Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld
Innehåll 1. Sveriges Klimatstrategi 2. Sveriges ordförandeskap i EU förberedelserna för Köpenhamn och utgångsläget 3. Köpenhamnsmötet 4. Vad händer nu?
1. Övergripande inriktning av klimatpolitiken Utgångspunkter: högst prioriterade miljöfrågan global utmaning som kräver ett globalt svar grunden bästa tillgängliga vetenskapliga underlag; tvågradersmålet, globala utsläppen minst -50% år 2050 jämfört med 1990, i-länder ta ledningen/minska med 80 95 procent till 2020. Sverige tar sitt ansvar och visar ledarskap Bryta beroende av fossil energi (2030 fordonsflotta oberoende av fossila bränslen, avveckling av fossila bränslen för uppvärmning till år 2020) Visionen = hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan utsläpp av växthusgaser 2050. Målsättningar till 2020
1. Mål för klimat- och energipolitiken till 2020: 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser jfr 1990 (icke handlande sektor). Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. -40 procent = 20 miljoner ton. För att nå detta: utvecklade ekonomiska styrmedel (Skattebefrielse miljöbilar 5 år, höjd CO2-faktor fordonsskatt, höjd energiskatt på diesel, höjd generell koldioxidskatt) åtgärder i andra länder (CDM etc) handlingsplaner för effektivisering och förnybar energi
1. Handlingsplan för energieffektivisering Mål 20 % effektivare energianvändning till 2020 (+ uppfylla krav i energitjänstedirektivet). Insatserna omfattar bl.a: Regionala och lokala energi- och klimatarbetet förstärks liksom insatser för information och rådgivning offentliga sektorn ska bli föredöme, energikartläggningscheck för företag med stor energianvändning förstärkta satsningarna på teknikupphandling, individuell mätning av el och varmvatten vid ny- och ombyggnad Energimyndigheten genomför huvuddel av åtgärder
1. Handlingsplan för förnybar energi Mål: 50 procent förnybar energi till 2020: höjd målnivå i elcertifikatsystemet (25 TWh ny förnybar el till 2020 jämfört med 2002 års nivå). Nationell planeringsram för vindkraft = 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs, enklare regler. Förbättrade villkor för anslutning av förnybar el till elnätet. Utveckling av biogas för fordon stimuleras Utvecklad handlingsplan under 2010.
2. Förberedelserna och utgångsläget Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Bali Action Plan (beslut om upplägg av förhandlingar, två spår KP och LCA, gemensam vision, finansiering, teknologi, anpassning och utsläppsbegränsning) Trögt arbete under 2008 och 2009
2. Vetenskapliga förutsättningar.. IPCC rapport AR4 2-gradersmålet svårt nå men behövs åtminstone peak i globala utsläpp senast 2020 25-40% minskning i i-länder till 2020 15-30% avvikelse från BAU i u-länder minst halvering av globala utsläpp till 2050
2. Politiska förutsättningar EU:s mål (Europeiska Rådet mars 2007-20/30%) EU:s klimat och energipaket 2008 (lagstiftning som genomför -20%) USA från Bush och framåt Utspel hösten 2009Pledges under hösten både A1 och icke A1 Finansieringsdiskussion + fast start
2. Förberedelserna för svenska ordförandeskapet i EU Lång rad förberedande möten och bilateraler mellan miljöministern och kollegor i alla MS Rivstart med informella diskussioner om klimat i Åre Omfattande arbete för heltäckande och långtgående EU mandat. Starkt mandat inför Köpenhamn vid miljörådet 21 okt, trots betydande motstånd från vissa håll, viktiga steg togs: Nytt långsiktigt mål (-80-95%) i linje med vetenskap, Mål för flyg och sjöfart Tydliga krav på andra i-länder och på u-länder Beredskap för uppskalning till 30% Klar EU linje om koldioxidmarknader, avskogning, vikten av teknik och finansieringsstöd Mandatet bekräftades och kompletterades (finansiering) vid ER
3. Köpenhamnsmötet vad hände? Förhandlingar politiskt laddade. Få framsteg under tjänstemanna och miljöministersegment. Geopolitiska förändringar, Kina och ledande u-länder stärkte inflytande Afrika och ö-länder på mellanhand trots EU försök att bygga allians, saknar resurser och inflytande, domineras delvis av Kina Amerikansk inrikespolitik dimensionerande för framsteg. Framsteg att USA kommit med igen men historien (Kyoto) och inrikespolitiska svårigheter gör att EU/USA ej drar jämnt => Kina, Indien mfl kunde lättare komma undan Ohelig allians mellan marknadskritiker, oljestater och processhaverister försvårade förhandlingar (CA ej antaget av alla) Dansk storsatsning på Köpenhamn - viss brist på insikt om FN-systemets tungroddhet och traditioner inom klimatförhandlingar Klimatsekretariatet svagt, räddhågset, procedurregler som tillämpas inom klimatkonventionen - hämsko
3. Köpenhamnsöverenskommelsen Copenhagen accord vad innebär den? Omkring 30 HoG/HoS representerande ca 80% av utsläppen 2-gradersmålet förankras. Överväga starkare mål 2015 Mål för 2020 ska anges senast 31 januari. Övervakning rapportering och kontroll för industriländer och i viss mån utvecklingsländer Snabb start för finansiering av insatser i utvecklingsländer (30 mdr USD för 2010-2012 och löfte om 100 mdr USD för 2020) Etablering av en mekanism för minskning av skogsskövling mm (REDD) Etablering av mekanism för tekniköverföring Referens till marknader som medel för kostnadseffektiva åtgärder Stöd för åtgärder för anpassning till klimatförändringar särskilt för särskilt utsatta länder MUL, SIDS och afrikanska länder
4. Efter Köpenhamn behärskad besvikelse och osäkerheter Överenskommelsens status. Ej beslutad av COP. Vilka ansluter sig? Inget långsiktigt mål eller mål för globalt kulmen av utsläpp 2-gradersmålet knappast inom räckhåll Tidtabell saknas för legalt bindande avtal Svag hänvisning till utsläppshandel EU på mellanhand. Deal mellan USA och BASIC- länder Framtiden för Kyotoprotokollet oklar
4. Men något vet vi nu EU stöder Copenhagen Accord (har anmält 20/30%) nu 55 länder med 78% av utsläppen (alla viktiga med USA, AUS, Japan, Kina + fler => utsläppsminskningar sannolikt mindre än de som behövs för 2 gradersmålet) Miljöministermöte Sevilla 15-16 jan: slutsatser CA inte vad som önskats, men bättre än inget, och det som fortsatta diskussioner måste utgå ifrån. Mer analys av resultatet i Köpenhamn och implikationer för EU:s framtida strategi. Ökat stöd för att EU borde ta bort konditionalitet för 20/30% Nödvändigt leverera utlovad fast start-finansiering. EU informellt toppmöte 11 feb, miljöministermöte 15 mars och toppmöte 26 mars kommer definiera EUs position. Fortsatt genomförande av EUs och MS egna klimatpolitik BASIC länder kommer fortsätta samarbeta vill ha ett antal UNFCCC möten Mexico håller nästa COP möte i november förbereder grepp om processen, önskar ej möten i CA-grupp, funderar över möjliga reformer av FN processen USA svårt med intern lagstiftning kan vara lika bakbundna i Mexico
4. Utmaningar för EU och andra pådrivande krafter Länka samman CA och UNFCCC förhandlingar Skapa annan förhandlingsdynamik Maximera resultat i Mexico Mer analys av hur men några slutsatser redan nu: Utveckla CA:s element och integrera i UNFCCC spåren Alliansbyggande Afrika, LDCs SIDS och BASIC Stödja initiativ som kan underlätta/befrämja UNFCCC processen
4. SE:s roll efter KPH Allmän osäkerhet om vägen framåt post-ordförandeskapsutmattning? Analysarbete i RK- efter KPH inlett, viktigt definiera SE:s roll och syn Regeringen har ambitioner på klimatområdet, vill vara mer än litet MS