Bilaga 1. Samrådsredogörelse
Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Samrådsredogörelse Produktion: Enetjärn Natur AB 2013
Om samrådsredogörelsen Samrådsredogörelsen har sammanställts under november - december 2013 efter det att Brattberget Vindkraft AB fått in samrådssynpunkter inför den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget. Samrådsredogörelsen är sammanställd av Charlotte Nauclér vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Utsikt över projektområdet från Högheden. 2
Innehåll Om samrådsredogörelsen... 2 1 Samrådets genomförande...4 Samrådsprocessen... 4 1.1 Samråd med myndigheter... 5 1.2 Samråd med organisationer och företag...7 1.3 Samråd med allmänheten... 9 Samrådsmötet... 9 1.4 Samråd med Mausjaure sameby...11 2 Sammanställning av inkomna yttranden...12 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter... 12 2.2 Synpunkter och bemötanden... 12 Inkomna yttranden... 13 Samråd...16 Lokalisering...18 Infrastruktur...20 Landskapsbild... 23 Naturmiljö...26 Friluftsliv...30 Kulturmiljö... 31 Rennäring... 32 Luftfart... 33 Buller, skuggor och hälsoeffekter...34 Risk och säkerhet...39 Ekonomi... 40 Naturresurser...41 Återställning...42 Övrigt...43 3
11 Samrådets genomförande omfattning det kommit in synpunkter under samrådet. I detta kapitel beskrivs hur samrådet genomförts, vilka som bjudits in till samråd samt i vilken Samrådsprocessen Samrådsprocessen inför etableringen av vindkraftanläggningen vid Brattberget inleddes i september 2013 med att Brattberget Vindkraft AB, hädanefter benämnt Brattberget Vindkraft, bjöd in till samråd. Enligt 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska den typ av verksamhet det är frågan om här (vindkraftanläggning bestående av två eller fler vindkraftverk, där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m) alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Samrådet som ska ligga till grund för MKB:n ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Brattberget Vindkraft har utformat samrådet för att uppfylla dessa krav. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag fram i form av ett utkast till MKB. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. Där beskrevs verksamhetens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Utöver utkastet till MKB tog Brattberget Vindkraft fram en presentation som informerade om projektet. Samrådsunderlaget samt delar av utförda utredningar har funnits tillgängliga vid förfrågan till Brattberget Vindkraft eller konsult Enetjärn Natur. Samrådet avslutas i och med att Brattberget Vindkraft lämnar in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och ser dem som kompletta kommer ansökan att kungöras i ortspressen. Länsstyrelsen kommer att skicka ansökan med MKB till remissinstanser för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna, förutom att de också finns tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilken vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till Brattberget Vindkraft som i sin tur får tillfälle att bemöta det som framförts. Efter detta kan länsstyrelsen ta ställning i ärendet. Vad är en samrådsredogörelse? En samrådsredogörelse är en beskrivning av hur samrådet gått till: - hur verksamhetsutövaren (i detta fall Brattberget Vindkraft AB) valt att inbjuda till samråd, - vilka yttranden som inkommit och vilka samrådsmöten som hållits, - vilka synpunkter som inkommit och hur verksamhetsutövaren väljer att bemöta dessa. 4
1.1 Samråd med myndigheter Samrådet inleddes med att Brattberget Vindkraft i början av september 2013 inkom med samrådsunderlaget till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen lämnade 23 september 2013 sina synpunkter på projektet under ett samrådsmöte med Brattberget Vindkraft och konsulten Enetjärn Natur. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att finnas tillgänglig på förfrågan från Brattberget Vindkraft, både efter det att ansökan lämnats in till länsstyrelsen och i reviderad version efter att länsstyrelsen kungjort ansökan. För att få tillgång till en tryckt version av handlingarna, kontakta Brattberget Vindkraft. 1 I mitten av september 2013 skickades samrådsunderlaget till Arvidsjaurs kommun. Kommunen lämnade 1 oktober 2013 sina synpunkter på projektet under ett samrådsmöte med Brattberget Vindkraft och konsulten Enetjärn Natur. Synpunkterna från samrådet med länsstyrelsen respektive kommunen finns nedtecknade i minnesanteckningar från mötena, se bilaga 2 till MKB. I kapitel 2 beskrivs länsstyrelsen och kommunens synpunkter och på vilket sätt Brattbergets Vindkraft bemöter dessa. Under september 2013 skickades inbjudan till samråd ut till följande berörda myndigheter: Arvidsjaurs kommun Bergsstaten Boverket Energimyndigheten Försvarsmakten (samrådsinbjudan skickades även ut under november 2013) Jordbruksverket Kammarkollegiet Luftfartsverket Länsstyrelsen i Norrbottens län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och Telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogsstyrelsen Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Transportstyrelsen Efter samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län skickades samrådsinbjudan även ut till angränsande länsstyrelse och kommuner; Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skellefteå, Malå och Norsjö kommuner. 5
120 myndigheter har kommit in med skriftliga yttranden. Synpunkter angående den planerade vindkraftanläggningen har lämnats från Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arvidsjaurs kommun, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Bergsstaten, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och Telestyrelsen, Sametinget, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket. Försvarsmakten, Luftfartsverket och Svenska Kraftnät har inkommit med ett yttrande utan att ha någon erinran. Skellefteå kommun, Malå kommun, Norsjö kommun, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Transportstyrelsen har yttrat att de avstår från att delta i samrådet. 3 myndigheter har valt att inte inkomma med något yttrande. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till MKB. 6
1.2 Samråd med organisationer och företag Brattberget Vindkraft har i samrådet även bjudit in organisationer och företag att lämna synpunkter på projektet. Den skriftliga inbjudan (se figur 1) skickades till följande organisationer och företag under september 2013: 3GIS Abborrträsk Natursafari Arvidsjaur Flygplats (samrådsinbjudan skickades även ut under november 2013) Föreningen Svenskt Landskapsskydd Gallijaur-Järvli kulturbygdsförening Glommersträsk viltvårdsområde Hi3G Järvträsk byastugeförening Järvträsk fiskevårdsförening Kungsörn Sverige Naturskyddsföreningen Arvidsjaur (inbjudan kom inte fram första gången och skickades även ut under norvember 2013) Net4Mobility Norrbottens museum Quadracom Samernas Riksförbund Silvermuseet i Arjeplog Stoorn Svenska rovdjursföreningen Svenska UMTS Tele2 Telenor TeliaSonera Teracom Vattenfall Eldistribution AB (samrådsinbjudan skickades under november 2013) Vithattens skoterklubb 1 Endast Arvidsjaur flygplats och Glommersträsk viltvårdsområde har lämnat in skriftliga yttranden med synpunkter angående vindkraftanläggningen. 3GIS, Hi3G, Net4Mobility, Tele2, Telenor, TeliaSonera och Teracom har yttrat att de inte har något att erinra mot den planerade vindkraftanläggningen. Silvermuseet i Arjeplog har yttrat att de avstår från att delta i samrådet. Resterande 15 har valt att inte yttra sig i samrådet. I kapitel 2 redogörs för inkomna synpunkter och på vilket sätt Brattberget Vindkraft bemöter dessa. Samtliga yttranden och minnesanteckningar återfinns i bilaga 2 till MKB. 7
1 Ü Projektområde Samrådskrets 1 km från projektområdet Samrådskrets 3 km från projektområdet 0 1,5 3 km 1 Karta över avgränsningen för inbjudan till det allmänna samrådet 2013-10-01. Inbjudan skickades per post till ägare till samtliga fastigheter inom 1 km från projektområdet och till ägare av bebyggda fastigheter inom 3 km från projektområdet. 8
1 Samrådet med allmänheten inleddes i mitten av september 2013 med att samrådsinbjudan skickades 1.3 Samråd med allmänheten per post till samtliga fastighetsägare (enligt Lantmäteriets fastighetsregister) inom 1 km från projektområdet samt ägare av bebyggda fastigheter inom 3 km från projektområdet. Samrådsinbjudan bestod av en sammanfattande projektbeskrivning. Där till har de berörda haft möjlighet att ta del av det fullständiga samrådsunderlaget vid förfrågan till Brattberget Vindkraft eller konsulten Enetjärn Natur. De bjöds även in till att medverka vid det allmänna samrådet om den planerade vindkraftanläggningen per annons i Norran och Piteå-Tidningen 14 och 21 september 2013, se figur 1 på sidan 10. Annonsen bjöd även in till en studieresa med buss till vindkraftanläggningen Markbygden och Vindens hus i Koler. Samrådsmötet Den 1 oktober 2013 hölls ett samrådsmöte med allmänheten i Järvträsk byastuga. Mötet genomfördes i form av öppet hus med iordningställt utställningsmaterial med inledande presentation och frågestund. Under den inledande presentationen informerades deltagarna om att syftet med samrådsmötet var att presentera vindkraftprojektet samt att ta del av och dokumentera deltagarnas synpunkter. Därefter höll Brattberget Vindkraft en presentation av projektet följt av en genomgång av utförda utredningar och MKB-arbetet av konsulten Enetjärn Natur. Presentationerna illustrerades och tydliggjordes genom användning av Powerpoint. Två personer vardera representerade Brattberget Vindkraft respektive Enetjärn Natur. Under och efter presentationen gavs möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter. Utställningsmaterialet bestod av fotomontage, synbarhetsanalys samt skugg- och bullerutredningar. Det fanns även möjlighet att ta del av kulturmiljöanalysen, rapporten över natur- och fågelinventering samt riskbedömningen för fladdermöss genom utlagda blädderexemplar. I början av mötet uppmanades besökarna att anteckna sina namn på en deltagarlista, vilket 55 av uppskattningsvis 70 personer gjorde. Det fanns även formulär på vilka deltagarna skriftligen kunde lämna synpunkter, under mötet eller i efterhand. Brattberget Vindkraft bjöd på fika och många besökare tog tillfället i akt att diskutera projektet och ställa frågor till Brattberget Vindkraft och Enetjärn Natur. Synpunkter, information och frågor som uppkom på samrådsmötet nedtecknades av Enetjärn Natur och sammanställdes i minnesanteckningar (bilaga 2). Samrådet med allmänheten har, förutom synpunkter under samrådsmötet, även resulterat i 15 skriftliga yttranden från privatpersoner. 9
1 Samråd om vindkraft vid Brattberget i Arvidsjaur kommun Brattberget Vindkraft AB bjuder härmed in till samråd enligt miljöbalken (6 kap. 4 ) tisdagen den 1 oktober 2013 mellan kl.18:00 21:00 i byastugan i Järvträsk. Med en inledande genomgång av projektet kl.18:00 kommer vi att informera om vindkraftanläggningens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Vi kommer även att redogöra för de inventeringar och utredningar som utförts samt svara på frågor och samla in synpunkter som kan komma att bidra till utformningen av miljökonsekvensbeskrivningen. En utställning som bl.a. visar fotomontage kommer att finnas på plats under hela kvällen. Under samrådet kommer vi att bjuda på fika. Underlag kommer att finnas tillgängligt vid samrådet. Förfrågan om samrådsunderlag inför mötet och skriftliga synpunkter på projektet kan skickas till Enetjärn Natur AB, Charlotte Nauclér, Kungsgatan 53, 903 26 Umeå, 090 71 09 73 eller charlotte@enetjarnnatur.se Skriftliga synpunkter kan lämnas fram till tisdagen den 22 oktober 2013. Onsdag den 2 oktober 2013 kommer en studieresa med buss till Markbygden och Vindens Hus i Koler att anordnas. Avfärd sker från ICA-parkeringen i Glommersträsk kl.13:00 med beräknad hemkomst ca kl.18:00. För garanterad plats görs intresseanmälan till Anders Nilsson senast torsdagen den 26 september 2013. Vid mån av plats kan intresseanmälan göras vid samrådsmötet. För ytterligare information och intresseanmälan till studieresan vänligen kontakta Brattberget Vindkraft AB, Anders Nilsson, 076-893 79 80 eller anders.nilsson@krafto.se Välkomna! 2 Den inbjudan till samråd som annonserades i tidningarna Norran och Piteå-Tidningen 14 och 21 september 2013. 10
1.4 Samråd med Mausjaure sameby Samråd med Mausjaure sameby hölls 3 oktober 2013 i Arvidsjaur. Närvarande på mötet var representanter från samebyn, Brattberget Vindkraft samt Enetjärn Natur. Under samrådet gjorde samebyn en generell beskrivning av sin markanvändning under renskötselåret samt en mer detaljerad beskrivning av markanvändningen i anslutning till projektområdet. Samebyn beskrev även de svårigheter som de upplever finns inom samebyn vad gäller konkurrerande markanvändning som tar mark i anspråk eller försvårar samebyns renskötsel. 1 Minnesanteckningarna från mötet sammanställdes av Enetjärn Natur och finns att läsa i bilaga 2. Samebyn har getts möjlighet att granska minnesanteckningarna efter mötet och komma med ytterligare synpunkter. Samebyn har även beretts möjlighet att granska rennäringskapitlet i MKB:n, kap 4, för att lämna synpunkter. 11
2 Sammanställning av inkomna yttranden I detta kapitel redovisas de inkomna yttrandena och minnesanteckningarna översiktligt. Här framgår också hur Brattberget Vindkraft bemöter de inkomna synpunkterna. Yttranden och minnesanteckningar finns redovisade i sin helhet i bilaga 2 till MKB. 2.1 Inkomna yttranden och synpunkter Under samrådstiden har det inkommit 49 yttranden, vilka presenteras i tabell Inkomna yttranden nedan. Av de inkomna yttrandena innehöll 33 synpunkter på eller upplysningar om projektet. De synpunkter som framkom under samrådsmötet med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arvidsjaurs kommun och allmänheten har satt ramarna för vad miljökonsekvensbeskrivningen innehåller. Länsstyrelsen och kommunerna lyfte fram några aspekter som särskilt viktiga att belysa i miljökonsekvensbeskrivningen, bl.a. hur hinderbelysningen kommer att te sig, påverkan på landskapsbilden, påverkan på fågelfaunan inklusive kungsörn samt påverkan på det närliggande riksintresset, tillika kultur- och naturreservatet, Gallejaur. Minnesanteckningar från samrådsmöten och de skriftliga yttranden som inkommit redovisas i tabell Inkomna yttranden på s.13. Samtliga handlingar återges i sin helhet i bilaga 2 till MKB. 2.2 Synpunkter och bemötanden I följande kapitel beskrivs de yttranden som inkommit och hur Brattberget Vindkraft valt att bemöta dem. Redovisningen följer i stort sett den tematiska indelning som återfinns i MKB:n. De nummer som för respektive yttrande anges i kommande tabeller avser vem som lämnat yttrandet. Numret överensstämmer med listan i tabell Inkomna yttranden. 12
2 1 Länsstyrelsen Norrbottens län Samrådsmöte 2013-09-23 Minnesanteckningar Inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande Form för yttrande 2 Länsstyrelsen i Västerbottens län Skriftlig inbjudan 2013-12-18 Yttrande genom e-post 3 Arvidsjaurs kommun Samrådsmöte 2013-10-01 Minnesanteckningar 4 Skellefteå kommun Skriftlig inbjudan 2013-10-22 Yttrande genom e-post 5 Malå kommun Skriftlig inbjudan 2013-11-04 Yttrande genom e-post 6 Norsjö kommun Skriftlig inbjudan 2013-11-12 Yttrande genom e-post 7 Allmänheten Samrådsmöte 2013-10-01 Minnesanteckningar 8 Bergsstaten Skriftlig inbjudan 2013-09-24 Yttrande genom e-post 9 Energimyndigheten Skriftlig inbjudan 2013-10-14 Yttrande genom e-post 10 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2013-12-11 Yttrande genom e-post 11 Jordbruksverket Skriftlig inbjudan 2013-11-08 Yttrande genom e-post 12 Kammarkollegiet Skriftlig inbjudan 2013-11-08 Yttrande genom e-post 13 Luftfartsverket Skriftlig inbjudan 2013-09-19 Yttrande genom e-post 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skriftlig inbjudan 2013-10-09 Yttrande genom e-post 15 Naturvårdsverket Skriftlig inbjudan 2013-09-20 Yttrande genom e-post 16 Post- och Telestyrelsen Skriftlig inbjudan 2013-10-21 Yttrande genom brev 17 Sametinget Skriftlig inbjudan 2013-10-02 Yttrande genom e-post och brev 18 Silvermuseet Arjeplog Skriftlig inbjudan 2013-11-11 Yttrande genom e-post 19 Svenska Kraftnät Skriftlig inbjudan 2013-11-05 Yttrande genom brev 20 Sveriges geologiska undersökning Skriftlig inbjudan 2013-10-14 Yttrande genom e-post och brev 21 Trafikverket Skriftlig inbjudan 2013-10-04 Yttrande genom e-post 21b Trafikverket Skriftlig inbjudan 2013-10-14 Yttrande genom e-post 22 Transportstyrelsen Skriftlig inbjudan 2013-11-05 Yttrande genom e-post 23 Arvidsjaur flygplats Skriftlig inbjudan Yttrande genom e-post 24 Vattenfall Eldistribution Skriftlig inbjudan 2013-12-11 Yttrande genom e-post 25a Glommersträsk viltvårdsområde Skriftlig inbjudan 2013-05-05 Yttrande genom brev 13
2Inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande Form för yttrande 25b Glommersträsk viltvårdsområde Skriftlig inbjudan 2013-10-21 Yttrande genom brev 26 Inger Almström, Olavi Lundström, J. Lundström, Sixten Almström, Ulla-Britt Nilsson, Peter Lundmark, Rolf Linné, Jörgen Flykt, Sofia Hammar. Skriftlig inbjudan/ samrådsmöte 2013-10-15 Yttrande genom e-post och brev 27 Sixten Almström, Olavi Lundström, J. Lundström, Inger Almström, Ulla-Britt Nilsson, Peter Lundmark, Rolf Linné, Jörgen Flykt, Sofia Hammar. Skriftlig inbjudan 2013-10-15 Yttrande genom e-post och brev 28 Leif och Berit Andersson Samrådsmöte 2013-10-22 Yttrande genom e-post 29a Saskia Ehrhardt Skriftlig inbjudan 2013-09-18 Yttrande genom e-post 29b Saskia Ehrhardt Skriftlig inbjudan 2013-10-17 Yttrande genom e-post 30 Greger och Carina Johansson Samrådsmöte 2013-10-01 Yttrande genom brev 31 Greger Johansson Samrådsmöte 2013-10-01 Yttrande genom formulär 32 Greger Johansson, Carina Johansson, Mikael Johansson, Klas-Göran Vikman, Peter Öhlund, Camilla Sandström, Tommy Öhlund, Maria Öhlund, Saskia Ehrhardt, Wolfgang Maus, Kjell Sandström, Helén Sandström, Robert Eklund, Per Sandström, Åsa Sandström Samrådsmöte 2013-10-17 Yttrande genom e-post 33 Nils-Gunnar Karlsson Samrådsmöte 2013-10-01 Yttrande genom formulär 34 Carl-Henry Lundström Skriftlig inbjudan 2013-10-01 Yttrande genom formulär 35 Olavi Lundström, Sixten och Inger Almström, Jörgen Flykt Samrådsmöte 2013-10-23 Yttrande genom brev 36 Per Lundström Samrådsmöte 2013-10-17 Yttrande genom brev 37 Nils-Erik Svensson Samrådsmöte 2013-10-01 Yttrande genom formulär 38 Tommy Öhlund Samrådsmöte 2013-10-22 Yttrande genom e-post 39 Mausjaure sameby Samrådsmöte 2013-10-03 Minnesanteckningar 40 3GIS Samrådsinbjudan 2013-09-24 Yttrande genom e-post 41 Hi3G Samrådsinbjudan 2013-09-23 Yttrande genom e-post 42 Net4Mobility Samrådsinbjudan 2013-09-19 Yttrande genom e-post 14
2 43 Tele2 Samrådsinbjudan 2013-09-23 Yttrande genom e-post Inkomna yttranden Nr Namn Form för inbjudan/ möte Datum för yttrande Form för yttrande 44 Telenor Samrådsinbjudan 2013-10-14 Yttrande genom e-post 45 TeliaSonera Samrådsinbjudan 2013-09-19 Yttrande genom e-post 46 Teracom Samrådsinbjudan 2013-10-21 Yttrande genom e-post 15
2Samråd 1 Samråd bör hållas med angränsande kommuner inom Västerbottens län. Skellefteå kommun, Malå kommun och Norsjö kommun har beretts möjlighet att delta i samrådet. Samtliga har avböjt att delta. Skellefteå kommun har dock lämnat ett yttrande, se bilaga 2. 1 Samråd bör hållas med Länsstyrelsen i Västerbottens län. 1 Samrådsinbjudan bör skickas till Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL. 1 Samråd bör hållas med Silvermuseet i Arjeplog. 2 Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att bolaget samråder med Skellefteå kommun som har kännedom om lokala förhållanden. 3 Ta reda på om annan sameby än Mausjaure sameby berörs, t.ex. av flyttled genom området. 7 Kommer fler allmänna samråd att hållas? Det är i nuläget mycket som är oklart och därmed svårt att ta ställning till. 13 Berörda flygplatser skall alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSAyta ca 60 km ut från flygplatsen. 21 Flygplatsen i Arvidsjaur är sakägare och måste kontaktas om vindkraftetableringar blir aktuella inom den MSA-påverkade ytan (55 km radie från flyplatsens landningshjälpmedel) då deras verksamhet kan komma att påverkas. 21 Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan påverka luftfarten. Det krävs en lokaliseringsprövning av luftfartsverket och även av Försvarsmakten. Länsstyrelsen i Västerbottens län har beretts möjlighet att delta i samrådet. En skriftlig samrådsinbjudan har skickats 2013-09-25. En skriftlig samrådsinbjudan har skickats 2013-09-25. Skellefteå kommun har bjudits in att delta i samrådet. Vid samråd med Mausjaure sameby och sametinget har det framgått att ingen annan sameby påverkas av projektområdet. Rennäringen och påverkan på den beskrivs i kap 4 i MKB:n. Ett samråd hålls med allmänheten. På mötet förklarade Brattberget Vindkraft att det inte kommer att hållas ytterligare fysiska möten innan ansökan lämnas in. Beslutsunderlaget, baserat på utförda utredningar samt samrådet, presenteras i form av en MKB i samband med ansökan. Alla handlingar kommer då finnas tillgängliga hos Länsstyrelsen i Norrbotten och Arvidsjaurs kommun för ställningstagande. Arvidsjaur flygplats har bjudits in att delta i samrådet och de synpunkter som lämnats har arbetats in i MKB:n. Projektets påverkan på luftfarten beskrivs utförligt i kap 8.12. Arvidsjaur flygplats har bjudits in att delta i samrådet och de synpunkter som lämnats har arbetats in i MKB:n. Projektets påverkan på luftfarten beskrivs utförligt i kap 8.12. Luftfartsverket och Försvarsmakten har bjudits in att delta i samrådet och de synpunkter som lämnats har arbetats in i MKB:n. 16
2 Samråd 32 Det som verkligen är viktigt i planeringsfrågan kring Brattberget (hur många kraftverk, exakt placering, storlek, typ och märke med tanke på förväntade störningar) kommer först att bestämmas när tillstånd har getts. Även samrådsmötet utmärkte sig i vaghet kring detta. I nuläget finns det alltså egentligen inget konkret att ta ställning till. Brattberget Vindkrafts tillståndsansökan gäller fri rörlighet inom det definierade projektområdet med de förutsättningar som i MKB:n i kap 7 och 8 samt bilagor anges vad gäller stoppområden, skadeförebyggande åtgärder och åtaganden vad gäller bl.a. känslig naturoch kulturmiljöer och riktlinjer för buller- och skuggor. 32 MKB-utkastet som utgör samrådsunderlaget är inte mycket mer än en konturskiss. Innehållet är till största delen ännu ofärdigt eller preliminärt. Den lilla biten information som redan finns, uppfattar vi som mycket oroande. Den innehåller uppenbara fel och många otydligheter. Dessutom är texten alltför tydligt vinklad mot att det är bara frid och fröjd i planeringen och alltså fritt fram för vindkraft på Brattberget. 32 Uppgiften i MKB-ukastet om att det under den inledande dialogen inför samråd inte påträffats några motsättningar stämmer inte. Både markägare, lokalbefolkning och berörda byar har uttryckt sitt motstånd till projektet. 32 Vi anser att samrådsprocessen inte kan klassas som genomförd förrän berörda parter har fått ta del av en fullständig MKB. Det MKB-utkast som utgjorde en del av samrådsunderlaget var just ett preliminärt underlag med syfte att ge en anvisning om vad den färdiga MKB:n skulle komma att innehålla. I MKB-utkastet beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet har utvecklats till en färdig MKBhandling parallellt med samrådet och i takt med att Brattberget Vindkraft inhämtat uppgifter om förhållandena i området. Samrådet pågår fram tills dess att Brattberget Vindkraft lämnar in sin tillståndsansökan med bl.a. en fullständig MKB som underlag. Efter att en komplett ansökan lämnats in utses en aktförvarare där intresserade kan ta del av handlingarna, förutom att de också finns tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilken vanligtvis är tre veckor. 17
2Lokalisering 9 Projektområdet ligger inte inom områden av riksintresse för vindbruk och inte heller inom de förslag till riksintresseområden som Energimyndigheten skickat ut på remiss under september 2013. Det är dock möjligt att etablera vindkraft utanför riksintresseområdena. 9 Vid en översiktlig bedömning utifrån samrådsunderlaget ser det ut att finnas få konflikter med andra intressen i projektområdet. Energimyndigheten ser därför positiv på projektet, som senare i drift kommer att ge ett värdefullt tillskott av förenybar energi. 18
2 Planförhållanden 9 Projektområdet är inte utpekat som lämpligt för vindkraft i Arvidsjaurs kommuns tematiska tillägg om vindkraft till översiktplan. P.g.a. formella skäl har kommunen inte tagit ställning till lokalisering av vindkraft i området. För att få stöd av kommunen är det därför viktigt att skapa en god dialog med kommunen och beakta riktlinjer för vindkraftetableringar som anges i kommunens tematiska tillägg. Brattberget Vindkraft har genomfört samråd med Arvidsjaurs kommun 2013-10-01 och de synpunkter som lämnats är inarbetade i projektet. Brattberget Vindkrafts bemötande av de riktlinjer som anges i kommunens tematiska tillägg finns att läsa i MKB:n i kap 2.3. 32 I MKB-utkastet anges det felaktigt att Brattberget är planlagt som lämpligt för vindkraft. Vi anser att det i MKB:n bör framgå att 5 av de 7 områden som bedömdes som lämpliga i Utställningshandlingen för vindbruksplanen daterad 2011-02-14, bedöms som olämpliga i Vindkraftsutredning Arvidsjaur med lagakraftdatum samt länsstyrelsens granskningsyttrande. Av de 7 tidigare bedömda områden finns i nuläget endast Fiskträskberget kvar som lämpligt. Brattberget har officiellt inte bedömts som lämpligt. I MKButkastet är syftet med förklaringen om Brattbergets status vad gäller vindkraft att klargöra att kommunen inte bedömt området som lämpligt/olämpligt för vindkraft utan att det, av formalia skäl, tagits bort ur kommunens vindkraftutredningen. I beskrivningen i kap 2.3 i MKB:n framgår det att Arvidsjaurs kommun har inte tagit ställning till Brattbergets lämplighet/olämplighet för vindkraft. 19
2Infrastruktur 1 Redogör för elanslutning av vindkraftanläggningen, huruvida luftledning behöver anläggas. Då projektområdet genomkorsas av en befintlig luftledning finns det enligt det troliga utbyggnadsscenariot som presenteras i MKB:n inget behov av anläggning av en ny luftledning. Elanslutning och konsekvenser av den beskrivs i kap 2.3 respektive 8.6 MKB:n. 3 Kommer transporter av vindkraftdelar kunna passera under järnvägsbron över riksväg 95 strax väster om Glommersträsk? 14 MSB har ett radiolänkstråk som går genom området. Med vindkraftverken på angivna positioner bedöms funktionen i radiolänkstråket upprätthållas. Förändras positionerna (framförallt VKV nr 3,8,14, 15 och 16) anmodas ni inkomma med nytt underlag för MSB yttrande. 16 Tillståndshavare med radiotrafikverkstråk inom 2 km från angivna koordinaterär; 1) Teracom 2) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 21 I samrådsunderlaget redovisas inga tillfartsvägar till den planerade anläggningen. Längre fram måste transportvägar preciseras vad gäller såväl statliga, kommunala och enskilda vägar som planeras användas för in- och uttransporter till området. Transportvägen bör redovisa hela sträckan från lämpligaste hamn till vindkraftanläggningen. 21 Utbyggnad av vindkraftverk medför att det finns risk för störningar på järnvägens radiosystem MobiSIR och därmed även i trafikledningssystemet. Trafikverket har skickat angivna koordinater för granskning (MobiSIR) och inväntar svar därifrån. Det görs en ingående utredning av vilken transportväg som är bäst lämpad. Den troliga transportvägen beskrivs i kap 2.3 i MKB:n. Brattberget Vindkraft har noterat synpunkten och bjudit in de angivna tillståndshavarna till samrådet. Se yttranden i bilaga 2 till MKB:n. I kap 2.3 i MKB:n beskrivs den mest lämpliga transportvägen från hamn till projektområdet vad gäller vägval och eventuella behov av förstärkningsåtgärder. Det råder ingen konflikt enligt de placeringar som redovisas i det troliga utbyggnadsscenario. Brattberget Vindkraft tar i ett senare skede kontakt med Trafikverket i frågan. 21b Placering av vindkraftverk enligt de preliminära koordinater som anges i samrådsunderlaget stör inte MobiSIR:s anläggningar. 21 Avståndet från vindkraftverk till järnväg bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd + 20 meter, d.v.s. tornhöjden + halva rotorbladsdiametern + 20 meter. Avståndet ska alltid vara minst 50 m. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom minsta avstånd till järnväg. 20
2 Infrastruktur 21 Avståndet till allmän väg bör vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Inga vindkraftverk kommer att placeras så att avståndet till allmän väg understiger totalhöjden. Enligt det troliga utbyggnadsscenariot kommer närmaste avstånd mellan allmän väg och planerat vindkraftverk att vara ca 400 m. Bolaget åtar sig att inte placera vindkraftverk närmare än vindkraftverkens totalhöjd. 21 Om ett vindkraftverk kommer anslutas till elnät via markkabel i korsning under banvall eller förbi en allmän väg (inom vägområdet) erfordras särskilt tillstånd av Trafikverket. 24 Det horisontella avståndet från hinder till kraftledning bör uppgå till minst 100 meter för vindkraftverk och master med en höjd av högst 50 meter utan stag. Avståndet bör vara 200 meter för vindkraftverk och master högre än 50 meter samt för alla vindkraftverk och master med stag. 32 Projektområdets gränser i MKB-utkastet överensstämmer inte med markägare villiga att upplåta sina mark för projektet. 32 Projektområdets gränser i MKB-utkastet motsvarar inte kommunens rekommendationer vad gäller avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus. Vissa placeringar är inte möjliga enligt rekommendationerna. 32 En maximal totalhöjd av 220 m kan bara komma i fråga för enstaka verk med tillräckligt avstånd till bostadshus. 32 Vi anser att projektets närhet till flera bo-områden och dessutom i ett område med redovisade höga och mycket höga naturvärden och fornlämningar, kräver en detaljerad och bindande plan i förväg. En preliminär ritning, utan detaljer om exakt placering, höjd och typ av kraftverken duger inte alls. Hur ska samråd kunna äga rum om det är absolut oklart vad man egentligen samråder om? Markkabel kommer inte att korsa vakren banvall eller allmän väg. Vindkraftverk kommer att anslutas till elnät via markkabel inom projektområdet. I kap 2.3 i MKB:n beskrivs elanslutningen utförligt. Avståndet från kraftledning till närmast liggande vindkraftverk är enligt det troliga utbyggnadsscenariot 275 m. Vindkraftverk samt nya vägar kommer enbart att uppföras på de fastigheter där Brattberget Vindkraft har arrendeavtal. Kommunen lämnar i sin vindbruksplan rekommendationer om avstånd till närmaste bebyggelse. Detta kan prövas från fall till fall. Den slutgiltiga placeringen av vindkraftverken kommer att ske i ett senare skede av projektet. Kommunen lämnar i sin vindbruksplan rekommendationer om avstånd till närmaste bebyggelse. Detta kan prövas från fall till fall. Den slutgiltiga placeringen av vindkraftverken kommer att ske i ett senare skede av projektet. Brattberget Vindkrafts tillståndsansökan gäller fri rörlighet inom det definierade projektområdet med de förutsättningar som i kap 7 och 8 i MKB:n samt i bilagor anges för stoppområden, skadeförebyggande åtgärder och åtaganden vad gäller bl.a. känslig naturmiljö, kända fornlämningar och riktlinjer för buller- och skuggor. 21
2Infrastruktur 36 I sitt yttrande till Piteå kommun har Arvidsjaurs kommun angett att avståndet från vindkraftverk till boende bör vara ca 1200 m eller 10 gånger vindraftverkets totalhöjd. Samma riktlinjer bör väl gälla även här? Arvidsjaurs kommun lämnar i sin vindbruksplan rekommendationer om avstånd till närmaste bebyggelse. Detta kan prövas från fall till fall. Den slutgiltiga placeringen av vindkraftverken kommer att ske i ett senare skede av projektet. 22
2 Landskapsbild 1, 3 Det bör finnas representativa fotomontage från kulturmiljöreservatet Gallejaur, förslagsvis inne i Gallejaur och på Bergmyran. Det är viktigt att utsikten från Gallejaur kulturreservat utreds ingående med avseende på om vindkraftverk kommer att vara synliga därifrån. Fotomontage har tagits fram från slåttermyren Bergmyran. Fotomontage från Gallejaur har inte tagits fram då det vid platsbesök konstaterats att vindkraftanläggningen inte kommer att synas därifrån. I kap 8.9 i MKB:n beskrivs påverkan på bl.a. kulturreservatet Gallejaur baserat på platsbesök och fotomontage. 1 Det bör kontrolleras om vindkraftverken kommer att vara synliga från Missenträsk. 1 Fotomontage bör göras från Södra Järvträsk. 1, 3 Beskriv hinderbelysningen i MKB:n angående vilka vindkraftverk som kommer att förses med den högintensiva hinderbelysningen. 1 Behovet av en kumulativ analys med närliggande vindkraftanläggningar i Malå kommun bör tas upp i samråd med Länsstyrelsen i Västerbottens län. 2 Bedömt utifrån samrådsunderlaget kommer den planerade parken i mycket liten omfattning att kunna ses från Rörträsk eftersom berget Bredträskliden till stor del skymmer sikten. Om man färdas nordväst längs Petikån från Rörträsk kommer man att kunna se parken från vissa håll. 7, 33 Fotomontage föreslås från Högheden, Södra Järvträsk, vägen söder om vägskälet till Gallejaur, infarten till Järvträsk, fritidshusen i västra Järvträsk. Genom platsbesök har det bedömts att vindkraftverk inte kommer att synas från Missenträsk men däremot från anslutningsvägen från väg 95, se analys av synbarheten från omkringliggande byar och bebyggelse i kap 8.6 i MKB:n. Fotomontage från Södra Järvträsk har tagits fram i ett senare skede och finns bilagt till MKB:n. Höjden på vindkraftverken innebär att en kombination av högintensivt vitt blinkande ljus och lågintensivt fast rött ljus kommer att användas. Hinderbelysningen och konsekvenserna av den beskrivs i MKB:n i kap 2.3 respektive 8.6. Länsstyrelsen i Västerbottens län bedömmer att avståndet till de befintliga vindkraftanläggningarna i Malå kommun är så pass långt att en kumulativ analys inte är aktuell, se yttrande i bilaga 2 till MKB:n. Brattberget vindkraft har noterat synpunkten. Den planerade vindkraftparkens påverkan på omgivande landskap, bl.a. bebyggelse, beskrivs i kap 8.6 i MKB:n. Fotomontage har tagits fram för Högheden, Södra Järvträsk samt infarten till Järvträsk och finns bilagda MKB:n. Övriga platser anses vara representerade av dessa. 23
2Landskapsbild 7, 31, 32, 36 Fotomontagen är inte utförda på ett trovärdigt sätt. Fotomontagen är utförda i programmet WindPro enligt gällande teknik för att illustrera den förändringen av landskapet som kan komma att uppstå till följd av vindkraftanläggningen. Vindkraftverken i fotomontagen är 220 m höga för att illustrera ett s.k. värsta scenario. Vindkraftverken är i korrekt proportion i förhållande till objekt i fotot. Framtagandet av fotomontagen beskrivs i kap 8.6 i MKB:n. Brattberget Vindkraft anser att de fotomontage som tagits fram, tillsammans med den beskrivning som finns i kap 8.6, utgör en god grund för bedömningen av påverkan på landskapsbilden. 7 I synbarhetsanalysen (ZVI) finns det en skala mellan 1 och 17. Vad betyder den? 21 Ett föremål som är 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:155. 28 Utsikten mot placeringen av vindkraftverk på Brattberget kommer att förstöra vår boendemiljö. 28 Etableringen av vindkraftanläggningen i så nära anslutning till Högheden, och Stöverberg, kommer innebära att byn kommer att dö ut då ingen vill bosätta sig med vindkraftverk som närmaste granne. 28 Varför finns det inte fotomontage från Högheden? 29, 32 Den preliminära bedömningen i MKButkastet att förändringen på landskapsbilden är felaktig. 32 I bedömningen av påverkan på landskapsbilden bör det beaktas att vindkraftverken i Mörttjärn med omnejd syns tydligt från t.ex. Södra Sandträsk trots att de är mer än 20 km bort och bara är små verk. Kumulativa effekter bör därmed beskrivas. Det är en skala för hur många vindkraftverk som är synliga. Synbarheten från vindkraftanläggningens omgivning beskrivs utförligt i kap 8.6 i MKB:n. Hinderbelysningen och konsekvenserna av den beskrivs i kap 2.3 respektive 8.6 i MKB:n. En detaljerad beskrivning och bedömning av vindkraftanläggningens påverkan på landskapsbilden finns i kap 8.6 i MKB:n, Vindkraftanläggningens påverkan på landskapsbilden beskrivs utförligt i kap 8.6 i MKB:n, där berörs påverkan på Högheden och Stöverberg särskilt. Fotomontage från både Högheden och Stöverberg finns bilagda MKB:n. Efter att det allmänna samrådet 2013-10-01 har fotomontage från Högheden tagits fram. Fotomontaget är bilagt MKB:n. Bedömningen av konsekvenserna i MKB-utkastet var just preliminär. I kap 8.6 i MKB:n redovisas bedömningsgrunderna och den slutgiltiga bedömningen av påverkan på landskapsbilden. Bedömningen av lanskapsbilden i kap 8.6 i MKB:n omfattar även en analys av vindkraftverkens synbarhet och påverkan på olika avstånd från projektområdet. I bedömningen redovisas, och tas hänsyn till, kumulativa effekter från andra närliggande vindkraftanläggningar. 24
2 Landskapsbild 36 Fotomontage bör finnas från närliggande Högheden och Stöverberg. Fotomontage är framtagna för både Stöverberg och Högheden och finns bilagda MKB:n. 37 Boende Stenbacken vill att det utförs fotomontage från platsen. Fotomontage har utförts från Stenbacken och finns bilagt MKB:n. 25
2Naturmiljö 1 Redogör för påverkan på våtmarkerna i anslutning till projektområdet med avseende på förutsättningar för våtmarksfåglar. Påverkan på angränsande våtmarker med tillhörande fågelliv beskrivs i kap 8.7 i MKB:n. 1 Området måste inventeras med avseende på fladdermöss. 1 Kungsörnsinventeringen bör kompletteras med en beskrivning/kartläggning om hur det kända närliggande örnreviret nyttjar Brattberget och projektområdet för födosök, revirförsvar m.m. Utifrån kartläggningen dras slutsatser om hur vindkraftanläggningen kan komma att påverka örnarna. 1 Underlaget ska vara tillräckligt för att man ska kunna ta ställning till artskyddet. Artskyddet ska utgöra en särskild punkt i MKB:n med ett tydliggörande hur Enetjärn Natur i samband med inventeringen har letat efter arter. 1, 3 Det bör finnas tydliga åtaganden om vilka områden som bolaget ska undanta från utbyggnad och vilka hänsynsområden som finns och som ska upprätthållas. Om bolaget tydligt håller sig borta från vissa områden så finns inte behovet av ingående inventeringar inom de undantagna områdena. 1 Det bedöms finnas huggorm i områdets branta sydsluttningar. Det bör säkerställas att vägar och vindkraftverk inte anläggs med påverkan på deras övervintringsplatser. Det viktiga är att bolaget kan tillgodose artskyddet vilket eventuellt avhjälpas genom ett tydligt åtagande från bolagets sida. 1 Frågan om förekomst av ugglor inom projektområdet bör utredas. Om det anses nödvändigt bör en specifik inventering utföras. 1 Det bör finnas tydliga åtaganden utifrån förekomsten av fjällvråk och tjäder. En inventering av fladdermöss inom projektområdet kommer att utföras innan byggnation. Hänsyn till eventuella förekomster av fladdermöss inom projektområdet regleras i kap 7.3 och 8.7 i MKB:n. En kompletterande analys har utförts och bilagts MKB:n i form av ett PM. Slutsatser från analysen har arbetats in i avsnittet om kungsörn i kap 8.7 i MKB:n Tydliga åtaganden om vilka områden som undantas från utbyggnad finns i kap 7.3 i MKB:n. En karta över s.k. stoppområden baserad på bl.a. höga naturvärden finns bilagd MKB:n. Åtaganden för att tillgodose artskyddet för förekomst av huggorm finns i MKB:n och redogörs för i bl.a. kap 8.7. En särskild utredning av förekomst av ugglor inom projektområdet har utförts och finns bilagd MKB:n. Resultaten har arbetats in i kap 8.7 i MKB:n. Åtaganden om fjällvråk och tjäder redogörs för i kap 7.3 samt 8.7 i MKB:n. 26
2 Naturmiljö 1 Beskriv hur överfarter vid vattendrag ska se ut och vilka åtgärder som vidtas för att minimera grumling. Beskriv statusen på vattendraget i samband med detta och uppmärksamma särskilt om vattendraget är fiskförande. Eventuella överfarter beskrivs i kap 2.3 i MKB:n. Eventuella åtgärder för att undvika störning på vattendrag beskrivs i kap 7.3 samt 8.7 i MKB:n. 2 I de västra delarna av Naturreservatet Vithattsmyrarna kan enstaka vindkraftverk komma att synas. Utifrån syftet med reservatet bedömer Länsstyrelsen inte att dess bevarandevärden kommer att skadas på ett oacceptabelt sätt av en vindkraftpark med en utformning som den som presenteras i samrådsunderlagetunderlaget. Länsstyrelsen anser dock att bolaget i miljökonsekvensbeskrivningen ska göra en bedömning av påverkan på upplevelsevärdena i reservatet utifrån landskapsbilden. Den planerade vindkraftparkens påverkan på omgivande landskap, bl.a. naturreservat, beskrivs i kap 8.6 i MKB:n. 4 Petikån är av riksintresse för naturvården. I bedömningen av den planerade vindkraftanläggningens påverkan på naturmiljön i kap 8.7 beskrivs även dess påverkan på närliggande riksintressen, bl.a. Petikån. 12 Kungsörnen är klassad som hotad enligt art- och habitatdirektivet. I samrådsunderlaget anges inte vad som ligger till grund för bedömningen av påverkan på arten. MKB:n måste kompletteras med en tydlig grund till bedömningen. 15 Vi noterar att vindkraften planeras i ett område med höga naturvärden, som bl.a framgår av utkast till MKB. Detta kräver särskild naturhänsyn. I kap 8.7 i MKB:n beskrivs grunden till bedömningen mer utförligt. I MKB:n kap 7.3 och 8.7 beskrivs åtaganden vad gäller områden som undantas från utbyggnad i syfte att skydda värdefulla naturmiljöer. 26, 27, 36 26, 27, 36 Området vid Brattberget har en stor artrikedom och här finns ett rikligt djuroch fågelliv. Inom projektområdet förekommer orre, tjäder, järpe och ripa. För orre och tjäder finns flera spelplatser som nyttjas i olika grad. Hela det område som idag utgör projektområdet är inventerat med avseende på naturvärden och beskrivet i en särskild rapport som är bilagd MKB:n. En sammanfattning av naturmiljön och påverkan på densamma finns att läsa i kap 3.3 respektive kap 8.7 i MKB:n. En särskild inventering av skogshöns har utförts inom projektområdet och observerade fåglar och spelplatser har registrerats. Resultaten från inventeringen finns att läsa i en särskild rapport som är bilagd MKB:n. En sammanfattande beskrivning och bedömd påverkan på skogshöns finns att läsa i MKB:n i kap 3.3 respektive 8.7. 27
2Naturmiljö 29b Det skulle inte förvåna mig om de mycket höga naturvärdena som inventerats inom projektområdet försvinner när det blir aktuellt att planera för vindkraftverkens slutliga placering. Den layout som redovisas i MKB:n är i enlighet med ett troligt utbyggnadsscenario och berör inte områden som under naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga eller mycket höga naturvärden. Om layouten längre fram kommer att ändras vad gäller placering av infrastrukturen inom projektområdet regleras det i de skadeförebyggande åtgärder som Brattberget Vindkraft åtagit sig och som beskrivs i kap 7.3 och 8.7 i MKB:n. 32 Fladdermösss uppehåller sig helt säkert i området, som flera bybor kan intyga. 32 Rödlistade, nära hotade arter bör nämnas explicit med namn. 32 Vi anser att en karta över projektområdets placering, mittemellan flera närliggande naturreservat, är oumbärlig i en beskrivning av konsekvenserna för miljön. 32 Påverkan från vindkraftanläggningen på fågellivet bör i praktiken även omfatta kungsörn trots att de inte har revir inom projektområdet. Lokalbefolkningen har under 2013 gjort ett flertal observationer av kungsörn inom eller nära projektområdet. 32 Förekomsten av nyckelbiotoper, rödlistade arter och platser med höga och mycket höga naturvärden inom projektområdet borde innebära att det är känsligt för ytterligare mänsklig påverkan i form av en vindkraftetablering. Beskrivningen och bedömningen av påverkan på fladdermöss grundar sig på den särskilda riskbedömning för fladdermöss som utförts för projektet och är bilagd MKB:n. En inventering av fladdermöss är planerad innan byggnation och hänsyn till eventuella förekomster av fladdermöss inom projektområdet regleras i kap 7.3 och 8.7 i MKB:n. Inom ramen för projektet har två inventeringar av kungsörnsförekomst i området genomförts; en spelflyktinventering under våren 2012 och en häckningsinventering i augusti samma år. Dessutom har en särskild analys av projektområdets betydelse för kungsörnens nyttjande av landskapet, vad gäller bl.a. födosök och revirförsvar, utförts under 2013. Slutsatserna av dessa beskrivs i kap 3.3 och 8.7 i MKB:n. Rapporterna faller inom offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kap, 1 som gäller sekretess för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, och finns därför inte att tillgå för allmänheten. Den layout som redovisas i MKB:n är i enlighet med ett troligt utbyggnadsscenario och berör inte befintliga nyckelbiotoper eller områden som under naturvärdesinventeringen bedömts hysa höga eller mycket höga naturvärden. I det fall layouten längre fram kommer att ändras vad gäller placering av infrastrukturen inom projektområdet regleras det i de åtaganden och skadeförebyggande åtgärder som Brattberget Vindkraft åtagit sig och som beskrivs i kap 7.3 och 8.7 i MKB:n. 28
2 Naturmiljö 32 Förekomsten av rödlistade arter och lokala bevarandevärden av arter bör innebära att påverkan på naturmiljöer minst bedöms som måttliga. Påverkan på naturmiljöer inom projektområdet beskrivs och bedöms I kap 8.7 i MKB:n. 32 Områden som bedömts hysa höga eller mycket höga naturvärden bör även redovisas i MKB:n. Inventerade naturvärden inom projektområdet redovisas översiktligt i kap 3.3 i MKB:n. För en detaljerad beskrivning hänvisas till särskild rapport över naturvärdesinventeringen i bilaga 3. 29
2Friluftsliv 3 Under byggtiden bör bolaget göra en överenskommelse med berörda jaktlag om hur man ska samexistera. Någon form av kompensation bör även utgå för utebliven jakt i området under byggtid. Brattberget VIndkraft ska efter erhållet miljötillstånd samråda med jaktlaget om hur samexistens under byggtiden skall uppnås samt hur utebliven jakt i området under byggnationstiden kan kompenseras. 7 Hur nära får man jaga vid de uppförda vindkraftverken? Det finns inga regler om att jakt inte får bedrivas i omedelbar anslutning till vindkraftverken. Vindkraftanläggningen kan under byggskedet påverka möjligheten till jakt, men under drift ska jakt liksom tidigare kunna bedrivas i nära anslutning till vindkraftverken och i området. 25a, 25 b Vi anser att vindkraftsetableringen på Brattberget kommer innebära en inskränkning när jakt och viltvård ska bedrivas i området. Naturupplevelsen vid jakt kommer kraftigt att påverkas av buller, ljus och skuggor. Jakt kommer efter byggnation att fortsatt kunna bedrivas inom projektområdet, upplevelsen kommer dock att förändras med den infrastruktur i form av bl.a. vindkraftverk och nya vägar som kommer att anläggas. Anläggningen kommer inte att vara inhägnad. Jakten och påverkan på den beskrivs i kap 3.4 respektive 8.8 i MKB:n. 32 Under rubriken friluftsliv i MKB:ns kap 3 bör det nämnas att byn Järvträsk, utmed sjön, underhåller en badstrand med klädrum och toalett, en husbilsparkering, flera vindskydd och grillplatser med tillgång till ved. Alla dessa resurser blir flitigt använda, både sommartid och vintertid, inte bara av bybor och kringboenden men även av svenska och utländska turister. 32 Två av byns motionsstigar går ut med projektområdets tänkta gräns. 32 Vi anser att den preliminära bedömningen av påverkan på friluftslivet i MKB-utkastet är fel; i och omkring byn Järvträsk finns iordningställda platser för friluftsliv och turism, det finns sommarstugor och sjön är mycket populär för fiske under hela året med bl.a. tävlingsarrangemang. Vi anser därmed att konsekvenserna på friluftslivet blir stora. 37 Längs Skellefteälven, strax sydväst om Stenbacken, finns flera platser som utgör besöksmål sommartid. Där finns t.ex. badplatser, holmar och fiskeplatser. En beskrivning av friluftslivet och en bedömning av påverkan på detsamma finns att läsa i kap 3.4 respektive 8.8 i MKB:n. 30
2 Kulturmiljö 1 Ett ställningstagande om verksamhetens tillåtlighet kan göras grundat på den kulturmiljöanalys som utförts för projektet. Därefter bör dock Brattberget Vindkraft åta sig att i detalj utreda och inventera förekomst av lämningar för den mark som faktiskt påverkas enligt den färdiga layouten. Behovet av arkeologisk utgrävning innan slutligt ställningstagande om lägen av vägar, kabelgravar och torn ska framgå av MKB:n. Kulturmiljöanalysen av Lennart Klang, Landskapsarkeologerna, ligger som bilaga till MKB:n och utgör underlag till kap 3.5 och 8.9 om kulturmiljö i MKB:n. I MKB:n kommer det framgå att det finns behov av en detaljerad utredning och inventering av kulturmiljön på de platser där anläggning av infrastruktur för slutligt placering av vindkraftverk, vägar och övrig infrastruktur är aktuell. Placering av infrastruktur inom projektområdet regleras av de åtaganden och skadeförebyggande åtgärder som Brattberget Vindkraft åtar sig och som beskrivs i kap 7.5 och 8.9 i MKB:n. Där beskrivs det att Brattberget Vindkraft inte kommer att placera infrastruktur i sådana miljöer som vid inventeringen bedömts hysa särskilda kulturvärden. 1 Närheten till kulturreservatet Gallejaur måste belysas i MKB:n angående hur vindkraftanläggningen påverkar förståelsen och upplevelsen av värdena i området. 4 Den planerade vindkraftanläggningen ligger i nära anslutning till Gallejaur kulturreservat. Även kulturreservat Rörträsk i Norsjö kommun är nära beläget. Påverkan på värdena inom kulturreservatet Gallejaur beskrivs i kap 8.9 i MKB:n. Påverkan på närliggande kulturreservat beskrivs i kap 8 i MKB:n. 26, 27, 36 Inom projektområdet finns 3 kolplatser enligt karta i yttrandet. 32 Den utförda kulturmiljöutredningen bör ingå i samrådsprocessen. Utredningen bör ta hänsyn till att kommunen är mån om sina gamla jordbruksbygden, endast kvarvarande i Glommersträsk och Järvträsk. I byn Järvträsk finns det dessutom en särskild inre och immateriell kulturmiljö, som är välkänd i en omkrets av 10 mil och som vi (och många fler) anser som mycket skyddsvärd. Denna aspekt, och hur den kommer att påverkas av projektet, bör redogöras för i kulturmiljöutredningen. 32 Enligt lokal kännedom finns det en rävsax (fornlämning) i området strax söder om Brattbergets topp. Den kulturmiljöanalys som ligger till grund för projektet färdigställdes under 2013. I kap 3.5 i MKB:n redogörs för kulturmiljön i, och i anslutning till, projektområdet och i kap 8.9 görs en bedömning och beskrivning av den påverkan som den planerade vindkraftanläggningen kan komma att innebära. 31
2Rennäring 1 Trots avtal med samebyn måste Brattberget Vindkraft beskriva hur man tänkt sig samexistera med samebyn, särskilt vad gäller eventuell påverkan på riksintresseområden. Brattberget Vindkraft planerar att föra en dialog med samebyn under anläggningen av en planerade vindkraftparken. Beskrivning och konsekvenser av eventuell påverkan på samebyn beskrivs i kap 4 respektive 8.10 i MKB:n. 17 Utbyggnad av vindkraft får inte påverka de samiska näringarna negativt. Försiktighetsprincipen måste gälla när en sameby har påbörjade vindkraftsprojekt inom sina betesmarker. Det innebär att en utbyggnad bara kan komma till stånd om det visas att de negativa konsekvenserna för det samiska samhället inte blir för stora. 17 Sametinget anser att en bedömning ska göras av kumulativa effekter av de intrång och exploateringar som redan är igång inom samebyns marker. 39 Samebyn befarar att dess användning av helikopter i samband med samling av renar till anläggningen vid Södra Sandträsk kommer att begränsas av den planerade vindkraftanläggningen. 39 Samebyn befarar att störning från den planerade vindkraftanläggningen ska medföra att renarna rör sig öster ut för tidigt genom att de smiter genom stängslet och skyndar förbi parken. Det skulle innebära att renarna kommer ned för tidigt till vinterbetesmarkerna och att de betas upp i förtid. Den berörda samebyn Mausjaure har deltagit i samrådet och lämnat sina synpunkter på beskrivning och konsekvenser av eventuell påverkan på samebyn. Brattberget Vindkraft och Mausjaure sameby har tecknat avtal som reglerar kompensation till samebyn i det fall den planerade vindkraftanläggningen byggs. I kap 4 i MKB:n beskrivs den konkurrerande markanvändningen inom Mausjaure sameby översiktligt inom hela samebyn och mer detaljerat i anslutning till projektområdet. I bedömning av påverkan av den planerade vindkraftanläggningen i kap 8.10 i MKB:n görs även en kumulativ bedömning. 32
2 Luftfart 21 Förutom lokaliseringsbedömning ska en flyghinderanmälan skickas in senast 4 veckor innan byggstart till Försvarsmakten om den planerade byggnadens eller anläggningens samanlagda höjd överstiger 45 m inom sammanhållen bebyggelse eller 20 meter inom annat område. 23 Vindkraftverken ska vara försedda med hinderljus enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Belysningen ska vara tänd dygnet runt och vara synlig horisonten runt. Hinderbelysningen beskrivs i MKB:n i kap 2.3 respektive 8.6. 33
2Buller, skuggor och hälsoeffekter 3 Vad finns det för möjligheter att åtgärda bullernivån om man i den efterföljande mätningen upptäcker att det är högre än beräknat. Bullerberäkningen är utförd enligt ett värsta scenario vilket innebär att det är osannolikt att gränsvärden för buller överskrids. Om det ändå skulle inträffa finns det möjlighet att justera ned effekten på enskilda vindkraftverk och därmed minska bullret från detsamma. Påverkan av buller och konsekvenser därav beskrivs i kap 8.13 i MKB:n. 7 I bedömningen av buller bör det beaktas att Järvträsk ligger i en dalgång i det fall ljud sprids på ett annat sätt där än över plan mark. 7 Forskning visar på skadliga effekter av lågfrekvent ljud och infraljud. 7 Det är viktigt att analysera om det blir spegling av vindkraftverken på sjön Järvträsket. Kommer boende att under stilla sommardagar/kvällar att se två uppsättningar av vindkraftverken? 7 Det är viktigt att analysera om boende i Järvträsk (trots att vindkraftverken är i ryggen) kommer att se skuggan av parken på bergen på andra sidan sjön. Den bullerberäkning som utförts är godkänd av Naturvårdsverket och beräknat för ett s.k. värsta scenario. Det finns därmed marginal för eventuell avvikelser till följd av topografin. Påverkan av buller beskivs i kap 8.13 i MKB:n. I en rapport från Karolinska institutet visar forskare att buller från vindkraftverk inte har ett större inslag av lågfrekvent ljud än andra verksamheter där db(a) tillämpas som riktvärde. Det riktvärde som används för vindkraften idag är därför tillämpbart. Påverkan av buller, inklusive lågfrekvent ljud och infraljud, beskrivs i kap 8.13 i MKB:n Risken för spegling av vindkraftverken i sjön Järvträsket beskrivs i kap 8.14 i MKB:n. En skuggutredning är utförd och ligger till grund för den beskrivning av skuggbildning som finns i kap 8.14 i MKB:n. 26, 27, 36 26, 27, 36 Den planerade vindkraftanläggningen kommer förstöra tystnaden och stillheten i området. Naturligtvis medför störningarna från maskinerna stor fara för liv och hälsa för alla som kommer i närheten av dem. Brattberget Vindkraft följer rådande riktlinjer vad gälller placering av vindkraftverk med avseende på nivåer för ljud och skuggor. I kap 8.13 och 8.14 i MKB:n beskrivs påverkan av ljud och skuggor mer utförligt. Bland olyckor i anslutning till vindkraftverk dominerar olyckor vid anläggning och drift (av karaktären arbetsplatsolyckor), Olyckor för utomstående är mycket få men även svåra att beräkna. I kap 8.17 i MKB beskrivs säkerheten i anslutning till vindkraftanläggningen mer ingående. 34
2 Buller, skuggor och hälsoeffekter 28 Ljudet från vindkraftverken kommer att vara påtagligt vid Högheden oavsett från vilket håll det blåser. Brattberget Vindkraft har utfört ljudberäkningar enligt det troliga utbyggnadsscenario som presenteras i MKB:n. Enligt dessa ljudberäkningar kommer bullernivån, i enlighet med riktlinjer från Naturvårdsverket, inte att överstiga 40 db(a) utomhus vid bostäder. En utförlig beskrivning av påverkan från ljud finns i kap 8.13 i MKB:n. 28 Vi är oroliga över effekterna av hindermarkeringen och då särskilt den vita, högintensiva belysning som även kommer att blinka. De blinkande ljusen kan ge oss epilepsi! 28, 32 Vi är oroliga att solen kommer att blinka mellan rotorbladen mot Högheden och Stöverberg under hela dagar när solen ligger i en låg bana över Brattberget. Vi ifrågasätter att Brattberget Vindkraft är intresserade av att tillfälligt stänga av eller justera vindkraftverk allteftersom solen lyser genom dem. De vindkraftverk som utgör vindkraftanläggningens yttre gräns kommer att förses med högintensivt, vitt blinkande ljus. Det gäller således inte alla vindkraftverk som står i ytterkant utan endast de som bildar anläggningens tänkta yttre gräns. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. I kap 8.13 i MKB:n finns en mer utförlig beskrivning av hindermarkeringens påverkan på landskapsbilden. Brattberget Vindkraft har utfört skuggberäkningar enligt det troliga utbyggnadsscenario som presenteras i MKB:n. En utförlig beskrivning finns i kap 8.14 i MKB:n. I det fall riktlinjerna för skuggor ändå kommer att överskridas av enskilda vindkraftverk efter byggnation, kan en skuggreglerande utrustning stänga av vindkraftverket vid de tillfällen då det riskerar att överskrida riktvärdena. 29b Järvträsket och omgivande berg utgör ett område där den s.k. Schulman-frekvensen är hörbar. De mekaniska rörelser och konstgjort ljus som genereras av vindkraftverk kommer att påverka hela områdets energibalans. En Vindkraftspark på Brattberget kommer att förstöra den helande frekvensen som i nuläget är så stark och inflytelserik. 32 Naturvårdsverket rekommenderar lägre riktvärden för buller för miljöer med lågt bakgrundsljud, i sådana miljöer (som Järvträsk och Stöverberg) bör ljudnivån inte överstiga 35 db(a). I det fall vindkraftverken avger s.k. rena toner bör ljudnivån vara ytterligare 5 db(a) lägre. MKB:n bör redovisa hur projektet förhåller sig till detta. En utförlig beskrivning av påverkan från ljud finns i kap 8.13 i MKB:n. Det är Länsstyrelsen i Norrbotten som gör bedömningen om området utgör en miljö med lågt bakgrundljud.. 35
2Buller, skuggor och hälsoeffekter 32 Naturvårdsverket anger att särskild hänsyn bör tas till bostäder i vindskyddade lägen, så som Järvträsk, där vindhastigheten på 10 m höjd över marken är 50% lägre än vid aggregatet. MKB:n bör redovisa hur projektet förhåller sig till detta. En utförlig beskrivning av påverkan från ljud, inklusive uppkomst av vindskugga, finns att läsa i kap 8.13 i MKB:n. 32 Befintliga modeller för att beräkna buller från vindkraftverk utgår från plan mark eller vatten. Järvträsksjön ligger i en dalgång med byn placerad i liden norr om sjön vilket medför att gängse ljudemmissionsmodeller inte är applicerbara på området kring Järvträsk och Brattberget. MKB:n bör redovisa hur projektet förhåller sig till detta, beskriva skillnader som kan uppstå p.g.a. temperatur- och väderförhållanden samt risken för inversion. 32 MKB:n bör belysa risken för infraljud utöver hänvisningen till Karolinska Institutets rapport. 32 MKB:n bör belysa risken för skuggor på bergen söder om Järvträsket och även särskilt utsatta bostäder i Järvträsk under sommaren. 32 MKB:n bör redovisa hur skuggutbredningen förändras under året med olika höjd och placering av solen. 32 Risken för reflexer och ökning av visuella störningar på Järvträsket bör belysas i MKB:n. 32 Det troliga utbyggnadsscenario som presenteras i MKB-utkastet representerar inte hur vindkraftanläggningen kan komma att se ut när den byggs. Ändå är både buller- och skuggutredningarna baserade på det. Det gör det svårt att lita på beräknade resultat eller uttala sig om konsekvenser. Bullerberäkningen är utförd enligt ett värsta scenario vilket innebär att det är osannolikt att gränsvärden för buller överskrids. Om det ändå skulle inträffa finns det möjlighet att justera ned effekten på enskilda vindkraftverk och därmed minska bullret från detsamma. Påverkan av buller och konsekvenser därav beskrivs i kap 8.13 i MKB:n. Risken för infraljud beskrivs i kap 8.13 i MKB:n. I kap 8 i MKB:n redogörs för påverkan och bedömning av skuggutbredning till följ av den planerade vindkraftanläggningen i kap 8.14. Påverkan och bedömning av skuggutbredning till följ av den planerade vindkraftanläggningen beskrivs i kap 8.14 i MKB:n. Påverkan och bedömning av reflexer till följ av den planerade vindkraftanläggningen beskrivs i kap 8.14 i MKB:n. Det troliga utbyggnadsscenariot är utformat i enlighet med de riktlinjer som finns angående nivåer för buller och skuggor. I det fall layouten längre fram kommer att ändras vad gäller placering av infrastrukturen inom projektområdet regleras det av de åtaganden och skadeförebyggande åtgärder som Brattberget Vindkraft åtagit sig och som beskrivs i kap 7.8, 8.13 och 8.14 i MKB:n. Där beskrivs det att Brattberget Vindkraft inte kommer att placera infrastruktur på ett sådant avstånd från bostäder att riktlinjer för buller- och skuggnivåer överskrids. I det fall layouten längre fram kommer att ändras vad gäller placering av vindkraftverk kommer nya beräkningar utföras i syfte att uppfylla gällande riktlinjer för buller- och skuggnivåer. 36
2 Buller, skuggor och hälsoeffekter 38 Hur har dygnsmedelvärdet för ljud från vindkraftverken beräknats? Ljud från vindkraftverk har ett riktvärde om 40 db(a) utomhus vid bostäder. Det riktvärdet gäller dygnet runt. Det är därav naturligt att beräkna medelvärdet för ljudnivån över ett dygn. Då det är ett medelvärde kan det teoretiskt sett låta högre än 40 db(a) under vissa tidpunkter av dygnet. 37
2Byggtiden 25 Under byggnation kommer det vara omöjligt att bedriva någon form av jakt inom projektområdet. Av säkerhetsskäl kan möjligheten att bedriva jakt inom projektområdet komma att påverkas under byggtiden. Jakt kommer efter byggnation att fortsatt kunna bedrivas inom projektområdet, upplevelsen kommer dock att förändras med den infrastruktur i form av bl.a. vindkraftverk och nya vägar som kommer att anläggas. Anläggningen kommer inte att vara inhägnad. Jakten och påverkan på den beskrivs i kap 3.4 respektive 8.8 i MKB:n. 38
2 Risk och säkerhet 3 Beskrivning av teknik och hantering av avisning och iskast bör beskrivas. Avisningssystem och iskast beskrivs i kap 2.3 och 8.17 i MKB:n. 7 Vindkraftanläggningen kommer att hägnas in för att man ska kunna hålla säkerheten. 30, 35 Det kan inte anses att vindkraftverk med CE-märkning och åtföljd av en EG-försäkran om överensstämmelse, uppfyller bestämmelserna i Maskindirektivet vad gäller grundläggande hälso- och säkerhetskrav för person, egendom och i förekommande fall husdjur på uppställningsplatsen. Det går inte att förutse vad som händer i framtiden, men idag finns inte några krav på inhängning av verksamhet. Det finns inte heller några indikationer på framtida krav om inhägnad. Brattberget Vindkraft har inte för avsikt att hägna in några vindkraftverk. Enligt regeringsbeslut, 2011-03-17, rörande Framställningar i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraft m.m, finns det inga krav i Maskindirektivet på att koppla kraven i direktivet till tillståndsprövningen av vindkraft. Vindkraftsanläggningar prövas enligt plan- och bygglagen (2010:900) och/eller Miljöbalken (1998:808) och i denna prövning ingår det därmed inte att beakta maskindirektiv eller andra produktdirektiv. 39
2Ekonomi 1 Beskriv hur bygdemedlen kommer att fördelas. Bygdemedlen kommer utgöras av 1% av bruttoomsättningen per vindkraftverk, dock minst 23 500 kr per driftsatt vindkraftverk. 60% av bygdemedlen kommer att fördelas till närområdet och 40% till Arvidsjaurs kommun. 3 Hur påverkas fördelningen av bygdemedlen om anläggningen byter ägare? 7 Kan en detaljerad ekonomisk kalkyl för projektet redovisas? 7 Vad är lagstadgat bygdemedel? Varför behandlas bygdemedel i MKB:n? Avtal angående bygdemedel skrivs mellan Brattberget Vindkraft AB och berörda parter. Om bolaget säljs följer avtalen med i försäljningen och den nya aktören ikläder sig då alla förplikterser. Någon ekonomisk kalkyl redovisas inte. Brattberget Vindkraft anser att projektet bär sig ekonomiskt. Det finns inget lagstadgat bygdemedel. Brattberget Vindkraft delar ut bygdemedel för att ge en lokal återbäring till närområdet och Arvidsjaurs kommun som helhet. 26, 27, 36 De angränsande fastigheterna kommer att mista mycket av sitt värde om den planerade vindkraftanläggningen byggs. Om det i framtiden kommer ett lagkrav om detta så kan projektet inte bära en ytterligare avsättning av bygdemedel. I avtalet om detta vill Brattberget Vindkraft därför säkerställa att om lagkrav kommer så ska inte detta läggas utöver de medel som redan avsätts. Brattberget Vindkraft anser att projektet bär sig ekonomiskt. En värdeminskning på fastigheter i närområdet är inte en självklar följd av en vindkraftetablering. 28 Det är skamligt att Brattberget Vindkraft inte är beredda att ersätta oss för den värdeminskning som vindkraftanläggningen kommer att innebära på våra fastigheter. 32 Fördelningen av bygdemedlen har inte skett i enlighet med de synpunkter som kommit fram inom arbetsgruppen. Byarnas representanter ställer sig negativa till att kommunen ska få 40 % av bygdemedlen, medan de får 15%. Brattberget Vindkraft anser att projektet bär sig ekonomiskt. En värdeminskning på fastigheter i närområdet är inte en självklar följd av en vindkraftetablering. Den slutliga fördelningen av bygdemedel är en produkt av förhandlingar mellan Arvidsjaurs kommun, representanter från närområdet och Brattberget Vindkraft. I ett första skede har byarna Stöverberg/ Högheden, Glommersträsk och Järvträsk upplevt bygdemedlen som ett försök till muta. 40
2 Naturresurser 8 Inom den planerade vindkraftanläggningen finns inga rättigheter enligt minerallagen. 20 I samrådsunderlaget beskivs inte den täktverksamhet som kommer att ske för betongframställning, byggnation av fundament och vägar. Denna verksamhet lämnar bestående påverkan och bör därför redovisas i MKB:n. 20 I projektområdet finns det för närvarande inga undersökningstillstånd enligt minerallagen. 20 I GIS-modellen har projektets påverkan på ett antal riksintressen bedömts. Riksintresse för mineralutvinning saknas dock och bör tas med vid bedömningen. Behovet och försörjningen av massor beskrivs i kap 2.3 i MKB:n. 26, 27, 36 Vid Stöverberg ligger en nära angränsande vattentäkt. Påverkan på naturresurser beskrivs i kap 8.11 i MKB:n. 32 Projektområdet berörs av indirekt vattentäkt. De flesta invånare av byn Järvträsk har egna vattenbrunnar som i nuläget levererar dricksvatten. Eftersom vattnet i brunnarna oemotsägligt kommer uppifrån, bör det undersökas i huruvida det stora industriella projektet på så nära håll kommer att påverka dricksvattenkvaliteten i byn. Beskrivning och påverkan på naturresurser beskrivs i kap 5.3 respektive 8.11 i MKB:n Även möjlig påverkan av vattenkvalitén i sjön (en av Sveriges mest fiskrika sjöar) bör beaktas. 41
2Återställning 1 En beräkning av vad det skulle kosta att återställa området ska ingå i MKB:n för att kunna ta ställning till den ekonomiska säkerheten. Återställande av området beskrivs i kap 2.3 i MKB:n. Försäkran om ekonomisk säkerhet kommer att behandlas i tillståndsansökan. 7 Vem bär ansvar för demontering och rivning? 7 Vilken typ av teknik kommer användas för att återvinna vindkraftverkens rotorblad? 20 I samrådsunderlaget saknas underlag om hur återställning av området ska genomföras. Verksamhetsutövaren har ansvar för att återställa marken till ursprungligt skick. Dessutom måste bolaget ställa en ekonomisk säkerhet innan tillståndet tas i anspråk. Vilken typ av vingar som kommer att användas och hur de kommer att återvinnas är inte fastställt. Det kan vara rotorblad som inte ens finns på marknaden idag. Brattberget Vindkraft kommer att återvinna komponenterna enligt den lagstiftning som finns vid nedmontering av vindkraftverken. I kap 2.3 i MKB:n beskrivs nedmontering och återställning av området. 42
2 Övrigt 3, 7 Vem kommer att driva anläggningen i framtiden? Det är idag inte fastställt vem som kommer att driva anläggningen i framtiden. 7 Har någon leverantör av vindkraftverken fastställts? 7 Hur högt är ett 3 MW-vindkraftverk i navhöjd? 7 Brattberget Vindkraft har 2011 informerat om 90 m höga verk, sedan 120 m höga och nu slutligen 220 m höga. 7 Vem är ansvarig för vindkraftanläggningen om Brattberget Vindkraft säljer den? 12 Till skillnad från samrådsunderlaget måste en färdig MKB kompletteras med de rapporter för naturmiljö, fåglar och övrig fauna som tagit fram. 20 I samrådsunderlaget saknas information om vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas. Valet av fundament påverkar behovet av ballast och bör redovisas. 29 Frasen en snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna är standardiserad och dåligt underbyggd, se bifogat utlåtande från Kungliga Vetenskapliga Akademin. 32 Stora vindkraftsanläggningar leder snarare till högre CO2 utsläpp än att minska det. Miljö- och klimatsyftet uppnås alltså inte med storskalig vindkraft. Kraftverkens påverkan på människor, djur och natur är större än vad vindindustrin förespeglade. I dagsläget är det inte fastställt vilken leverantör av vindkraftverk som kommer användas. I tidigare projekt har moderbolaget Kraftö använt vindkraftverk från bl.a. leverantörerna Enercon, Vestas och Kennersys. Det finns inget samband mellan navhöjd och effekt. Det planeras dock för verk med en navhöjd på ca 120-130 m. Utformningen av vindkraftverken beskrivs mer ingående i kap 2.3 i MKB:n. Brattberget Vindkraft har tidigare informerat om 150 m höga vindkraftverk. Teknikutvecklingen gör ständigt att högre verk blir aktuella. Ansökan tar höjd för den teknik som Brattberget Vindkraft tror är aktuell vid tidpunkten för upphandling och byggnation. Alla avtal tecknas med Brattberget Vindkraft och kommer att följa med vid en eventuell bolagsförsäljning. Det är en av anledningarna till att man bildat ett särskilt dotterbolag för projektet. Samtliga rapporter kommer att biläggas MKB:n med särskild sekretess avseende kungsörn. De olika typerna av fundament som kan komma att användas beskrivs i kap 2.3 i MKB:n. Vilken typ av fundament som kommer att användas är inte fastlagt i det här skedet. Val av fundamentstyp beror av den utförliga geotekniska undersökning som kommer att utföras inför uppförandet av vindkraftverken. Vindkraft beskrivs översiktligt i kap 1.5 i MKB:n. 43
2Övrigt 32 Formuleringen i kap 6.2 i MKB-utkastet med avseende på avstånd till omkringliggande byar bör ändras för en mer rättvisande bild. Bebyggelse inom 2 km finns i Stöverberg och Högheden och inom 5 km i Järvträsk, Stenbacken och Södra Sandträsk. 32 Vi anser att en seriös miljökonsekvensbeskrivning ska hålla sig till verifierbara fakta vad gäller den planerade vindkraftanläggningens miljöpåverkan. 32 Vi anser att man i beskrivningen av vindkraft i MKB bör redogöra för alla vetenskapliga och politiska faktorer, inte minst de som gäller i dagsläget. Se bilaga till yttrande från Kungliga Vetenskapliga Akademiens Energiutskott. 32 I beskrivningen av nollalternativet förväntar vis oss att även positiva konsekvenser av nollalternativet för lokalbefolkningen kommer att ingå, t.ex. att våra hus inte dramatiskt skulle minska i värde. 32 Även Glommersträsk, som är näst största tätort inom kommunen efter själva Arvidsjaur, bör nämnas i beskrivningen av lanskapets förutsättningar. 32 Kap 8.2 bör anpassas till nuvarande erfarenheter, insikter och kunskap om vindkraft. 32 Omslagsbilden på MKB-utkastet redogör inte ordenligt för miljön för projektet planeras. 32 I MKB-utkastet står det att vindmätningar som utförs i området vid Brattberget bekräftar att vindförhållandena klarar kraven för vad som krävs för områden som utpekas som riksintresse för vindkraft. Vi anser att den meningen är vilseledande och ska tas bort. Brattberget finns inte med i områden som utpekades som riksintresse för vindkraft. 32 Beräkningen av de arbetstillfällen som skapas till följd av vindkraftanläggningen visade sig under studiebesöket till Markbygden vara felaktig då närmare 90 % av byggarbetarana var utländska. Brattberget Vindkraft anser att MKB:n och de utredningar som den stödjer sig på utförts med ett professionellt och objektivs arbetssätt. MKB:n redogör för vindkraft som energikälla i den mån det är relevant för det aktuella projektet. En värdeminskning på fastigheter i närområdet är inte en självklar följd av en vindkraftetablering. För att undvika missförstånd har det ytterligare tydliggjorts att Brattberget inte utgör riksintresse för vindbruk utan att de vindhastigheter som uppmätts i projektområdet motsvarar de som krävs för att ett område ska utpekas som riksintresse för vindbruk. Beräkningen baseras på en fallstudie för Havsnäs vindkraftpark i Strömsund kommun. Förutsättningarna i Markbygden har inte dokumenterats i motsvarande studie. 44
2 Övrigt 32 Subjektiva beskrivningar som större och mindre bör undvikas till förmån för objektiva procentsatser och mått vad gäller arealer, ålder m.m. I den mån påverkan av den planerade vindkraftanläggningen är mätbar anges det i beskrivningen. I övrigt används uttryck som t.ex. större eller mindre för att på ett objektivt sätt beskriva den grad av påverkan som bedöms uppstå. 37 För oss räcker det med vattenkraften i området. Vi bor mellan två vattenkraftverk och har en konstgjort vattenkanal som skär igenom våra marker. 45
På uppdrag av