. Den västra delen av bebyggelsen, Östra Nordstan, utgörs av stora handelskomplex samt parkeringsgarage. Infrastrukturen och parkeringsmöjligheten gör området lättillgängligt för de som färdas med bil men här finns även den stora knutpunkten för kollektivtrafiken, Nils Ericsonterminalen och Centralstationen. Bebyggelsen kring Lilla Bommen är från 1980-talet och består uteslutande av kontorshus. En gångbro förbinder Östra Nordstan med Lilla Bommen. Vid hamnen finns tilläggsplats för turist- Gullbergsstrands kontorsbyggnader syns i bakgrunden av bilden. och småbåtar och Älvsnabben har sin ändhållplats här. En bensinstation ligger vid cirkulationen norr om Nils Ericsonterminalen Gullbergsstrand är ett homogent bebyggelseområde som till största delen utgörs av kontorsverksamhet, men även en del handel finns här. Längst i öster finns småindustri samt den gamla gasklockan och utmed kajen en del hotelloch lunchrestauranger. Området är under kvälls- och nattetid helt öde. Gullbergsvass i förgrunden, i bakgrunden skymtar Skansen Lejonet. Gullbergsvass är ett område med logistikföretag samt terminalområde för järnvägsanläggningen med uppställning, omlastning samt tvättoch reperationshallar. Under 1980-talet tillkom postterminalen som idag delvis är upplåten för kontorsverksamhet. Flera bensinstationer finns vid korsningen vid Falutorget. Hela förstudieområdet utgör en stor arbetsplats och E45 (Götaleden) är en nerv för arbetspendlarna från kranskommunerna till de centralt belägna arbetsplatserna. Centrum har idag den största arbetsinpendlingen i Göteborg och drygt hälften av de förvärvsarbetande som bor i centrum pendlar till arbeten utanför stadsdelen. 19

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Fastighetsägare En stor del av marken ägs av kommunen och av kommunägda bolag. Statliga verk såsom Trafikverket och Jernhusen finns representerade, enligt karta nedan. Övrig mark i förstudieområdet är privatägd eller upplåten med tomträtt. Älvstrandens utvecklings AB har uppdraget att vara utvecklingsansvarigt för bland annat Gullbergsvass. Ringöatan LUNDBYVASSEN 736:168 Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan TINGSTADSVASSEN 739:151 Gullbergs Gullbergs Strandgata Strandgata GULLBERGSVASS 11:9 Gullbergsmotet GULLBERGSVASS 703:16 Ringöatan GULLBERGSVASS 10:3 LUNDBYVASSEN 736:168 Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden Lundbyleden LUNDBYVASSEN 736:168 Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Hjalmar Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Brantingsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Gjutjärnsgatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Mårten Mårten Krakowgatan Krakowgatan TINGSTADSVASSEN 739:151 GULLBERGSVASS 703:17 GULLBERGSVASS 703:16 Gullbergs Gullbergs Strandgata Strandgata GULLBERGSVASS 11:9 Gullbe GULLBERGSVASS 703:49 GULLBERGSVASS 703:61 GULLBERGSVASS 703:60 GULLBERGSVASS 703:43 GULLBERGSVASS 10:3 LUNDBYVASSEN 736:168 GULLBERGSVASS 703:48 Kruthusgatan GULLBERGSVASS 703:57 GULLBERGSVASS 703:43 GULLBERGSVASS 703:59 GULLBERGSVASS 1:14 Nils Erikssonsplatsen Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron Götaälvbron GULLBERGSVASS 703:6 Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Kämpegatan Mårten Mårten Krakowgatan Krakowgatan GULLBERGSVASS 703:17 GULLBERGSVASS 703 olag Drottningtorget GULLBERGSVASS 17:5 GULLBERGSVASS 703:49 GULLBERGSVASS 703:61 GULLBERGSVASS 703:27 GULLBERGSVASS 703:60 GULL Fastighetsägare GULLBERGSVASS 17:6 Banverket Jernhusen GULLBERGSVASS GULLBERGSVASS 17:3 703:48 Polhemsplatsen Kruthusgatan GULLBERGSVASS 703:57 GULLBERGS Privat GULLBERGSVASS 703:59 Copyright 2009, Göteborgs Stad Fastighetskontoret / Stadsbyggnadskontoret Kommunen Tomträtt GULLBERGSVASS 1:14 Nils Erikssonsplatsen Ej skalenlig Utskriftsdatum: 2009-05-12 GULLBERGSVASS 703:6 Kommunala bolag Drottningtorget GULLBERGSVASS 17:5 Renova AB GULLBERGSVASS 703:27 GULLBERGSVASS 17:6 Polhemsplatsen GULLBERGSVASS 17:3 Karta som visar markägoförhållanden. Göteborgs Stad Fastighetskontoret/Stadsbyggnadskontoret Copyright 20 Fastighetsko Ej skalenlig Utskriftsdatu 20

Kapitel 2 Befintliga förhållanden 2.2 Miljö och Hälsa Stadsbild - gestaltning och kulturmiljö Hela området är storskaligt och breder ut sig på ett låglänt landparti, vilket gör det svårt att överblicka. Trafikrummet med E45 som ett längsgående stråk utgör en stor fysisk och visuell barriär. De tvärande stråken, anslutning från och till Gullbergsstrand samt trafikkorsningen vid Falutorget, sammanbinder vägens båda sidor med varandra. Byggnaderna är storskaliga och gaturummen mellan kvarteren befolkas mest under dagtid. Göta älvbron och bro vid Stadstjänaregatan korsar E45 som här är nedsänkt. Vy från bron vid Stadstjänaregatan mot öster. Gasklockans landmärke skymtar i bakgrunden. När man färdas på E45 har man utblickar mot tre landmärken i staden. Skansen Lejonet som avtecknar sig över rangerbangården och är ett byggnadsminne från 1600-talet, Lilla Bommen-skrapan (Läppstiftet) som kännetecknas av sin röda fasad och kommandobrygga samt den gamla gasklockan med sin runda form och bruna plåt. Vägens närområde är till stor del ett sterilt stråk med hårdgjorda ytor och skyltanordningar. Vid tunnelmynningen är vägen nedsänkt och här är slänterna terrasserade med planteringar som lättar upp betong- och asfaltsytorna. Göta älvbron Tingstadstunneln Längsgående stråk - fysisk barriär Kämpeg Tvärgående stråk - sammanlänkande Nils Ericsonsgatan Stadstj.g Götaleden Kruthusgatan Burggrevegatan Kungsbackaleden Falutorget Knutpunkt Blickpunkt Gles, storskalig struktur Tät, storskalig struktur Analys av området. 21

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Bergslagsbanans gamla stationshus finns upptaget i bevarandeprogrammet och dess park klassas som värdefull. Byggnaden sträcker sig utmed leden och är en kontrast till Östra Nordstans inneslutna kvarter. Arkeologi Fornlämningar har ett skydd enligt kulturminneslagen 2 kap. Fasta fornlämningar, dit bl a försvarsanläggningar, hamnanläggningar och skeppsvrak tillhör, finns inom Göteborgs stadskärna som är avgränsat som fornlämning RAÄ Göteborg 261:1. Detta område tangerar förstudieområdet men inga idag kända fornlämningar finns inom det aktuella området. Terrassering av slänter. Bergslagsbanans gamla stationshus skymtar i bakgrunden. Natur och rekreation Den natur som finns representerad i det aktuella området är restområden mellan vägramper och gator. Den gamla järnvägsparken utgör undantag. Enstaka solitärträd står utmed leden och vid Gullbergsmotet finns en rampögla med planterade björkar. Detta lilla område ger ett positivt visuellt tillskott i trafikmiljön samt tar hand om pariklar som trafiken alstrar. Vy från E45, Gullbergsmotet mot öster. Björkdunge syns till höger om vägen. Området vid Lilla Bommens hamn har både turistbåtar och en småbåtshamn som på sommaren är ett populärt mål för besökare. Här finns även operan och det maritima centrumet. Utmed Gullbergskajen löper ett gång- och cykelstråk som ger utblickar över älven och här kan man även se gamla skutor ligga förtöjda vid kajen. Under delar av året sker en del renoveringsaktiviteter på skutorna. Vy från Lilla Bommens småbåtshamn och Operan, mot öster. 22

Mark- och vattenförhållanden Kapitel 2 Befintliga förhållanden Göteborg karakteriseras av lågt liggande lerområden längs älven och övriga vattendrag. I de centrala delarna av staden och Lilla Bommen är lerdjupen mellan 40 och 100 meter. Berg i dagen förekommer vid Skansen Lejonet. Inom de jordtäckta och lågt liggande områdena överlagras leran normalt av en till tre meter mäktig fyllning. I det aktuella området för förstudien kan fyllningen lokalt uppgå till cirka fem till sju meter. Grundvattenmiljön i Göteborg är överlag påverkad sedan lång tid av olika dränerande anläggningar, vilka på olika sätt minskat grundvattenbildningen. Det aktuella områdets närhet till älven samt E45:ans nedsänkning ger översvämningsrisker. Stora delar ligger under nivån +12,8 meter, vilket enligt stadsbyggnadskontorets planeringsnorm riskerar att översvämmas vid extremt höga vattennivåer i Göta älv. De höga nivåerna uppkommer vid höga vattenflöden i kombination med kraftiga västliga vindar. Vattnet är skiktat vid älvmynningen och en bit in i Göteborgs hamnområde, med det söta utgående älvvattnet över den ingående salta bottenströmmen. Till följd av klimatförändringar förväntas havets medelvattenyta stiga mellan 0,1 och 0,9 meter utifrån ett 100-årsperspektiv. Därför finns förslag från Stadsbyggnadskontoret att nuvarande generella anpassningsnivåer på en meter bör höjas till två meter för vissa samhällsviktiga anläggningar, från +12,8 meter till +13,8 meter i centrala Göteborg. Karta med högvattenscenario +12,8 meter. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret. 23

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Förorenad mark Fyllnadsmassor, vilket hela området utgörs av, är generellt en risk på grund av förhöjda föroreningshalter, framförallt med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörden, grundvattenrörelser och biologiska processer. Mänskliga aktiviteter kan kraftigt påverka spridningen av föroreningar som dittills legat relativt stilla. PAH uppkommer vid ofullständig förbränning (bilavgaser, vedeldning) och finns i tyngre fraktioner av raffinerade petroleumprodukter, i asfalt, stenkolstjära och kreosot. Vy mot öster från E45, Statoils bensinstation syns till höger i bilden. Området vid Gullbergsvass förutsätts till viss del vara förorenat, enligt Miljöförvaltningen i Göteborg. Området vid gasklockan håller på att utredas, se även nedanstående kartbild. Området vid gasklockan är föremål för undersökningar angående förorenad mark. 1. Bensinstation 2. Fd Bergslagsbanans station 3. Verkstad 4. Bensinstation 5. Gasklockan Göta älvbron Tingstadstunneln Götaleden 5. 4. 6. Nils Ericsonsgatan Stadstj.g Kämpeg 6. Tidigare lokstallar 7. Godsterminal Falutorget Kartan visar områden med bedömda riskobjekt gällande förorenad mark. 1. 2. 3. Kruthusgatan Burggrevegatan 7. Kungsbackaleden 24

Befintliga ledningar Kapitel 2 Befintliga förhållanden En mängd VA-ledningar löper parallellt med E45. På båda sidor finns dag- och spillvattenledningar med en dimension upp till 1 000 mm, vilka ägs av Göteborg vatten. Dagvattenledningar ligger även under E45. Naturgasledningar och fjärrvärme ligger i och i anslutning till området. Även eloch teleledningar korsar leden. Buller och vibrationer I en stad finns många olika källor till buller och störande ljud. I det aktuella området finns en konstant bullernivå främst orsakad av trafiken samt ljud från rangerbangården. E45 är högtrafikerad och ger påverkan på långa avstånd. Vägtrafikbullrets karaktär är mycket olika och det beror framför allt på hur många fordon som passerar och hur de framförs. Även vägkonstruktionerna kan medföra specifikt buller, till exempel slagljud från övergångskonstruktioner till broar, brunnslock och liknande. Från 40 50 km/h för personbilar och 60 70 km/h för lastbilar, dominerar bullret från däcken och vägbanan över motorljudet. Utmed leden finns idag inga bostäder, utan bebyggelsen består av kontor och handelsverksamheter. Rör man sig utomhus, i kvarteren på Gullbergsstrand utmed leden, så är det svårt att föra en konversation på grund av trafikljuden. Utmed den del som är nedsänkt, vid tunnelmynningen, dämpas ljudnivån något. I förslag från Naturvårdsverket anges 40 dba som ekvivalent ljudnivå för dygn, inomhusvärde för arbetslokaler, tyst verksamhet. Ekvivalent ljudnivå utomhus är satt till 65 dba. Riktvärdet gäller frifältsvärde utanför fönster eller fasad samt för värden som har korrigerats till frifältsvärden. För buller arbetar Trafikkontort Göteborgs Stad efter Kommunal tillämpning och riktvärden för trafikbuller, 2006 samt Miljöprogram för trafiken i Göteborg remissutgåva. För närvarande gäller att ekvivalent ljudnivå på uteplats (inkl. fasadreflektion) ska ligga på 65 dba för att åtgärd ska prioriteras. Saknas uteplats eller balkong mot trafiken ska ekvivalent ljudnivå (utan inverkan av fasadreflektion, frifältvärde) ligga på minst 65 dba för åtgärd. Om maximal ljudnivå utomhus vid fasad för spårvagn överskrider 85 dba övervägs åtgärd. För vibrationer finns riktvärden redovisade i Svensk Standard som anger intervall inom vilket det är sannolikt att vibrationsnivåerna upplevs som störande och intervall med risk för endast måttlig störning. E45 sträcker sig genom ett område med djupa leror som är känslig ur vibrationssynpunkt. Vägd hastighet Vägd acceleration [mm/s] [mm/s 2 ] Måttlig störning 0,4 1,0 14,4 36,0 Sannolik störning >1, >36 Riktvärden för vibrationsnivåer. 25

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Luftkvalitet 21 Kärra-Rödbo Den största källan till luftföroreningar 21 Kärra-Rödbo i marknivå där människor exponeras 21 Kärra-Rödbo är vägtrafiken. Sett ur ett hälsoperspektiv är partiklar och ozon de farligaste luftföroreningarna. I Göteborg har Miljöförvaltningen ett antal mätstationen och i området kring E45 finns en station på taket av köpcentrat Nordstan. Miljökvalitetsnormerna för luft är svåra att uppnå. Normen för kvävedioxid NO2 överskreds i stora delar av centrala Göteborg under 2008, se även nedanstående 1 Gunnared figurer för en översiktsbild. 1 Gunnared Mätningar som gjordes under september 2009 angående partiklar gav inga överskridande av miljökvalitetsnormen för dygn, PM10, på 50 µ/m³ (får högst överskridas 35 gånger per år). Ozonhalterna var däremot höga under september månad. 19 Tuve-Säve 19 Tuve-Säve 2 Lärjedalen 2 Lärjedalen Kvävedioxid årsmedelvärde Kvävedioxid 98-percentil dygnsvärde 4 Bergsjön Kvävedioxid 98-percentil timmedelvärde 4 Bergsjön 20,0 26,0 20 Backa 32,0 40,0 20,0 36,0 48,0 60,0 20 Backa 20,0 54,0 72,0 90,0 20 Backa µg/m³ 3 Kortedala 3 Kortedala 3 Kortedala a 16 Torslanda 18 Lundby 17 Biskopsgården 18 Lundby 17 Biskopsgården 18 Lundby NO2 halter i Göteborg 2008, årsmedelvärde. Gränsvärde MKN är 40 µg/m³. 7 Centrum 5 Härlanda NO2 6 Örgryte halter i Göteborg 2008, 98-percentil för dygnsmedelvärden. Gränsvärde 7 Centrum MKN är 60 µg/m³. 6 Örgryte 5 Härlanda NO2 halter i Göteborg 2008, 98-percentil 7 Centrum för timmedelvärde. Gränsvärde MKN är 90 µg/m³. 6 Örgryte 9 Majorna 8 Linnéstaden 9 Majorna 8 Linnéstaden 9 Majorna 8 Linnéstaden 11 Älvsborg 11 Älvsborg 26 10 Högsbo 10 Högsbo 10 Högsbo 12 Frölunda 12 Frölunda 12 Frölunda

2.3 stadsutveckling Kapitel 2 Befintliga förhållanden I kommunens översiktsplan redovisas ny älv- och bangårdsförbindelse som markreservat för kommunikation och områdena runt om som stadsbebyggelse. City och regionkärnan kommer att behöva växa på sikt och detta bland annat genom stora förnyelseområden på älvens södra sida samt bra kopplingar mellan den södra och norra älvstranden. Cityexpansion av den centrala älvstaden innebär i planeringen att 40 000 nya arbetsplatser och nya bostäder för 30 000 personer ska skapas centralt. Med en växande regional arbetsmarkand ökar även transportbehoven. Det är därför nödvändigt att en större andel resenärer väljer kollektivtrafiken för att minska trängsel, buller och luftutsläpp från biltrafiken. Göteborg måste bli en attraktivare stad att bo och arbeta i med en balans mellan biltillgänglighet och god bebyggd miljö. Se även kap 1.7. För området i Gullbergsvass planeras en stadsbebyggelse med inslag av grönska och nya offentliga platser, för att skapa en attraktiv cityutveckling. Sociala aspekter - trygghet Människor som inte känner sig trygga undviker att röra sig på offentliga platser och använda sig av de transportmedel de bedömer som otrygga. Detta bland annat för att undvika skador förorsakade av konflikter mellan fordon och människor samt risken för att utsättas för eller oroa sig för hot och våld. De platser i trafikmiljön som kan upplevas otrygga är de allmänna färdmedlen med sina stationer och hållplatser, parkerings- och garageanläggningar, gång- och cykelvägar samt gångtunnlar och broar. Dessa platsers lokalisering, utformning och förvaltning är av betydelse för möjligheten att skapa trygga miljöer som människor vill använda. Infrastrukturens utformning och överblickbarhet är då av betydelse liksom bra skyltning. 27

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Karta som visar föreslagen markanvändning, översiktsplan för Göteborg 2009-02-26. 28

Götaälvbron Kapitel 2 Befintliga förhållanden 2.4 TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Vägbanans nivå vid Götatunnelns östra mynning samt vid Stadstjänarebron ligger på cirka +6.5 meter och marken på Mårten Krakowgatan ligger på cirka +12 meter. Nivåskillnaden mellan tunnelläge och marknivå tas upp på sträckan mellan Stadstjänarebron och Kämpegatan. Även längre österut, vid korsningen med Falutorget, ligger marknivåerna på cirka +12 meter. Biltrafik Biltrafiken på Göta älvbron är idag 28 000 fordon/dygn (ÅMVD). I Göteborgs Stads förutsättningar för en ny Göta älvbro ingår att biltrafiken över bron inte ska öka. Av befintlig trafik i östlig riktning på E45, delen Stadstjänaregatan-Falutorget, kommer, enligt Göteborgs stads trafikprognos, cirka 70 procent västerifrån genom Götatunneln och endast en knapp procent från Göta älvbron. Resterande trafik kommer från centrala delarna av staden. Måltrafiken till området utgörs av några procent. Ungefär samma fördelning av trafiken gäller för motsatt riktning. På sträckan väster om Stadstjänarebron har vi ett totalt trafikflöde på 60 000 fordon/dygn (ÅMVD), med en liten övervikt på östergående riktning med 31 000 fordon/dygn. Stångjärnsgatan Gjutjärnsgatan Stenkolsgatan Järnmalmsgatan Manufakturgatan Stålverksgatan Lergodsgatan Ringögatan N 121 000 Tingstadstunneln 28 000 Göta Älvbron Gullbergs Strandgata Vassgatan Marieholmsgatan Trollhättegatan Falutorget Falutorget Christina Nilssons Gata Kvarnbergsgatan Torggatan Västra Sjöfarten Östra Hamngatan Spannmålsgatan Nordstan Lilla Bommens Torg 60 000 Kanaltorgsgatan Norra Sjöfarten Nils Ericsonsgatan Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan 24 000 Stadstjänaregatan Vikingsgatan 10 000 Bergslagsgatan Kämpegatan Kilsgatan Kruthusgatan Mårten Krakowgatan Torsgatan 47 000 3 000 4 000 Partihandelsgatan 50 000 Gullbergsvassgatan 144 000 50 000 Marieholmsleden Gullbergsmotet Minuthandelsgatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Drottninggatan Kyrkogatan Kungsgatan Arkaden Fredsgatan Köpmansgatan Östra Larmgatan Slussbron Åkareplatsen Slussgatan Stampgatan Polhemsplatsen Eva Rodhes Gata Burggrevegatan Odinsgatan 0 500 1 000 250 Meters Barnhusgatan Burggreveplatsen Friggagatan Friggaplatsen Stampgatan TRAFIKMÄNGDER ÅMVD, Årsmedelvardagsdygn (siffror från Göteborgs Stads prognos) Bältgatan Emerentias Backe XXX 2009 Ranängsgatan Norra Ågatan Garverigatan Kungsbackaleden Bauersgatan Kobbarnas Väg MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Redbergsvägen Hökegatan 29

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Projektets centrala läge gör att det finns anledning att tro att trafiken är något mer utjämnad under dagen än vad den är i lite mindre centrala lägen och att maxtimmen därmed ligger något under 10 procent. Däremot inträffar det maxkvartar, exempelvis då det under högtrafik kommer in tåg där många ska hämtas/lämnas eller motsvarande kombinationer, då vi redan i dagsläget överskrider trafiksystemets kapacitetsgräns. Under dessa maxkvartar måste Göta älvbron fungera som en avlastare för trafiken på E45. Götaälvbron är också en viktig förbindelselänk mellan två nationella vägar, E45 och E6.21 (Lundbyleden), inte minst ur ett sårbarhetsperspektiv. På sträckan öster om Falutorget utgör trafiken till området cirka fyra procent av den totala trafiken och från området cirka sju procent. Resterande andel, cirka tre procent tar sig in och ut västerifrån. På aktuell sträcka av E45 råder det speciella restriktioner för transporter med farligt gods. Göta älvbron är idag klassad som BK3 vilket innebär att tung trafik, undantaget kollektivtrafiken, inte får färdas på bron. Kollektivtrafik Idag nyttjar ett stort antal busslinjer E45 på den aktuella sträckan. Buss 59 är dock den enda bussen med hållplatser i området. Den stannar bland annat på Falutorget på sin rutt mellan Jonsered och Nils Ericson Terminalen. Oskyddade och funktionshindrade trafikanter Gullbergs Strandgata och Kruthusgatan ingår i det övergripande gång- och cykelvägnätet. Vy från Götatunnelns östra mynning mot öster. Gasklockan kan anas i bakgrunden. 30

Postgatan Torsgatan Trollhättegatan Falutorget Kapitel 2 Befintliga förhållanden Stångjärnsgatan Gjutjärnsgatan Stenkolsgatan Järnmalmsgatan Manufakturgatan Stålverksgatan Lergodsgatan Ringögatan N Vassgatan Götaälvbron Gullbergs Strandgata Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Lilla Bommens Torg Norra Sjöfarten Hamntorgsgatan Stadstjänaregatan Vikingsgatan Kämpegatan Kilsgatan Mårten Krakowgatan Partihandelsgatan Marieholmsleden Södra Sjöfarten Kvarnbergsgatan Västra Sjöfarten Kanaltorgsgatan Bergslagsgatan Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Spannmålsgatan Nils Ericsonsgatan Kruthusgatan Gullbergsvassgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Drottninggatan Kyrkogatan Kungsgatan Arkaden Fredsgatan Köpmansgatan Östra Larmgatan Slussbron Åkareplatsen Slussgatan Stampgatan Polhemsplatsen Burggrevegatan Odinsgatan 0 500 1 000 250 Meters Eva Rodhes Gata Barnhusgatan Burggreveplatsen Friggagatan Friggaplatsen Stampgatan Bältgatan Emerentias Backe Ranängsgatan Norra Ågatan Garverigatan Kungsbackaleden Övergripande Gång- och cykelvägnät (utsnitt ur Cykelkarta Göteborg) Bauersgatan Kobbarnas Väg MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Redbergsvägen Hökegatan E45 är idag en barriär för gång- och cykeltrafiken mellan Gullbergs Strandgata på norra sidan och Partihandels-/Gullbergsvass-/Kruthusgatan på södra sidan. Det finns ingen utbyggd gång- och cykelväg i Falutorget och i Partihandelsgatan men däremot separat anvisad plats i korsningen med E45, på båda sidor. Gångoch cykeltrafikanterna har en separat signalfas i trafiksignalen vid korsningen Falutorget-väg E45-Partihandelsgatan. Trafiksäkerhet Som ett led i arbetet med nollvisionen, att antalet dödade och svårt skadade i trafiken fortlöpande skall minskas, bör olycksdrabbade vägsträckor och korsningar åtgärdas. Trafiksäkerhetsstandarden kan beskrivas med hjälp av begreppen aktiv och passiv säkerhet. Aktiv säkerhet förebygger att en olycka inträffar. Passiv säkerhet förebygger att skada uppstår om en olycka skulle inträffa. 31

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Den aktiva säkerheten påverkas bland annat av: Förarens beteende Hastigheten (avseende reaktionstid) Trafikflödet Den passiva säkerheten påverkas bland annat av: Hastigheten (avseende rörelseenergin) Sidoområdets beskaffenhet Korsningstyp och utformning Siktförhållanden Förekomsten av utfarter och anslutningar Inom utredningsområdet är den aktiva säkerheten låg på grund av: Stora trafikflöden med flera vävningspunkter Höga hastigheter Korsningen vid Falutorget där oskyddade trafikanter korsar vägen i en trafiksignal Inom utredningsområdet är den passiva säkerheten låg på grund av: Höga hastigheter Ingen hastighetssäkring av gcöverfarten Trafikmiljöns utformning med många körfält och raksträcka Kopplingen mellan E45 och E6 i Gullbergsmotet. 32

Kapitel 2 Befintliga förhållanden 0 270 540 135 Meters E45 Götaleden E45 Götaleden Olyckor Götaleden 2006-2009 Dödsolycka Svår olycka Lindrig olycka Karta personskadeolyckor 2006-2009 på hela sträckan. Hastigheten på aktuell sträcka är 70 km/h men det finns inga åtgärder på sträckan eller i korsningen med Falutorget som säkrar eller kontrollerar att hastigheten hålls. Falutorget är den enda korsningen med trafikljus, och passerande gång- och cykelväg i plan, på hela E6.20 (Söder- Västerleden) och E45 i Göteborg. Götatunneln stod klar i juni 2006. Perioden september 2006-september 2009 har därför valts för att presentera olycksstatistiken, vad det gäller personskadeolyckor, för hela sträckan mellan Götatunnelns östra mynning till Gullbergsmotet. För den aktuella treårsperioden har 40 personskadeolyckor rapporterats av polis eller sjukvård till det gemensamma personskaderegistret STRADA. 29 av dessa olyckor kan kopplas till fyrvägskorsningen mellan E45, Falutorget och Partihandelsgatan. 33

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Upphinnandeolyckorna svarar för hela 70 procent av personskadeolyckorna under treårsperioden. Näst därefter kommer singelolyckorna med dryga 17 procent och cykelolyckorna med 5 procent. Över 90 procent av personskadeolyckorna har varit av lindrig svårighetsgrad, men en svår olycka och två dödsolyckor har inträffat under perioden. Dödsolyckorna var av typ korsande samt cykel, båda i kollision med motorfordon, och inträffade i korsningen vid Falutorget. Vid olyckan med korsande fordon var det en yngre man som körde mot rött ljus och som saknade säkerhetsbälte som förolyckades. Cyklisten däremot var en äldre man som saknade hjälm. U 69% Götaleden, Olyckstyp 06-09 G 3% K 3% V 3% C 5% S 17% Götaleden, Svårighetsgrad 06-09 Dödsolycka 5% Svår olycka 3% G K V C S U Dödsolycka Svår olycka Lindrig olycka Då de svåra olyckorna samt över 70 procent av personskadeolyckorna under treårsperioden skett med en koppling till fyrvägskorsningen vid Falutorget görs även en separat redovisning av olyckorna kring korsningen. Lindrig olycka 92% Olyckstyp Typ Förkortning Antal Fotgängare /Cykel/Moped G 1 Korsande (motorfordon) K 1 Övriga(Varia) V 1 Cykel/Moped (motorfordon) C 2 Singel (motorfordon) S 7 Upphinnande (motorfordon) U 28 Totalt 40 Korsningen vid Falutorget 34

Kapitel 2 Befintliga förhållanden U 64% Falutorget, Olyckstyp 99-09 C F M 2% 1% 1% G 2% S 4% V 4% K 13% A 9% C F M G S V K A U Vid Falutorget har ingen ombyggnad gjorts de senaste tio åren, vilket gör att det finns möjlighet att se på olycksstatistiken för personskadeolyckor på en tioårsperiod. För den aktuella tioårsperioden har 82 personskadeolyckor rapporterats till STRADA av polis eller sjukvård. Falutorget, Svårighetsgrad 99-09 Dödsolycka 4% Svår olycka 5% Dödsolycka Svår olycka Lindrig olycka Upphinnandeolyckorna svarar för 64 procent av personskadeolyckorna kring korsningen under tioårsperioden. Därefter kommer olyckorna med korsande respektive avsvängande motorfordon på 13 respektive 9 procent. Här liksom på hela sträckan har över 90 procent av personskadeolyckorna varit av lindrig svårighetsgrad. Olyckstyp Svårighetsgrad Typ Förkortning Antal Cykel/Moped (motorfordon) C 2 Dödsolycka 3 Fotgängare (motorfordon) F 1 Svår olycka 4 Möte (motorfordon) M 1 Lindrig olycka 75 Fotgängare /Cykel/Moped G 2 Totalt 82 Singel (motorfordon) S 3 Övriga(Varia) V 3 Korsande (motorfordon) K 11 Avsväng (motorfordon) A 7 Upphinnande (motorfordon) U 52 Totalt 82 Fyra svåra olyckor och tre dödsolyckor har dock inträffat. Två av dödsolyckorna har tidigare redovisats, som korsande- respektive cykelolycka, och den tredje dödsolyckan var en kollision mellan fotgängare och motorfordon. 0 75 150 37,5 Meters Falutorget E45 Götaleden E45 Götaleden Partihandelsgatan Olyckor Falutorget 1999-2009 Dödsolycka Svår olycka Lindrig olycka 35

Kapitel 2 Befintliga förhållanden FÖRHÅLLANDEN ÅR 2025 Med en ny Bangårdsviadukt vid Kilsgatan/Kämpegatan bör E45 gå i nedsänkt läge, cirka +6 till +6,5 meter, förbi Bangårdsviadukten. Förutom en lägre profil på längre sträcka innebär det också att vägen måste rätas upp något, för att få bästa säkerhet och kapacitet på leden. Det framtida läget på leden kommer därför att förskjutas något söderut jämfört med dagens läge. Oavsett vilket broläge som blir aktuellt har Göteborgs Stad för avsikt att behålla Stadstjänarebron i befintligt läge. För kommunens framtida planering, bland annat kring kollektivtrafikknutpunkten, är det viktigt att Stadstjänarebron inte belastas av annan trafik än den som har mål i området. Det är därför en förutsättning att biltrafik från Gullbergsvass eller ett tunnelalternativ inte kan ledas hit. Biltrafik En känslighetsanalys, utförd med Trafikkontorets prognos över befintlig trafik som grund, har använts för att beräkna trafiken för år 2025. I analysen har hänsyn tagits till en komplett utbyggnad av Marieholmsförbindelsen, Bangårdsförbindelsen, en ny Älvförbindelse där en begränsning satts för biltrafiken till dagens nivå (ca 30 000 f/d), överflyttning av trafikanter till kollektivtrafiken enligt realistisk bedömning av K2020 (mot en marknadsandel på 40%), en exploatering av Gullbergsvass (exploateringsyta ca 800 000 m 2 ) samt en förtätning av staden med cirka 2 500 bostäder per år. Hänsyn har även tagits till en avtagande ökning av trafiken. Det finns trots alla hänsynstaganden en stor osäkerhet i analysen. Bland annat har inte hänsyn tagits till eventuellt ändrade vägval beroende av alternativa brolägen över Göta älv. Kapacitetsbegränsningen som satts på Götaälvbron innebär att trafikmängden på E45 hålls nere något jämfört med en bro utan begränsningar. Analysen med dess osäkerheter visar att ökningen hålls under tio procent. En mycket liten andel av trafiken på E45 öster om Bangårdsförbindelsen är kopplad mot en förbindelse över Göta älv enligt prognosen. Den huvudsakliga trafiken över Göta älvbron kopplas till och från Bangårdsförbindelsen respektive västerut på E45. Foto med vy över Götaleden sett mot öster, från Stadstjänaregatan. 36

Götaälvbron Torsgatan Stålverksg S Gju Stenkolsgatan Manufakturgatan Kapitel 2 Befintliga förhållanden N Tingstadstunneln Göta Älvbron Gullbergs Strandgata Falutorget Falutorget Vassgatan Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Kvarnbergsgatan Västra Sjöfarten Lilla Bommens Torg Kanaltorgsgatan 45 Norra Sjöfarten Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan 10 46 10 Stadstjänaregatan 5 Vikingsgatan 35 41 Bergslagsgatan Kilsgatan 11 9 Kämpegatan Mårten Krakowgatan 13 4 Trollhättegatan 37 36 3 4 9 5 39 Partihandelsgatan 41 Gullbergsmotet Marieholmsleden Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Spannmålsgatan Nordstan Nils Ericsonsgatan NORDSTAN CENTRUM Kruthusgatan TRAFIKMÄNGDER ÅR 2025 Ny Göta Älvbro i Stadstjänaregatans förlängning Gullbergsvassgatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Arkaden Drottninggatan Köpmansgatan Slussbron Åkareplatsen emsplatsen Bangårdsviadukten a Burggrevegatan Karta trafikmängder vid alternativ Stadstjänaregatan. Odinsga eplatsen 00 x 1000 fordon/vardagsmedeldygn* Friggaplatsen R Emerentias Backe *(beräknat med utgångspunkt från Göteborgs Stads känslighetsanalys) Ga Kungsbackaleden atan MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Hökegatan NY GÖTA ÄLVFÖRBINDELSE I STADSTJÄNAREGATAN Götaälvbrons utformning och dess anslutningar måste studeras närmare för att avgöra var och hur dess ramper kommer att tas ner. Oavsett vilken höjd en ny bro får bedöms ett läge i Stadstjänaregatans förlängning innebära att anslutningarna till E45 kan bli i höjd med befintliga anslutningar vid Stadstjänarebron. Det är Göteborgs Stads ambition att Stadstjänarebron ska kunna ligga kvar. Exakt var och hur avfarten från E45, österut vid Stadstjänarebron, kommer att se ut är mer osäkert och måste studeras närmare. På karta över känslighetsanalysen för trafiken år 2025 har denna trafik redovisats i befintligt läge. Befintlig avfart västerut ligger i höjd med Kilsgatan. I prognosen för år 2025 används befintlig avfart för redovisning av de framtida trafikmängderna. På hela sträckan kommer det att ske en kraftig ökning av trafiken jämfört med dagens läge. Ökningen varierar mellan 50 och närmre 65 procent för de olika delsträckorna. För avfarterna har vi inga trafikmängder för befintligt läge. Fördelningen är dock relativt jämn mellan ramperna, med avfarten i höjd med Kilsgatan som den mest belastade. 37

Stenkols Manufa Kapitel 2 Befintliga förhållanden Tingstadstunneln Götaälvbron Göta Älvbron Vassgatan Gullbergs Strandgata Falutorget Falutorget Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Kvarnbergsgatan Västra Sjöfarten Lilla Bommens Torg Kanaltorgsgatan 45 Norra Sjöfarten Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan 46 4 5 40 Stadstjänaregatan 5 Vikingsgatan 47 Bergslagsgatan Kilsgatan 15 16 Kämpegatan Mårten Krakowgatan 4 13 Torsgatan Trollhättegatan 37 36 4 3 9 5 39 Partihandelsgatan 41 Gullbergsmotet Marieholmsleden Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan den Spannmålsgatan Nordstan Köpmansgatan Nils Ericsonsgatan NORDSTAN CENTRUM sen n Kruthusgatan Bangårdsviadukten Burggreveg TRAFIKMÄNGDER ÅR 2025 Ny Göta Älvbro i Kämpegatans förlängning (Låg-/mellanbro) 00 x 1000 fordon/vardagsmedeldygn* Frig Gullbergsvassgatan Emerentias Backe *(beräknat med utgångspunkt från Göteborgs Stads känslighetsanalys) Karta trafikmängder vid alternativ Kämpegatan, låg-/mellanbro. Kungsbackaleden MartinAnderssonsGata Olskroksgatan gatan gatan gatan NY GÖTA ÄLVFÖRBINDELSE I KÄMPEGATAN Låg-/mellanbro Liksom i alternativet Stadstjänaregatan måste brons anslutningar studeras närmare för att avgöra var och hur dess ramper kommer att tas ner. Till skillnad från ett broläge i Stadstjänaregatan kommer brons höjd att påverka hur trafiken kan anslutas till E45. Kartbilden visar fallet med en låg-/mellanbro i Kämpegatan. I det fallet är det framför allt delen av E45 direkt väster om Kilsgatans påfart som enligt prognosen kommer att få en mycket stor ökning, cirka 85 procent, jämfört med dagens trafik. På- och avfartsramperna kommer att få en mycket ojämn belastning, vilket inte är fallet för ett broläge i Stadstjänaregatan. Högbro Med högbro i Kämpegatan är det inte möjligt att skapa en påfart till E45 västerut, i höjd med Kilsgatan. Trafiken västerut kan i det fallet inte köra på E45 förrän vid påfarten som idag ligger väster om Stadstjänarebron, som enligt känslighetsanalysen då skulle få en belastning på över 20 000 fordon. Tunnel För att passera under E45 kommer körbanans nivå i tunneln att ligga i intervallet -5 till -2 meter, beroende på om E45 kommer att gå i fortsatt nedgrävt läge eller om den tas upp, antingen till halvt nedgrävt läge eller till marknivå. Då bangårdsförbindelsen byggs måste tunneln kunna ansluta till en marknivå på +12 meter. Avståndet mellan Bangårdsförbindelsen och tunneln är väldigt kort och det krävs mycket mer detaljer kring hur av- och påfarter kan göras för att det ska vara möjligt att räkna på några trafikmängder. I extremfallet kan det bli över 30 000 fordon som ska vävas samman i mer eller mindre samma punkt. Utöver det tillkommer trafiken från påfarten vid Stadstjänarebron, som ligger väldigt nära. 38

Kapitel 2 Befintliga förhållanden Kollektivtrafik Kollektivtrafikresandet i Göteborg ska dubbleras till år 2025, enligt K2020. I samband med att Bangårdsförbindelsen öppnar blir E45 en mer strategisk väg för ett flertal busslinjer med mål på Centralstationen och Nils Ericson Terminalen. I K2020 ingår E45 i KomFort-nätet. KomFort-nätet består av pendeltåglinjer och busslinjer med korta restider, hög turtäthet och ökad tillgänglighet till regionens målpunkter. Det är alltså viktigt att framkomligheten för kollektivtrafiken inom KomFort-nätet är god, vilket gör att det kan ställas krav på separata körfält för denna trafik. Hur de olika brolägena påverkar är svårt att avgöra i detta läget då det inte är klart hur brons ramper kommer att tas ner och av- och påfarter till E45 kommer att läggas. Oskyddade och funktionshindrade trafikanter I vilken grad gång- och cykeltrafikanter påverkas av broläget beror till stor del på var och hur brons ramper kommer att tas ner och hur de kopplas till av- och påfarter till E45. Denna frågeställning måste därför studeras närmare i ett senare läge. Trafiksäkerhet Hur brons ramper tas ner påverkar hur anslutningar till E45 kommer att se ut. För trafiksäkerheten är det viktigt med så få korsningar som möjligt samt så bra sikt och synbarhet som möjligt. I dagsläget sker det relativt få trafikolyckor med personskador förutom de som är relaterade till korsningen med Falutorget. 2.5 VÄGNÄTET E45 ingår i det nationella stamvägnätet där antalet anslutningspunkter, av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl måste begränsas. Leden är av riksintresse, vilket även gäller Kruthusgatan och Stadstjänaregatan då de är viktiga för kopplingen till den riksintressanta Bangården. Även E6.21 (Lundbyleden) är av riksintresse vilket gör Götaälvbron till en viktig länk mellan två riksintressanta leder. Tillsammans med E6.20 (Söder- Västerleden) är E45 viktig ur ett sårbarhetsperspektiv som ersättare till E6/E20, genom Söder- Västerledens koppling till E6/E20 vid Åbromotet i Mölndal och E45:s koppling till E6 i Gullbergsmotet, med en sekundärkoppling till E20 i Olskroksmotet. I en snar framtid ges en direktanslutning även till E20 genom utbyggnaden av Partihallsförbindelsen. E45 är en genomfartsled från de västra och centrala delarna av staden ut till E6, E20 och vidare på E45 men används också för transporter mellan olika delar av staden. Genom den planerade Bangårdsförbindelsen ökar tillgängligheten till E45 från bland annat de södra delarna av staden. Leden är också kopplad direkt eller indirekt till samtliga älvförbindelser. Vägen har minst två körfält i vardera riktningen på hela sträckan och en hastighet på 70 km/h. På delen Kilsgatan - Falutorget är det fyra genomgående körfält österut och tre västerut. I fyrvägskorsningen vid Falutorget finns ledens enda trafiksignal och förutom i Götatunneln går E45 i princip i marknivå på hela sträckan från Älvsborgsbron till Gullbergsmotet. 39

Götaälvbron Stålverksg Kapitel 3 Funktionsanalys 3 Funktionsanalys av transportsystemet 3.1 Tillgänglighet (funktionsmål) Biltrafikanterna har idag i princip god tillgänglighet på E45. Undantaget är under högtrafik då det uppstår köer i trafiksignalen vid korsningen med Falutorget och vid trafiksignalen vid Gullbergsmotet, för trafiken söderut på E6, samt även i viss mån på avfartsramperna vid Stadstjänarebron. De förändringar som planeras, både vad det gäller trafiksystemet och stadens täthet, visar på i storleksordningen 50 procent ökning av trafiken på E45 till år 2025. Det innebär att det kommer att uppstå framkomlighetsproblem för biltrafiken med dagens utformning av vägen. Fördjupade analyser måste göras för att klargöra vad det innebär och vilka åtgärder som måste vidtas. Med de ökade trafikmängderna på E45 finns det, med den trafiksignalreglerade korsningen vid Falutorget, risk att det uppstår köproblematik som låser även trafikplatsen vid Bangårdsförbindelsen. För att kunna avgöra hur stort problemet blir måste en detaljerad trafikanalys göras. Bangårdsförbindelsen innebär att E45 bör förläggas i ett nedsänkt läge till Kils-/ Kämpegatan för att kunna passera under bron. Vägen måste då samtidigt rätas upp och förläggas längre söderut för att få plats med slänter och få erforderlig säkerhet och kapacitet. Med ett sydligare läge finns det plats för lokalgata mot Mårten Krakowgatan och på den södra sidan pågår förändringar vid Vita huset och Gullbergsvass. Vissa konflikter kan uppstå med den aktuella planen för ett Regions hus, Vita huset, vilket kräver detaljutredning. Belastningen på av- och påfartsramperna varierar med olika brolägen och brohöjder. St Gju Stenkolsgatan Manufakturgatan N Tingstadstunneln Göta Älvbron Gullbergs Strandgata Falutorget Falutorget Vassgatan Marieholmsgatan stina Nilssons Gata rnbergsgatan Västra Sjöfarten Lilla Bommens Torg Kanaltorgsgatan Norra Sjöfarten Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan 10 45 46 10 Stadstjänaregatan 5 Vikingsgatan 35 41 Bergslagsgatan Kilsgatan 11 9 Kämpegatan Mårten Krakowgatan Torsgatan Trollhättegatan Kapacitetsbrist 13 37 36 4 Ev risk för köbildning från trafikljusen 3 4 9 5 39 Partihandelsgatan 41 Gullbergsmotet Marieholmsleden Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Arkaden Drottninggatan Spannmålsgatan Nordstan Köpmansgatan Nils Ericsonsgatan NORDSTAN CENTRUM Slussbro Åkareplatsen msplatsen Kruthusgatan Bangårdsviadukten a Burggrevegatan Odin eplatsen PROBLEMBILD TRAFIKMÄNGDER ÅR 2025 Ny Göta Älvbro i Stadstjänaregatans förlängning 00 x 1000 fordon/vardagsmedeldygn* *(beräknat med utgångspunkt från Göteborgs Stads prognos) Friggaplatsen R Gullbergsvassgatan Emerentias Backe G Kungsbackaleden atan MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Hökegatan 40

Stålv Kapitel 3 Funktionsanalys Med ett broläge i Stadstjänaregatans förlängning blir fördelningen på ramperna relativt jämn, oavsett brohöjd. Avfarten västerut i höjd med Kilsgatan kommer enligt prognosen att belastas av cirka 13 000 fordon/dygn (ÅMVD), vilket innebär en viss risk att det kan köa ut på leden vid högtrafik. För att få fram omfattningen på problemet bör en mer detaljerad beräkningsmodell tas fram. Med en låg-/mellanbro i Kämpegatans förlängning blir belastningen på ramperna ojämn. Både av- och påfart västerut vid Kils-/Kämpegatan/Bangårdsförbindelsen riskerar överbelastning, liksom avfarten österut i samma punkt. För att få fram en helhetsbild över problemens omfattning och ge möjligheter till en åtgärdsanalys krävs att systemet beräknas mer i detalj. Risk finns för låsningar mellan Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen. Med en högbro i Kämpegatans förlängning kommer trafiken västerut från bron inte ut på E45 förrän vid påfarten vid Stadstjänarebron, vilket innebär en extremt hög belastning på dryga 20 000 fordon/dygn (ÅMVD) på den påfarten. Liksom i fallet med låg-/mellanbro finns risk för låsningar mellan Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen och en mer detaljerad beräkning krävs. Tunnelalternativet är än mer osäkert än broalternativen. Tunneln måste gå mycket djupt för att kunna passera under en nedsänkt E45. Det innebär att anslutningarna mot E45 och Bangårdsförbindelsen riskerar att bli snäva med en försämrad framkomlighet som följd. Var och hur tunneln kan ansluta beror även på faktorer så som grundförhållanden och bebyggelse och måste utredas ytterligare. Att ansluta trafiken till Stadstjänarebron är inte möjligt då den inte har kapacitet för mer trafik. Det finns anslutningsalternativ där över 30 000 fordon/dygn ska länkas samman i princip samma punkt. Precis som för broalternativen i Kämpegatans förlängning finns det stora risker för låsningar mellan Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen, vilket måste klargöras genom en detaljerad trafikanalys. Stenkolsgatan Manufakturga N Tingstadstunneln Götaälvbron Göta Älvbron Vassgatan Gullbergs Strandgata Falutorget Falutorget Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Kvarnbergsgatan Västra Sjöfarten Lilla Bommens Torg Kanaltorgsgatan Kapacitetsbrist + 16 f/d flyttas 16 hit vid högbro 5 40 45 47 15 46 4 5 Risk för låsningar Norra Sjöfarten Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan Stadstjänaregatan Vikingsgatan Bergslagsgatan Kilsgatan Kämpegatan Mårten Krakowgatan Torsgatan Trollhättegatan Kapacitetsbrist 13 37 36 4 Ev risk för köbildning från trafikljusen 4 3 9 5 39 Partihandelsgatan 41 Gullbergsmotet Marieholmsleden Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Postgatan Norra Hamngatan Södra Hamngatan Drottninggatan Kyrkogatan Arkaden sgatan Spannmålsgatan Nordstan Köpmansgatan mgatan Nils Ericsonsgatan NORDSTAN CENTRUM Slussbron Slussgata Åkareplatsen Stampga Polhemsplatsen Kruthusgatan hes Gata Burggrevegatan Odinsgatan 0 500 1 000 250 Meters Bangårdsviadukten atan urggreveplatsen Friggagatan PROBLEMBILD Friggaplatsen atan B Ranängs Gullbergsvassgatan TRAFIKMÄNGDER ÅR 2025 Ny Göta Älvbro i Kämpegatans förlängning (Låg-/mellanbro) Emerentias Backe 00 x 1000 fordon/vardagsmedeldygn* *(beräknat med utgångspunkt från Göteborgs Stads prognos) Garveriga Kungsbackaleden auersgatan as Väg MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Bondegatan Borgaregatan Redbergsvägen Hökegatan 41

Kapitel 3 Funktionsanalys Den nya Götaälvförbindelsen kommer även i framtiden att vara en viktig förbindelselänk för biltrafiken mellan de riksintressanta lederna, E6.21 (Lundbyleden) och E45. Speciellt ur framkomlighetsperspektiv vid de så kallade maxkvartarna samt ur ett sårbarhetsperspektiv. Kollektivtrafiken trafikerar i princip inte E45 idag. Med en utbyggnad av Bangårdsförbindelsen ändras förutsättningarna och det uppstår anspråk för kollektivtrafiken att ansluta till både Bangårdsförbindelsen och Stadstjänarebron från E45. Med de trafikmängder som prognosen visar kan inte kollektivtrafiken trafikera E45 utan att ett separat kollektivtrafikkörfält byggs ut i vardera riktningen. Detta tar en hel del plats och vid trafikplatsen vid Bangårdsförbindelsen/Stadstjänarebron är utrymmet än mer begränsat. Det är sannolikt lättare att uppfylla kollektivtrafikens krav på framkomlighet genom att förlägga trafiken i ett separat kollektivtrafikstråk söder om E45. Gång- och cykeltrafikanternas möjligheter att korsa E45 är idag begränsade till Stadstjänarebron och Falutorget. Trafikantgruppens anspråk på att korsa leden kommer att öka kraftigt, jämfört med dagens relativt begränsade behov, vid en exploatering av Gullbergsvass. Transportsystemet ska vara jämställt och tillgodose både mäns och kvinnors olika resbehov. Exempelvis har forskning visat att kvinnor reser kortare resor och mer med kollektivtrafik än män. I planeringen för E45 ska bilisters, kollektivtrafikresenärers och gång- och cykeltrafikanters behov beaktas. För att jämställdhetsaspekten ska kunna belysas på rätt sätt är det viktigt att både kvinnor och män deltar i planeringen. I aktuellt fall har Trafikverkets projektledning bestått av enbart män men konsultens projektgrupp till 80 procent av kvinnor. Arbetsgruppen har bestått av två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor och i samrådsskedet har det utöver arbetsgruppen deltagit lika många kvinnor som män. 3.2 Säkerhet, miljö och hälsa (hänsynsmål) Säkerhet De flesta personskadeolyckorna på E45 har skett i anslutning till fyrvägskorsningen vid Falutorget. Stor andel av olyckorna är upphinnandeolyckor men två av tre dödsolyckor är olyckor där oskyddade trafikanter blivit påkörda av motorfordon i korsningen. Det är den enda trafiksignalen på en lång genomfartsled, från E6.20 (Söder- Västerledens) anslutning till E6/E20 vid Åbromotet i Mölndal till E45:s anslutning till E6 vid Gullbergsmotet, med relativt höga hastigheter och stora trafikflöden. Korsningens utformning med snabba uppbromsningar av trafikflödet och avsaknaden av hastighetssäkring för gångoch cykeltrafikanternas överfart måste beaktas. Risk för korta vävningssträckor befaras på flera platser. Avståndet mellan såväl Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen som korsningen vid Falutorget och Gullbergsmotet är kort. 42

Kapitel 3 Funktionsanalys För att på- och avfarter ska bli trafiksäkra måste vävningssträckorna ses över. Genom att skapa en samlad bild av kopplingen mellan det kommunala och statliga gatu-/vägnätet kan en sådan översyn göras. Då det inte är klart hur brons ramper kommer att tas ner i de olika förslagen är det svårt att göra en exakt funktionsanalys. Det kan dock konstateras att för alternativet med bro i Stadstjänaregatans förlängning blir det en jämnare belastning på ramperna än i alternativet med en låg-/mellanbro i Kämpegatans förlängning, och därmed ges bättre förutsättningar för att hitta en säker lösning för av- och påfarter. En högbro i Kämpegatan innebär, förutom en allt för stor belastning av E45-påfarten västerut vid Stadstjänarebron, att det kommunala gatunätet belastas mycket hårt. Ett tunnelalternativ i Kämpegatan innebär att tunneln måste ner på stora djup. På korta sträckor måste anslutningen till E45 och Bangårdsförbindelsen ordnas. Detaljerade studier måste till för att kunna avgöra om dessa anslutningar kan göras trafiksäkra. I tunnelalternativet inkluderas inte gång- och cykeltrafiken, utan den får en separat älvförbindelse med en lågbro/ skyttel vid Lilla Bommen, vilket torde innebära en säkrare lösning lokalt kring anslutningspunkterna. För samtliga alternativa förbindelser över Göta älv gäller att det finns en trafiksäkerhetsrisk vid konflikter mellan gång- och cykeltrafikanter och av- och påfartsramper till E45. Vid en framtida utbyggnad av Gullbergsvass ökar behovet att korsa E45. Möjligheten att gå och cykla är viktig och gång- och cykelkopplingen över E45, mellan de övergripande cykelnätet på ömse sidor, måste få prioritet. I samband med exploateringen kan antas att fler cyklister känner sig trygga att cykla här även för längre cykelturer i öst- västlig riktning, vilket kan öka korsningsbehovet ytterligare utöver det som är direkt alstrat av exploateringsområdet. Miljö och hälsa Kring leden ligger bullernivån över 55 dba och vid en exploatering av verksamheter och eventuell planering av bostäder krävs åtgärder för att sänka bullernivån. Höga halter av kvävedioxid i luften kring Götaleden ger risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. Gestaltningen av E45 ska vara en prioriterad fråga. För att förbättra den visuella kontakten mellan Gullbergsstrand och Gullbergsvass, speciellt med tanke på den planerade exploateringen av stadskärnan, krävs insatser för att nå en lättorinterad trafikstruktur. 43

Kapitel 4 Sammanfattande problemanalys 4. Sammanfattande problembeskrivning För samtliga alternativa älvförbindelser råder osäkerheter kring hur ramper kommer att tas ner och anslutningar kommer att göras. För broalternativen i Stadstjänaregatans förlängning blir fördelningen av trafiken jämnare än för alternativen i Kämpegatsans förlängning. Speciellt komplex blir problembilden för högbro och tunnel i Kämpegatan. Tunneln kommer att gå djupt och anslutningssträckorna till E45 och Bangårdsförbindelsen är korta. Var tunnelns anslutningar kan göras beror inte bara på trafikmiljön utan även på geoteknik och byggnaders placering. Vissa alternativ på anslutningar ger trafikbelastningar i vissa punkter som ser ut att vara mycket svåra att lösa. Avstånden mellan trafikplatserna är mycket korta. Med en älvförbindelse i Kämpegatan finns risk att det uppstår låsningar mellan Stadstjänarebron och Bangårdsförbindelsen. Detaljerade beräkningar krävs för att göra en riktig funktionsanalys av trafiksituationen. Fyrvägskorsningen med trafiksignal vid Falutorget utgör främst en trafiksäkerhetsrisk med snabba uppbromsningar och en gång- och cykelpassage som är i plan med biltrafiken på E45. Tre dödsolyckor har inträffat under en tioårsperiod. Med ökad belastning på E45 finns det risk att köerna från trafikljusen bygger på och låser anslutningarna vid Bangårdsförbindelsen. En detaljerad trafikanalys krävs för att få en komplett problembild. Det finns en viss risk att den placering som Göteborgs Stad har redovisat för Bangårdsförbindelsen ligger för långt västerut för att framkomligheten på E45 ska bli tillräckligt god. Även avståndet mellan Falutorget och Gullbergsmotet är väldigt kort. En ny trafikplats, där bland annat Falutorget ansluts, bör inte låsas till befintlig korsning. Den fortsatta nedsänkningen av E45, för att passera under Bangårdsförbindelsen, kan innebära konflikter med den aktuella detaljplanen för Vita huset. Kollektivtrafiken kommer, för att uppnå målen i K2020, att kräva separata kollektivtrafikfält utmed E45 eller en anslutning till en parallell förbindelse på ett lokalt gatunät med hög framkomlighet. Gång- och cykelförbindelserna över E45 måste beaktas, både ur ett trafiksäkerhets-, hälso- och tillgänglighetsperspektiv. Gestaltningsaspekten i samtliga anslutningar är viktiga att lyfta fram, då ramper och broar ger stor visuell påverkan. Genom det centrala läget och bebyggelsen runt om exponeras de nya tilläggen i stadslandskapet. De nya trafikstrukturerna är ytkrävande och den befintliga bebyggelsen ger avgränsningar som gör det svårt att passa in de nya anläggningarna. Med ett nedsänkt läge av E45 blir bullernivåerna lättare att åtgärda och även spridningen av partiklar begränsas. Angående luftmiljön ger samtliga alernativa åtgärder en försämrad luftmiljö, då trafikflödet bedöms öka. Vid schaktning av massor ökar risken att frilägga förorenad mark, vilket kan öka risken för spridning av miljöfarliga ämnen. 44

Kapitel 5 Projektmål 5. Projektmål Baserat på nationella, regionala och lokala mål har följande mål formulerats för projektet. 5.1 TILLGÄNGLIGHET (funktionsmål) E45 ska upplevas som en lättorienterad led med god framkomlighet. Vägsystemet ska utformas så att god framkomlighet för kollektivtrafik kan säkras. E45:s barriäreffekt ska minimeras för bilister, cyklister, fotgängare och kollektivtrafikresenär. E45 ska bidra till att den centrala staden kan utvecklas på ett positivt sätt för verksamheter, boende, handel, transporter, kultur med mera. 5.2 SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA (hänsynsmål) E45 och dess av- och påfarter ska utformas på ett säkert sätt så att risken för allvarliga personskador minimeras. Säkra gång- och cykelpassager över leden prioriteras. E45 ska få en omsorgsfull gestaltning som integreras med stadsbilden. Biltrafikens utsläpp av växthusgaser ska minimeras. Riktvärden angående miljökvalitetsnorm för luft ska klaras. Riktvärden för buller vid befintliga arbetsplatser ska klaras. En giftfri miljö ska eftersträvas, där risken för spridning av befintliga markföroreningar ska minimeras. Hav i balans, ett av Göteborgs Stad prioriterat miljömål, ska eftersträvas genom omhändertagande av dagvattnet. 45

Kapitel 6 Tänkbara åtgärder 6 Tänkbara åtgärder 6.1 NOLLALTERNATIV Om ingen ny bro byggs över Göta älv innebär det att befintlig bro måste repareras, vilket i princip är att likställa med att bygga en ny då de bärande stålelementen och klaffkonstruktionen måste bytas ut. Trots detta kvarstår begränsad bärighet och farledsbredd samt riskfyllda pelarkonstruktioner. Att reparera befintlig bro har inte bedömts som realistiskt av Göteborgs stad. I jämförelsesyfte använder därför Göteborgs Stad befintlig Göta älvbro, utan Bangårdsförbindelsen, som nollalternativ. För att skapa ett nollalternativ för E45 som matchar nollalternativet för Göta älvbron används dagens E45 utan kopplingar till Bangårds- och Marieholmsförbindelsen och med koppling till befintlig Göta älvbro. Om ingen planskild trafikplats byggs ut i korsningen vid Falutorget, kvarstår de stora säkerhetsproblemen med korsande trafikanter i plan samt kapacitetsproblem för fordonstrafiken vid trafiksignalen. 6.2 TÄNKBARA ÅTGÄRDER Anpassning för ny älv- och Bangårdsförbindelse Separata kollektivtrafikkörfält i båda riktningar utmed E45 tar stor plats. Genom att istället ta in kollektivtrafiken vid Falutorget och ansluta till en genomfartsgata genom Gullbergsvass tas marken tillvara på ett mer effektivt sätt samtidigt som kollektivtrafiken kan ansluta direkt till Nils Ericson Terminalen och Centralstationen utan att behöva trafikera Stadstjänarebron, där kapaciteten är begränsad. Med en ny Bangårdsförbindelse måste E45 sänkas till en nivå på cirka plus sex meter förbi bron som ansluter till Bangårdsförbindelsen. För att slänter ska få plats och vägen ska erhålla erforderlig kapacitet och säkerhet måste vägen dessutom rätas upp något söderut. God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS) som anpassas bland annat till älv- och bangårdsförbindelsen. Av- och påfarter måste anpassas till ramper för en ny älvförbindelse. För samtliga alternativ måste en detaljerad trafikanalys göras för att man med säkerhet ska kunna fastställa i vilken omfattning anpassning kommer att krävas. Ramperna på- och av från E45 har i vissa broalternativ kapacitetsbrister vilka kan kräva större ombyggnads och omledningsåtgärder. Samtliga ramper måste utformas så att god sikt, framkomlighet och trafiksäkerhet erhålls. För samtliga broalternativ i Stadstjänaregatans förlängning är belastningen på ramperna dock relativt jämn. Det innebär att åtgärdena i dessa fall med största sannolikhet blir av mindre karaktär, än vad som blir fallet för alternativen i Kämpegatans förlängning. För samtliga alternativa förbindelser över Göta älv gäller att 46

Torsgatan Trollhättegatan Falutorget Kapitel 6 Tänkbara åtgärder konflikter mellan gång- och cykeltrafikanter och av- och påfartsramper till E45 helt bör undvikas eller förläggas till strategiska punkter där de kan trafiksäkras. Åtgärder i korsningen vid Falutorget Om kollektivtrafiken ska tas in på ett med E45 parallellt gatunät, vilket bedöms vara en förutsättning sett utifrån såväl markutnyttjande som krav på bra och gen framkomlighet till Nils Ericson Terminalen och Centralstationen, görs kopplingen mellan E45 och lokalvägnätet förslagsvis i korsningen vid Falutorget. God trafikinformation och vägvisning samt väginformatik (ITS) som anpassas till bland annat älv- och bangårdsförbindelsen. Den totala trafikbelastningen på E45 samt vikten av att inte skapa ett sårbart system i en så belastad trafikmiljö gör att trafikplatsen bör göras komplett och planskild. Med en elliptisk trafikplats med två broar över E45 kan kollektivtrafiken använda motet för avkörning in på lokalvägnätet men det finns också möjlighet att anlägga hållplatser i trafikplatsen på ett lätthanterligt sätt. Åtgärder på sträckan i övrigt Som en konsekvens av en planskild trafikplats i korsningen vid Falutorget måste E45 sänkas. Både helt och halvt nedsänkt läge fungerar för såväl en elliptisk trafikplats som för anslutningen till Gullbergsmotet. Trimningsåtgärder planeras för Gullbergsmotet. Åtgärdernas omfattning kommer att framgå av den studie Trafikverket under 2010 kommer att genomföra för att klargöra konsekvenserna av Marieholmsförbindelsen. Stångjärnsgatan Gjutjärnsgatan Stenkolsgatan Järnmalmsgatan Manufakturgatan Stålverksgatan Lergodsgatan Ringögatan N Vassgatan Götaälvbron Gullbergs Strandgata Marieholmsgatan Christina Nilssons Gata Västra Sjöfarten Lilla Bommens Torg Norra Sjöfarten Södra Sjöfarten Hamntorgsgatan +6,5 Stadstjänaregatan Vikingsgatan Kämpegatan Kilsgatan +12 +6 Mårten Krakowgatan +12 +6 +9 Partihandelsgatan +13+14 +10 Marieholmsleden Kvarnbergsgatan Kanaltorgsgatan Bergslagsgatan Minuthandelsgatan Torggatan Östra Hamngatan Postgatan Norra Hamngatan Spannmålsgatan Köpmansgatan Nils Ericsonsgatan Kruthusgatan +00 +00 +00 MARKNIVÅER VÄG E45 Befintliga Nedsänkt Götaled (väg E45), anpassad till Bangårdsförbindelsen Halvt nedsänkt Götaled (väg E45) Gullbergsvassgatan Emerentias Backe Kungsbackaleden MartinAnderssonsGata Olskroksgatan Södra Hamngatan Drottninggatan Kyrkogatan Kungsgatan Arkaden Fredsgatan Östra Larmgatan Slussbron Åkareplatsen Slussgatan Stampgatan Polhemsplatsen Eva Rodhes Gata Burggrevegatan Odinsgatan 0 500 1 000 250 Meters Barnhusgatan Burggreveplatsen Friggagatan Friggaplatsen Stampgatan Bältgatan Ranängsgatan Norra Ågatan Garverigatan Bauersgatan Kobbarnas Väg Bondegatan Borgaregatan Redbergsvägen Hökegatan 47

Kapitel 6 Tänkbara åtgärder 6.3 ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER Fyrstegsprincipen används för att analysera och utvärdera tänkbara åtgärdsalternativ och innebär att steg 1 4 provas i tur och ordning. 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Anpassning för ny älv- och Bangårdsförbindelse Anpassningen av E45 till en ny förbindelse över Göta älv samt Bangårdsförbindelsen innefattar åtgärder enligt samtliga steg. Steg 1: Målet i K2020 har beaktats vad det gäller överflyttning av resenärer till kollektivtrafiken. Separata kollektivtrafikkörfält i vardera riktningen på E45 eller på ett lokalt lågtrafikerat gatunät beaktas. Steg 2: E45 används effektivare genom kopplingen mellan Bangårdsförbindelsen och älvförbindelsen vilket samordnas och effektiviseras med hjälp av trafikantinformation, ITS och vägvisning. Steg 3 och 4: Sänkning och upprätning av E45 för att komma under bron som ansluter till Bangårdsförbindelsen och få plats med vägens slänter samt anpassa av- och påfarter till ramperna från en ny förbindelse över Göta älv. Åtgärder i korsningen vid Falutorget Även fyrvägskorsningen E45/Falutorget/Partihandelsgatan innefattar åtgärder från alla steg. Steg 1: Målet i K2020 har beaktats vad det gäller överflyttning av resenärer till kollektivtrafiken. Separata kollektivtrafikkörfält i vardera riktningen på E45 eller på ett lokalt lågtrafikerat gatunät beaktas. Steg 2: En åtgärd för att säkra hastigheten i plan skulle motverka framkomlighetssyftet för leden. Däremot kan trafikantinformation och ITS, om exempelvis ruttval minska problemen vid högtrafik och andra störningar. Även vägvisning bör beaktas. Steg 3: En ny planskild gång- och cykelöverfart skulle kunna vara en åtgärd som uppfyller kriteriet att minimera antalet allvarliga olyckor. Med det ökade antalet fordon är risken stor att en sådan åtgärd inte uppfyller framkomlighetskravet, då korsande biltrafik i plan ändå kommer att kvarstå. Steg 4: Utbyggnad av en fullständig trafikplats i korsningen ger god säkerhet och uppfyller kravet för gång- och cykeltrafikanterna samtidigt som det ger ökad framkomlighet för fordonen på E45. Dessutom ger det större tillgänglighet till nytt exploateringsområde vid Gullbergsvass. 48

Åtgärder på sträckan i övrigt Kapitel 6 Tänkbara åtgärder Steg 2: Trimningsåtgärder planeras för Gullbergsmotet. Åtgärderna är till för att anpassa trafikplatsen framkomlighets- och trafiksäkerhetsmässigt till Marieholmsförbindelsen. Steg 3: En nedsänkning av leden är positivt ur såväl säkerhets- och tillgänglighetsperspektiv som hälso-, buller och luftkvalitetsperspektiv. 6.4 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Trafik, markanvändning, miljö Effekter och konsekvenser av en anpassning av E45 till en ny älv- och bangårdsförbindelse kan inte förutses fullt ut förrän det är beslutat var brons ramper ska tas ner och mer detaljerade beräkningar är gjorda. Alternativen med bro i Stadstjänaregatan ser med befintlig information ut att kunna lösas på ett enklare sätt än alternativen i Kämpegatan, där det finns en osäkerhet i om det finns en tillräckligt god lösning. Om det i Falutorgskorsningen görs en komplett trafikplats som utformas elliptiskt med två broar över E45 uppfylls kravet på god framkomlighet och säkerhet på leden och gång- och cykeltrafikanterna får bra möjligheter att korsa E45 på ett trafiksäkert sätt. Likaså blir kopplingen till Falutorget och Gullbergsvass bra och kollektivtrafiken får flera möjliga hållplats- och trafikeringsmöjligheter. Det som är mer oklart är hur Gullbergsmotet påverkas om trafiksignalen tas bort. En detaljerad trafikanalys måste göras för att klargöra att det inte skapas framkomlighetsproblem i Gullbergsmotet. Avståndet mellan Gullbergsmotet och Falutorget är mycket kort. De korta växlingssträckorna gör att det eventuellt kan krävas avfartsramper även i mitten. En detaljerad trafikanalys krävs för att avgöra hur problembilden ser ut. Utbredning av ramper och andra trafikytor tar i anspråk mark som annars kan bebyggas med fler arbetsplatser och nya bostäder. I byggskedet kan omfattande saneringar av förorenad mark krävas, med tanke på tidigare verksamheter kring Falutorget och Gullbergsvass. Utsläpp av CO 2, NO 2 och partiklar kommer att öka i förhållande till den förväntade trafikökningen. Slopandet av signalen vid Falutorget minskar emellertid köbildningen, vilket reducerar utsläppen. 6.5 KOSTNADER Översiktligt bedöms kostnaden för tänkbara åtgärder till cirka 1 miljard kronor. 49

Kapitel 7 Måluppfyllelse 7 Måluppfyllelse Tabell nedan visar en sammanställning av projektmålen och dess måluppfyllelse, utifrån de tänkbara åtgärder som redovisats i rapporten. PROJEKTMÅL Tillgänglighet Säkerhet Miljö och Hälsa Stadsutveckling gynnas Anpassning för ny älv- och bangårdsförbindelse Kollektivtrafik i separat vägnät Kollektivtrafik i separat körfält längs E45 E45 nedsänkt God trafikinformation, ITS Ramper-Stadstjänareg. -Kämpeg. Falutorget Kollektivtrafik i separat vägnät God trafikinformtion, ITS Planskildhet - helt nedsänkt Planskildhet - halvt nedsänkt Korsning i markplan 50

Kapitel 7 Måluppfyllelse Luftkvalitet, MKN klaras Mindre växthusgaser Riktvärde för buller klaras Giftfri miljö eftersträvas Måluppfyllelse Marginell Liten Stor 51

Kapitel 8 Samråd 8 Samråd SAMRÅD Samråd har hållits med deltagare från Länsstyrelsen och Göteborgs Stad som representerades av Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret, 17:e september 2009. Därefter har samråd skett, 13:e oktober 2009, där representanter från Trafikkontoret, Miljöförvaltningen samt Fastighetskontoret deltog. Förstudien ställdes ut den 22:a februari 2010, för samråd med allmänheten och andra berörda organisationer. Utställelsen annonserades i Göteborgs Posten den 24:e februari 2010 och riktade utskick till myndigheter och statliga verk gjordes. Samrådshandlingen fanns tillgänglig för allmänheten på; Trafikverket Kruthusgatan, Stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan och på Älvrummet Kanaltorget samt fanns tillgänglig på Trafikverkets hemsida. På följande sidor kan man se vilka myndigheter, statliga verk, företag och organisationer som fått egna utskick samt vilka som svarat. Därefter följer en sammanfattning av relevanta synpunkter från remissvar och Trafikverkets svar på synpunkterna. 52

Kapitel 8 Samråd SÄNDLISTA FÖR YTTRANDEN PÅ SAMRÅDSHANDLINGEN Adress Företag/myndighet Svarat Ej svarat Västra Götalandsregionen Box 1091, Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg X x / Besked om ej svar bekräftat via telesamtal x / Besked om ej svar bekräftat via telesamtal Banverket Box 1014, Göteborg X Göteborgs Stad, Stadskansliet Box 5073, Göteborg X Västtrafik Box 123, Göteborg X Älvstranden Utvecklings AB Box 8003, Göteborg X Göteborg Hamn AB Göteborg X Räddningstjänsten Storgöteborg Åvägen 2, Göteborg X Försvarsmakten Högkvarteret Stockholm X Business Region Göteborg AB Box 1119, Göteborg X Västsvenska industri- och handelskammaren Box 5253, Göteborg Svenskt Näringsliv Stockholm X X Svensk Handel Södra Hamngatan 22, Göteborg X Sjöfartsverket Huvudkontoret Norrköping X 53

Kapitel 8 Samråd Adress Företag/myndighet Svarat Ej svarat Swedgas Gamlestadsvägen 2-4B, Göteborg X Göteborg Vatten Box 123, Göteborg X Göteborg Energi AB Box 53, Göteborg X Telia Sonera Sverige AB Johan Willins gata 6, Göteborg X Naturskyddsföreningen i Göteborg Box 7005, Göteborg X GRYAAB Norra Fågelrovägen 3, Göteborg X Sveriges Åkeriföretag Importgatan 2A, Hisings Backa X Jernhusen Box 1025, Göteborg X / Svar via Higab Cementa Box 3605, Göteborg X Renova Box 156, Göteborg X Shell Stadstjänargatan 3, Göteborg X Statoil Box 1062, Göteborg X OKQ8 Aminiogatan 34, Göteborg X Fordonsgas Sverige AB Anders Personsgatan 14, Göteborg X Higab Box 5104, Göteborg X 54

Kapitel 8 Samråd SAMMANFATTNING AV REMISSVAR Följande text redovisar relevanta synpunkter på samrådshandlingen och Trafikverkets kommentarer på dessa. 1. Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2010-04-13 Förstudiens nivå och innehåll har en inriktning som kan ligga till grund för fortsatt planering. Länsstyrelsen påpekar vikten av att ta hänsyn till geotekniska förhållanden vid befintliga anläggningar, efter inkomna synpunkter från SGI, statens geotekniska institut. De tar även upp projektets effekt på grundvattnet, vilket ska utredas i det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen önskar att förstudien i sin måluppfyllelse redovisar aspekter inom säkerhet, såsom robusthet i systemet samt socialakonsekvenser, ras- och skredrisker, klimatförändringars påverkan och påsegling. Trafikverket: I måluppfyllelsen har förstudien utgått från de förutsättningar som idag finns framme för en översiktlig bedömning av trafik- och miljöfrågor. Syftet med en förstudie är att komma fram till om projektet är möjligt utifrån det underlag som idag är kända. Förstudien ska även belysa vad som ska utredas i nästa skede. De miljökvalitetsmål som redovisas är de fem som kommunfullmäktige antog juni 2009 och inom dessa ryms delar av de miljö- och säkerhetsaspekter som efterfrågas. I nästa steg görs utredningar och konsekvensbeskrivningar tas fram, som krävs för att beskriva projektets alla tänkbara effekter och konsekvenser. 2. Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, 2010-04-20 Göteborgs Stad anser att utredningen belyser frågeställningarna på ett bra sätt samt delar de flesta slutsatser som Trafikverket kommit fram till. Göteborgs Stad har som utgångspunkt till sina synpunkter att den nya Götaälvförbindelsen kommer att sträcka sig i Stadstjänargatans förlängning. De kommentarar att eftersom det är en komplex planeringsprocess med tanke på andra pågående projekt i centrala Göteborg så är det viktigt att trafikleden underordnar sig miljö- och stadsbilden. Genom att sänka ned E45 underlättas gång- och cykelrörelserna, men det kan även behövas mer kortsiktiga förbättringsförslag för de oskyddade trafikanterna. Viktigt att i den fortsatta planeringen lyfta frågan var busstrafiken ska gå. Angående trafikprognoserna som ligger till grund för analysen i förstudien, så anser Göteborgs Stad att dessa motverkar strävan att begränsa ökningstakten på bilresandet. Föreslagen trängselavgift påverkar resultatet och Trafikverket bör göra en fördjupad analys om vilka trafikmängder som ska användas. Trafikverket: De trafiksiffror som ligger till grund för analysen på de olika vägsträckningarna och ramperna har sitt ursprung från Trafikkontorets prognoser för framtida utbyggnader. I beräkningarna finns inte trängselavgift med, eftersom inga uppgifter angående det projektet fanns att tillgå då förstudien togs fram. Åtgärder genom trängselavgift kommer naturligtvis att arbetas in i kommande arbetsplan då även trafikprognoserna fördjupas. Arbetet med prognoserna kan 55

Kapitel 8 Samråd redan påbörjas i skisskedet av nästa planeringssteg och detta görs i dialog med trafikkontoret 3. Försvarsmakten, 2010-01-21 Instansen har inget att erinra. 4. Sjöfartsverket, 2009-12-22 Instansen har inget att erinra. Påpekar vikten av att transporter för export- och importverksamheter säkerställs på ett kostnadseffektivt sätt. 5. Banverket, 2010-03-31 Trafikverket (fd Banverket) lyfter fram det transportpolitiska målet att förbättra kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Påpekar att Gullbergsvass har aktiviteter angående järnvägsanläggningen, såsom uppställning, omlastning, tvättahallar och reperationshallar. Instansen önskar att förstudien redovisar valt alternativ av Västlänken, vilken är av riksintresse. Även att komplettering görs angående Göteborgs Centrals nuvarande funktion och dess trafikalstring samt E45:ans funktion för stationen. I förutsättningarna ska även effekterna av trängselavgift ingå. Trafikverket: Förstudien kompletteras med text och bild på sidan 10 angående angränsande planering för Västlänken. På sidan 19 beskrivs järnvägsanläggning i Gullbergsvass. I beräkningarna finns inte trängselavgift med, eftersom inga uppgifter fanns att tillgå då förstudien togs fram. Åtgärder genom trängselavgift kommer att arbetas in i kommande arbetsplan då även trafikprognoserna fördjupas, bland annat med avseende på den trafik som alstras vid Götborgs Central. 6. Göteborgs Hamn, 2010-04-14 Göteborgs Hamn beskriver vikten av att främja en bra framkomlighet till hamnen samt att E45 är av riksintresse som tillfartsväg till Göteborgs hamn. Trafikverket: På sidan 16 i förstudien läggs text till om att E45 är av riksintresse som tillfartsväg till hamnen. 7. Västtrafik, 2010-04-06 Instansen påpekar vikten av en bra framkomlighet för kollektivtrafiken med tanke på projektets centrala läge. Kopplingen mellan E45 och den nya förbindelsen över Göta älv och vid bangården får inte försämras. I förstudien bör nämnas att busstrafik nyttjar E45, även om de inte har hållplatser på sträckan. Trafikverket: Texten på sidan 30 under kollektivtrafik kompletteras med fler busslinjer. 8. Älvstrandens utvecklings AB, 2010-04-24 Hänvisar till svar enligt Göteborgs Stad, se punkt 2. 56

9. Göteborg vatten, 2010-04-07 Kommenterar att kring Falutorget finns dricks- och avloppsledningar som måste läggas om. I projekteringen ska handlingarna godkännas av Göteborgs Vatten. I remissvaret finns ledningskartor bifogade. Trafikverket: De bifogade kartbilagorna finns att hämta på Trafikverket, i digital form. 10. Business Region Göteborg, 2010-02-15 Påpekar att E45 är en viktig länk i transportsystemet och att man ser fördelar med en nedsänkt E45 samt en planskildhet vid Falutorget. 11. Skanova, 2010-04-15 Skanova bifogar karta med kabelstråk för information i det fortsatta arbetet. Trafikverket: De bifogade kartbilagorna finns att hämta på Trafikverket, i digital form. 12. Göteborg Energi, 2010-03-29 Kommenterar att inga fjärrvärmeledningar påverkas. 13. Aktiebolaget Svenska Shell, 2010-03-31 Motsätter sig alla förslag som påverkar verksamheten negativt. Trafikverket: I det fortsatta arbetet kommer projektet och dess effekter på verksamheter att belysas och erforderliga samråd att genomföras. 14. OKQ8, 2010-04-15 Bolaget vill att Trafikverket i sitt fortsatta arbete beaktar pågående och planerad verksamhet vid en ombyggnad vid Falutorget. Trafikverket: Frågan kommer att belysas, se kommentar under punkt 13. 15. Renova, 2010-04-12 Företaget beskiver att de har många trafikrörelser till och från anläggningen. Den tunga trafiken nyttjar in- och utfarten vid Falutorget och ser positivt till en ny och säkrare trafiklösning här, en lösning som inte leder till att hela anläggningen måste byggas om. Välkomnar även en nedsänkt E45. Trafikverket: Frågan om utformning kommer att belysas, se kommentar under punkt 13. 16. Swede Gas, 2010-01-08 Instansen har inget att erinra. 17. Higabgruppen, 2010-04-15 Instansen har inget att erinra. Kapitel 8 Samråd 57

Kapitel 9-10 Beslut och Ställningstagande 9 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelen har fattat beslut om att projektet inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan, se bilaga 2 beslut från 2010-05-06. 10 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Utifrån vad som framkommit i förstudien och med hänsyn till inkomna yttranden beslutar Trafikverket Region Väst om följande fortsatta planeringsinriktning: 1. Upprätta arbetsplan för en sänkning av E45 för att komma under den planerade bron som ansluter till den planerade Bangårdsförbindelsen samt den anpassning som måste göras av bl a av- och påfarter med anledning av Bangårdsförbindelsen och den nya Göta älvbron. 2. Upprätta arbetsplan för de trimningsåtgärder som erfordras på sträckan från och med Falutorget till bron över Säveån för att anpassa sträckan och trafikplatserna till Marieholmsförbindelsen. Trafikverket beslutar dessutom om följande, under förutsättning att dessa delsträckor kommer att kunna finansieras: 3. Upprätta arbetsplan för nedsänkning, hel eller halv, för sträckan mellan Bangårdsförbindelsen och Gullbergsmotet, inklusive en planskild trafikplats vid Falutorget. Arbetsplanerarbetet bedrivs enligt Väglagen 15, och inkluderar upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningar. Håkan Wennerström Regional Direktör för Samhälle Region Väst 58

Kapitel 11 Fortsatt arbete och Referenser 11 fortsatt arbete För genomförande av beskrivna åtgärder krävs mer eller mindre omfattande formella planeringsprocesser beroende på åtgärdernas storlek. För trimningsåtgärder och åtgärder på kort sikt inom befintligt vägområde fordras ingen formell handläggning. Större åtgärder på kort och mellanlång sikt, där ny mark tas i anspråk, t ex större ombyggnader av korsningar och utbyggnad av trafikplatser medför att arbetsplan måste tas fram för de delar som tillhör det statliga vägnätet. Åtgärderna kan även komma att påverka gällande detaljplaner. I nästa arbetsskede tas ett gestaltningsprogram fram. Då dessa visuella aspekter är helt integrerade med stadens utformning och funktion måste detta arbete göras i samverkan med Göteborgs Stad. Det är viktigt att en helhetslösning förs fram, där alla pågående utbyggnader och planerade projekt finns med i sitt sammanhang. I samband med att miljökonsekvensbeskrivningen arbetas fram ska även säkerhet och risker, klimatpåverkan och sociala konsekvenser belysas samt jämställdhets- och barnaspekterna redovisas. Under arbetets gång har även behov av att fördjupa trafikanalysen tydliggjorts. I och med nya förutsättningar angående trängselavgifter och Västlänkens utbyggnad krävs studier för att få en bild av om de transportpolitiska målen kan uppfyllas fullt ut. Referenser K2020, Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, 2009-04-03 STRADA, nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, med uppgifter från polis och sjukvård. Marieholmsförbindelsen, Linjesträckningar kollektivtrafik, Vägverket (WSP), 2009-09-28. Arbetsplan Marieholmsförbindelsen, september 2004. Utformningsförslag E45 Falutorget Marieholm, Vägverket (WSP), 2008-11-05. Utredning Väg 45 Falutorget, Vägverket (Sweco), oktober 2002. Vägutredning Götatunneln, februari 1995. 59

Referenser Ny bangård- och älvförbindelse, förstudie spårtrafik, samrådshandling 9:2009, Trafikkontoret (Tyréns), september 2009. Program för detaljplaner, Ny bangårds- och älvförbindelse, samrådshandling Göteborgs stadsbyggnadskontor, september 2009. Västlänken en tågtunnel under Göteborg, järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning, underlagsrapport teknik, Banverket (WSP), 2006-02-09. Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021, kortversion, Banverket, Vägverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, augusti 2009. Paket med infrastrukturåtgärder i Västsverige 2009:108, Banverket, Vägverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, augusti 2009. Förorenade områden i Göteborg, kompletteringar i översiktsplanen för Göteborg, Göteborgs Stad 2006. Miljörapport 2008, en beskrivning av miljötillståndet i Göteborg 2009:11, Göteborgs Stad 2009. Luftkvalitet i Göteborgsområdet september 2009, Miljöförvaltningen Göteborg, oktober 2009. (7) Centrum, Beskrivning av stadsdelen - ett underlag för planering, Stadsbyggnadskontoret Göteborg, mars 2008. Ledningskarta, Göteborg Vatten, oktober 2009 SGU Jordartskarta. Fastighetskarta, Göteborgs Fastighetskontor, maj 2009. Översiktsplan för Göteborg, Göteborgs Stad, antagen 2009-02-26. Länsstyrelsens GIS-data, http://www.gis.lst.se/lstgis/. Ren stadsluft 2008, Göteborgs Stad, http://www.miljo.goteborg.se/luftnet/. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Göteborgs Stad, 1999. 60

Bilaga 1 Remissvar