Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV Utbildningsgruppen 2017-02-09 ÄRENDE 1 Till Utbildningsgruppen Förslag till Hantering av beslut om remissvar på Gymnasieutredningens slutbetänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, SOU 2016:77 I mars 2015 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle analysera och föreslå åtgärder inom gymnasieutbildningens område. Utredningens uppdrag har bland annat varit att analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed få de kunskaper som behövs såväl i arbetslivet som för fortsatta studier. Gymnasieutredningens betänkande har skickats ut på remiss. GR har för avsikt att lämna in ett remissvar med synpunkter på betänkandets förslag. Remissvaren ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 1 mars 2017. Eftersom remisstiden är förhållandevis kort med tanke på utredningens omfattning och i syfte att ärendet ska hinna hanteras enligt den tidplan som gäller avseende aktuellt remissvar, föreslås att Utbildningsgruppens presidium ges i uppdrag att slutföra remissvaret. Förslag till GRs remissvar utarbetas av GR Utbildning. I arbetet med svarsunderlaget inhämtas synpunkter från Gymnasienätverket, Lärande på arbetsplatsnätverket, GRAAnätverket, Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege och Teknikcollegerådet. Synpunkter inhämtas även från sakkunniga inom GR Utbildning gällande gymnasieutbildning, skola-arbetsliv, Gymnasieantagningen och det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare inhämtas synpunkter från sakkunniga inom området studieavbrott och elevfrånvaro där bedömningar inom ramen för arbetet med bland annat Plug-In utgör en del av referensunderlaget. Avstämning kring betänkandets förslag sker med Göteborgs stad och SKL. Utbildningsgruppen föreslås besluta att överlåta slutförandet av remissvaret på Gymnasieutredningens slutbetänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, SOU 2016:77 till Utbildningsgruppens presidium. Göteborg 26 januari 2017 Bengt Randén /Fredrik Zeybrandt Margaretha Allen
Göteborgsregionens kommunalförbund BILAGA Hantering av beslut om remissvar på Gymnasieutredningens slutbetänkande 2017-01-19 Hantering av beslut om remissvar på Gymnasieutredningens slutbetänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, SOU 2016:77 Gymnasieutredningens uppdrag I mars 2015 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle analysera och föreslå åtgärder inom gymnasieutbildningens område. Enligt kommittédirektivet 2015:31 En attraktiv gymnasieutbildning för alla fick utredningen i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed få de kunskaper som behövs såväl i arbetslivet som för fortsatta studier. Vidare handlade utredarens uppdrag om att utreda och lämna förslag som innebär att de nationella programmen i gymnasieskolan vidareutvecklas och ger en bred gemensam kunskapsbas. Utöver det ursprungliga direktivet gavs utredningen ytterligare två direktiv under utredningstiden. Utredarens uppdrag har bland annat fokuserat på att - se över bestämmelserna om stödåtgärder i gymnasieskolan, - analysera och föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas, - analysera och föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne, - analysera om det finns anledning att göra justeringar av det nationella utbudet av program och inriktningar i gymnasieskolan, och i så fall föreslå sådana justeringar - ta ställning till förslagen i Yrkesprogramsutredningens delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet (SOU 2015:29) med fokus på att analysera Yrkesprogramsutredningens förslag om gymnasieskolans teknikprogram i förhållande till sitt uppdrag, om utredaren finner det lämpligt föreslå hur en yrkesinriktning kan införas inom teknikprogrammet och rymmas inom 2 500 gymnasiepoäng, och lämna nödvändiga författningsförslag - analysera förutsättningarna för att införa ett system där betyg sätts för ett helt ämne, det vill säga ämnesbetyg, i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan - analysera hur en förändring av detta slag skulle påverka lärarnas arbetssituation med fokus på att analysera för- och nackdelar med ämnesbetyg jämfört med kursbetyg, utreda möjligheterna att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och vilka eventuella konsekvenser för tillträde till vidare utbildning det skulle innebära, och med utgångspunkt i uppdraget i övrigt överväga olika alternativ och lämna förslag som kan bidra till att reducera stress hos gymnasieskolans och gymnasiesärskolans elever. 1
Göteborgsregionens kommunalförbund Utarbetande av remissvar Gymnasieutredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 31 oktober 2016. Betänkandet skickades ut på remiss den 2 december 2016 och remissvaren ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 1 mars 2017. GR har för avsikt att lämna in ett remissvar med synpunkter på betänkandets förslag. Eftersom remisstiden är förhållandevis kort med tanke på utredningens omfattning och i syfte att ärendet ska hinna hanteras enligt den tidplan som gäller avseende aktuellt remissvar, föreslås att Utbildningsgruppens presidium ges i uppdrag att slutföra remissvaret. Förslag till GRs remissvar utarbetas av GR Utbildning. I arbetet med svarsunderlaget inhämtas synpunkter från Gymnasienätverket, Lärande på arbetsplatsnätverket, GRAAnätverket, Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege och Teknikcollegerådet. Synpunkter inhämtas även från sakkunniga inom GR Utbildning gällande gymnasieutbildning, skola-arbetsliv, Gymnasieantagningen och det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare inhämtas synpunkter från sakkunniga inom området studieavbrott och elevfrånvaro där bedömningar inom ramen för arbetet med bland annat Plug-In utgör en del av referensunderlaget. Avstämning kring betänkandets förslag sker med Göteborgs stad och SKL. 2
Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV Utbildningsgruppen 2017-02-09 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen Förslag till Hantering av beslut om remissvar på Skolkostnadsutredningens betänkande Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor, SOU 2016:66 Den 4 september 2014 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga hur budgetering och redovisning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor, med syftet att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå skulle kunna presenteras. Utredaren skulle även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala och fristående huvudmän. Skolkostnadsutredningens betänkande har skickats ut på remiss. GR har för avsikt att lämna in ett remissvar med synpunkter på betänkandets förslag. Remissvaren ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 1 mars 2017. Eftersom remisstiden är förhållandevis kort med tanke på utredningens omfattning och i syfte att ärendet ska hinna hanteras enligt den tidplan som gäller avseende aktuellt remissvar, föreslås att Utbildningsgruppens presidium ges i uppdrag att slutföra remissvaret. Förslag till GRs remissvar utarbetas av GR Utbildning. I arbetet med svarsunderlaget inhämtas synpunkter från Gymnasieekonomnätverket och avstämning har gjorts med Göteborgs stad. Utbildningsgruppen föreslås besluta att överlåta slutförandet av remissvaret på Skolkostnadsutredningens betänkande Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor, SOU 2016:66 till Utbildningsgruppens presidium. Göteborg 26 januari 2017 Bengt Randén /Fredrik Zeybrandt Margaretha Allen
Göteborgsregionens kommunalförbund BILAGA Hantering av beslut om remissvar på Skolkostnadsutredningens betänkande 2017-01-19 Hantering av beslut om remissvar på Skolkostnadsutredningens betänkande Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor, SOU 2016:66 Skolkostnadsutredningens uppdrag Den 4 september 2014 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga hur budgetering och redovisning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor, med syftet att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå skulle kunna presenteras. Utredaren skulle även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala och fristående huvudmän. Utöver det ursprungliga direktivet gavs utredningen ytterligare två direktiv under utredningstiden. Utredarens uppdrag har bland annat fokuserat på att - analysera hur kommuner och friskoleföretag redovisar sina kostnader och intäkter för skolväsendet - föreslå bestämmelser som reglerar hur huvudmännen ska redovisa ekonomisk information på skolenhetsnivå - se över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas - se över behovet av ändrade bestämmelser om ersättning till huvudmän för fristående skolor som är inriktade mot utbildning för elever i behov av särskilt stöd eller utbildning som är anpassad för vissa elever (s.k. resursskolor) - överväga och vid behov föreslå ändringar i dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor, fristående förskolor, vissa enskilt bedrivna fritidshem och pedagogisk omsorg med enskild huvudman med utgångspunkt att säkerställa lika villkor och att insynen i hur underlaget för bidragsbesluten beräknas och hanteras ska vara så stor som möjligt - utreda hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte - utreda alternativa regleringar som syftar till att säkerställa att antagningen av elever i fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor sker enligt gällande regelverk - föreslå nödvändiga författningsändringar Utarbetande av remissvar Skolkostnadsutredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 11 oktober 2016. Betänkandet skickades ut på remiss den 28 november 2016 och remissvaren ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast den 1 mars 2017. GR har för avsikt att lämna in ett remissvar med synpunkter på betänkandets förslag. Eftersom remisstiden är förhållandevis kort med tanke på utredningens omfattning och i syfte att ärendet ska hinna hanteras enligt den tidplan som gäller avseende aktuellt remissvar, föreslås att Utbildningsgruppens presidium ges i uppdrag att slutföra remissvaret. Förslag till GRs remissvar utarbetas av GR Utbildning. I arbetet med svarsunderlaget inhämtas synpunkter från Gymnasieekonomnätverket och avstämning har gjorts med Göteborgs stad. 1
Göteborgsregionens kommunalförbund MISSIV Utbildningsgruppen 2017-02-09 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Förslag till Utbildningsgruppens verksamhet 2016 Översänds förslag till verksamhetsberättelse för arbetet inom GR Utbildning 2016 benämnd Utbildningsgruppens verksamhet 2016. Utbildningsgruppen föreslås besluta att godkänna förslag till verksamhetsberättelse avseende Utbildningsgruppens verksamhet 2016. Göteborg 16 januari 2017 Bengt Randén Utbildningschef /Cecilia Salmi
Utbildningsgruppens verksamhet 2016 11
Utbildningsgruppens verksamhet 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utbildningsgruppen... 3 2. Årets verksamhet i sammandrag... 6 3. Nyckelhändelser... 8 4. Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap... 12 Skolformer... 12 Nätverk... 15 Grupper... 20 Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan... 22 5. GRvux... 25 6. Pedagogiskt Centrum - regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare... 28 Skolutveckling... 29 GR Skola Arbetsliv... 33 EU-projekt på Pedagogiskt Centrum... 36 Framtidens Ledare... 38 7. Praktikplatsen.se... 41 8. Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning... 43
1. Utbildningsgruppen Verksamhet Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige och verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar nästan 200 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare, drygt 1 500 skolledare och cirka 1 300 skolor, fristående såväl som kommunala. Utbildningsgruppens sammansättning är följande: Helene Odenjung (L), Göteborg, ordförande Mats Werner (S), Härryda, vice ordförande Tord Karlsson (S), Göteborg Kristina Tharing (M), Göteborg Karin Pleijel (MP), Göteborg Vakant, Ale Ulf Carmesund (S), Alingsås Anders Ekström (M), Kungsbacka Johan Holmberg (S), Kungälv Rutger Fridholm (MP), Lerum Camilla Olofsson (M), Lilla Edet Solveig Hallin (S), Mölndal Angela Fasth (M), Partille Linda Ekdahl (M), Stenungsund Thord Jansson (SD), Tjörn Robertho Settergren (KD), Öckerö Utgångspunkter Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd. För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, och konkurrenskraft för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. 3
Strategier För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag som båda är till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Modellen ger en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande. Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och bättre förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för saker som processer, nätverksorganisering och kontaktverksamhet. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, som är ett av flera redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor. Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation. GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten, att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan, är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete. Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga 4
såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande. EU och det internationella perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet. Utbildningsgruppen stödjer arbetet kring dessa frågor med utgångspunkt från skolans styrdokument och förbundets inriktning. Detta innebär att EU och det internationella arbetet ska ses som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och bidra till måluppfyllelse. Idag sker skolans internationalisering gränsöverskridande mellan länder, kulturer, och enskilda människor och berör såväl politiska och ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter. GRs spetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Kraftfält GR Utbildning är organiserat i olika kraftfält som samverkar för att täcka in samtliga delar på utbildningsområdet. Gymnasieantagningen är Göteborgsregionens gemensamma antagningskansli för alla 13 medlemskommuner och ansvarar för gymnasieantagningen till kommunala och fristående gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. GR Läromedel har till uppgift att informera om och tillgängliggöra lärverktyg samt erbjuda kompetensutveckling och stöd i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov. Uppdraget innefattar förmedling av ett stort antal filmer i strömmande form, samt digitala och analoga läromedel till regionens skolor. Pedagogiskt Centrum Utanförskap driver projekt för att motverka utanförskap i samhället. Exempel på målgrupper är nyanlända och ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Pedagogiskt Centrum Skolutveckling utvecklar arbetssätt och erbjuder kompetensutveckling ibland annat upplevelsebaserat lärande, synligt lärande, bedömning för lärande, implementering av skolreformer, systematiskt kvalitetsarbete och digitalt lärande. Satsningar görs även på Makerspace och MIK Media- och informationskunnighet. Pedagogiskt Centrum Praktikplatsen samordnar arbetet med samverkan mellan skola och arbetsliv i regionen samt anskaffar och förmedlar praktikplatser via praktikplatsen.se. Framtidens Ledare arbetar med försörjning, utveckling och marknadsföring av kommunalt ledarskap i regionen. Erbjuder chef- och ledarskapsutbildningar och samordnar traineeprogram. GRvux samordnar antagningsarbetet, kvalitetssäkringen och administrationen av regiongemensamma vuxenutbildningar. 5
2. Årets verksamhet i sammandrag Verksamheten omsatte 324 mkr (254 mkr). Medlemsavgiften utgjorde 2,5 % (3,1 %) av GR Utbildnings totala omslutning. GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 67 (67) gymnasieskolor i regionen, varav 25 (25) är kommunala och 42 (42) är fristående. Totalt hanterades 11 919 (11 267) ansökningar under året. När antagningen avslutades den 2 september var andelen elever som blivit antagna på sitt förstahandsval 78% (82%). 73 (50) behöriga elever stod vid reservantagningens avslut som reservplacerade. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan. Till teknikprogrammets fjärde år för gymnasieingenjörsexamen antogs 21 elever till de 48 platser som erbjöds på kommunala skolor inom Göteborgsregionen. Pedagogiskt Centrum (PC) är en skolutvecklingsenhet som under 2016 mötte cirka 7 500 yrkesverksamma i skola inom ramen för direkta utbildningsinsatser eller andra utvecklingsprojekt. Under det gångna året har direkta elevinsatser genomförts inom bland annat hållbar utveckling, FN- och EU-rollspel, demokratifrågor och kopplat till yrkestävlingen EuroSkills. Vidare har den årliga gymnasiemässan Gymnasiedagarna genomförts. Dessa insatser har engagerat 16 000 elever inom grund- och gymnasieskola. GR Skola Arbetsliv har under året arbetat med ett antal aktiviteter för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv i regionen. Aktiviteterna har bland annat varit utbildningsinsatser, utvecklingsprojekt, mötesplatser och erfarenhetsutbyten, kartläggningar och metodutveckling. PC har under 2016 drivit 8 EU-finansierade projekt kring skolans utveckling och det livslånga lärandet. Framtidens Ledare arbetar med chef- och ledarutvecklingar och har under året utbildat 600 nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram och utbildningsinsatser. Framtidens Ledare driver även traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare. Praktikplatsen.se, ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av praktikplatser och andra arbetslivskontakter inom både utbildningspraktik, arbetsmarknadspraktik och feriepraktik. Under året har verktyget fortsatt att utvecklas intensivt. Som en del av utvecklingen har cirka 50 utbildningsinsatser genomförts i det nya verktyget för användare på grundskolor, gymnasiet, universitet med flera. Utöver den löpande digitala utvecklingen av verktyget har ordinarie praktiksamordning bedrivits och cirka 12 000 praktikplatser har samordnats genom verksamheten inom alla skolformer. Ett av verksamhetens många mål har syftat till att skapa stödprocesser till praktiken. Bland annat har metodmaterial och processtöd utvecklats i digital form med tematiserade praktikgenomföranden Miljöpraktik och Yrkespraktik, för att öka kvaliteten och underlätta förberedelsen och genomförandet för användarna. Detta har gjorts i samarbete med Göteborg och Co, Näringslivsgruppen samt Västra Götalandsregionen. Under året har samarbete inletts med cirka 130 nya verksamheter som kommer att erbjuda praktik via verktyget. Verksamheten har även deltagit och samordnat cirka 20 nätverksmöten för APL-planering inom olika program. Under året har implementering av systemet genomförts i Örebro län med tre 6
pilotkommuner samt i Västernorrland. Dialog om framtida implementering i bland annat Örebroregionen har initierats. Under året har ca 40 handledarutbildningar genomförts för verksamheter inom bland annat transportbranschen, handel och vård och omsorg samt inom olika former av arbetsmarknadspraktik. Under året har GRvux startat 88 (51) olika yrkesutbildningar inom 12 olika branscher fördelade på 88 (73) undervisningsgrupper med 1127 (866) unika deltagare vid tre utbildningsstarter. GRvux har i samarbete med anordnarkommunerna behandlat 3 167 ansökningar under 2016 från totalt 2 684 sökande, i genomsnitt 895 sökande per start. Totalt har 1 485 utbildningsplatser erbjudits, i genomsnitt 76% beläggning. Läromedel inköptes via GR för drygt 78 mkr (68 mkr). GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt 15 000 titlar. Genom miljötransporter reduceras trafikarbetet avsevärt jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. Genom ett utvecklat samarbete med kommunernas olika former av internpost har transporter under året minskat ytterligare. GRs läromedelsservice omfattas av mer än 690 av Göteborgsregionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor, vilket ger en omfattning av 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter. 7
3. Nyckelhändelser Gymnasieantagning och reservantagning genomförd Den 2 september avslutades reservantagningen 2016 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 813, varav 6 029 på kommunala skolor och 3 784 på fristående. 78 % av eleverna var antagna på sitt förstahandsval. Totalt erbjöd skolorna 10 732 platser på nationella program. Antal antagna på högskoleförberedande program var 74 % och yrkesprogram 26 %. Antal antagna till fristående skolor inom GR ökade från 38 % till 39 %. Det fanns 73 behöriga elever som enbart var reservplacerade den 2 september. Dessa elever har haft möjlighet att göra omval till skolor med lediga platser. Till teknikprogrammets fjärde år för gymnasieingenjörsexamen antogs 21 elever till de 48 platser som erbjöds på kommunala skolor inom Göteborgsregionen. Plug In 2.0 och PlugInnovation Plug In 2.0 GR har fortsatt sitt arbete med att på regional och kommunal nivå utveckla arbetssätt och insatser riktade till ungdomar som riskerar att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det. Det treåriga projektet är finansierat av Europeiska socialfonden tillsammans med de medverkande aktörerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är projektägare och åtta regioner runt om i Sverige deltar. I Göteborgsregionen har arbetet under året pågått i åtta kommuner: Göteborg, Kungsbacka, Partille, Lilla Edet, Alingsås, Härryda, Lerum och Stenungsund. Stort fokus ligger här på att utveckla och förbättra arbetssätt för att individanpassa gymnasieutbildningen för nyanlända ungdomar. GR Utbildning driver även PlugInnovation, som är en del av Plug In 2.0. Webbplatsen pluginnovation.se har under projektets tre första år utvecklats för att bli en nationell digital plattform där all kunskap från projektet samlas. Under året har arbetet med att vidareutveckla webbplatsen fortsatt, bland annat genom ett samarbete med Temagruppen unga i arbetslivet (MUCF) kring en webbutbildning om att motverka studieavbrott. Därtill har satsningar gjorts kring olika typer av material som kan fungera som stöd för professionella som arbetar med frågan. Nya fallstudier har påbörjats i samtliga regioner som medverkar i Plug In 2.0 och processtöd har genomförts i alla nya verkstäder som startat under året. PlugInnovation lyftes även i Gymnasieutredningen som presenterades i slutet av oktober. I avsnittet som handlar om att förebygga studieavbrott lyfts i stort sett uteslutande PlugInnovations slutsatser fram. Kungsbackaledaren Att leda i förändring Kungsbacka kommun har tagit beslutet att arbeta med alla chefer och ledare i hela kommunen med fokus på förändringsledning. Genom att rusta sin organisation för en ökad förändringstakt ges cheferna och ledarna verktyg och bra förutsättningar för att kunna leda i denna utveckling bland annat genom det utvecklande ledarskapet (UL). Uppdraget startades 2014 och kommer att vara en långsiktig process med syfte att skapa högre effektivitet och ett Kungsbacka. Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare Under hösten avslutades den andra omgången av traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare, ett samarbete mellan Framtidens Ledare och Centrum för management i byggsektorn. Programmet bygger på ett helt unikt nytänkande för branschen då det är gränsöverskridande i sitt syfte att forma framtidens medarbetare. Samarbete sker mellan samhällsbyggnadssektorn, olika branscher, företag och kommunala verksamheter. Under hösten startades även en tredje omgång av traineeprogrammet och förarbete för ett fjärde program inleddes. 8
Fyraårigt kompetensutvecklingsprojekt i Kungälv I Kungälvs kommun pågår en unik satsning på kompetensutveckling under fyra år för hela grundskolan och längs med hela styrkedjan. Projektet startade 2015 och avslutas 2018. Plattformen för kompetensutvecklingen är kollegialt lärande i olika lärgrupper med BFL (bedömning för lärande) som gemensam grund men även riktade utbildningsprogram för bland annat förstelärare, IKT- och specialpedagoger samt skolledare. Fokus för sista året kommer att vara att implementera den reviderade läroplanen för fritidshem och förskoleklass men också kring skolans digitalisering kopplat till den Nationella IT-strategin. Syvonline Syvonline är en dynamisk informations- och resursplattform för alla som arbetar med studie- och yrkesvägledning. I slutet av 2015 beviljades nya medel av Regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen, för att under ett år fortsätta driva, utveckla, sprida och förankra Syvonline i Västra Götaland. Under året har vissa justeringar gjorts på plattformen, främst med fokus på att bredda målgruppen till att nu även nå lärare och annan skolpersonal som arbetar med samverkan mellan skola och arbetsliv. Workshops och spridningsinsatser har genomförts för att såväl utveckla nya metoder på området som att sprida Syvonline och få fler användare. Därtill har en kartläggning gjorts med syftet att skapa förutsättningar för välgrundade beslut gällande långsiktig utveckling, drift och förvaltning av plattformen. Syvonline har utvecklats inom ramen för projektet Visa Väst, där även utvecklingen av statistikverktyget Rekas har drivits. I slutet av året blev det klart att Syvonline får fortsatt finansiering för att drivas och utvecklas i ytterligare två år. College Väst Under våren startade College Väst, ett EU-projekt i Göteborgsregionen som syftar till att stärka och utveckla Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege samt att se över möjligheterna för liknande former inom delbranscher för livsmedel och gröna näringar. Detta för att undersöka om utbildningarna inom dessa områden motsvarar delbranschernas behov samt se över förutsättningarna för samverkan mellan utbildning och arbetsliv för en bättre kompetensförsörjning. College Väst ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund och drivs i samarbete med Region Halland. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden och pågår mellan 2016 och 2018. Pedagogiskt Centrums kurs- och konferensverksamhet Inom Pedagogiskt Centrums kursverksamhet har utbildningar och konferenser genomförts för verksamma inom förskola och skola. Ämnena har varit alltifrån digitala verktyg, dyslexi och läsutveckling till ADHD, särbegåvning och lek i förskolan. Den 21 22 april genomfördes den internationella konferensen Cyberbullying i Göteborg, där ledande forskare och praktiker från hela världen samlades för att föreläsa och utbyta erfarenheter om hur mobbning på nätet kan förebyggas och stoppas. I slutet av året genomfördes den årliga Familjedaghemskonferensen för 18:e året i rad, där dagbarnvårdare i regionen får träffas för att utbyta erfarenheter och lyssna på spännande föreläsare. Därtill arrangerades Inspirationsdagarna under två dagar på höstlovet. Elevinsatser Under året har Pedagogiskt Centrum träffat cirka 19 000 elever i olika projekt och insatser. Genom Demokratitorg får elever i gymnasieskolan möjlighet att träffa regionpolitiker och samtala om olika teman som utgår ifrån Västra Götalandsregionens verksamhetsområden. Allt skrivs ner och sammanställs i en rapport som når beslutsfattare i regionen. Under året genomfördes totalt 19 Demokratitorg på skolor i 9
Västra Götaland. Under året har FN- och EU-rollspel genomförts i regionen. Elever på tjugo grund- och gymnasieskolor har diskuterat viktiga politiska frågor såsom hållbar utveckling, fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Innan ett FN- eller EU-rollspel genomförs läser eleverna in sig på hur FN eller EU fungerar, lär sig allt de kan tänkas behöva om det land som de spelar, samt läser in sig på hur situationen ser ut för flyktingar i världen. Under mötet försöker de sedan företräda sitt lands intressen och förhandla med de andra delegaterna för att tillsammans fatta så kloka beslut som möjligt. Därtill har temapass genomförts med elever på 35 skolor runt om i Västra Götalandsregionen. Gymnasiedagarna och Anställningsbaren Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens mötesplats inför gymnasievalet och en del i det öppna utbildningslandskapet. Under året arrangerades mässan för sjuttonde året i rad, i år med besöksrekord. 26 352 personer besökte mässan och de 122 utställarna under de tre dagarna. Nytt för i år var att språkguider fanns tillhands under eftermiddagarna för att hjälpa nyanlända elever med information om gymnasieskolan, om de olika nationella programmen eller i vägledningssamtal. Språkguiderna, som talade somaliska, persiska, dari, arabiska och östassyriska, användes mycket under de tider de fanns på plats på mässan. Eftersom 2016 var Yrkesutbildningens år hade mässan även stort fokus på detta. Arbetslivets yta Anställningsbaren utökades och innehöll ett stort antal företag och branschorganisationer som stod redo att prata om vilka kompetenser som efterfrågas på en framtida arbetsmarknad. Veckan efter mässan arrangerades Gymnasiedagarna 4:e dagen, en mässa i mindre format för alla som ska söka till Gymnasiesärskolan. InVäst Under hösten startade InVäst, ett EU-projekt i Västsverige som syftar till att stärka organisationers kompetens i att ta emot nyanlända. Tanken är att ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Stort fokus i projektet ligger på att stärka kvaliteten inom sfiverksamheter i Västsverige. InVäst ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund och drivs i samarbete med delregionerna Skaraborg, Boråsregionen och Halland. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden och pågår mellan 2016 och 2019. SRHR Webbplatsen srhr.se drivs som ett samarbete mellan Pedagogiskt Centrum och Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa med finansiering från Folkhälsomyndigheten. På webbplatsen erbjuds kontinuerlig omvärldsbevakning, metoder, kunskap och spridning av aktuella aktiviteter inom området. I slutet av året utvecklades webbplatsen med fokus på användarvänlighet, tydlighet och utseende. Inom projektet SRHR på sfi erbjuds utbildningspaket med kursdagar, undervisningsmaterial och handledning riktade till skolledare och lärarlag inom utbildning i svenska för invandrare i Västra Götaland. Under året har bland annat lektionsmaterialet Hur gör man? reviderats. I november genomfördes konferensen Sex, unga och skolans roll för nionde året i rad. Den här gången på temat Sex och samlevnad på (o)lika villkor! Målgruppen är personal inom skola och hälso- och sjukvård samt andra intresserade i Västra Götaland. 10
Inom samarbetet utvecklas även ett webbverktyg för hbtq-diplomering. GR Skola Arbetsliv GR Skola Arbetsliv har under året arbetat med ett antal aktiviteter för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv i regionen. Utgångspunkten har varit att initiera och genomföra aktiviteter som dels handlar om att föra samman arbetsliv och utbildningslandskap och dels riktar sig mot elever. Det förstnämnda i syfte att skapa en vidare förståelse för exempelvis matchningsproblematik och framtidskompetenser och därigenom skapa samarbeten mellan dessa parter och det sistnämnda i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för regionens unga att göra välgrundade studie- och yrkesval. EuroSkills EuroSkills är Europas största tävling i yrkesskicklighet och den 1 3 december genomfördes den för första gången i Skandinavien, på Svenska Mässan i Göteborg, med närmare 70 000 besökare. Under året genomförde GR Utbildning en rad insatser kopplade till evenemanget. För att eleverna skulle vara så förberedda som möjligt inför såväl besöket på EuroSkills som kommande studie- och yrkesval, togs en unik lärarhandledning fram på uppdrag av Skolverket och WorldSkills Sweden. Utifrån denna genomförde GR Utbildning även 72 skräddarsydda temapass på 35 skolor med totalt 1600 elever i årskurs 8 och 9 i hela Västra Götaland. Inför evenemanget lanserades också projektet yrkespraktik, där elever i grundskolan får göra praktik på ett yrkesprogram på gymnasiet. GR Utbildning medverkade även under evenemanget genom en interaktiv monter där verksamhetens arbete med samverkan mellan skola och arbetsliv presenterades. Därtill arrangerades ett seminarium kring att motverka könsstereotypa studie- och yrkesval och den årliga prisutdelningen av Utmärkelsen för bästa samverkan mellan skola och arbetsliv ägde rum. Därtill har GR Skola Arbetsliv genomfört en rad aktiviteter i samarbete med näringslivet i regionen, såsom en dialogkonferens kring morgondagens arbetsmarknad, studiebesöksprojekt i samarbete med Näringslivsarenan, frukostmöten på olika teman kring samverkan samt utdelningen av Utmärkelsen, SAK-rådets pris för bästa samverkan mellan skola och arbetsliv. 11
Praktikplatsen.se fortsätter sprida verktyget, stort intresse och nya regioner. Sedan implementationen av praktikplatsen.se i Skaraborgsregionen har nya steg tagits mot att sprida verktyget enligt visionen i Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi 2020. Under året har samverkansavtal skrivits med Örebroregionen och Västernorrland med sammanlagt 9 kommuner som skall implementera verktyget i olika syften. Därtill är dialog med Fyrbodals Kommunalförbund initierad där överenskommelse mellan GR och regionen slöts i slutet av december 2016 med fokus på uppstart och implementation tidig vår 2017. Under året har verktyget även visats för Skåne och för en större delegation från Norge. Aktivitetsplatsen.se Under året har nytt verktyg utvecklats för att möta och tillgängliggöra behov av sociala aktiviteter för ungdomar i skolan. Syftet är att skapa en god plattform mellan ensamkommande nyanlända ungdomar, ungdomar i skolan och arbets- och föreningslivet. Aktivitetsplatsen ska fungera likt praktikplatsen.se som digital arena där aktiviteter kan erbjudas av verksamheter för att nå ungdomar i syfte att verka för integration, arbetsmarknadskunskap och vägledning och stöttning. Aktiviteter kan handla om alltifrån sport och kultur till enklare fritidsaktiviteter som fika och spel. Verktyget lanseras i första version tidig vår 2017. GR Utbildning Läromedel fortsätter växa GRs distribution av Läromedel i form av böcker, digitala läromedel och till viss del taktila läromedel har fortsatt öka. Under året har regionens skolor via GR gjort läromedelsinköp för en summa av 78 mkr. Detta innebär en ökning motsvarande 15% gentemot föregående år. GRs ramavtalsupphandling som genomfördes under 2016 lägger grunden för en fortsatt högkvalitativ läromedelshantering för regionens skolor. GR Läromedel skapade under 2016 en ny verksamhet GR Lärmiljö, i syfte att stödja regionens skolor och förskolor i den digitalisering som skolan står inför och som inom kort förväntas i skolans och förskolans styrdokument. Genom satsningen GR Lärmiljö, har GR Läromedel startat arbetet med att stödja verksamheter inom bland annat programmering, makerkultur och digitalisering i olika skolämnen. Kortfattat handlar satsningen om att skapa förutsättningar för det digitala lärandet att bli en naturlig del i varje skolas verksamhet. 4. Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum. Skolformer För- och grundskola Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. Den 1 januari 2016 trädde en ny förlängning i kraft och avtalet gäller därmed till och med 2017-12-31. 12
Kommunerna har enats om en gemensam prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR (International School of the Gothenburg Region). Under året har aktiv dialog och erfarenhetsutbyte skett i de nätverk och grupper som behandlar för- och grundskolefrågor. Vilka områden och frågor som respektive nätverk arbetat med under året finns angivet under respektive nätverk. Gymnasieskolan En analys av de nationella programmens utveckling de senaste fem åren har genomförts. Den visar att de flesta yrkesprogram har gått ner i antalet antagna elever. Mest har byggoch anläggningsprogrammet minskat. Det industritekniska programmet omfattar nu väldigt få elever. Däremot har trenden vänt och en svag uppgång kan ses på ett antal yrkesprogram. Särskilt märks det på vård- och omsorgsprogrammet. De högskoleförberedande programmen har också gått ner i antal antagna elever, men då oftast i förhållande till den demografiska nedgången i elevantalet. Ett av de program som har ökat mest i omfattning under perioden är ekonomiprogrammet. Ett annat är teknikprogrammet. Däremot har det estetiska programmet tappat fler elever än vad som hade kunnat förväntas med utgångspunkt i elevkullarnas storlek. Siffrorna har jämförts med nationell statistik från Skolverket och trenderna är likartade över riket. GR var formell remissinstans för den statliga utredningen Välja yrke i inledningen av 2016. Ett flertal nätverk bidrog med inspel till det regionala svaret. Det regionala samrådet om utbildningsutbudet i gymnasieskolan har fortsatt under året. Den världsomspännande organisationen OECD har sammanställt en rapport om kompetensförsörjning i Sverige Getting Skills Right: Sweden. I rapporten lyfts GRs långsiktiga arbete med regional kompetensförsörjning, via samverkansavtal för gymnasieoch vuxenutbildning samt samråd om utbudet, som ett gott exempel. OECD skriver att GR genom att skapa ett förtroendefullt klimat har lyckats samla ett antal kommuner kring gemensamma mål för kompetensförsörjning via gymnasieskola och vuxenutbildning. Detta har lett till en extremt effektiv organisation redo att anta utmaningar på regional nivå. En utgångspunkt i arbetet är också den statistik som samlats på regional nivå när det gäller utbildningsutbudet. Vidare nämns samverkan med de större arbetsgivarna i regionen för att matcha deras kompetensbehov (bland annat Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege). Plattformen har bidragit till ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser liksom en tillräckligt stor arena för att söka medel t ex från Europeiska Socialfonden. Rekommendationen är att ytterligare stärka denna funktionella regionmodell och att sprida den i Sverige. Läs mer: OECD (2016), Getting Skills Right: Sweden, OECD Publishing, Paris http://www.oecd-ilibrary.org/employment/getting-skills-right-sweden_9789264265479- en Gymnasieantagningen Utbildningsgruppen har bemyndigande från kommunerna att fatta beslut om antagning till de kommunala gymnasieskolorna. Samtliga fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen är anslutna till antagningstjänsten från GR. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. Indra är det tekniska systemet för antagning där också elever själva kan göra sitt gymnasieval. Indra anpassas ständigt för att på bästa sätt möta elever, skolor och övriga användares olika behov. Under året genomfördes antagningen till gymnasiet i det vidareutvecklade och webbaserade antagningssystemet Indra2.se även för Fyrbodals gymnasieantagning. Avtal kring yrkesvuxenutbildning Det sedan 1 januari 2014 implementerade samverkansavtalet är ett tillsvidareavtal som innebär en utveckling av det regionala samarbetet inom vuxnas lärande. Det innefattar utökade möjligheter att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, såsom språkstöd 13
(exempelvis Sfi, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former som exempelvis lärlingsutbildning för vuxna. Avtalet gör det möjligt för alla invånare i regionen, oavsett hemkommun, att studera yrkesutbildningar för vuxna inom Göteborgsregionen. Nytt IT-system för det kommunala aktivitetsansvaret Ett nytt system för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) implementerades under våren 2016. Implementeringen föregicks av en förstudie som mynnade ut i ett godkänt lösningsförslag. Utvecklingen av systemet har skett i nära samarbete med dem som arbetar operativt med KAA i medlemskommunerna. En referensgrupp sprungen ur dåvarande GRAA-nätverket (Göteborgsregionens nätverk för det kommunala aktivitetsansvaret) har träffats frekvent och varit aktiv i utvecklingsprocessen. Efter implementerat har fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete skett löpande under året. Systemets primära syfte är att utgöra ett funktionellt arbetsverktyg för användarna och att deras registreringar i systemet per automatik läser in korrekta uppgifter i den SCB-fil som kommunerna är ålagda att skicka in till Statistiska Centralbyrån två gånger per år. Systemet är inte endast ett rapporteringssystem utan också ett verktyg som stödjer delar av KAA-personalens dagliga arbete, såsom registreringar av kontaktförsök, uppföljningsmöten och påminnelser. Det som gör systemet unikt i sitt slag är dess inbyggda kopplingar till externa system. Via det kommande regionala elevinformationssystemet ELIN ges aktuell elevinformation som har relevans för KAA så snart förändring sker. ELIN i sin tur hämtar uppgifter från bland annat antagningssystemet Indra2, folkbokföringsregister och skolornas elevregistreringssystem. KAA-systemet och ELIN kommer att ersätta det regiongemensamma systemet GRUUS, vars syfte var att tillhandahålla information för det kommunala informationsansvaret. Elevinformationssystemet ELIN GR fick 2015 uppdraget att utveckla ett regiongemensamt system för elevinformation som ska ersätta GRUUS. Systemet kommer att agera informationskälla mellan elevregistreringssystem på skolor, antagningssystemet Indra2, systemet för arbete med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) samt det nationella befolkningsregistret. Informationen kommer att ge underlag dels till arbetet med KAA och dels för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Informationen kommer även 14
att ge underlag till statistik gällande regionens gymnasieskolor och elever bland annat gällande förändrade studievägar och genomströmning. Under 2016 har arbetet med att utveckla systemet fortgått i nära samarbete med kommuner och skolhuvudmän, med referensgrupper från bland annat ekonomer och administratörer på skolorna. Flera nätverk har varit involverade i processen, såsom Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor. Systemet beräknas vara klart i slutet av mars 2017. Nätverk Utbildningschefsnätverket Utbildningschefsnätverket (UC) utgörs av kommunernas förvaltningschefer/sektorschefer för förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Nätverket har träffats regelbundet under året vid sammanlagt nio tillfällen. Under året har vidare steg tagits i samtliga teman som introducerades under 2015. Särskild fördjupning gjordes i strategisk kompetensförsörjning under nätverkets konferens i september samt efterföljande möte då Stefan Fölster besökte utbildningscheferna för att prata om framtidens arbetsmarknad. Vid årets sista möte lyftes på samma tema möjliga vägar kring hur kommunerna kan lösa rekryteringsutmaningar gemensamt. Gällande temat strategisk kommunikation så har nätverket lämnat synpunkter på material till EU-kommissionen samt haft djupdykning i internationella mätningar såsom PISA och TIMMS och hur kommunen kan förhålla sig till dessa utifrån den lokala kontexten. Utöver detta har nätverket bland annat arbetat med regional utbildningsplanering på gymnasienivå, aktuella frågor kring nyanlända barn och unga, diskuterat statsbidrag och förordningar samt haft besök av flera nätverk för nätverksrapportering samt avrapportering av uppdrag. Årets sista möte lades i anslutning till EuroSkills. Utbildningschefsnätverket har även enats om den interkommunala ersättningen för 2017 för samtliga skolformer. Förskolenätverket Förskolenätverket består framförallt av verksamhetschefer eller motsvarande för förskola i de olika kommunerna. Nätverket har träffats vid fyra tillfällen under året. Under året har nätverket arbetat med ett uppdrag från Utbildningschefsnätverket gällande att utforma en skrivelse kring statsbidraget för mindre barngrupper i förskola. Syftet är att genom denna beskrivning lyfta de effekter och konsekvenser som kommunerna upplever med anledning av detta statsbidrag. Nätverket har även haft erfarenhetsutbyte kring hanteringen av detta statsbidrag såsom dialog utifrån bidragsvillkoren. Barngruppernas storlek har också varit aktuellt i nätverket under året. Dels har dialog och erfarenhetsutbyte skett i frågan, dels genomfördes det vid ett av mötena en föreläsning med Sonja Sheridan och Pia Williams utifrån deras forskning på området. Vid detta tillfälle hade nätverkets representanter möjlighet att bjuda in kollegor från kommunerna. Även frågan om hur förskolan kan organiseras utifrån barngrupper, personalens kompetens och lokalernas beskaffenhet har varit i fokus under året. Den regiongemensamma enkäten till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg har varit aktuell under året då denna enkät genomfördes för första gången under hösten. I syfte att nätverket ska vara uppdaterat har en lägesrapport kring enkätarbetet 15
genomförts vid varje möte. Kommunerna har, som en del av frågan om rekryteringsbehovet inom förskolan, uttryckt intresse av att eventuellt genomföra en uppdragsutbildning för barnskötare till förskollärare. Denna fråga har därmed varit aktuell att beröra vid flera av mötena under året. I slutet av året inleddes dialog kring sjukfrånvaro bland förskolans personal som är ytterligare ett angeläget område för nätverket att ha ett fortsatt erfarenhetsutbyte kring. Grundskolenätverket Grundskolenätverket för kommunernas verksamhetschefer inom grundskolan inleddes 2016 med en ny ordförande. Nätverket tog ett omtag kring vilka frågor som kan vara angelägna att arbeta med utifrån ett gemensamt lärande och ett bottom- up perspektiv och nätverket landande i följande områden: - Fokus på lärande, skolans huvuduppdrag - Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte - Inspiration/kompetensutveckling/forskning - Nätverka; vilken roll kan GR spela? Detta medförde att nätverket beslutade sig för att arbeta gemensamt kring att skapa bättre förutsättningar för kollegialt lärande och utvecklingsarbeten på skolorna, med andra tidsavtal som hävstång. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bjöds in till nätverket och diskussionerna landande slutligen i huruvida de rådande avtalen används fullt ut? Nätverket har som önskemål att bjuda in SKL igen under 2017 och samla regionens rektorer i syfte att stärka dem i arbetsgivarrollen och samtidigt ingjuta mod och kraft. Årets sista nätverksmöte ägde rum på Euroskills med temat: Hur kan skolan rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad? Lyftes även hur entreprenörskap, studieoch yrkesvägledning och samverkan skola-arbetsliv hänger ihop. Gymnasieekonomnätverket Nätverket har under året arbetat med att samla in kommunernas bokslutsunderlag för framtagning av förslag till ny prislista för 2017. Förslag till indexpåslag har hämtats från SKL:s cirkulär för ekonomiutvecklingen samt som uppskattad utveckling av lärarlönerna inom GR. Underlaget har diskuterats med Utbildningschefsnätverket som har föreslagit en generell rationalisering av indexet om -0,3 % för 2017. Förslaget, som i princip bygger på bokslut 2015 med två års indexuppräkning, har lagts fram som förslag till Utbildningscheferna, Utbildningsgruppen och Förbundsstyrelsen. Medlemskommunerna har fattat beslut enligt förslaget för införande vid årsskiftet. En trend, under den tid som ungdomskullarna är låga, är att kostnaderna för att bedriva yrkesutbildning har ökat något. Samordningsvinster med erbjudande av yrkesvux i kommunerna kan finnas, men det avspeglas inte på kostnaderna för gymnasieskolan, då det är separata verksamheter. Den demografiska utvecklingen har belysts i en aktuell befolkningsprognos och den regionala statistiken har diskuterats ur ett övervintrings- och rationaliseringsperspektiv. Omställningen av gymnasieskolan ur både demografisk och innehållsmässig synvinkel har varit en viktig fråga för nätverket. Behov av samverkan på fler områden har därför lyfts fram. Programutbudet har minskat något, men allt fler GR-kommuner anordnar sökbara introduktionsprogram för övergång till studier på nationellt program eller för övergång till arbetslivet. Nätverket har också varit referensgrupp vid framtagning av det nya IT-stödet ELIN som bland annat ska ge ett säkrare underlag för kommunernas debitering av interkommunal ersättning och vid hantering av bidrag till fristående gymnasieskolor. Idé- och 16
erfarenhetsutbyte har genomförts kring t ex skolkort/fritidskort, återsökning av medel från Migrationsverket för asylsökande barn och unga, avstämning av interkommunal ersättning under sommarmånaderna samt kring administrativa rutiner i kommunerna. Gymnasienätverket Nätverket, som består av gymnasiechefer, har haft fokus på gemensam regional utbildningsplanering med utgångspunkt i ett flertal statistiska underlag. Nätverket har särskilt diskuterat yrkesutbildningsfrågor med anledning av det minskande antalet antagna till yrkesutbildning. En inventering av kommunernas insatser, från förskola till vuxenutbildning, för att öka intresset för yrkesutbildning har, på uppdrag av Utbildningschefsnätverket, genomförts i samverkan med Lärande på arbetsplatsnätverket. Nätverket tog även initiativ till att genomföra en inventering av antalet elever på de olika introduktionsprogrammen med särskilt fokus på IM Språkintroduktion. Resultatet blev en unik bild av det regionala utbudet och hur eleverna rör sig över kommungränserna för att ta del av utbildning. Denna bild har hittills saknats. Resultatet har presenterats för såväl Utbildningsgruppen som för Utbildningschefsnätverket. Två möten har genomförts tillsammans med Gruppen för fristående gymnasieskolor och ett möte har delvis genomförts tillsammans med Vuxenutbildningsnätverket. Erfarenhetsutbyte har skett kring nyanländas skolgång med koppling till språkstöd/studiehandledning samt bedömning av tidigare studier, rutiner kring information, vägledning och marknadsföring inför val till gymnasieskolan, lärarlönelyftet, Skolinspektionens granskningar och kvalitet i gymnasieskolan. Den sistnämnda punkten intensifierades under slutet av året och förslag har tagits fram om ett fördjupat utbyte kring strategiskt kvalitetsarbete under det kommande året. Nätverket har också lämnat synpunkter i samband med framtagningen av IT-stöd för elevunderlag och för uppgifter med koppling till det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare har nätverket tagit del av det nya verktyget Praktikplatsen.se. Kvalitetsnätverket Kvalitetsnätverket har som syfte att vara ett forum för idé och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör kvalitetsutveckling, stå till förfogande i frågor gällande kvalitetsutvecklingsfrågor och genomföra utredningar eller gemensamma projekt, samt se över möjliga regiongemensamma aktiviteter eller utvecklingsinsatser på kvalitetsområdet. Nätverket har under året fortsatt sitt arbete med erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling kring kvalitetsarbete, bland annat med ökat fokus på kvalitetsarbetets koppling till fullföljda studier i gymnasieskolan, såväl som kvalitetsarbete på yrkesprogram och inom vuxenutbildningen. Kvalitetsnätverket har också arbetat intensivt med sina tre pågående uppdrag: att genomföra den regiongemensamma elevenkäten, genomföra en regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg, samt utveckla ett regiongemensamt analysstöd av nyckeltal. Nätverket för barn i behov av särskilt stöd och stimulans Nätverkets syfte är att skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling av kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd, samt att nätverket utgör en referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor samt en resurs för Utbildningschefsnätverket. Sett till erfarenhetsutbyten har nätverket under 2016 haft en kontinuerlig dialog om oroväckande frånvaro. Dialogen har bland annat visat på hur olika kommunerna definierar och jobbar med frågan samt vikten av förebyggande arbete. Nätverket har 17
även haft återkommande diskussioner och erfarenhetsutbyten gällande frågor såsom arbetet med nyanlända elever, förändringar av regelverket kring tilläggsbeloppen samt behov av kompetensutveckling. Nätverket har även arbetat med ett uppdrag från Utbildningschefsnätverket. Uppdraget gäller att ta fram gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd vid avtal och uppföljning av skolplaceringar utanför hemkommunen för särskilda målgrupper. Uppdraget ligger hos en särskild arbetsgrupp, men har även återkommande varit på dagordningen för nätverkets möten. Uppdraget har resulterat i en sammanställning av redan existerande bestämmelser utifrån lagstiftning och riktlinjer och arbetsgruppen har tagit fram en mall som visar vilka bestämmelser som gäller i olika fall. Slutredovisning ska ske under våren 2017. Nätverket för Lärande på arbetsplats Nätverket har, med utgångspunkt i regional statistik, diskuterat yrkesutbildningsfrågor med anledning av det minskande antalet antagna till yrkesutbildning. En inventering av kommunernas insatser för att öka intresset för yrkesutbildning har genomförts i samverkan med Gymnasienätverket. Resultatet, som presenterats för Utbildningschefsnätverket, visar att det pågår många olika slags aktiviteter för att lyfta fram yrkesutbildningen som ett intressant alternativ. En grupp deltagare i nätverket besökte gemensamt Yrkes-SM i Malmö i maj. Nätverkets deltagare har också på olika sätt bidragit till Euroskills i december. Kvalitetssäkringen av lärlingsutbildningen i gymnasieskolan har fortsatt. Flest lärlingar hos kommunala och fristående anordnare, finns i Göteborg, Kungsbacka, Stenungsund och Ale. I slutet av året initierades arbete med att utveckla platser med lärlingsanställning inom Industritekniska programmet och Vård- och omsorgsprogrammet. Nätverket har också arbetat med erfarenhets- och idéutbyte kring arbetsplatsförlagt lärande (apl). Bland annat har metoder för att kartlägga, dokumentera, följa upp och betygsätta apl lyfts fram. Exempel på lokala avtal kring apl och lärlingsutbildning har presenterats. Nätverket har vidare följt Skolverkets arbete med kvalitet i yrkesutbildningen bland annat genom besök av ett undervisningsråd och av en nationell lärlingsutbildningsutvecklare. Flera deltagare i nätverket arbetar parallellt som nationella apl-utvecklare med uppdrag från Skolverket. Yrkesprogramsutredningens förslag som lämnades i inledningen av 2016 har också diskuterats i nätverket. Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg Nätverket består av skolutvecklare i kommunerna som har fokus på informations- och kommunikationsteknik som verktyg i lärandet. De har regelbundet träffats för att delge varandra strategier och erfarenheter såväl inom informations- och kommunikationsteknikområdet som frågor av mer strategisk karaktär. Under året har nätverket avhandlat frågor om bland annat behov av kompetensutveckling i kommunerna, hur digitala läromedel kan effektivisera och förändra lärandet, juridik kopplat till nätkränkningar, hur det digitala lärandet kan skapa positiva lärmiljöer, trender kopplat till teknik, dataskyddsförordningen, nya IT- strategin samt personuppgiftslagen. Diskussioner har även förts att ledarskapet borde lyftas mer i nätverket och hur det kan få kraft ute i verksamheterna och att likvärdighetsfrågan borde vara central i nätverket. SYV-nätverket (Studie- och yrkesvägledarnätverket) SYV-nätverket består av ett antal representanter från varje kommuns studie- och yrkesvägledare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Via nätverket 18
lyfts olika frågor som rör vägledning. Nätverket har träffats vid fyra tillfällen under året. Under året har nätverket arbetat med ett uppdrag från Utbildningschefsnätverket som berör gymnasieskolans yrkesprogram. Uppdraget har handlat om att visa på och förbättra informationen om yrkesprogrammen genom att dels arbeta aktivt inför Euroskills, dels ta fram goda exempel på hur samverkan mellan grundskola och gymnasieskola kan förbättras i syfte att synliggöra yrkesutbildningarna samt presentera nya idéer på samverkansformer och på hur informationen och vägledningen till föräldrarna kan förbättras. Nätverket har fortsatt med det påbörjade erfarenhetsutbytet kring vägledning ur ett mångfaldsperspektiv då detta område upplevs som en utmaning av många representanter. I syfte att lära av varandra skuggade representanterna varandra under en halv arbetsdag hösten 2015, denna aktivitet redovisades under våren 2016. Studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar har varit aktuellt genom att nätverket har fått en presentation av Mölndals stads kommunala plan för studie- och yrkesvägledning, information har delgivits angående Skolverkets utbildningspaket i denna fråga samt genom att området ofta aktualiserats i dialogen vid nätverksmötena. Särskolenätverket Särskolenätverket består av representanter med strategiska ledaruppdrag för grund och gymnasiesärskolan. Under 2016 har nätverket fortsatt vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Kommande förändringar av kraven på lärarbehörighet och vad det kan betyda för kommunerna samt kontinuerlig dialog om situationen för grund- och gymnasiesärskolan gällande nyanlända elever är exempel på ämnen som lyfts under året. Nätverket har också möjliggjort samarbeten mellan kommunerna och GR. Till exempel hjälpte nätverket GR med att bilda fokusgrupper bestående av gymnasiesärskoleelever för ett ESF-projekt som syftade till att utveckla relationen mellan skola och arbetsliv. Nätverket agerade även som referensgrupp i utvecklingen av Gymnasiedagarna, vilket resulterade i att gymnasiesärskolan fick en mindre och kompletterade mässa i GRs lokaler. Syftet var att erbjuda ett lugnare sammanhang till elever som är i behov av det. Nätverket har också arbetat med ett uppdrag från Utbildningschefsnätverket, som också fått en fortsättning över 2017. Det inledande uppdraget gick ut på att undersöka gemensamma indikatorer för resultatuppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i grund- och gymnasiesärskola. Vid slutrapportering till utbildningscheferna fick nätverket i uppdrag att även ge förslag på innehåll för ett inom GR gemensamt underlag för resultatuppföljning och systematiskt kvalitetsarbete inom grund- och gymnasiesärskolan. Vuxenutbildningsnätverket Vuxenutbildningsnätverket består av rektorer och verksamhetschefer för kommunernas vuxenutbildningsverksamhet. Under året har en av fokusfrågorna handlat om integration av nyanlända till Sverige och dess behov av utbildning. I januari initierades ett intresse om en gemensam upphandling av IT-stöd i regionen. Göteborg kommer att hålla i och ansvara för detta tillsammans med en styrgrupp som svarar för övriga 12 kommuner. Språkstödsutbildningar som under 2014 startade som ett pilotprojekt har fortsatt genererat ett stort intresse och under 2016 startades 17 utbildningar med språkstöd inom det ordinarie utbudet. I september genomförde nätverket en konferens i Stockholm under två dagar. Inbjudna till konferensen var Amelie von Zweigbergk, utredare inom Yrkesprogramsutredningen, Nils-Gunnar Bergander, utredningssekreterare, Erik Nilsson, statssekreterare arbetsmarknadsdepartementet och Susanne Zander, Delegationen för unga och även här 19
handlade det om integration och behovet av arbetskraft inom olika sektorer. SAM-projektet (Student Activity Monitoring) som startade under 2015 genomförde sin slutkonferens i juni och visade på den möjlighet som nu finns att följa elever över tid. Intresse för systemet har visats av bland annat Stockholm. I december anordnade GRvux tillsammans med Skolverket en Dialogkonferens där deltagare från nätverket medverkade. Frågan som var mest aktuell under dagen var den förordning som släpptes i samband med konferensen och som ställde många frågor kring statsbidraget på sin spets. I övrigt har frågor kring Göteborgs IT-revision och överhängets storlek inför 2017 diskuterats. Skolekonomnätverket En prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR har tagits fram av nätverket. Den går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GRkommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Utöver arbetet med interkommunal ersättning tar nätverket fram spindeldiagram i samband med att Öppna Jämförelser för grundskolan publiceras. Därtill har nätverket haft diskussioner och erfarenhetsutbyte kring bland annat riktade statsbidrag och hur de påverkar kommunerna (exempelvis lärarlönelyftet samt minskade barngrupper i förskolan), nytt analysstöd för spindeldiagrammen (som är under bearbetning), hantering kring utbildningskostnader för nyanlända, hantering av sekretessbelagda elever, grundbelopp och tilläggsbelopp, praktiskt användning av ett rapportverktyg, hantering av ersättning från Migrationsverket samt resursfördelning utifrån olika faktorer. Grupper APL-gruppen för vård- och omsorg Utbildningsgruppen har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande kurser ska därmed få sina behov av apl-platser tillgodosedda inom sjukvården. Platserna samordnas via praktikplatsen.se. Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom vård- och omsorgsprogrammet genom att förbättra det arbetsplatsförlagda lärandet både i form och i innehåll. Med form avses att samordna utbudet av apl-platser och säkerställa en utbildningsvolym som motsvarar rekryteringsbehovet. Med innehåll menas en handledningsmodell som säkrar kvaliteten av det arbetsförlagda lärandet. Gruppen träffas två gånger om året och målet är att det skall finnas ett balanserat antal apl-platser som täcker utbildningarnas behov. Barnomsorgsgruppen Barnomsorgsgruppen består av nyckelpersoner som jobbar med frågor av operativ karaktär rörande förskola och pedagogisk omsorg. Under året har gruppen avhandlat 20
frågor om bland annat tillsyn av fristående verksamhet, förskolans samverkansavtal, statsbidrag för färre barn i barngrupper och placering av asylsökande barn. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker fortlöpande på och mellan Barnomsorgsgruppens möten. Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. 2016-01-01 trädde en ny förlängning i kraft och avtalet gäller därmed till och med 2017-12-31. GRAA-gruppen Det kommunala aktivitetsansvaret Från och med 27 maj 2016 övergick Göteborgsregionens nätverk för det kommunala aktivitetsansvaret (GRAA-nätverket) till att utgöra en operativ arbetsgrupp med ett strategiskt arbetsutskott under namnet Göteborgsregionens arbetsgrupp för det kommunala aktivitetsansvaret (GRAA-gruppen). Gruppen utgörs i första hand av personer som arbetar operativt med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utöver fortlöpande erfarenhetsutbyte kring KAA, har arbetsgruppen bland annat diskuterat hantering av ungdomar inom KAA med skyddad identitet och hur dokumentationsskyldigheten efterföljs i kommunerna. Representanterna har också återgett och diskuterat hur det strategiska och operativa arbetet bedrivs i kommunerna och detta utifrån områden som organisering, förankring, resurstilldelning och insatser. Ett annat större område som har avhandlats är uppföljning av elever på externa gymnasieskolor främst utifrån elevers ogiltiga betydande frånvaro. Under hösten 2016 har gruppen träffats två gånger (under våren 2016 träffades också det tidigare GRAA-nätverket två gånger). Gruppen för fristående gymnasieskolor Gruppen för fristående gymnasieskolor består av rektorer för fristående gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Gruppen har som syfte att skapa en arena för dialog och erfarenhetsutbyte utifrån aktuella frågeställningar inom gymnasieområdet, samt att fungera som en referensgrupp i utbildningsfrågor i regionen. Områden som behandlats under året är bland annat kommande utbildningsutbud, rutiner och system för det kommunala aktivitetsansvaret, systematiskt kvalitetsarbete och metoder för att förhindra avbrott från gymnasieskolan. Gruppen har arbetat med lärgrupper som ett sätt att utifrån forskning och relevanta frågeställningar öka kunskapen och lärandet inom olika skolutvecklingsområden. Fokus för lärgruppernas arbete har varit närvarofrämjande arbetssätt, såväl som organisation av och samverkan med externa aktörer gällande elevhälsa. Under året har gruppen träffats sex gånger, varav två möten har varit tillsammans med Gymnasienätverket. Sammanlagt har 26 fristående skolor varit representerade under årets möten. Introduktionsprogramgruppen Introduktionsprogramsgruppen består av representanter från kommunernas introduktionsprogram. Gruppens syfte är att utbyta erfarenheter kommunerna emellan och hitta samordningsmöjligheter för att på ett kvalitativt sätt möta enskilda elevers behov av olika insatser inom de fem introduktionsprogrammen. Arbetsgruppen har under året främst arbetat med att utreda möjligheterna till en rättssäker placering/antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskolan, vilket var ett uppdrag till arbetsgruppen och till Gymnasieantagningen från Utbildningschefsnätverket. Därutöver har diskussioner förts gällande arbetsgruppens erfarenheter av positiva exempel på och utmaningar i att arbeta med elever som bedöms 21
ha svårigheter i att kunna bli behöriga till nationellt program och med elever med hög frånvaro. Ett annat viktigt område som har diskuterats är gruppens erfarenheter av att jobba med nyanlända som lever med ovissheten över om de kommer att få stanna i Sverige och med dem som har fått information om att de kommer att bli utvisade. Under 2016 har gruppen träffats fyra gånger. Internationaliseringsgruppen Gruppen har under 2016 satsat på tre större konferenser i samarbete med myndigheter riktade mot olika målgrupper inom utbildningsområdet istället för att för att träffas under ordinarie nätverksformer. Året inleddes med en inspirationsdag gällande internationalisering för språklärare i samarbete med Globala skolan och etwinning. I maj genomfördes en konferens med tema kompetensförsörjning med fokus på yrkespraktik inom yrkesutbildningar. Konferensen genomfördes inom ramen för EU-projektet imove och i samarbete med Universitets- och högskolerådet (UHR). Året avslutades med ett samarbete med Utbildningsdepartementet som genomförde en halvtidsöversyn av Erasmus+, EUs program för utbildning, ungdom och idrott. Skolbiblioteksgruppen Skolbiblioteksgruppen består av skolbibliotekansvariga i GRs kommuner. På mötena ägnas tid åt erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning på lokal, regional och nationell nivå, framför allt kring frågor som rör läs- och skrivutveckling, litteraturpedagogik samt medie- och informationskunnighet (MIK). Skolbiblioteksgruppen har under året fördjupat sig ytterligare i hur man kan arbeta kvalitativt med MIK i undervisningen samt hur man som skolbibliotekarie kan fungera som den enskilda skolans nav i MIK-relaterade frågeställningar. Detta fokusområde förtydligades också i den justering av gruppens syfte och uppdrag som gjordes under hösten. Skolbiblioteksgruppen har dessutom hållit sig uppdaterade om de nationella strategier som arbetats fram inom biblioteks- och skolområdet, den senare med betoning på digitalisering. Dessa lyfter båda upp betydelsen av att utveckla och dra nytta av skolbiblioteken och dess bibliotekarier i syfte att uppnå respektive strategis målbilder. Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Inom Uppföljning, utvärdering och utveckling tas regiongemensam statistik fram. Statistik som bland annat används som underlag för regionalt samråd kring gymnasieutbud och dimensionering av gymnasieplatser för gymnasieskola. Det verktyg som används till framtagning av statistiken är dynamiskt, där det går att se informationen på regional nivå, men även att jämföra ner på programnivå per enskild skola. Verktyget används även för att se trender mellan olika år och är tillgängligt för medlemskommunerna samt de fristående gymnasieskolorna. Gymnasieantagningsstatistik finns också sammanställt under www.grutbildning.se/gymnasieantagningen/statistikhttp://www.indranet.se/. Regiongemensamma enkäter Utbildningsgruppen gav 2009 GR Utbildning i uppdrag att arbeta fram och genomföra en regiongemensam elevenkät i GR-kommunerna. Syftet var dels att kunna göra jämförelser inom så kallade mjuka frågor som rör elevers uppfattning om utbildningen, men även att få en högre kostnadseffektivitet samt att bidra till både högre kvalitet och utveckling av verksamheterna. Årets enkätundersökning omfattade elever i årskurs två, fem och åtta i grundskolan samt årskurs två i gymnasieskolan. En del kommuner har, inom ramen för samarbetet, valt att lägga till ytterligare målgrupper såsom vårdnadshavare eller fler årskurser. För att öka 22
tillgängligheten har årets undersökning haft bildstöd för de elever som går på grundsärskolan. Sammanlagt omfattades cirka 39 000 elever med en svarsfrekvens på 85 %. Resultatet av undersökningen presenterades på såväl skolnivå som kommunnivå samt per kommun för hela Göteborgsregionen. Utöver detta rapporter har ett interaktivt verktyg utvecklats, där möjligheten finns att se resultatet utifrån egna val. Verktyget återfinns på GRs hemsida. Under året togs ett beslut om att jämka enkätens frågor med Skolinspektionens enkät, vilket gör att de kommuner som har tillsyn inte behöver vara med i den regiongemensamma enkäten. På så sätt behöver inte eleverna svara på liknande frågor till två olika undersökningar. Under hösten 2016 genomfördes den första regiongemensamma enkäten till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg. Frågorna i enkäten är hämtade från förskolans läroplan och mäter bland annat hur vårdnadshavarna uppfattar att barnen trivs samt huruvida förskolan/den pedagogiska omsorgen arbetar med de mål som är uppsatta i läroplanen. Cirka 42 000 vårdnadshavare inbjöds att delta i enkäten och resultatet presenteras under våren 2017. Teknikcollege Göteborgsregionen Arbetet med Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR) har fortgått och samarbetet mellan utbildningsanordnare, kommun och arbetsliv har vidareutvecklats. Fokus har under året varit på återcertifieringen och dess processarbete. Under november var granskningskommittén för Industrirådet och träffade den regionala styrgruppen och gjorde även ett lokalt besök hos Teknikcollege i Kungsbacka för att ta del av TCGRs arbete. Under hösten har även Thoren Innovation School (teknikprogrammet och el -och energiprogrammet) samt Lerums kommun, Lerums gymnasium (Teknikprogrammet) påbörjat sin ansökan för certifiering till Teknikcollege som det åttonde lokala teknikcollege i regionen, besked kommer under 2017. Sammanlagt har sju lokala Teknikcollege (TC) med tolv enheter erbjudit kvalitetssäkrad utbildning inom teknik och industri. TC i Göteborg består av Göteborgsregionens tekniska gymnasium/göteborgs tekniska college, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet SKF tekniska gymnasium/skf Kompetenscentrum och Yrkeshögskolan Göteborg. TC i Kungsbacka består av Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka. TC i Kungälv består av Mimers hus, TC i Stenungsund består av Nösnäsgymnasiet och TC i Alingsås består av Alströmergymnasiet. Företrädare för Volvo Cars Corporation, SKF Sverige AB, Ericsson, SCA, Borealis AB och Chalmers tekniska högskola med flera har deltagit i Teknikcollegerådets verksamhet, liksom kommunala och fristående anordnare. I de lokala styrgrupperna har ytterligare drygt 35 företag medverkat till lokal dialog och kvalitetssäkring. Teknikcollege Göteborgsregionen har uppmärksammats nationellt för sin omfattning och sitt arbete som storstadsregionen inom Teknikcollege Sverige. I samband med matchningsproblematiken har flera aktiviteter genomförts för att synliggöra och lyfta yrkesutbildningarna. Teknikcollege Göteborgsregionen har genom Teknikcampen för tjejer och kompetensutvecklingsdagar och ett antal fackmässor samt under Gymnasiedagarna och Anställningsbaren verkat för att intresset för teknik och industri stimulerats. Teknikcollege är även del av ESF-projektet College Väst, där GR är projektägare. Målsättningen för delprojektet Teknikcollege är att vidareutveckla, kvalitetssäkra och säkra återcertifiering av befintliga college genom samverkan och förstärkt samverkan inom ramen för collegefrågorna i Västsverige. Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen (GRVO-College) är inne på sitt fjärde år av den femåriga certifieringscykeln. Fler parter har tillkommit i samarbetet, som nu 23
omfattar de flesta kommunala förvaltningar inom vård- och omsorg, regional sjukhusvård, primärvård, fackförbundet Kommunal, Arbetsförmedlingen samt kommunala och fristående utförare av utbildning. Samtliga GR-kommuner är certifierade och tillhör något av de nio lokala collegen. GRVO-College har haft möjlighet att påverka den nationella utvecklingen till exempel kring beviljade yrkeshögskoleutbildningar utifrån regionens kompetensbehov. GRVO- College har också drivit på utvecklingen när det gäller gemensamma riktlinjer för validering och utvecklingen av språkombudsutbildare. Vidare har GRVO-College medverkat i en nationell arbetsgrupp med uppdrag att analysera resultaten i samtliga regionala VO-College (22 regioner). Det förberedande nationella ESF-finansierade projektet Fokus vård och omsorg genomfördes mellan december 2015 juni 2016. Sex regioner har medverkat i arbetet med att kartlägga, konkretisera och analysera de viktigaste utmaningarna för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg samt hur Vård- och omsorgscollege kan bidra i utvecklingen. Tillsammans med GRVO-College har FoU i Väst/GR genomfört ett delprojekt med syfte att kartlägga och analysera attityder till vård och omsorgsarbete inom välfärdssektorn hos två målgrupper ungdomar och utlandsfödda. Projektet har haft en bred ansats och genom både enkäter och gruppintervjuer fångat uppfattningar och attityder hos målgrupperna. Även resultat av medarbetarenkäter har analyserats för att kunna relatera målgruppernas attityder till erfarenheter och upplevelser hos yrkesverksamma. Projektets resultat redovisades under årets rikskonferens. I det regionala ESF-projektet College Väst har GRVO-College bidragit med utveckling av bedömningskompetens när det gäller arbetsplatsförlagt lärande och inlett arbetet med att ta fram nya mål inför återansökan 2017. GRVO-College medverkade också i projektets seminarium om horisontella principer vid Euroskills-tävlingarna. I samband med Gymnasiemässan genomfördes en särskild aktivitet under den så kallade Vård- och omsorgscollegeveckan. Arbetsgivare/yrkesambassadörer från GR-kommunerna mötte under tre dagar ungdomar som står inför sitt gymnasieval. Intresset var stort. Årets handledare utsågs under hösten genom en nomineringsprocess i de lokala collegen. Aktiviteten fick god uppmärksamhet i lokalpressen. De lokala collegen har, som ett led i att säkra kompetensförsörjningen, anordnat en mängd aktiviteter som rekryteringsmässor, studiebesök, kompetensutveckling, studieoch yrkesvägledning, karriärvägsutveckling, språkstödjande aktiviteter, handledarutbildningar och samordning av apl-platser. SAK-rådet SAK-rådet, regionens referensgrupp för skola-arbetslivskontakter, har som uppgift att synliggöra och stärka mötesplatser mellan skola och arbetsplatser för att främja Göteborgsregionens konkurrenskraft och tillväxt. Det består av representanter från Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg, Företagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund, LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren. Gruppen träffas fyra gånger om året för att diskutera området skolaarbetsliv. SAK-rådet har tagit initiativ till praktikplatsen.se och Utmärkelsen, som 2016 delades ut för åttonde året i rad. Nytt för i år var att SAK-rådet tillsammans med Worldskills Sweden utsåg årets yrkeslärare. Vinnarna för årets utmärkelse var följande; kategori grundskola: Brunnsboskolan, Göteborg, kategori gymnasieskola: Peder Skrivare skola, Varberg samt kategori företag: Borealis, Stenungsund. Edin Filipovic, bagerilärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ester Mosessons gymnasium i Göteborg, utsågs till årets yrkeslärare. 24
5. GRvux GRvux har disponerat 102,3 (92,6) mkr totalt varav 70,5 (61,2) mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 31,8 (31,4) mkr. GRvux har under 2015 vidareutvecklat samarbetet med aktörer inom yrkesområden som har brist på kompetens ytterligare samt med Arbetsförmedlingen vid framtagandet av aktuella yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningarna har spridits till de flesta av GRs 13 medlemskommuner. Det för 2014 gällande avtalet ger utökade möjligheter till att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat sektor som offentlig och bidra till uthållig tillväxt i regionen. GRvux har under 2015 totalt disponerat 80,6 (102,3) mkr varav 48,4 (70,5) mkr ha varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 32,2 (31,8) mkr. Under 2015 har GRvux startat 88 (51) olika yrkesutbildningar inom 12 olika branscher fördelade på 88 (73) undervisningsgrupper med 1127 (866) unika deltagare vid tre utbildningsstarter. GRvux har i samarbete med anordnarkommunerna behandlat 3 167 ansökningar under 2016 från totalt 2 684 sökande, i genomsnitt 895 sökande per start. Totalt har 1 485 utbildningsplatser erbjudits, i genomsnitt 76% beläggning. Fördelningen av studerande från medlemskommunerna har varit drygt 60 % från Göteborg och knappt 40% från kranskommunerna vilket i stort speglar befolkningsfördelningen däremellan. GRvux har 55-60 % av sina studerande i åldersgruppen 20-29 år, vilket får ses som tillfredsställande i perspektivet av den höga ungdomsarbetslösheten. Uppdraget är att erbjuda yrkesutbildningar som efterfrågas av studerande. Från genusperspektiv går det att se att den fördelning med totalt sett en procent högre andel manliga studerande än riksgenomsnittet kvarstår, vilket skiljer sig från nationell nivå. Inom respektive utbildningsområde kvarstår dock snedfördelningen med övervikt av manliga sökande till traditionellt manliga yrkesområden, och kvinnor till traditionellt kvinnliga yrkesområden. GRvux.se hade cirka 86 000 besök under 2015. Antalet besökare är i huvudsak 25
koncentrerat till ansökningsperioderna, då särskilda marknadsföringskampanjer genomförts. Varumärket GRvux.se är numera väletablerat och marknadsföringen av de regionalt sökbara yrkesutbildningarna för vuxna har en tydlig genomslagskraft. Under året har informations- och marknadsföringsinsatser gjorts i ett flertal olika kanaler, såsom tryckta annonser i regional och lokal dagspress, både rörliga och statiska digitala skyltar samt tryckta skyltar i det offentliga rummet och i kollektivtrafiken. Därtill mobilreklam kopplad till tidningar, upplysningsappar så som Aftonbladet, Metro, TV.nu och Klart.se, webbannonsering på Facebook och AllaStudier.se samt radioreklam i kanalerna Rix FM och Bandit Rock som kompletterats av digital reklam i kanalernas radioappar. GRvux har även gjort marknadsföringsaktiviteter på stadens gator och torg i samband med handutdelning av Metro samt medverkat på Arbetsförmedlingens stora jobbmässa i Göteborg och vid liknande aktiviteter i de olika medlemskommunerna. Utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt för att svara mot förändrade behov på arbetsmarknaden. För att utbudet skall ha så hög aktualitet som möjligt tas det fram i nära samverkan med arbetsförmedling, branschföreträdare, företagsrepresentanter, fackliga företrädare, utbildningsanordnare och andra berörda intressenter. GRs olika kompetensråd för vuxnas lärande har uppgiften att bidra med förslag och kunskaper till GR i arbetet med regionala yrkesutbildningar. Råden består av arbetstagarorganisationer inom ett antal yrkesområden, större och mindre företag och utgör ett viktigt, snabbt och effektivt kontaktnät kring utvecklandet av yrkesutbildningar för vuxna. Samverkan med andra aktörer såsom Arbetsförmedlingen, VGR etc är också en naturlig del av vår verksamhet. De olika aktörernas, kommunernas, anordnarnas och GRs roll- och ansvarsfördelning, som tar hänsyn till var respektive uppgifter utförs, har funnit sina former och fungerar med hög effektivitet. Vägledning och antagning av studerande sker i kommunerna medan samordningen av utbud, marknadsföring och antagning sker på GR. Systemet för granskning och kvalitetsuppföljning följs upp och utvecklas successivt. Den fördjupade regionala satsningen på vuxnas lärande har ökat Göteborgsregionens förutsättningar att möta en efterfrågan på arbetskraft med yrkeskompetens, där yrkesutbildningarna har både bredd, djup och höjd. Denna satsning bidrar till ett effektivt regionalt resursutnyttjande, vilket gagnar tillväxten i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd (Sfi/svenska som andraspråk) I och med att samverkansavtalet för yrkesutbildningar för vuxna trädde i kraft 1 januari 2014 upphörde det tvååriga samverkansavtal som funnits mellan Göteborgsregionens medlemskommuner kring olika utbildningsvägar i kombination med svenska för invandrare (sfi). Det nya avtalet inkluderar utbildningar med språkstöd (sfi/svenska som andraspråk). Yrkesutbildningar med språkstöd har genomförts i regionen sedan 2013 och har gett goda resultat vad gäller snabbare inträde i arbetslivet för elevgruppen. Konceptet har fördjupats under 2016 med fler antal utbildningar och fler yrkesutgångar men också genom att man jobbat mer strategiskt med likabehandling och kvalitetssäkring av utbildningarna. Detta har bland annat gjorts i en arbetsgrupp med ansvariga rektorer som är huvudmän för anordnade yrkesutbildningar med språkstöd. I gruppen har man kommit överens om strukturer och riktlinjer för att säkerhetsställa att eleven kan känna sig trygg i antagningsförfarandet och i undervisningen oberoende av vilken anordnare som bedriver undervisning. Några förändringar i kursinnehållet har gjorts för att ge tillräckligt och adekvat stöd till eleverna. Detta innefattar en obligatorisk kartläggning av elevernas tidigare studie- och arbetslivserfarenhet, mål med studierna m.m. kartläggs, obligatorisk yrkessvenska erbjuds samt fortsatt studiehandledning på modersmål i den mån som eleven efterfrågar och behöver det. 26
Syftet med yrkesutbildningar med språkstöd är att erbjuda nyanlända invandrare yrkesutbildning med integrerad undervisning i sfi/svenska som andraspråk, såväl flyktingar som övriga, anpassad till den nyanländes förutsättningar och behov. Under 2016 startade även ett arbete med att hitta och testa nya typer av utbildningar som t.ex kan vara att man delar upp en längre utbildning i flera steg för att få ut elever snabbare till bristyrken och ge dem möjlighet att tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet innan utbildningsinsatsen fortsätter till slutmålet. Lärlingsutbildning Samarbetet kring lärlingsutbildning för vuxna regleras dels genom samverkansavtalet för vuxna, dels genom överenskommelse gällande GRvux tjänster avseende lärlingsutbildning för vuxna för 11 medlemskommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Det senare omfattar inte Göteborg och Kungsbacka. De samverkande 11 kommunerna har haft 114 lärlingar i utbildning inom olika bristyrkesområden till en kostnad av 2,7 mkr varav statsbidraget har omfattat 2,3 mkr och den kommunala insatsen 0,4 mkr. Statsbidrag har tilldelats de företag som tagit emot lärlingar motsvarande 1,9 mkr och 0,2 mkr har tilldelats för handledarutbildning. Lärlingsgruppen hanterar på Vuxenutbildningsnätverkets uppdrag bland annat frågor kring ansökan om statsbidrag, inriktningar inom lärlingsutbildning, direktiv för marknadsföring och underlag för hemsidan, uppföljning av tilldelade platser och finansiering samt redovisning till Skolverket. Avtal kring yrkesvuxenutbildning Det sedan den 1 januari 2014 implementerade samverkansavtalet är ett tillsvidareavtal som innebär en utveckling av det regionala samarbetet inom vuxnas lärande. Det innefattar utökade möjligheter att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, såsom språkstöd (exempelvis SFI, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former som exempelvis lärlingsutbildning för vuxna. Avtalet gör det möjligt för alla invånare i regionen, oavsett hemkommun, att studera yrkesutbildningar för vuxna inom Göteborgsregionen. GRvux har under 2015 ytterligare vidgat och breddat samarbetet med fler aktörer inom olika yrkesområden som har brist på kompetens samt fördjupat samarbetet med Arbetsförmedlingen vid framtagandet av aktuella yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningarna har spridits till de flesta av GRs 13 medlemskommuner. Tillsvidareavtalet ger också utökade möjligheter till att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat sektor som offentlig och bidra till uthållig tillväxt i regionen. De pedagogiska formerna för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat inslag av distansutbildning. Lärlingsutbildning för vuxna har fortsatt under året, vilket bidrar till en ökad pedagogisk variation med stort fokus på individuellt upplägg. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska moment som kan läsas på distans via digitala verktyg. Information och marknadsföring av utbildningarna sker genom sociala medier, via AllaStuder.se och GRvux.se. 27
6. Pedagogiskt Centrum - regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare Pedagogiskt Centrum (PC) är en utvecklingsenhet som bedriver skolutveckling genom att initiera, utveckla och genomföra kompetensutvecklinga, organisations-, ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt på uppdrag av GRs medlemskommuner. Insatserna bedrivs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun, skola eller annan verksamhet. Vidare verkar även PC inom regionala, nationella och transnationella satsningar som syftar till att stärka utbildningslandskapet. PC är en resurs inom Göteborgsregionen för att initiera, utveckla, genomföra och tillgängliggöra kompetensutveckling- och skolutvecklingssatsningar. Vidare arbetar PC med utveckling av metoder för att stärka skolans arbete. PC genomför aktiviteter för regionens elever, pedagoger, skolledare, samt arbeta med andra aktörer, vilka syftar till att utveckla och stärka utbildningslandskapet i Göteborgsregionen. PC har under året mött 7500 deltagare i direkta utbildninginsatser. Totalt har cirka 19 000 elever deltagit i olika aktiviteter direkt riktade mot elever. PC genomför Gymnasiedagarna som hade cirka 26 000 besökare. Vidare verkar Pedagogiskt Centrum genom Framtidens Ledare som arbetar med chef- och ledarutveckling, med fokus på försörjning, utveckling och marknadsföring av kommunalt ledarskap i regionen. Framtidens Ledare har utbildat cirka 600 nuvarande och blivande ledare och chefer under året i längre utbildningsinsatser eller chefsprogram. PC har genomfört utbildningsinsatser eller utvecklingsprojekt inom alla skolformer, förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI samt universitet och högskolor. PC har under 2016 drivit 8 EU-finansierade utvecklingsprojekt. 28
Andra skolutvecklingsprojekt på PC har fokuserat på exempelvis kartläggningar, motverka studieavbrott, spel och lärande, organisationsutveckling inom skola, entreprenörskap, motverka mobbning, demokratifrågor, studie- och yrkesvägledning, formativ bedömning, kollegialt lärande, nyanlända, digitalt lärande, makerspace, sexoch samlevnadsundervisning, hållbar utveckling och demokratifrågor. Inom ramen för direkta elevinsatser har 10 FN- och EU-rollspel genomförts samt elevinriktade insatser inom sex- och samlevnadsundervisning, hållbar utveckling, demokratifrågor, framtida studie- och yrkesval och EuroSkills. Vidare har även Gymnasiedagarna genomförts. Pedagogiskt Centrum tillhandahåller digitala verktyg som på olika sätt stödjer det öppna utbildningslandskapet inom exempelvis studie- och yrkesvägledning, bedömning för lärande, miljöfrågor, databas med pedagogiska spel, sex och samlevnad, nätmobbning, hållbar utveckling och motverka studieavbrott. Verktygen ger elever och yrkesverksamma inom skolan ökade förutsättningar att nå goda resultat och ökad måluppfyllelse. Skolutveckling Här presenteras ett urval av de projekt som genomförts under året. SRHR.se Webbplatsen srhr.se drivs som ett samarbete mellan Pedagogiskt Centrum och Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa. På webbplatsen erbjuds kontinuerlig omvärldsbevakning, metoder, kunskap och spridning av aktuella aktiviteter inom området. I slutet av året utvecklades webbplatsen med fokus på användarvänlighet, tydlighet och utseende. SRHR på sfi Pedagogiskt Centrum driver tillsammans med Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa projektet SRHR på sfi med utbildningspaket av kursdagar, undervisningsmaterial och handledning riktade till skolledare och lärarlag inom utbildning i svenska för invandrare i Västra Götaland. Under året har bland annat lektionsmaterialet Hur gör man? reviderats. Sex, unga och skolans roll I november genomfördes konferensen Sex, unga och skolans roll för nionde året i rad. Den här gången på temat Sex och samlevnad på (o)lika villkor! Konferensen är ett samarbete mellan Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa och Pedagogiskt Centrum och målgruppen är personal inom skola och hälso- och sjukvård samt andra intresserade i Västra Götaland. Nätkoll Pedagogiskt Centrum inledde under våren ett samarbete med Attention Hisingen-Kungälv inom ramen för projektet Nätkoll, vars syfte är att öka tryggheten på nätet för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) samt för de vuxna som möter målgruppen. Pedagogiskt Centrums uppdrag var att utveckla två material ett spel riktat till målgruppen unga med NPF samt en handledning riktat till lärare. Demokratitorg Demokratitorg är en dialogform som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan politiker och gymnasieungdomar i Västra Götaland. Här ges ungdomar tillfälle att framföra sina åsikter direkt till beslutsfattare, medan politikerna får möjlighet att öka sin 29
förståelse för ungas situation och behov. Under året har Demokratitorg genomförts på tjugo gymnasieskolor runtom i regionen. Några av de ämnen som har diskuterats har varit kollektivtrafik och infrastruktur, vård och hälsa, fritid och kultur samt framtid, jobb och utbildning. Fokus för samtalen är de ungas tankar, åsikter och önskemål. När alla Demokratitorg genomförts sammanställs detta i en rapport som delges både regionens politiker och de deltagande skolorna. Västra Götalandsregionen fångar upp de frågor som lyfts från ungdomarna och för dem vidare till ansvarig nämnd eller verksamhet. FN-rollspel och EU-rollspel Under året har tio FN- och EU-rollspel genomförts i regionen. Elever på nio grund- och gymnasieskolor har diskuterat viktiga politiska frågor såsom hållbar utveckling, fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Innan ett FN- eller EU-rollspel genomförs läser eleverna in sig på hur FN eller EU fungerar, lär sig allt de kan tänkas behöva om det land som de spelar, samt läser in sig på hur situationen ser ut för flyktingar i världen. Under mötet försöker de sedan företräda sitt lands intressen och förhandla med de andra delegaterna för att tillsammans fatta så kloka beslut som möjligt. Fyraårig kompetensutveckling i Kungälv I Kungälvs kommun pågår en unik satsning på kompetensutveckling under tre år för hela grundskolan och längs med hela styrkedjan. Projektet startade 2015 och nu har ytterligare ett år genomförts. Plattformen för kompetensutvecklingen är kollegialt lärande i olika lärgrupper med BFL (bedömning för lärande) som gemensam grund men även riktade utbildningsprogram för förstelärare, IKT- och specialpedagoger samt skolledare. Fokus för sista året kommer att vara att implementera den reviderade läroplanen för fritidshem och förskoleklass men också kring skolans digitalisering kopplat till den Nationella IT-strategin. Multimediastudion Multimediastudion dokumenterar och visualiserar projekt, pedagogiska angreppssätt och arbetsmetoder genom film. Uppdrag genomförs i första hand inom Göteborgsregionen, men även i övriga Sverige och Europa. Här presenteras ett urval av de filmer som gjorts under året: Filmer för GRvux till olika kanaler Framtidens Samhällsbyggare film om traineeprogrammet Framtidsvärden entreprenöriellt lärande och samverkan vid Sjumilaskolan i Gbg Göteborgs stads vuxenutbildning filmer om yrkesutbildningar och komvux Inspirationsdagarna Under två dagar på höstlovet genomfördes Inspirationsdagarna på GR och Burgårdens Utbildningscentrum i Göteborg. Några av de föreläsningar som erbjöds var: Nyanlända elever och språkutvecklande arbetssätt med digitala resurser, Att leda barn och ungdomar med svaga funktioner för impulskontroll, Särskilt stöd och åtgärdsprogram och extra anpassningar enligt den nya skollagen, Det svåra samtalet samt Jag är inte Pappa till en skitunge, jag är Pappa till Stålmannen. Familjedaghemskonferensen I slutet av året genomfördes den årliga Familjedaghemskonferensen för 18:e året i rad, där dagbarnvårdare i regionen får träffas för att utbyta erfarenheter och lyssna på spännande föreläsare. I år arrangerades konferensen på Lisebergsteatern och erbjöd föreläsningarna Barn gör rätt om de kan, Måltiden - mycket mer än mat samt Arbetsglädje? Ja tack! 30
Kursverksamhet och utbildningar kring nyanländas lärande Inom Pedagogiskt Centrums kursverksamhet har utbildningar och konferenser genomförts för verksamma inom förskola och skola. Ämnena har varit alltifrån digitala verktyg, dyslexi och läsutveckling till ADHD, särbegåvning och lek i förskolan. Här presenteras ett urval: En God läsutveckling startar tidigt språkstimulerande arbete i förskoleklass! Beteendeproblem i skolan, lågaffektivt bemötande Skolans och förskolans arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling - verksamheternas uppdrag enligt skollag och diskriminerigslag med ett praktiskt perspektiv På väg mot ett formativt förhållningssätt Särbegåvning och neuropsykiatri - hur hänger det ihop? Vuxenutbildning i fokus Under året erbjöds även ett stort kursutbud kring nyanlända elevers lärande: Nyanlända elever - språkutvecklande strategier, förhållningssätt och undervisningsidéer Mellan klan och stat Kartläggning är så mycket mer än att bara fånga faktakunskaper Nyanlända elever - mottagande och inkludering Kulturmöten i förskolans och skolans värld Att undervisa nyanlända Cyberbullying Den 21 22 april genomfördes den internationella konferensen Cyberbullying i Göteborg. Ledande forskare och praktiker från hela världen samlades för att föreläsa och utbyta erfarenheter om hur mobbning på nätet kan förebyggas och stoppas. Målgruppen var skolpersonal, forskare och andra som är intresserade av barn och ungas liv på nätet. Bland talarna fanns bland annat Donna Cross, Winthrop professor vid University of Western Australia och the Telethon Kids Institute, Ann Frisén, professor vid Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, Mårten Schultz, professor i civilrätt, Stockholms universitet och Justin Patchin, professor vid University of Wisconsin-Eau Claire och Codirector för Cyberbullying research Center. Konferensen var ett samarrangemang mellan Friends, Göteborgs Universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund och International Bullying Prevention Association. Mindre skolutvecklingsprojekt med processtöd Under året har en del mindre skolutvecklingsinsatser genomförts med det centrala temat att utveckla undervisningen. Här följer några exempel: Rambergsskolan, Göteborg arbete med det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Processtöd har getts till rektorer och lärarkår vid fem träffar. Plusgymnasiet, Göteborg Progression och prestation. Processtöd under fem träffar kring gymnasieskolans utmaningar med kursbetyg och hur elever med stort fokus på prestation ställer lärandet på sin spets. Drottning Blankas Gymnasium, Borås Utbildningsdagar med bedömning för lärande som ingång, med syftet att stärka lärarkåren i sin formativa praktik. 31
Bofinkenskolan, Klippans kommun Längre processtöd med föreläsningsserier och workshops kring undervisningens kvalitet för lärarkåren. Ingången har varit framgångsfaktorer för utmärkt undervisning. Montessoriskolan Globen, Borås Processtöd för att utveckla och fördjupa skolans arbete med bedömning för lärande. Kvalitet i fritidshem Med anledning av de nya riktlinjer och styrdokument som är på gång för fritidsverksamhet har lärträffar genomförts med fritidspedagoger från Härryda och Stenungsund. Fokus har varit på vad kvalitet i fritidshem är, hur undervisningen kan anpassas efter detta samt hur arbetet med de nya läroplanerna som kommer att verkställas inom kort kan stärkas. Entreprenörskapsprojekt i Göteborg Under hösten startade projektet Framtidsvärden på Sjumilaskolan i Göteborg. Med hjälp av Skolverkets medel för att stärka skolors arbete med entreprenörskap är syftet att det entreprenöriella lärandet ska bli en del av det vardagliga arbetet och stimulera eleverna till ökat lärande. Utifrån aktuell forskning, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande får skolan syna sin praktik och inspireras till förändring. Skolan kommer även att sprida och dela med sig av sina arbetssätt och vinster. Programmering och makerkultur i Kungsbacka Under våren har Kungsbackas IKT-pedagoger utvecklat sina kunskaper om programmering och makerkultur tillsammans med Pedagogiskt Centrum. Syftet är att genom att arbeta med programmering och i en makerinspirerad kultur ge barn och unga förutsättningar till ett entreprenöriellt lärande och en djupare förståelse för digital teknik och internet. Kartläggning av Universeums pedagogiska verksamhet Under våren 2016 genomförde Pedagogiskt centrum en kartläggning av Universeums pedagogiska verksamhet, kopplat till arbetet med att stödja skolor och förskolor i regionen i deras pedagogiska arbete. Syftet var dels att visa på det arbete som görs idag, men framförallt att föreslå utvecklingsområden. Deltagarna i undersökningen var väl spridda bland befattningar i GR-kommunerna, alltifrån förvaltningschefer och verksamhetschefer till utvecklingsledare och pedagoger. Kartläggningen resulterade i en rapport där innehållet förväntas bli en del i framtagandet av Universeums nya affärsplan. Kartläggning av arbetstidsavtal på Stenkulan i Lerum Under våren genomfördes en kartläggning av Stenkulans nya arbetstidsavtal. Bakgrunden var att skolans fokus på förbättrad måluppfyllelse medförde ett behov av ett ökat kollegialt lärande i syfte att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Av den anledningen infördes möjligheten för lärare att arbeta 40+5, vilket innebär att fem timmar av veckans förtroendearbetstid förläggs till arbetsplatsen. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer med personal i fokusgrupper. Future Happiness Challenge Future Happiness Challenge (FHC) är ett digitalt spel för både unga och vuxna, utvecklat av Pedagogiskt Centrum för att tillgängliggöra forskning om hållbar utveckling i städer. Under våren presenterades spelet på Vetenskapsfestivalen, där elever bjöds in till ett metodpass för att spela och samtala om FHC. Därtill fanns spelet med på schemat under Göteborgsstoppet av turnén We_change som är Sveriges enskilt största gymnasiesatsning för hållbar utveckling. Syvonline Syvonline är en dynamisk informations- och resursplattform för alla som arbetar med 32
studie- och yrkesvägledning. I slutet av 2015 beviljades nya medel av Regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen, för att under ett år fortsätta driva, utveckla, sprida och förankra Syvonline i Västra Götaland. Under året har vissa justeringar gjorts på plattformen, främst med fokus på att bredda målgruppen till att nu även nå lärare och annan skolpersonal som arbetar med samverkan mellan skola och arbetsliv. Workshops och spridningsinsatser har genomförts för att såväl utveckla nya metoder på området som att sprida Syvonline och få fler användare. Därtill har en kartläggning gjorts med syftet att skapa förutsättningar för välgrundade beslut gällande långsiktig utveckling, drift och förvaltning av plattformen. I slutet av året blev det klart att Syvonline får fortsatt finansiering för att drivas och utvecklas i ytterligare två år. GR Skola Arbetsliv Dialogkonferens: Dagens unga på morgondagens arbetsmarknad I april arrangerade GR Skola Arbetsliv i samarbete med Näringslivsarenan en dialogkonferens om ungas framtidstro och det viktiga i att samverka med arbetslivet. Målgruppen var lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar i grundskolan. Deltagarna fick lyssna till inspirerande föreläsningar, medverka i rundabordssamtal och lyssna till presentationer med representanter från olika branscher och skolor som arbetar med yrkesprogram. Frukostmöten Under året har ett antal frukostmöten arrangerats i samarbete med olika företag och organisationer. 24/2 Lantmäteriet: Lantmätaren ett okänt yrke med många karriärvägar 21/3 Lansering av lärarhandledning inför EuroSkills 28/4 Ung Företagsamhet (UF): Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet 7/6 Kick off inför EuroSkills 30/9 Stefan Fölster: Den nya digitala tidsåldern 4/10 Inför EuroSkills 17/11 Coompanion: Entreprenörskap som förändrar världen EuroSkills EuroSkills är Europas största tävling i yrkesskicklighet och den 1 3 december genomfördes den för första gången i Skandinavien, på Svenska Mässan i Göteborg, med närmare 70 000 besökare. Under året genomförde GR Utbildning en rad insatser kopplade till evenemanget. För att eleverna skulle vara så förberedda som möjligt inför såväl besöket på EuroSkills som kommande studie- och yrkesval, togs en unik lärarhandledning fram på uppdrag av Skolverket och WorldSkills Sweden. Utifrån denna genomförde GR Utbildning även 35 skräddarsydda temapass med 1600 elever i årskurs 8 och 9 i hela Västra Götaland. Inför evenemanget lanserades också projektet yrkespraktik, där elever i grundskolan får göra praktik på ett yrkesprogram på gymnasiet. GR Utbildning medverkade även under evenemanget genom en interaktiv monter där verksamhetens arbete med samverkan mellan skola och arbetsliv presenterades. Därtill arrangerades ett seminarium kring att motverka könsstereotypa studie- och yrkesval och den årliga prisutdelningen av Utmärkelsen för bästa samverkan mellan skola och arbetsliv ägde rum. 33
Utmärkelsen 2016 Under EuroSkills på Svenska Mässan i oktober tillkännagavs vinnarna av Utmärkelsen, SAK-rådets pris för att uppmärksamma skolor och arbetsplatser som arbetar för att utveckla en god samverkan mellan skola och arbetsliv. Vinnarna var: Grundskola: Gymnasieskola: Företag: Årets yrkeslärare: Brunnsboskolan, Göteborg Peder Skrivare skola, Varberg Borealis, Stenungsund Edin Filipovic, Ester Mosessons gymnasium, Göteborg Unikt studiebesöksprojekt I linje med EuroSkills och Yrkesutbildningens år tog GR Skola Arbetsliv i samarbete med Näringslivsarenan fram ett unikt koncept för studiebesök. En rad besök arrangerades, där elever och lärare fick möjlighet att se olika företag på nära håll. Kopplat till projektet fick skolorna stöd i hur de kunde få ut det mesta av studiebesöket, detta genom tips på övningar att göra före, under och efter besöket. Afternoon tea-konferens kring nyanlända ungdomars väg ut i arbetslivet Inom ramen för projektet och den digitala plattformen Syvonline arrangerades i september en halvdagskonferens med fokus på nyanlända ungdomars väg ut i arbetslivet. Målgruppen var lärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer som arbetar, eller vill förbättra sitt arbete, med vägledning i undervisningen för nyanlända elever. Under en eftermiddag fick deltagarna möjlighet att inspireras och få tips av kunniga personer på området, lyssna till vad ungdomarna själva tycker är viktigt samt dela erfarenheter skolor och kollegor emellan. Gymnasiedagarna och Anställningsbaren Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens mötesplats inför gymnasievalet och en del i det öppna utbildningslandskapet. Under året arrangerades mässan för sjuttonde året i rad, i år med besöksrekord. 26 352 personer besökte mässan och de 122 utställarna under de tre dagarna. Nytt för i år var att språkguider fanns tillhands under eftermiddagarna för att hjälpa nyanlända elever med information om gymnasieskolan, om de olika nationella programmen eller i vägledningssamtal. Språkguiderna, som talade somaliska, persiska, dari, arabiska och östassyriska, användes mycket under de tider de fanns på plats på mässan. Eftersom 2016 var Yrkesutbildningens år hade mässan även stort fokus på detta. Arbetslivets yta Anställningsbaren utökades och innehöll ett stort antal företag och branschorganisationer som stod redo att prata om vilka kompetenser som efterfrågas på en framtida arbetsmarknad. Veckan efter mässan arrangerades Gymnasiedagarna 4:e dagen, en mässa i mindre format för alla som ska söka till Gymnasiesärskolan. Yrkespraktik Som ett led i arbetet med Yrkesutbildningens år arrangerades projektet Yrkespraktik, där elever i grundskolan fick möjlighet att praktisera på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Yrkespraktik genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan GR Utbildning och Göteborg & Co för att lyfta yrkesutbildningarna i Göteborg, att ge grundskoleelever en innehållsrik praktik samt att synliggöra yrkesutbildningar för att väcka intresse hos de unga som är på väg att välja gymnasieutbildning eller annan yrkesutbildning. 34
Framtidens Fastighetslabb Under hösten inleddes ett samarbete med Framtidens Fastighetslabb, som syftar till att väcka barns och ungdomars intresse för fastighetsbranschen. GR Skola Arbetsliv och GR Läromedel kommer att utveckla den interaktiva och upplevelsebaserade miljön i labbet. En lärarhandledning som säkerställer kopplingen till skolans ämnen ska tas fram och studiebesök ska samordnas för årskurs 4 9. Bland annat kommer exempel och övningar anpassade för fastighetsbranschen användas för att lära matematik och teknik. Framtidens Fastighetslabb öppnar höstterminen 2017. Genomlysning av studie- och yrkesvägledning i Kungsbacka På uppdrag av Kungsbacka kommun har GR Utbildning genomfört en genomlysning av studie- och yrkesvägledningen när det gäller skolformerna förskola gymnasium i kommunen. Intervjuer har gjorts med lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare, elever, verksamhetschefer, förvaltningschef och andra personer med kunskap inom området. Utgångspunkten var att ta fram ett nyläge för att på bästa sätt matcha internt satta kvalitetsmål samt skollag och läroplan. Utvärderingen skulle även besvara hur studie- och yrkesvägledningen integreras i undervisningen och kopplas till läroplanen i nuläget. Rapporten planeras vara färdig och presenteras i slutet av januari 2017. Miljöpraktikanter Miljöpraktik är ett samverkansprojekt mellan GR Skola Arbetsliv/praktikplatsen.se och GR Planering vid Göteborgsregionens kommunalförbund och går ut på att elever genom praktik på olika arbetsplatser får möjlighet att lyfta frågor om miljö och ett hållbart samhälle. Under hösten har elever i årskurs 8 och 9 vid Torpaskolan i Östra Göteborg och Ebba Petterssonskolan i Västra Frölunda varit ute på ett flertal arbetsplatser för att undersöka miljöarbetet, däribland Scandic, Poseidon, Business region Göteborg, Max, Advokatfirman Lindahl, Göteborg energi, Bryggeriet, Vasagatan 9, Hemköp, Coop, Dressmann, GR, NCC och Gx3 Wear. Utveckling av kommunal plan för studie- och yrkesvägledning i Lerum I slutet av året fick GR Skola Arbetsliv i uppdrag av Lerums kommun att genomföra en utvecklingsinsats för kommunens studie- och yrkesvägledning. Utgångspunkten är att ta fram nya riktlinjer för att på bästa sätt skapa en kommunal SYV-plan. Insatsen påbörjades i december med en workshop tillsammans med kommunens studie- och yrkesvägledare. Under våren fortsätter arbetet med såväl lärare, rektorer och verksamhetschefer som näringsliv och andra personer med kunskap inom området. Utvecklingsinsatsen är i första hand riktad till grundskolan. Kick-off Yrkesutbildningens år I samarbete med Västra Götalandsregionen, Göteborg & Co och Arbetsförmedlingen arrangerade GR Utbildning en regional kick-off för arbetet med Yrkesutbildningens år i väst. 370 yrkesverksamma personer inom skola och näringsliv fick träffa Sveriges yrkeslandslag, lyssna till framtidsprognoser på arbetsmarknaden och höra representanter från näringslivet. Målet med kick-offen var dels att starta igång arbetet med Yrkesutbildningens år i Västsverige, men även att visa på de aktiviteter och evenemang som skulle erbjudas i regionen under året. Teknikcamp för tjejer I början av sommaren arrangerade Teknikcollege i Göteborgsregionen en teknikcamp för tjejer i årskurs 8 och 9, där möjlighet fanns att prova på olika yrkesroller inom teknikområdet och träffa andra tjejer som idag arbetar som ingenjörer och tekniker. På företag och gymnasieskolor i Kungsbacka, Stenungsund och Göteborg fick deltagarna prova på alltifrån produktdesign och att bygga prototyper till att tillverka dem i en riktig verkstad eller skriva ut dem på en 3D-skrivare. 35
Framtidsmässa Den 1 2 mars besökte samtliga elever från årskurs 8 i Mölndal, Lindome och Kållered Mölndals framtidsmässa, där arbetslivet agerade utställare. Framtidsmässan var ett samverkansprojekt mellan GR Skola Arbetsliv/praktikplatsen.se vid Göteborgsregionens kommunalförbund och Vägledning och kompetens i Mölndal tillsammans med kommunens politiker. Syftet var att ge eleverna möjlighet att träffa representanter från näringslivet och få ökade kunskaper om olika yrken och yrkesroller för att aktivt kunna påverka framtida studie-och yrkesval. EU-projekt på Pedagogiskt Centrum imove I slutet av året avslutades imove (Innovation on Mobility Organisation in Vocational Education), ett EU-projekt inom programmet för livslångt lärande som syftat till att bygga stödstrukturer för internationell rörlighet samt att stärka ett nätverk med offentliga och privata aktörer inom utbildning och arbetsliv på transnationell, nationell, regional och lokal nivå. Under projektets slutkonferens i Bologna, Italien den 17 18 november lanserades imove-nätverket som ett av de viktigaste slutresultaten av projektet. Nätverket kommer att fungera som en paraplyorganisation och samlar aktörer från offentliga och privata organisationer som har ett intresse av mobiliteter. Projektet bestod av 11 partners från 7 europeiska länder. Plug In 2.0 Plug In 2.0 GR har fortsatt sitt arbete med att på regional och kommunal nivå utveckla arbetssätt och insatser riktade till ungdomar som riskerar att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det. Det treåriga projektet är finansierat av Europeiska socialfonden tillsammans med de medverkande aktörerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är projektägare och åtta regioner runt om i Sverige deltar. I Göteborgsregionen har arbetet under året pågått i åtta kommuner: Göteborg, Kungsbacka, Partille, Lilla Edet, Alingsås, Härryda, Lerum och Stenungsund. Stort fokus ligger här på att utveckla och förbättra arbetssätt för att individanpassa gymnasieutbildningen för nyanlända ungdomar. PlugInnovation PlugInnovation är en del av det nationella projektet Plug In 2.0 som arbetar med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Webbplatsen pluginnovation.se har under projektets 36
tre första år utvecklats för att bli en nationell digital plattform där all kunskap från projektet samlas. Under året har arbetet med att vidareutveckla webbplatsen fortsatt, bland annat genom ett samarbete med Temagruppen unga i arbetslivet (MUCF) kring en webbutbildning om att motverka studieavbrott. Därtill har satsningar gjorts kring olika typer av material som kan fungera som stöd för professionella som arbetar med frågan. Nya fallstudier har påbörjats i samtliga regioner som medverkar i Plug In 2.0 och processtöd har genomförts i alla nya verkstäder som startat under året. PlugInnovation lyftes även i Gymnasieutredningen som presenterades i slutet av oktober. I avsnittet som handlar om att förebygga studieavbrott lyfts i stort sett uteslutande PlugInnovations slutsatser fram. ESL Plus Under våren startade ESF-projektet ESL Plus, där GR medverkar som en av sju partnerorganisationer. Målet är att tillsammans utveckla en europeisk plattform för att sammanställa och sprida relevant forskning, lärande exempel samt material kring att förebygga studieavbrott. Projektet syftar också till att skapa ett europeiskt nätverk kring frågan. Projektet leds av The Tempus Foundation i Ungern som grundats av den ungerska regeringen för att bland annat stärka kopplingarna mellan policy, forskning och praktik. Förutom GR medverkar organisationer och universitet i Holland, Tyskland och Rumänien. Games Projektet Games ska bidra till att utveckla innovativa undervisningsmetoder om spel, lärande och delaktighet för elever i behov av särskilt stöd. Projektet startade i september 2015 och pågår till augusti 2017. Under året har bland annat besök genomförts hos projektägarna Buckinghamshire County Council och skolan Stoney Dean i Storbritannien, då ramarna sattes för vilka spel som initialt ska testas. Projektet har också genomfört fokusintervjuer med elever på Lexby skola för att ta reda på hur elever och lärare upplever att lärandet påverkas genom att använda spel i undervisningen. Pedagogiskt Centrum ansvarar för projektets svenska del. Förutom GR deltar även Interactive Institute och Lexby skola i Partille. Projektet är delvis finansierat med stöd från Erasmus +. College Väst Under våren startade College Väst, ett EU-projekt i Göteborgsregionen som syftar till att stärka och utveckla Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege samt att se över möjligheterna för liknande former inom delbranscher för livsmedel och gröna näringar. Detta för att undersöka om utbildningarna inom dessa områden motsvarar delbranschernas behov samt se över förutsättningarna för samverkan mellan utbildning och arbetsliv för en bättre kompetensförsörjning. College Väst ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund och drivs i samarbete med Region Halland. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden och pågår mellan 2016 och 2018. InVäst Under hösten startade InVäst, ett EU-projekt i Västsverige som syftar till att stärka organisationers kompetens i att ta emot nyanlända. Tanken är att ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Stort fokus i projektet ligger på att stärka kvaliteten inom sfiverksamheter i Västsverige. InVäst ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund och drivs i samarbete med delregionerna Skaraborg, Boråsregionen och Halland. Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden och pågår mellan 2016 och 2019. Fullfölja studier GR I slutet av året beviljades medel från Europeiska Socialfonden för att driva projektet Fullfölja studier GR (FSGR) som syftar till att skapa förutsättningar för deltagande gymnasieskolor att genom individanpassade insatser arbeta med att motverka 37
studieavbrott. Projektet består av direkta insatser på skolor och i kontakt med representanter från arbetslivet, men även långsiktig påverkan för elever utanför projektet genom fortsatta former för samverkan mellan aktörer. Projektet pågår mellan 2017 och 2020. FCL regio Future Classroom Lab Regional Network Inom ramen för Erasmus + startade under året det treåriga projektet FCL regio som syftar till att stärka samarbetet mellan beslutsfattare för att utveckla och genomföra IKTstrategier för skolor. Under våren genomfördes bland annat en resa till Bryssel med personer från Öckerö kommun och Partille kommun som är särskilt skickliga på att använda teknik och innovativa pedagogiska metoder. Pedagogiskt Centrum samarbetar med liknande organisationer i Italien och Spanien. Projektet samordnas och leds av European School Net och föreslogs av EU-kommissionen 2013 genom Opening Up Education (OUE). Motverka studieavbrott i yngre åldrar GR Utbildning har under hösten 2016 arbetat med en förstudie som syftar till att tydliggöra förutsättningarna för att inleda ett projekt med fokus på att motverka studieavbrott genom förebyggande arbete mot yngre åldrar. Förstudien finansieras av Västra Götalandsregionen. Framtidens Ledare Ny som chef Utvecklande ledarskap Programmet Utvecklande ledarskap (UL) har fortsatt under året och tar ytterligare steg i att stimulera deltagarna till förändringar som leder till förbättringar i respektive verksamhet. Utvecklande ledarskap och psykologiprofessorn Susan Wheelans teorier och verktyg kring att utveckla effektiva team finns med under programtiden och liksom i tidigare program ingår skuggning av en erfaren chef under en tvåveckorsperiod. Teori och verktyg för kommunikation, konflikthantering och balans i livet har legat till grund för de uppgifter deltagarna genomfört i sina ordinarie verksamheter. Jag vill bli chef?! Under året har en omgång av programmet Jag vill bli chef?! avslutats och en ny har påbörjats. Programmet riktar sig till personer som funderar på, och bedöms lämpliga för, 38
att gå in i en chefsroll men ännu inte bestämt sig. 25 deltagare per omgång får under sex heldagar fördelat över ett halvår möjlighet att tillsammans med andra utveckla sin ledarskapsförmåga samt få förståelse för chefskapets möjligheter och villkor i förhållande till områden som är centrala i chefsuppdraget. Målet är att deltagarna ska få ökad kunskap om och inblick i vad chefskap innebär innan beslutet tas att gå vidare till en chefstjänst. Programmets mål i ett längre perspektiv är även att bidra till regionens ledarförsörjning. Lokalförvaltningen Gbg Ledningsgruppen för avdelningen Fastighet inom Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad har utvecklats tillsammans med Framtidens Ledare. Fokus har legat på genomförda analyser kring beteenden och drivkrafter hos gruppens deltagare, ur såväl individ- som grupperspektiv. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Arbetet med att stärka kompetensen inom effektiva team hos Samordningsförbundet Göteborg Nordost har fortsatt och fördjupats under året. Projektet startade under 2015 med syftet att pröva om psykologiprofessorn Susan Wheelans teorier kunde fungera som ett stöd i att utveckla samverkan mellan myndigheter. Totalt omfattades, förutom samordningsförbundets team, fyra samverkansteam, sju vårdcentraler samt styrelsen och beredningsgruppen. Kungsbackaledaren Att leda i förändring Kungsbacka kommun har tagit beslutet att arbeta med alla chefer och ledare i hela kommunen med fokus på förändringsledning. Genom att rusta sin organisation för en ökad förändringstakt ges cheferna och ledarna verktyg och bra förutsättningar för att kunna leda i denna utveckling bland annat genom det utvecklande ledarskapet (UL). Uppdraget startades 2014 och kommer att vara en långsiktig process med syfte att skapa högre effektivitet och ett Kungsbacka. Kommundirektionen Kungsbacka kommun Det långsiktiga målet med gemensam arbetskultur, förändringsledning och det utvecklande ledarskapet (UL) i Kungsbacka kommun startade med insikt, delaktighet och engagemang i och hos kommundirektionen. Genom en grundkurs i UL etableras ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder övriga medarbetare i det dagliga arbetet. Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare Under hösten avslutades den andra omgången av traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare, ett samarbete mellan Framtidens Ledare och Centrum för management i byggsektorn. Programmet bygger på ett helt unikt nytänkande för branschen då det är gränsöverskridande i sitt syfte att forma framtidens medarbetare. Samarbete sker mellan samhällsbyggnadssektorn, olika branscher, företag och kommunala verksamheter. Under hösten startades även en tredje omgång av traineeprogrammet och förarbete för ett fjärde program inleddes. Förbundchefer för samordningsförbund Chefer för samordningsförbund i hela Sverige deltar under 18 månader i en processutbildning med fokus på det personliga och utvecklande ledarskapet (UL). Syftet är att skapa gynnsamma förutsättningar för medarbetarnas utveckling och ett gott organisatoriskt resultat. Utöver ledarskapet samt idé- och erfarenhetsutbyte ingår juridisk utbildning och reflektion för praktisk hantering av gällande lagstiftning. Under hösten startade den tredje omgången av utbildningen. Nyanställda chefer i Härryda Samtliga nyanställda chefer i Härryda kommun genomgår årligen ett introduktionsprogram, där Framtidens Ledare genomför tre av dagarna. Med Utvecklande 39
ledarskap (UL) som grund syftar dessa dagar till att ge ökad förståelse för gruppdynamiska processer kopplat till det personliga och situationsanpassade ledarskapet. Varje deltagare skapar en handlingsplan för sitt ledarskap med utgångspunkt i kommunens personalpolitiska program som ger riktlinjer om ledarskap, medarbetarskap och kommunikation. Programmet är verksamhetsöverskridande och ger de nya cheferna tillgång till ett viktigt nätverk. Gryning Vård Samtliga enhetschefer inom Gryning Vård AB har genomgått ett processinriktat utvecklingsprogram med fokus på det personliga ledarskapet. Detta i strävan efter fortsatt utveckling av medarbetarna samt ökad effektivitet inom organisationen. Programmet startade i december 2015 och pågick till oktober 2016. Verktyget tillika förhållningssättet som använts är Utvecklande ledarskap (UL). Enhetscheferna ges också kunskap och verktyg i att utveckla sina egna arbetsgrupper till effektiva team. Den teoretiska modell som arbetet utgår ifrån är IMGD (an Intergrative Model of Group Development) av Susan Wheelan. Utvecklande ledare inom Social resursförvaltning Framtidens Ledare fortsätter att utveckla grupper inom Social resursförvaltning, Göteborg. Programmet syftar till att varje ledares grupp/grupper ska utvecklas mot att fungera som effektiva team. Ledarna ska ha ett förhållningssätt som utvecklande ledare. Utgångspunkt för innehåll och upplägg är Susan Wheelans teori om effektiva team och försvarshögskolans modell för Utvecklande ledarskap (UL). Målet är ett gynnsamt organisatoriskt utfall, likväl som en mer gynnsam individuell utveckling för alla i gruppen att utvecklas i sin funktion, att trivas på sin arbetsplats och skapa största möjliga nytta för dem vi är till för. Detta skapar grund för ett hållbart ledarskap och medarbetarskap över tid. Ale enhetschefer Samtliga enhetschefer i Ale kommun har genomgått ett processinriktat utvecklingsprogram med fokus på det personliga ledarskapet. Detta i strävan efter fortsatt utveckling av medarbetarna samt ökad effektivitet inom organisationen. Programmet startade med den första gruppen under våren 2015 och kommer att pågå till och med 2018, då den femte och sista gruppen ska ha genomfört sin planerade process. Verktyget tillika förhållningssättet som används är Utvecklande ledarskap (UL). Enhetscheferna ges också kunskap och verktyg i att utveckla sina egna arbetsgrupper till effektiva team. Den teoretiska modell som arbetet utgår ifrån är IMGD (an Intergrative Model of Group Development) av Susan Wheelan. Jag vill bli skolledare!? Utvecklingsprogrammet Jag vill bli skolledare!? startade återigen i januari för att möta regionens behov av kompetensförsörjning samt att vara ett komplement till kommunernas egen ledarförsörjning. Programmet berör fyra huvudområden: Att leda människor, att leda mot mål och resultat, att leda som chef och att leda pedagogisk utveckling i syfte att få kunskap och en förståelse för vad det faktiskt kan innebära att ta klivet in i en skolledarroll. Teori och process varvas inom ledarskap generellt men också vad som är specifikt för skolans ledarskap i korselden mellan statens uppdrag och kommunens mål. Enhetschefer i Kungsbacka Pedagogiskt centrum påbörjade i slutet av hösten, med fortsättning under våren 2017, en kartläggning av Kungsbacka kommuns projekt för att underlätta skolledares arbetsmiljö. Projektet går ut på att kommunen undersöker om det är möjligt att minska arbetsbelastningen på skolledarna genom att ett antal nya tjänster i form av enhetschefer går in och avlastar skolledare i olika delar av uppdraget. 40
Kretslopp och vatten Utveckling och projektavdelningen inom Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad har tillsammans med Framtidens Ledare startat en utvecklingsinsats för avdelningens ledningsgrupp. I nästa steg kommer ett komplett program för utveckling att presenteras med start av genomförande under hösten 2017. 7. Praktikplatsen.se Sedan implementationen av praktikplatsen.se i Skaraborgsregionen har nya steg tagits mot att sprida verktyget praktikplatsen.se enligt visionen i Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi 2020. Under året har samverkansavtal skrivits med Örebroregionen och Västernorrland med sammanlagt 9 kommuner som skall implementera verktyget i olika syften. Även dialog är initierad med Fyrbodals Kommunalförbund där överenskommelse mellan GR och regionen slöts i slutet av december 2016 med fokus på uppstart och implementation tidig vår 2017. Under året har verktyget visats för även Skåne region och för en större delegation från Norge. Aktivitetsplatsen.se Under året har ett nytt verktyg utvecklats för att möta och tillgängliggöra behov av sociala aktiviteter för ungdomar i skolan: Syftet är att skapa en god plattform mellan ensamkommande nyanlända ungdomar, ungdomar i skolan och arbets- och föreningslivet. Aktivitetsplatsen skall fungera likt praktikplatsen.se som digital arena där aktiviteter kan erbjudas av verksamheter för att nå ungdomar i syfte att verka för integration, arbetsmarknadskunskap och vägledning och stöttning. Aktiviteter kan handla om allt från sport, kultur till enklare fritidsaktiviteter som fika och spel. Verktyget lanseras i första version tidig vår 2017. Feriepraktik Under våren utvecklades modulen ferieplatsen.se som syftar till att erbjuda ett effektivt verktyg för matchning och samordning av sommarjobb, sommarpraktik och annan form av sommaraktivitet som erbjuds av kommuner till ungdomarna. 600 ungdomar har under 2016 fått sitt sommarjobb genom ferieplatsen.se och nya användare har anslutit sig under hösten. Bland annat Karlskoga och Lindesberg kommer erbjuda sina sommaraktiviteter i verktyget sommaren 2017. Verktyget är ett effektivt sätt att lotta, boka och erbjuda platser till ungdomar och genererar mycket hög kostnadseffektivitet för kommunen. Tematiserad praktik Miljöpraktik och Yrkespraktik är två praktikkoncept som genomförts under året. Cirka 100 elever från flera olika skolor har genomfört praktik med utvecklat tillhörande digitalt utbildningsmaterial för skolan till praktiken. Ca 50 verksamheter har deltagit och erbjudit praktikplatser där eleverna haft tydliga uppdrag att arbeta med under praktiken och redovisat dessa för ansvariga på skolan och verksamheterna. Utvärderingarna av praktikformerna visar på mycket positiva resultat. Yrkespraktik är särskilt utformad praktik som syftar till att elever på grundskolan genomför praktik på ett yrkesprogram på gymnasiet. Förnyade avtal Under året har avtal mellan GR och Göteborg Stad gällande praktiksamordning inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen uppdaterats och börjat gälla. Under 2017 ska övriga avtal mellan GR och medlemskommunerna fortsätta att uppdateras. 41
Användarutbildningar Under året har cirka 50 användarutbildningar för kontaktpersoner, praktikansvariga, utbildningsansvariga och andra behörigheter genomförts. Under året har löpande utbildningar för nya användare genomförts och det går att se tydliga effekter sedan uppdateringen av verktyget 2015. Utbildningar genomförs mer kostnadseffektivt då användarvänligheten i systemet ökat, vilket lett till att färre kontaktpersoner bytts ut under året. Handledarutbildningar Under året har 40 handledarutbildningar genomförts. Dessa har varierat i utformning och längd, alltifrån inspirationstillfällen under halvdagar till upplägg på flera dagar. Nya temautbildningar har utvecklats under året för bland annat mottagande verksamheter inom praktik för arbetsmarknadsinsatser. Under året har arbete intitierats för att skapa en digital plattform för verksamhetens handledarutbildningar. Därtill har utveckling skett av flera former av handledarutbildningar. Digitala praktikverktyg Praktikplatsen.se har under året arbetat med att effektivisera rutiner för praktik såväl internt som externt. Under året har ett arbete pågått med utveckling av ett webbaserat stöd för praktik. Stödet omfattar alla delar i praktiken och har ett tillhörande digitalt stöd för praktikens process före, under och efter. Uppgifter läggs upp i verktyget där eleverna dokumenterar svaren digitalt under processens gång. Syftet är att skapa goda förberedelser och att på bättre sätt fånga upp lärande som sker under praktiken. Supportverktyg Under året har ett supportverktyg utvecklats i syfte att erbjuda bra och snabb supportinformation till verktygets användare. Supportverktyget möjliggör bättre ärendehantering och möjligheten till självhjälp genom bland annat videofilmer och andra användarmanualer som blir lättillgängliga. Implementationsverktyg Då fler och fler efterfrågar verktyget för praktiksamordning har behovet av effektiva implementationsprocesser ökat. För att kvalitetssäkra implementationsprocessen har vi utvecklat ett digitalt implementationsverktyg som ska tydliggöra processen för den kommun eller region som ska implementera verktyget. Detta möjliggör tydlig kommunikation, säkra överenskommelser och bättre tidsplanering för processen. Verktyget möjliggör också bättre överblick för verksamhetens implementationsansvariga att jobba mer effektivt och parallellt med fler regioner samtidigt. På så sätt går det att samköra vissa processer, vilket ökar möjligheten till samverkan och erfarenhetsutbyte. Handledarstöd för YA-delegationen Praktikplatsen.se har på uppdrag av Regeringskansliet och Rådet för yrkesintroduktionsanställningar fortsatt samarbetet med att utveckla material och webbaserat handledarstöd för handledare inom YA-anställningar. Under året har ytterligare 9 producerats som implementerats i webbutbildningen. Grön rehab Tillsammans med Göteborg Stad har praktikplatsen startat ett samarbete i projektet Grön Rehab. Under två omgångar som vardera är 10 veckor erbjuds processtöd för deltagare som befinner sig längst ifrån dagens arbetsmarknad. Ett pedagogiskt material utvecklas kring bland annat personlig utveckling, motivation, träning och kost och många av insatserna genomförs ute i naturen. Projektet pågår även under 2017. Löpande systemuppdatering Cirka 50 systemuppdateringar har gjorts i systemet. Dessa syftar till att förbättra användarvänlighet, utveckla nya funktioner och fixa buggar. Löpande samlas information 42
och behov in från användare i samtal och under utbildningar som sedan succesivt bearbetas. Uppdateringstakten har varit intensiv då systemet är nytt. Nya uppdateringsrutiner ska implementeras under 2017 Ny startsida Under 2016 har ett utvecklingsarbete pågått för att förbättra startsidan i inloggat läge av systemet. Nya startsidan lanseras i början av januari 2017 och skall följa varje användares unika process och leverera information som är relevant för just den personen. Uppdateringen ska förhoppningsvis fortsätta minska supportflödet med målsättningen 30% under 2017. Under 2016 har löpande insatser minskat inflödet av support med cirka 50%. Åtgärder som implementationsportal, supportportal, och andra former av förbättrad dokumentation har lett till det ovan positiva resultatet. 8. Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning I GR Utbildning Läromedels läromedelsservice ingår mer än 690 av regionens kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor samt Varbergs och Falkenbergs kommunala skolor, vilket ger en omfattning av cirka 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter. Med en samlad kompetens kring frågor om läromedel i alla former utgör GR en mötesplats för användarna i medlemskommunerna. Under 2016 har en ekonomiöversyn genomförts och inför 2017 införs ett nytt debiteringssystem för GRs mediatjänst. Förändringen innebär att oavsett kommunal eller fristående verksamhet kommer tjänsten debiteras på samma sätt. Detta i sig innebär att under hösten 2016 har nya avtal tecknats med alla kommuner, inklusive Falkenberg och Varberg, samt med i princip samtliga fristående verksamheter som tidigare haft avtal med GR. Även ett antal nya fristående verksamheter har tillkommit i och med detta. 43