I det här numret har vi valt att fokusera på droger på internet eftersom det är ett problem och ett problem som uppmärksammas mer och mer.

Oavsett vad du söker lär du förmodligen hitta det på internet. Miljontals och åter miljontals sidor innehåller information om i stort sett allting - på gott och på ont. Omfattningen av innehållet på internet är imponerande och vi kan konstatera att webbplatser och forum på internet också förser den intresserade med information som underlättar handlingar som var betydligt svårare att ägna sig åt för några decennier sedan. Brottsplats internet är idag inget överdrivet konstaterande. Kriminalitet av olika slag flödar på internet och allt fler ungdomar och unga vuxna har gjort internet till en tummelplats för åsikts- och erfarenhetsutbyte, intensiv lobbyverksamhet inom en mängd områden och också för kriminalitet. Under senare år har försäljningen av droger på internet ökat. Internetapoteken blir fler och fler och ungdomar har för länge sedan upptäckt hur enkelt det är att få tag i både kunskaper och verktyg för att tillämpa nyvunna kunskaper. Samtidigt som den explosiva utvecklingen av internet skett med avseende på omfånget, har också många börjat tillbringa allt mer tid på internet. Det kanske är att föra det för långt att påstå att det finns en parallell virtuell värld till den verkliga världen, men faktum är att många ungdomar och unga vuxna idag tillbringar stor del av sin tid vid datorn, har sitt sociala liv där, skaffar kunskaper, handlar, umgås och pratar med vänner och hämtar nyheter där. Communities av olika slag betyder idag mer än någonsin för att forma idéer om tillvaron. I det här numret har vi valt att fokusera på droger på internet eftersom det är ett problem och ett problem som uppmärksammas mer och mer. I det här magasinet ger vi bland annat flera exempel på internet som brottsplats och avancerad brottslighet på internet. Vi tittar också på processen för klassificering av hälsofarliga varor och narkotika, och pekar på betydelsen av att diskutera normer och normbildning på internet. I arbetet med det här numret har vi haft stor hjälp av kriminalinspektör Cecilia Fant vid Rikskriminalpolisen. Cecilia Fant Innehåll Droger på internet... 4-9 Klassificering av narkotika och hälsofarliga varor... 10-13 Populära missbruksdroger... 14 Nicomarket - EU-kampanj mot tobak... 15 Operation Sofia... 16-18 Mellanlandning... 19 Operation Raw Deal... 20-22 Kampanj mot falsk och farlig medicin på nätet... 23 Om normer - Intervju med Måns Svensson... 24-31 Operation Plattång... 32-33

Droger och internet Internet är en gigantisk global mötesplats där vem som helst kan bli vad som helst. Internet erbjuder enorma möjligheter, men risker finns också runt hörnet. Ser man inte upp riskerar man att falla ner i kaninhålen. 80% av svenskarna har tillgång till internet, och de som använder internet mest är personer i åldrarna 15-24 år. Enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och internet 2008, uppgav 97% av de tillfrågade i de åldrarna att de använder internet regelbundet. De ungas nätvanor skiljer sig markant från de äldres. Huvudanvändningen hos de unga kretsar kring social networking, bloggande, chatt och annan kommunikation. Communities som Facebook, Flashback, Bilddagboken och Snuttis är exempel på populära mötesplatser. På dessa mötesplatser växer nya trender fram ur diskussionerna, och åsikter och värderingar revideras. På internet råder det ingen brist på information. Faktum är att den digitala informationsmängden motsvarar sex ton böcker per invånare i världen! Trots den enorma informationsmängden är informationen tämligen utspridd, och olika sidor av samma sak kan återfinnas på helt skilda platser. Oavsett vilken information man söker så kommer man sannolikt att hitta den. Därmed inte sagt att informationen är korrekt. Internet hyser stora mängder falsk information, eller fakta baserade på personliga åsikter, värderingar eller teser. Har man dålig förmåga till kritiskt tänkande kan man falla för denna inadekvata information och bli en del av den. Droger och Internet... Känsla av anonymitet Tillgänglighet Enkel hantering Nya preparat Gränslöshet Teknisk utveckling Bekväm brottsplats Ungdomar är de flitigaste internetanvändarna Twitter, Flashback och Facebook är exempel på välbesökta mötesplatser i cyberspace... För några år sedan gjordes denna datorgenererade bild av internet. Den har över fem miljoner "hörn" och uppskattningsvis 50 miljoner "hopp" mellan olika datorer. Sydostasien Europa, Mellanöstern, Centralasien och Afrika Nordamerika Latinamerika och Västindien Privata nätverk Okänt Cannabiskulturen på internet är relativt utbredd. Det kryllar av sajter som säljer odlingsutrustning och cannabisfrön. På forumen kan man läsa sig till vilken utrustning man behöver och hur man skall göra för att dra upp livskraftiga och potenta växter eller svampar.möjligheterna som internet medför kombinerat med droger gör att steget till droghandel eller bruk för personer som tidigare bara varit nyfikna är mindre än tidigare. På internet ges möjlighet till marknadsföring ofta gratis i överflöd. Nätshoppar annonserar på Flashback och medlemmar skriver trevande inlägg om hur tillgången på droger ser ut på olika håll i Sverige. Flashback Forum är ett av Sveriges största forum, eller elektroniska anslagstavor som det heter på fackspråk. Här diskuteras allt mellan himmel och jord. Olika ämnesområden delas in i kategorier och subforum. I media förknippas Flashback ofta med droger och är inte sällan föremål för debatt och diskussion. Det är inte konstigt. Flashback är en fristad för kontroversiella åsikter och diskussion av tabubelagda ämnen, och det finns inte många forum av den typen som är så pass öppna och lättillgängliga på nätet.

Vad är tillåtet? De flesta forum har regler som uttryckligt förbjuder handel med droger, men tillåter diskussioner kring ämnet. Detta förbud försöker en del medlemmar kringgå genom att formulera sin önskan att köpa/sälja droger på ett sådant sätt att det inte bryter mot reglerna. Dessutom ger många forum medlemmarna möjlighet att skicka privatmeddelanden till varandra. Bryter man tydligt mot reglerna så blir man oftast bannlyst eller avstängd, men är överträdelsen luddig så är det inte ovanligt med uteblivna sanktioner. Här följer utdrag från regelverken på två populära forum där droger diskuteras flitigt: Internet erbjuder stora möjligheter för marknadsföring. I de olika drogrelaterade subforumen på Flashback finns flera annonser riktade till de drogintresserade besökarna (bilderna till vänster). Användarna har möjlighet att skicka privatmeddelanden till varandra. Denna funktion används av vissa för att knyta kontakter och genomföra drogaffärer (bilden nedan). Den omfattande handeln med droger sker dock på andra platser. Dolda forum med hårda säkerhetsrutiner eller enkla anslagstavlor som försvinner lika snabbt som de dykt upp, är exempel på dessa. Droger och pengar byter ägare När kontakt har knutits mellan köpare och säljare så återstår betalning och leverans. Betalningen kan gå till på en mängd olika sätt: Köparen skickar kontanter per brev till en fysisk adress som bestäms av säljaren. Köparen sätter in pengar på ett konto utan att ange uppgifter som kan skapa misstankar, antingen via internetbank eller fysisk bank. Säljaren tar emot betalning på eget konto eller använder ett sk. målvaktskonto (annan kontoinnehavare). Posten används ofta som ovetande distributör De vanligaste leveranssätten: Utbudet på den digitala, globala drogmarknaden består bland annat av: Alkohol Cigaretter Narkotika Dopingpreparat (AAS) Sådant som är klassat som hälsofarliga varor Narkotikaklassade läkemedel Prekursorer - ämnen som behövs för att framställa droger Research Chemicals droger som ej är klassade, men uppfyller kriterierna för att klassas. Personerna som figurerar i olika drogsammanhang på internet kan delas in i fyra huvudgrupper: Hobbyknarkaren Läser mycket om, diskuterar och ser filmer som handlar om droger. Knarkar och skriver tripprapporter. Är mest med för skojs skull. Hobbyknarkare på högre nivå Vistas på dolda forum eller använder hemliga mejllistor där denne byter, köper och säljer droger utan något egentligt vinstsyfte. Köparen betalar med kreditkort Betalning sker med hjälp av någon av de betallösningar som finns att tillgå på internet. Flera är belägna utomlands och möjliggör anonyma transaktioner. Betalning I form av internetguld tillhör denna kategori. Betalningen överlämnas kontant vid möte mellan köpare och säljare. Drogerna skickas med postpaket, brev eller bud till en adress som anges av köparen. Adressen kan vara köparens autentiska postadress eller en bekants (s.k. målvakt). Drogerna skickas antingen via en målvakt som befinner sig på en annan ort än säljaren, eller så postar säljaren själv paketet. Säljare och köpare möts fysiskt och utväxling sker. Utöver droger finns också andra varor: Vapen Ej narkotikaklassade mediciner Tjänster (t.ex. misshandel mot betalning). Stulna datorer och hemelektronik, kläder. Stulna/förfalskade identitetshandlingar (körkort, pass, ID). Affärsmannen Ser och utnyttjar internets stora potential. Skaffar kontakter och köper in droger i större kvantiteter som sedan säljs till ett lägre pris på forum, via mejllistor eller andra kanaler. Den multikriminelle Tidigare känd kriminell som via internet hittar nya vägar och nya marknader.

Metoderna som används för att dölja sin brottsliga verksamhet blir allt med raffinerade Säljarna kräver att köparna använder krypterade mejl Dold IP-adress med eller utan krypterad anslutning är vanligt, vilket försvårar spårning Städprogram på datorn som försvårar bevisinsamling vid undersökning av datorn Krypteringsprogram som krypterar datorn Stängda forum med strikta säkerhetsrutiner som kräver att man måste bli godkänd av medlemmar innan man blir insläppt Sammanfattningsvis kan man säga att handeln med droger på internet i huvudsak sker via fyra olika kanaler: Internetapotek, ofta med designade, förtroendeingivande hemsidor där narkotikaklassade läkemedel och andra läkemedel säljs. Fördelarna som framhävs är diskretion och snabba leveranser. Annonssidor på enklare anslagstavlor. Dessa är ofta öppna och hyser därmed en stor variation av varor och tjänster. Mejllistor. Säljares mejladresser cirkulerar på nätet likt rivlappar på anslagstavlor. Mejladresserna kan vara utformade så att de indikerar på vilken typ av produkter som säljs, t.ex. shop4mephedrone@hidden.com eller cheap_steroids@123pharm.cn. Dold försäljning på öppna forum där diskussion kring narkotika är vanlig. Har droghandeln på internet ökat? Det finns ingen statistik som säger att handeln med droger på internet har ökat. Observationer som gjorts genom åren pekar dock på en ökad förekomst av narkotika, narkotikaklassade läkemedel, steroider och research chemicals (ännu oklassade substanser). Anonymitet på internet På internet upplever många att de är anonyma. Detta bidrar förmodligen till att sänka tröskeln för vad man vågar göra på nätet. Anonymiteten är dock inte alltid lika vattentät som man kan tro. Bredbandsleverantörerna kan se vad kunderna gör på nätet och var man än surfar lämnar man ett avtryck i form av sin IP-adress. I takt med den tekniska utveckligen har flera metoder att dölja sin identitet på nätet dykt upp. En av de vanligaste metoderna är att använda en eller flera proxyservrar. En proxyserver är enkelt förklarat en dator, ofta på en avlägsen plats, som man ansluter till med sin egen dator. Därmed surfar man via fjärrdatorn och får följaktligen dess IP-adress. Anslutningen mellan ens egen dator och fjärrdatorn kan antingen vara öppen eller krypterad. Utöver proxyservrar används mejlkryptering flitigt av personer som sysslar med droghandel på internet. 1 2 Research Chemicals nya droger med okända bieffekter Förekomsten av RC-droger på internet har ökat de senaste åren, och trenden väntas fortsätta. Research chemicals, RC s eller RC-droger är preparat som ännu inte har narkotikaklassats. De uppfyller kriterierna för narkotikaklassning, men systemet hänger inte med i det tempo som nya droger produceras. Dessa droger är idag mycket vanliga på internet eftersom försäljning av dessa preparat inte är straffbar. De RC-droger som till synes har vållat mest problem i Sverige är Bromo-dragonfly, DXM och Mefedron. Samtliga är idag narkotikaklassade. Eftersom nya RC-droger produceras på löpande band vet man inte vilka bieffekter de olika RC-drogerna har. Droger som ännu inte har klassats kan vara minst lika farliga som droger som har klassats. Nytt förslag om skyddsomhändertagande För att snabbare kunna ingripa mot droger som ännu inte klassats har en utredning, Bättre kontroll av missbruksmedel - en effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. (SOU 2008:120), föreslagit ett så kallat skyddsomhändertagande. Utredningen föreslår att en lag om individuella skyddsomhändertaganden av icke kontrollerade missbrukssubstanser införs till skydd för enskildas liv och hälsa, mot skador av sådana varor som regeringen kan antas komma att förklara som narkotika eller hälsofarlig vara. Som förutsättningar för skyddsomhändertagande föreslås bl.a. gälla att varan har sådana egenskaper eller effekter som avses i narkotikastrafflagen eller sådana egenskaper som avses i lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor samt att det av omständigheter i det enskilda fallet kan antas att varan är avsedd att brukas så att den kan förorsaka skada eller dödsfall. Beslut om skyddsomhändertagande ska enligt förslaget fattas av allmän åklagare och ska kunna överprövas av allmän domstol. Skador av Bromo-dragonfly (1) Bromo-dragonfly blotter (2) DXM-tabletter (3) 3 Webbplatser som dessa är centrala när det gäller drogmarknaden på internet. Bilden ovan visar en elektonisk anslagstavla och bilden till höger visar en nätshop för RC-droger. Den är idag borta från internet. Nedstängning av sajter som säljer droger Sveriges lagstiftning ger inte stöd för att stänga ner webbplatser som säljer ej narkotikaklassade preparat. Dessutom ligger många av hemsidorna utomlands. Det finns dock en lag som ägare av internetforum och andra elektroniska anslagstavlor i Sverige måste följa:

Intervju med Anders Persson vid FHI Enligt Statens folkhälsoinstitut roll och uppgifter (prop. 2000/01:99) ändrades institutets uppgifter och benämning 1 juli 2001 till Statens folkhälsoinstitut. De nya huvuduppgifterna var att ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på området. FHI ska dessutom bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Vidare ska myndigheten svara för tillståndsgivning och tillsyn i enligt med vad som anges i alkohollagen (1994:1738) och lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Anders Persson började jobba heltid som utredare på Folkhälsoinstitutet hösten 2006 och sedan dess är hans uppgift att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering. Utöver detta arbetar han också med tillståndsgivning och tillståndstillsyn. De här uppdragen har lagts ut på en person. Det är lite tunt kan man tycka? Det kan man tycka och det har ju visat sig att det har varit väldigt svårt att hinna med, speciellt på det sättet som man skulle behöva. Sedan mars 2009 arbetar Joakim Strandberg, som kommer ifrån Rättsmedicinalverket, på enheten. Har ni fått personell förstärkning nu? Vi har ju haft en representant i narkotikautredningen också och vi har en del saker att trycka på från myndighetens sida i remissvaret. I stort sett är vi väldigt överens med utredaren. Förslagen lär inte träda ikraft förrän nästa år, till sommaren men vi tycker att här behövs det en förstärkning och då har vi helt nyligen fått en förstärkning på den här sidan som även är tänkt att kunna jobba med kunskapssammanställning. Det har varit ett välkommet tillskott här. Dels ska man jobba med långsiktiga saker men sen kan det dyka upp saker som kräver snabb handläggning. Kan du ge några exempel på det? Jag tänker på de här nya drogerna, Spice med flera som dyker upp och som kräver snabbare behandling. Är det det du åsyftar med det som kan vara mer akuta ärenden eller? Spice är väl ett sådant exempel som vi har haft under bevakning och arbetat med under en längre tid men strategin har behövt revideras över tid. Mefedron är ett sådant exempel på en väldigt snabb spridning av en drog som det sporadiskt fanns information om förra våren (2008) och det var i princip under hösten, i september, som man verkligen kunde se hur snabbt den spred sig. Där hade det varit bra om det funnits mer än en person som arbetat med frågan. Under oktober fick vi in ett förslag till klassning av mefedron som hälsofarlig vara utifrån det material som fanns tillgängligt vid den tidpunkten. Från den 15 december 2008 klassades mefedron, efter regeringsbeslut, som hälsofarlig vara (Mefedron är numera narkotikaklassat). Från en rad olika källor samlar vi in material som underlag till klassningsdokumentet, inte minst är det viktigt att känna till den kontrollstatus som finns i Europa och där händer det ju mycket, men i vissa länder där kan det gå väldigt snabbt. England var ju tidiga. Dom klassade Spice gold och det var ju en läkemedelsklassning egentligen och det var produkten som sådan. Vi har ingen lagstiftning annat än läkemedelsklassning som fungerar på missbruksprodukter. Läkemedelsverket har under en längre tid funderat väldigt noga på det här. Det ingår ju läkemedelsväxter i Spice och rent teoretiskt har det varit möjligt att tänka sig en läkemedelsklassning, men det är egentligen Läkemedelsverket som ska förklara varför man inte har valt att klassa det som läkemedel. Man vill inte tänja på läkemedelsbegreppet. Vi ser att de här cannabinoiderna är att jämställa med THC och de är i flera fall mer effektiva än THC så vi har inte haft problem med att gå direkt på en narkotikaklassning. En del av det här är att det finns en rapporteringsskyldighet från tull och polis och det finns reglerat i en föreskrift. Fungerar det bra, tycker du? Ja, det gör det för vi har ett så pass nära och bra samarbete via den här NADIS-samverkan, som sker fortlöpande. Vi för också en nära dialog med SKL i de här frågorna. Hur fungerar det med rapportering från socialtjänsten? Det fungerar inte bra och det poängterar vi även i remissvaret till narkotikautredningen. Däremot så har vi ju då en möjlighet via CAN som har ett rapporteringssystem halvårsvis med ungefär 160 rapportörer där många återfinns inom socialtjänsten och sjukvården. Vi får in information den vägen och det systemet har blivit bättre med tiden, bland annat för att man koncentrerat sig på de 15 största kommunerna och sen har man kunnat snabba upp det här genom en webbenkät man skickar ut. Normalt ska enkäten gå ut i januari och sammanställas i februari och då har vi en form av rapportering. Vi har inget formaliserat nätverk ute i kommunerna eller i sjukvården, men från hälso- och sjukvården får vi rätt mycket information via giftinformationscentralen, som är en tung informationslämnare. Akutmottagningar på sjukhus och så vidare? Det blir ju oftast via giftinformationscentralen men också om polisen misstänker någon involverad i narkotikabrott så är det ju oftast en polisrapport som vi kan få ta del av. NADIS-nätverket. Alla är inte med i det eller? Sverige, Norge, Danmark och Finland är med, men inte Island. Island borde vara med nu. Såg du det här med cannabisodlingarna på Island? Polisen på Island har tagit 3 000 plantor de senaste månaderna. 20 cannabisfabriker på Island. Från början var det här en svensk företeelse. Det ser inte likadant ut i övriga nordiska länder beroende på att det är inte folkhälsoinstitut eller motsvarande som är huvudman alla gånger för rapporteringen gentemot EU. NADIS-nätverket används ju dels för nationella frågor men också i samband med vårt uppdrag gentemot EU att som focal point rapportera om nya droger, nya psykoaktiva ämnen. Det är en process som pågår parallellt och där vi har inrapportering halvårsvis till EU:s center i Lissabon. Vi har som ambition att en gång per år träffa de nationella kontaktpersonerna i nätverket för att helt enkelt utbyta erfarenheter. Det händer ju en hel del i de övriga länderna, bland annat har Finland fått en ny myndighet. I Norge ligger det på SIRUS och i Danmark är det Sundhedsstyrelsen. Det är väl det som liknar oss mest kan man säga. Det vi också i vårt arbete med klassningsdokument att vi i Danmark och Sverige är de som hjälper varandra mest med dokument. Från giftinformationscentralen får vi också information om använda ämnen som ännu inte är klassade. Till och med oktober 2008 var det 408 stycken. Mefedron narkotikaklassades den 8 juni i år Det är besvärande att se att bromo-dragonfly som är narkotikaklassad fortfarande uppvisar ett antal fall, 15 stycken som rapporterats in. Den värld man lever i är ju att detta är lite grann en gränszon mot andra lagrum också och mot andra produkter. Vi arbetar väldigt mycket med läkemedelsverket. GBL är ett annat stort problem. Vi är tämligen övertygade om att vi inte har någon större avledning från svensk industri i varje fall och det är ju det här tillståndsförfarandet som vi har och de möjligheter som finns att kontrollera en rad företag och även neka tillstånd vilket vi har gjort i ett flertal fall, men det hjälper ju inte när man väldigt tydligt bryter mot lagstiftningen helt enkelt. Det är väldigt frustrerande för oss att se att för att lagstiftningen ska kunna fungera bra så måste de rättsvårdande myndigheterna arbeta mer prioriterat. Läkemedelsverket anmälde ju ett tiotal företag som sålde medicin på nätet. Var ni inblandade i den anmälan? Nej, det är olaga handel och där har man ju kommit lite längre för där har man en överenskommelse med rikskriminalpolisen så där finns det en handläggare som helt enkelt sköter det hela och det är så vi vill att det ska fungera med lagöverträdelser när det gäller hälsofarliga varor. Det är ju liksom en parallell process. Egentligen borde det vara mer prioriterat att titta på hälsofarliga varor där det handlar om fara för hälsa och liv än vissa läkemedel som t ex potensläkemedel där det mer handlar om pengar. Vi jobbar på att få den kanalen att kunna fungera men det har ju mycket med resurser att göra från polisens sida och dom har ju inte alltför lite att göra heller så det är helt enkelt det som är problemet. Vad säger man om skyddsomhändertagande från Folkhälsoinstitutet? Vi tycker att det är bra, men dels är det ju så här att om vi hade haft resurser att ligga i framkant då hade det varit ett mindre behov av just den typen av lagstiftning. Det blir ju liksom en tilläggslag för att polis och tull inte ska behöva lämna tillbaka beslagtaget gods. Hade vi legat mer i fas hade det inte riktigt varit samma behov av en sådan lagstiftning.

Ett ärendes gång - från upptäckt till klassificering En del myndigheter har rapporteringsskyldighet när de får kännedom om nya missbrukstrender» Tullen, Polisen Om Rikspolisstyrelsen eller Tullverket i sin verksamhet iakttar något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, skall myndigheten utan dröjsmål anmäla detta till Statens folkhälsoinstitut (LFVHF 1999:58)» Socialtjänsten i kommunerna, (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763)» Hälso- och sjukvårdens nämnder (Socialtjänstlagen 2001:453) Vilka substanser missbrukas? En ny missbrukstrend kommer till FHI:s kännedom Inom NADIS - Nätverket för den Aktuella Drogsituationen i Skandinavien, som bl.a. diskuterar missbrukstrender, medverkar följande:» Statens folkhälsoinstitut» Tullverket Tullverkets lab» Läkemedelsverket» Hälso- och sjukvården» Giftinformationscentralen» Socialtjänst» Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning» Laboratorier på sjukhus och institutioner» Rättsmedicinalverket» Rikskriminalpolisen» Livsmedelsverket» Statens kriminaltekniska laboratorium FHI inhämtar kunskap om substansen från flera källor:» Utländska myndigheter och andra källor.» European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction» NADIS-nätverket» Internet Kunskap om substansen som FHI använder vid framställning av klassificeringsdokument.» Fysikaliska data - Framställning» Individuella / Folkhälso- / Sociala risker» Rapporterad förekomst» Vem som missbrukar substansen» Vilka effekter substansen har» Hur substansen köps» Legal marknad och medicinsk användning» Nuvarande kontrollstatus Exempel på "snabbspåret" När Spice klassificerades gjordes ett avsteg, det så kallade snabbspåret, från remissrundan i EU via kommerskollgium eftersom risken för snabb spridning var överhängande. Den 30 juni lämnade Folkhälsoinstitutet ett förslag till Socialdepartementet om narkotikaklassning av sju syntetiska cannabinoider som förekommit som tillsatser i växtblandningar, en av flera benämningar på dessa produkter är Spice. Regeringens beslut att narkotikaklassa substanserna den 30 juli innebär en ändring i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika. Förordningsändringen träder i kraft den 15 september. Läs också: EMCDDA Action on new drugs briefing paper: Understanding the Spice phenomenon. 1 Kunskap om substansen samlas in Bör substansen regleras? Förslag (klassificeringsdokument) skickas till Socialdepartementet 2 3 4 Remissrundan i EU sker via kommerskollegium i Sverige för att utröna om det föreligger eventuella handelshinder för klassificering. Beträffande Spice gjordes, vilket är helt enligt reglerna, ett avsteg, det så kallade snabbspåret, från remissrundan i EU via kommerskollgium eftersom risken för snabb spridning var överhängande. Remissrunda i Sverige, så kallad delning, där Läkemedelsverket specificerar narkotikaklassningen. Beträffande hälsofarliga varor sker motsvarande procedur via FHI. Substansen förtecknas i bilaga till narkotikaförordning när det gäller narkotika (Läkemedelsverket) Substansen förtecknas på motsvarande sätt när det gäller hälsofarliga varor (FHI) Den av regeringen beslutade narkotikaklassificeringen eller klassificering som hälsofarlig vara träder i kraft så snart tryckt version av bilagan till respektive förordning finns tillgänglig. Remissrunda i EU via kommerskollegium Regeringen fattar beslut Remissrunda i Sverige Förteckning av substansen Klassificeringen träder i kraft 5 6 7 8 9 Arbetet med att få kunskap om vilka substanser som missbrukas och insamling av kunskap om respektive pågår ständigt och för närvarande har FHI ett 30-tal sådana substanser under övervakning.

70 De vanligaste nya missbruksdrogerna under 2008 60 Antal fall 50 40 30 20 10 0 a) Katinonderivat Fenazepam Spice och liknande b) LSD och liknande Bromo-dragonfly Dextrometorfan c) Fenetylaminer* d) Tryptaminer e) Piperaziner Desoxipipradrol Antal fall 80 70 60 50 40 30 20 10 0 a) Katinonderivat Nya missbruksdroger 20090101-20090831 Spice och liknande b) LSD och liknande d) Tryptaminer Exempel på substanser a) Mefedron, MDPV, Methedrone, Butylone b) LSD, LSA and HBW c) N-etyl-2C-B, DOI, 2C-B d) 5-MeO-MIPT, 4-OH-MET, 5-MeO-DIPT e) BZP, mcpp, TFMPP * Exklusive Bromo-dragonfly c) Fenetylaminer* Fenazepam Kratom Bromo-dragonfly 4-fluoramfetamin PCP Källa: Giftinformationscentralen (GIC), Peter Hultén Populära missbruksdroger 1998-2009 Antal förfrågningar per år till GIC om olika droger Psykedeliska svampar - 1998 GHB - 1999 Tryptaminer - 2003 2007-2009 Bromo-dragonfly Katinoner DXM Fenazepam Nya cannabinoider Källa: Giftinformationscentralen (GIC), Peter Hultén Källa: Giftinformationscentralen (GIC), Peter Hultén

Operation Sofia Beslag av 2 900 Diazepam gjordes på ett postkontor i Varna, Bulgarien. Senare hittades 12 000 Diazepam, dator, mobil och packningsmaterial vid husrannsakan. Den bulgariske mannen, kallad Krako, samarbetade med polisen och uppgav att han annonserat via Internet. Där hade han blivit kontaktad av en svensk man, Kristo, som rest till Bulgarien och träffat Krako. Svensken gav Krako pengar för att öppna ett företag, köpa en dator med Internetuppkoppling och en skrivare. Vidare överlämnades stora mängder narkotikaklassade tabletter. Krako fick en e-mailadress som han skulle kontrollera varje dag. Till e-mailen kom Excel-listor med namn och adresser med beställningar på olika narkotikaklassade läkemedel. Det skulle senare visa sig att personer som bulgaren Krako, så kallade shippingpoints (mottagare av mail och avsändare av narkotikaklassade läkemedel/läkemedel), fanns på många platser runt om i världen. Via e-mailen spårades avsändarna i Sverige. I inledningsskedet riktades arbetet mot två svenskar boende i Sverige. Men ganska snart lokaliserades även en svensk man i Thailand och två svenskar i Spanien som agerade shippingpoints. Även i Hongkong, Sydafrika och Indien identifierades personer som agerade shippingpoints åt organisationen. Utredningen började nu bli mer och mer internationell. Webbsidor som organisationen använde som sina handelsplatser identifierades. Tre internationella nätapotek hade varit verksamma under flera år, Dessa hade ingått avtal med engelska offshore bolag med s.k. målvakter bakom bolagen samt dess bankkonton som identifierades i flera olika länder. Bankkontona kunde nås via Internetbank från Sverige. Till bankkontona hade kommit in ca 38 miljoner kronor under ca 2 års tid. En del av pengarna tvättades vita genom att tas in som intäkter i ett svenskt aktiebolag. Ingenting fanns att anmärka på bokföringen, dock var fakturorna falska och gav sken av annan verksamhet än den verkliga. Under utredningstiden skickades ett 20-tal rättshjälpsanmälningar till olika länder. Servrarna fanns i Australien och Belgien, bankkonton fanns i Spanien, Schweiz, Tyskland, Lettland och Thailand dit förtjänsterna hade slussats. Köparna fanns i 65 länder. Dock utbjöds inte narkotika till de nordiska länderna. I utredningen togs drygt 20 000 diazepam och bromazepam tabletter i beslag. Dessa var tillsammans med bl a alprazolam storsäljarna inom narkotikaklassade tabletter i utredningen. Åklagaren ansåg det styrkt att åtminstone 1 200 000 narkotikaklassade tabletter sålts till kunder över hela världen. Åtskilliga miljoner receptbelagda tabletter har också sålts. Sju personer åtalades för grova narkotikabrott, grova bok- Under våren 2006 inkom en begäran till Rikskriminalpolisen via Interpol i Bulgarien. Bulgariska polisen hade gripit en av deras landsmän när han skickade iväg paket med narkotikaklassade tabletter. Så började operation Sofia - ett ärende som fick större omfattning än man hade räknat med. I Operation Sofia kom ett stort internationellt nätverk att avslöjas och nystas upp. Fem personer grips i Sverige, Spanien och Thailand. Husrannsakningar resulterade i beslag av datorer, telefoner och dokument.

föringsbrott och grovt brott mot lagen om handel med läkemedel. För att säkerställa förverkande av vinning från brott har kvarstad begärts på flera fastigheter och konton utomlands. Domen i hovrätten Åtalen gällde grovt narkotikabrott, grovt bokföringsbrott, bokföringsbrott och handel med läkemedel. Den stora skillnaden mellan tingsrättens dom och hovrätten var att hovrätten dömde de åtalade för brott mot handel med läkemedel. Detta var en mycket viktig dom då mål av detta slaget ej tidigare prövats. Sju svenska män åtalades. De två huvudmännen fick vardera 8 års fängelse. 4 372 00 kr miljoner svenska kronor var, förklarades förverkade enligt lagen om handel med läkemedel. Kvarstad ska omfatta 1 952 882 kr var. Fyra män dömdes till mellan 3 och 5 år fängelse. En man dömdes till villkorlig dom samt dagsböter 120 a 90 kr. De dömdes att betala mellan 500 000 1,8 miljoner svenska kronor. Domstolen fann det styrkt att de åtalade hade sålt för 30 miljoner svenska kronor under ca 3 års tid. Sajterna kännetecknades av förtroendeingivande design. De erbjöd säkra betalningssystem, fri leverans och diskreta paket. Dear Jaswanth, I did pay the total amount for the sites = $319.6. Best Regards, George ***** and Host Sales Services <sales@*****host.com> wrote: Kindly do let us know how much u have paid for which domains as we find total you have added 8 sites onlinemailpharmacy.com onlinepharmacyworld.com ouronlinepharmacy.com onlinedrugspecialist.com personalonlinepharmacy.com onlinesuperpharmacy.com pharmacyshoponline.com codeinebymail.com for 5 years for 5 years for 5 years for 5 years for 5 years for 5 years for 5 years for 5 years Denna mejlkonversation hittades i en dator som tillhörde en av de inblandade... Domen överklagades till Högsta domstolen. Hovrättens dom står fast. Detta innebär att de som säljer läkemedel på nätet bryter mot lagen Handel med Läkemedel enligt svensk lag. På tre webbsidor såldes narkotikaklassade läkemedel och andra läkemedel för ca 30 miljoner kronor till köpare över hela världen. Sammanfattning av Operation Sofia 20 000 diazepam och alprozalam togs i beslag Det mest sålda narkotikaklassade läkemedel var alprazolam Under utredning framkom att 1 200 000 narkotikaklassade läkemedel hade sålts under de tre år som webbsidorna funnits Huvudmännen fick 8 års fängelse Mer än 6 miljoner kronor togs i beslag och förverkades av hovrätten Ytterligare 5 män fick mellan 5 och 3 års fängelse. Från dem förverkades mellan 1,8 miljoner och 600 000 kronor

Resultat Internationellt 143 husrannsakningar och 124 gripna i USA. 56 steroid-laboratorier samt beslag av: 11,4 miljoner doser av AAS 242 kg nästintill 100 % rent AAS-pulver ifrån Kina. 6,5 miljoner US-dollar 25 fordon 3 båtar 27 tablettmaskiner 71 vapen Resultat i Sverige 22 personer togs in för förhör, varav 3st kvinnor, misstänkta för grovt dopingbrott. 14 av dessa blev anhållna. Misstankarna kvarstod dock för samtliga. Operation Raw Deal:s logotyp... I husrannsakningarna beslagtogs mindre mängder hormonpreparat, narkotika, förpackningsutrustning, läkemedel, ampuller, hemmagjorda klisterlappar med försäljarnas egen logo. Flera av de misstänkta hade samma mailadress vid beställningen av de rena substanserna som det nicknamn (smeknamn) de använde sig av vid försäljningen på olika Internetsidor. Efter tillslaget stängdes flera webbsidor som sålde hormonpreparat ner tillfälligt. Operation Raw Deal Under sommaren 2007 började ett samarbete mellan Drug Enforcement Agency (DEA) i USA och Underrättelsesektionen på Rikskriminalpolisen. DEA hade startat en operation mot den illegala handeln med hormonpreparat i USA. Underrättelseinformation visade att majoriteten av försäljningen av hormonpreparat skedde ifrån Kina via internet. De preparat som såldes hade näst intill 100 % renhet, avsett för egen tillverkning och försäljning. Tanken med Operation Raw Deal var att den inte enbart skulle slå ut de stora försäljarna utan att hela kedjan skulle attackeras. DEA riktade in sig på fyra huvudområden som skulle ingå i operationen: Tillverkare/laboratorium och försäljare av de näst intill 100 % rena preparaten i Kina Illegala laboratorier i USA, Kanada, Mexico som tillverkade hormonpreparat, AAS Webbsidor i USA som sålde utrustning för AAStillverkning Diskussionsforum på Internet för bodybuilders där alla kunde få hjälp med råd och dåd gällande AAS, t.ex. var man kan köpa AAS någonstans, hur man själv kan tillverka, hur och vad man ska använda för preparat. Även viss försäljning av AAS och andra preparat såsom läkemedel för förhindra de medicinska effekterna av AAS. Under spaningen inför operationen samlades en stor mängd underrättelsematerial. När DEA gick igenom materialet konstaterade man att det inte enbart fanns amerikanska kunder. DEA kontaktade därför de länder som de kunde identifiera som beställare och mottagare av preparaten från Kina. DEA kontaktade Europol som fick en stor mängd underrättelseinformation som bearbetades. Ifrån detta material fick vi fram 20 misstänkta för grovt brott enligt Dopinglagen. Beställningarna var gjorda på preparat som var nästintill 100 % rena. Beställningarna räknades om till färdiga doser med hjälp av Gunnar Hermansson, f.d. kriminalinspektör på Underrättelsesektionen. På ett arbetsmöte i USA träffades alla involverade länder och strategin inför tillslaget lades upp. De länder som ingick i Operation Raw Deal var Mexico, Australien, Kanada, Tyskland, Thailand, Belgien, Spanien, Danmark och Sverige. De misstänkta i Sverige fanns i Norrland, Västernorrland, Uppsala, Stockholm, Östergötland, Västra Götaland och Skåne. De berörda polismyndigheterna, Tullverket och Internationella Åklagarmyndigheten i Stockholm kontaktades och planeringen för tillslaget började. Kammaråklagare Ylva Johansson på Internationella åklagarkammaren i Stockholm tog initialt alla beslut för att efter tillslaget lämna över till i förväg utsedda åklagare i respektive områden. Den 20 september 2007 kl.11.00 startade tillslaget i Sverige och Tyskland. Ungefär samtidigt skedde tillslag runt om i världen. Näringskedjan Laboratorier Försäljare av material för slutgiltig tillverkning Illegala laboratorier (underground labs) Diskussionsforum, m.m, för AAS-missbrukare AAS-missbrukare

Länder som ingick i Operation Slutsatser Operation Raw Deal Raw Deal I majoriteten av husrannsakningar USA na hittades både hormonpreparat Mexico och narkotika. Tyskland Majoriteten av de misstänkta var Australien under 25 år. Canada Det fanns både män och kvinnor Kina inblandade i beställningarna. Belgien Majoriteten av de misstänkta var ej Thailand kända för liknande brott tidigare. Danmark Denna typ av tillslag är mycket ef Sverige fektiva och fungerar även vid brott 1 3 som ej är prioriterade. Det är viktigt att ha en åklagare som leder hela insatsen, som tar alla initiala beslut, för att sedan lämna över till lokala åklagare som redan i förväg skall vara insatta i ärendet. 2008 startade Läkemedelsverket på uppdrag av regeringen en kampanj, www.crimemedicine.com, mot falsk och farlig medicin på nätet där man vill rikta uppmärksamheten på riskerna med att handla på internet. Handeln med förfalskade läkemedel på Internet ökar explosionsartat. Vad många inte vet är att falska läkemedel kan vara livsfarliga, och den ökande handeln är ett hot mot folkhälsan. Beträffande syftet med kampanjen säger Läkemedelsverket, I takt med att människors internetanvändande ökar, ökar också benägenheten att köpa läkemedel där. Och ju fler som gör det, desto mer accepterat blir det. En undersökning i år visar att tre procent av svenskarna någon gång köpt läkemedel på internet och att 35 procent kan tänka sig att köpa läkemedel på nätet i framtiden. Läkemedelsverket har ingenting emot internethandel i sig. Men den ökande handeln med falska, potentiellt farliga läkemedel, tillsammans med en växande benägenhet att köpa läkemedel på nätet innebär risker för människors hälsa. Därför är det Läkemedelsverkets ansvar att uppmärksamma människor om riskerna. 4 I början av januari hade webbsidan haft en halv miljon besökare, varav 400 000 är unika. När de gått in på sajten har de stannat länge och sett en stor del av den dokumentär om falska och farliga mediciner som ligger där. Den första mätningen av Läkemedelsverkets Crime Medicine-kampanj, som startade i oktober i teve, tidningar och på internet, visar att målgruppen förstår kampanjen för att vi ska se upp med falska läkemedel på nätet. 2 Den har väckt de känslor vi vill. Folk blir arga och upprörda på fenomenet förfalskade läkemedel, men de gillar själva kampanjen, säger Göran Berggard, projektledare på reklambyrån Granath. I USA togs stora mängder anabola steroider och tillbehör i beslag: Preparat i tablett- och vätskeform. Även råmaterial togs i beslag (bilderna 1, 2) 5 Kemikalier för produktion och behandling av preparaten (bilderna 3, 4) Förpackningar och tillbehör så som korkar, lock, burkar, flaskor, sprutor, och gelkapslar (bilderna 5, 6, 7) 6 7 Internetkampanjen Crime Medicine marknadsförde sig på de platser på nätet där deras målgrupp vistas. Kampanjen marknadsfördes även i tryckta tidningar. Bilderna visar sajtens framsida, informationsfilmen och en annons.

Måns Svensson - Fil. dr. i rättssociologi Intervju med Måns Svensson Måns Svensson är filosofie doktor i rättssociologi och forskare på rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Han är också studierektor på Arbetsmiljöhögskolan, samt lärare i rättssociologi. I sin forskning arbetar han nu med två projekt det ena handlar om sociala normer bland unga bilförare och det andra om normbildningsprocesser i unga nätkulturer. Berätta lite om projektet i Lund som ni arbetar med nu och där ni under fyra år ska arbeta med alla elever i årskurs 9 i alla skolor i Lund. Vi ser eleverna som en källa till att förstå hur man resonerar kring vad man gör på internet och vad man ger sken av när man befinner sig i en miljö där det finns insyn av lärare, föräldrar och andra. Internet utgör ju en verklighet där ungdomarna kan agera utan den där insynen. Föräldrarna ser inte vad de gör, lärarna ser inte vad de gör utan här sker kommunikationen på egna villkor. Det vi är ute efter är att få en inblick i hur ungdomarna resonerar i förhållande till avvägningen mellan den här världen där det finns insyn, och hur man förhåller sig till att kliva in i den världen där man faktiskt agerar på sina egna villkor. Jag tror att barn vill ha sina föräldrar och vill ha stöd och vägledning. Dom vill ju inte råka illa ut. Dom vill att vuxenvärlden ska gå in och säga sitt, men sen så vill man också, när man är 15-16 år, prova lite själv och se om det där som vuxenvärlden säger verkligen stämmer. Vi misstänker att det finns en balansgång här. De ger sig ut i en värld där de inte har något stöd av vuxenvärlden, och sen tillbaka in i skolan och till föräldrarna. De pendlar där emellan. Vi vill hitta kunskap om hur dom förhåller sig socialt i det, hur mycket dom tar med sig av dom sociala normerna från vuxenvärlden, från skolan och föräldrarna när dom ger sig ut på nätet. Förmodligen tar de med sig mycket mer än vad vi tror som spekulerar i vad som pågår i deras värld där vi inte har inblick på samma sätt. Samtidigt formuleras nya idéer där också. Fildelning är ett exempel på att man kan göra något där man kan utesluta samhället utanför. Kanske är det så med narkotika också i viss mening. Det finns grupper av ungdomar, och andra för den delen, på internet som diskvalificerar den diskussion som pågår utanför och gör den irrelevant i sin egen krets. Vi ska göra gruppintervjuer med ungdomarna där vi förmodligen kommer att sitta i halvklasser och föra samtal med dom kring det här. Det vi har som ambition är att finnas där och starta diskussioner, men samtidigt låta diskussionerna flöda rätt mycket fritt. Vi ska inte sitta och intervjua ungdomar och fråga vad tycker ni om internet. Vi hoppas att vi ska lyckas med att skapa en timmes diskussion genom att slänga ut lite moraliska dilemman till eleverna, dilemman som vi tycker är relevanta på något sätt - till exempel - hur skulle ni göra i den här situationen? eller ett case. Man kan diskutera kring ett case, till exempel en tjej som blir fotograferad i omklädningsrummet och uthängd på Facebook, eller om en artist som får sitt material fildelat så att dom inte kan få försörjning alternativt att en artist som får sin försörjning genom att fildela och så vidare. Den här typen av "ved" vill vi föra in i en diskussion och sen vill vi, eftersom vi får tillgång till fyra olika årskullar, se om det finns någon rörelse i det här i förhållande till de områden vi specifikt tittar på fildelning, spel på internet och användandet av bilder. De här tre områdena är föremål för diskussioner när det gäller rättsreglering där dom som ägnar sig åt de här verksamheterna på internet ungdomar och andra menar sig kunna se att lagen inte hänger med. Lagstiftaren förstår inte riktigt vad som är på gång. Där ska vi försöka hitta normerna, inte genom att ge oss ut på internet och se vad dom gör där med internet, utan genom att prata med dom. Normbildning på nätet är en intressant frågeställning. Inom rättssociologin som ämne försöker vi förstå hur normer växer fram och skapar förutsättningar för lagstiftning. Är det något man vet så är det att normsystemen inte är statiska utan utvecklas i processer och därmed har även lagen ett behov av att utvecklas och följa med samhällsutvecklingen. Den klassiska rättssociologin har sysslat med att titta på vad lagen säger och gör människor som lagen säger, dvs man tittar på law in box och law in action, dvs lagen säger en sak, men gör lagen samma sak. Så som vi har formulerat rättssociologin i Lund studerar vi snarare huruvida lagen interagerar och överensstämmer med andra normsystem. Hur den konkurrerar och samagerar med andra normsystem. På så sätt kan man se det arbete vi gör handlar om att skapa förutsättningar för lagstiftaren att kunna förstå det omgivande samhället så att man har möjlighet att följa med med lagstiftningen i den utveckling som sker. I det perspektivet blir det helt naturligt för oss att närma oss internet därför där sker väldigt mycket idag, och inte bara på internet

DreamHack är världens största LAN och datorfestival. Förra vintern checkade de in 12 782 personer. utan som en konsekvens av att människor har tillgång till det verktyg som internet är så påverkar det den sociala strukturen även i livet i övrigt, inte bara när man sitter vid datorn. Det finns en bild av att människor kliver ut på internet och så lever dom i en annan verklighet där men så är det inte. Internet är ett verktyg i människors vardag där människor använder sig av det som man hittar där samtidigt som man lever sina vanliga fysiska liv ute i den verkliga verkligheten. Därför är det helt naturligt för oss att söka oss mot det. KK-stiftelsen delar ut forskningspengar inom olika verksamheter. I samband med att de gjorde en utlysning som handlade om att förstå unga nätkulturer, sökte vi medel för ett fyraårigt projekt och fick det. Vi är tre forskare Håkan Hydén, som är professor i rättssociologi och docent i civilrätt och innehar Pufendorfprofessuren här vid Lunds universitet, Stefan Larsson som är teknologie licentiat och doktorand i rättssociologi och jag är de tre som arbetar med det här. När vi formulerade forskningsprojektet tänkte vi att vi ville ha medarbetare som levde helt naturligt i den värld vi ville undersöka, och sen ville vi också ha intressenter som hade ett ekonomiskt eller kommersiellt intresse i vad som händer på nätet. Vi kontaktade Ericson som blev mycket intresserade och ville vara med. Dom förstår precis det här att man måste hitta nån slags ordning för nätet och den ordningen kommer inte att komma via lagstiftning om inte lagstiftningen börjar förstå hur dom sociala processerna som uppstår i teknikens kölvatten går till. Därför var dom väldigt intresserade och har gått in med stor kraft i och på hög nivå i företaget för det här projektet. Vi kontaktade också Pirate Bay som tyckte det var roligt att bli närmade av forskningsvärlden och att man lyssnade på vad dom hade att säga. Sedan kontaktade vi Svenska Pokerförbundet och MySpace. Vi dessutom med Lunds skolförvaltning, där vi får tillgång till kommunens niondeklassare i fyra år för att sitta och diskutera med eleverna kring de här frågorna. Därutöver har vi ambitionen att skapa det här forskningsprojektet i den anda som det vi undersöker. Därför ska vi redovisa forskningsresultat i bloggform. Istället för peer reviewgranskning ska vi ha peer-to-peer review-granskning som är att bjuda in internet att tycka och tänka kring dom resultat vi har och på så sätt jobba lite på dom villkor som gäller för det som vi vill undersöka. Sen har vi knutit bra kontakter med människor som är precis allra längst in i kärnan av de grupper som vi vill kommunicera med. Det finns ju en hierarki bland människor som finns på nätet. Det finns människor som tänker och skriver, som organiserar och som talar på torgmöten. Precis som vi alltid har gjort när det dyker upp frågor, så finns det dom som är tänkare och som är lite av ideologer och organisatörer i det här. Dom har vi knutit nära kontakt med. Jag kan ju se att om man jämför med det som ni sysslar med inom narkotika och narkotikaanvändning, så är det svårare att röra sig bland rörelsens ideologer. Det är inte lika enkelt som det är för oss. Förutom att tala om eventuella konsekvenser av att använda narkotika och att fildela exempelvis, så kan man ju nöja sig med att göra det vi gör, nämligen att titta på vad är socialt accepterat i majoritetssamhället. Det är inte socialt accepterat av majoritetssamhället att ungdomar brukar narkotika, men däremot är det socialt accepterat av majoritetssamhället att ungdomar fildelar. Det gör att vi befinner oss i en annan situation, utan att värdera konsekvenserna av de två verksamheterna. Men jag tror ändå att man kan ta med sig dom tankarna in i diskussionerna med ambassadörerna som vi kallar de som finns i kärnan kring det område som vi vill diskutera att använda sig av dom för att kommunicera. Om man tar Flashbackdiskussionerna om narkotika till exempel, kan man gå in och motargumentera i dom om man tycker att man sitter på en kunskap som det är viktigt för dom att ta till sig. Man kan lägga fram statistik osv för det är ofta ganska kunskapsorienterade människor som sitter och skriver sådana här forum. Dom tar till sig argument och lyssnar på En del i alla fall Ja, det beror på hur argumenten ser ut. Jag gick in och kikade på narkotikadiskussioner på Flashback och det är ju inte så att dom är alldeles rabiata pro allt vad droger heter utan det förs ju några slags diskussioner kring vilka preparat man kan kombinera utan risker, och hur man häver ett sjukdomstillstånd som uppstått till följd av en viss typ av användning och så vidare. Där diskuterar man utifrån att detta är något vi håller på med. Vad får det för konsekvenser och hur kan man undvika negativa konsekvenser i så hög utsträckning som möjligt och få dom goda konsekvenserna? Det är på den nivån jag upplever att diskussionerna befinner sig. Det finns ju kritiska röster där inne också som pekar på att farorna är rätt stora och egentligen bör man låta bli. Kommer det inifrån bland de som finns där så tror jag att argumentet biter hårdare. Dom identifierar ju också vilka som är Flashbackmänniskor och dyker det upp en Socialstyrelsemänniska på Flashback så identifierar dom det på ett ögonblick. En nyregistrerad figur som dyker upp där som talar ett annorlunda språk känner man igen väldigt snabbt. Jag tror mycket på idén att om man vill kommunicera i den här typen av miljöer kan man göra det via ambassadörer. Det som vi undersöker handlar mycket om en generationsklyfta. På något sätt har dagens ungdomsrevolt, man undrar alltid hur nästa generation ska hitta på ett sätt att revoltera, visat på möjligheterna att skapa förutsättningarna för vuxenvärldens ekonomiska system och strukturer. Där kunde man verkligen hitta ett sätt att stressa vuxenvärlden rejält. Vi vill inte betala längre. Vi tycker inte om ert samhällssystem. Vi tycker bättre om att göra saker och så delar vi med oss. I vilken utsträckning ska man släppa fram motsatta ståndpunkter? Det som är så spännande med internet är ju att där är maktförhållandena helt omvända. Det är dom som formulerar i vilken utsträckning ska vi släppa in den här. Dom tar bara till sig information som fungerar i deras sociala värld och i deras normstrukturer. Annat struntar dom i högaktningsfullt. Det spelar ingen roll hur relevant argumentet är för det är inte formulerat på ett sådant sätt att det blir relevant i den egna kulturen. Det är inget nytt att kulturer fungerar på det här sättet. Man börjar med att titta på markörerna för att se om det är relevant eller ej. Stämmer inte dom markörerna så släpper man inte in informationen. Om man tittar på kommunikationen mellan ungdomar på internet så är det inte vi som formulerar vilka som är de rätta markörerna för att vara relevant i diskussionen. Jag tror man måste vända på kuttingen. Inte längre ställa sig frågan i vilken utsträckning ska vi släppa fram den här motsatta sidan att påverka - utan istället säga hur tar vi oss in, hur lär vi oss dom markörer som krävs för att vi ska kunna ta oss in och kommunicera i den värld där dom människorna finns. De mest framgångsrika antidrogrörelserna under senare tid måste man väl ändå säga är straight edge-rörelserna där ideologin har formulerats av människor själva och inte utifrån åt dom. Castells, en stor tänkare på Berkeley i Kalifornien, som har skrivit en triologi om det framväxande nätverkssamhället, har sagt att det man måste förstå är att människor under industrisamhällets framväxt formerade sig kring motståndsidentiteter. De skapade fackföreningar mot dåliga arbetsförhållanden och mot arbetsgivare som utnyttjade dom, de skapade motståndsrörelser mot fylleriet och formerade motstånd i form av nykterhetsrörelser. Det som händer i nätverkssamhäl-

let, menar Castells, är att man formerar sig kring projektidentiteter. Man diskvalificerar allt det här som har att göra med att man ska ställa sig och ta sin utgångspunkt i att göra motstånd mot någonting. Man struntar fullkomligt i vad som finns därutanför. Man vill bygga på egna villkor själv, och där växer det fram starka krafter. Där hittar man de spännande rörelserna idag. Är du emot dålig arbetsmiljö? - Det är inte relevant för mig. Jag förstår inte frågan, därför det är inte inom ramen för den projektidentitet som man vill skapa. Givet detta att det är projektidentiteter man har att göra med så kan man hitta sådana. Straight edge är en sån projektidentitet som formulerar sig utifrån ett ideal, och ur det idealet växer det till exempel fram att man inte ska använda sig av droger, att man inte ska äta djur osv.det kommer en klädstil och det kommer böcker man ska läsa, men det är inte formulerat i motstånd mot det gamla industrisamhället. Sedan kan det ju resultera i motstånd mot djurindustri till exempel eller motstånd mot narkotikarörelser eller sexism. Om det nu växer fram en kultur, normer som står i direkt konfrontation med det som lagstiftaren har bestämt och om nu lagen ska följa med det som händer i samhället om nu ett antal projekt kommer fram till att så här anser vi att det skulle vara istället, skulle då en sådan typ av riktning resultera i lagförändringar? Lagen formuleras i demokratiska processer och jag har inte hittat något bättre sätt att formulera lagen. Det man som vetenskapssamfund kan göra är att försöka formulera så god kunskap som möjligt för lagstiftaren så att denne vet vad det är man har att göra med, att man förstår hur människor reagerar om en lag formuleras på ett viss sätt och om lagen kommer att uppnå det syfte som eftersträvas. Jag tror att skulle man fråga samhället, vill du att barn ska få nyttja narkotika i den utsträckning dom själva vill eller unga människor får göra det dom själva vill i den utsträckning dom vill och själva formulera kunskap utan hjälp av vuxensamhället om vilka konsekvenser droganvändning kan få, så är jag ganska övertygad om att samhället vill att våra lagar ska ge förutsättning för att vi ska kunna förhindra ungdomar från att börja knarka eller trilla ner i en negativ livsutveckling. Frågan är bara hur uppnår man det bäst? Det är det som det hela handlar om! Vi talar om latenta och manifesta funktioner av lagen. Det manifesta är det man avser med lagen, det man vill. Det latenta är det som uppnås som ett resultat av lagen, men som man egentligen inte alls hade lust med, eller åtminstone inte kunde förutse. Vad man försöker göra i en rättssociologisk analys är att på förhand försöka kunna ge en prognos kring vilka latenta effekter som kan tänkas uppstå och i vilken utsträckning man kommer att uppnå dom manifesta effekterna. Där får man tänka till ordentligt. Man ska ju inte ha en Socialstyrelse till exempel som går ut och försöker förmå ungdomar att låta bli att utnyttja narkotika om det är så att majoriteten av samhällets medborgare säger att vi vill att barn ska få nyttja narkotika. Tack och lov så har ju det svenska folket, åtminstone så här långt under landets demokratiska utveckling, kommit fram till ganska bra och rimliga lösningar i förhållande till samhällsproblem. Idag är jag alldeles övertygad om att en majoritet tycker att man ska försöka hålla narkotikan borta från ungdomar. Därför är det statens uppgift att arbeta med det här, men då gäller det för vetenskapssamfundet att på ett så bra sätt som möjligt hjälpa lagstiftarna med hur man uppnår det. Då kanske det inte bara är att man fördömer och jagar med polispiketer. Det är ju inga nyheter det här. Jobbat preventivt har man ju gjort i alla tider, men det som händer med internet och informationsflöden och nätverkssamhällen är att förutsättningarna för det preventiva arbetet har förändrats och då måste man hänga med i det. Det som händer idag är att dom självklara sanningarna håller på att dö. Tidigare har det varit en självklar sanning att det är fel med narkotika. Det ifrågasätts idag av flera organisationer som du talat om. Ungdomar som växer upp idag finns inte bara i Sverige. Dom finns också i Spanien, Tyskland och i andra länder. Via sin kommunikation på internet, via sitt resande och i sina nätverk, Facebook och annat, så har man en helt annan typ av kontaktnät än vad man hade tidigare, och då ser man ju att vuxenvärlden här säger att det är fullständigt livsfarligt att röka marijuana medan vuxenvärlden i grannlandet säger att det är helt OK. Då inser man att det inte finns någon självklar sanning och då blir det mycket svårare för den som vill propagera för en viss ståndpunkt. Min bild av det här är att det bara är dom vassa argumenten som kommer att fungera. Det är bara genom att ha riktigt, riktigt bra argument som man kan klara av att överleva i en sån här värld och då handlar det om att lägga resurser på att tänka och formulera sig och formulera sig med dom rätta markörerna så att dom som behöver lyssna faktiskt lyssnar på dom argument man har. Det hjälper inte hur goda argument man har om man inte fixar att förse dom med rätta markörer så att mottagaren är villig att ta emot dom. De som arbetar mot narkotika i samhället är inte organiserade i nätverksform vilket innebär att dom inte kan göra samlade attacker, inte bygga samordnade strategier osv i den världen. Dom kan göra det i den politiska världen eller i den ekonomiska världen där man kan hitta finansiärer osv. Där rör dom sig hemtamt, men i nätverkssamhället är dom inte organiserade. Under Pirate Bay-rättegången nyligen talade man om vad Pirate Bay var för typ av organisation. Åklagaren blev mer och mer frustrerad. Det måste ju vara en stablinjeorganisation eller också är det en platt organisation nånting måste det ju vara, menade åklagaren. Då var det någon ur kretsen som formulerade sina tankar kring det här på sin blogg Vi är nog en svärmorganisation. Man fungerar som en svärm. Slå en knytnäve in i en svärm och se vad som händer. Den viker undan i mitten, sluter sig runt armen och sticker och sticker och det finns ingen enskild ledare i det. Svärmen fungerar tillsammans, ibland samordnat, ibland driver den isär. Ibland tar nån initiativet och sticker och då följer en grupp efter. Att förstå det där och se hur åklagaren och rättsväsendet försöker få in det i något som man tycker har funnits sedan tidigare - Nånting måste ni ju vara. Under Pirate Bay-rättegången ifrågasatte en professor upphovsrätten. Han blev hårt ansatt av åklagaren och blev misskrediterad. När han skulle gå därifrån frågade domaren honom om han ville ha någon ersättning för den tid han hade spenderat. Nej det behövs inte, sa han, men min fru fyller år i morgon så ni kan skicka en blomma till henne varpå nätverkssamhället reagerade och inom de närmaste dagarna hade hans fru fått blommor för 80 000 kronor. Hela stället där dom bodde var överbelamrat med blommor. En persons styrka en blombukett - är det ingen som märker, men när svärmen agerar, inte beordrade av nån utan det sprider sig så här gör vi vi skickar en blomma, då märks det. Eftersom man inte lever i motståndsidentiteter där man ger sig på och attackerar strategiskt så har man väl inte i någon större utsträckning gjort detta än, men det är klart man kanske hackar ett politiskt partis sida eller mailbombar eller serverbombar, men i hög utsträckning gör man inte det utan man bygger istället. Så bygger man till exempel fildelningstekniker eller man open source-formulerar alternativ till Microsoft Office och får Open Office. Man vill bygga, man vill inte på och attackera. Man vet ju mycket väl att man har en makt och en styrka som inte polisen har. Polisen skulle inte kunna agera så snabbt. Även om polisen skulle vilja skicka blommor för 80 000 kronor till någon så skulle det inte kunna lösas administrativt. Trots att man är väl medveten om att det skulle vara en mediahändelse som skulle vara helt otrolig så kan man inte. Om man tar narkotikafrågan så har man att jobba emot nånting som man inte är van vid en struktur som man inte har rejäl kunskap om och som fungerar enligt logik som inte passar med dom gamla propagandasystemen som man tidigare har arbetat med. Internet funnits så pass kort tid så det finns inga färdiga teorier eller lagar om hur det här fungerar, och det är ju Under Pirate Bay-rättegången som var nyligen talade man om vad Pirate Bay var för typ av organisation. Åklagaren blev mer och mer frustrerad. Det måste ju vara en stab-linjeorganisation eller också är det en platt organisation nånting måste det ju vara, menade åklagaren. Då var det någon ur kretsen som formulerade sina tankar kring det här på sin blogg vi är nog en svärmorganisation. Vi fungerar som en svärm, slå en knytnäve in i en svärm och se vad som händer. Det viker undan i mitten, sluter sig runt armen och sticker och sticker och det finns ingen enskild ledare i det. Svärmen fungerar tillsammans, ibland samordnat, ibland driver det isär. Ibland tar nån initiativet och sticker och då följer en grupp efter osv. Att förstå det där och se hur åklagaren och rättsväsendet försöker få in det här i något som man tycker har funnit sedan tidigare. Nånting måste ni ju vara. därför det är så intressant och spännande att finnas i det här forskningsfältet och att ha den här ingångspunkten med normer. Normerna skär ju över flera strukturer. Det finns sociala normer som handlar om att vi dömer ut varandra socialt om man bryter mot dom. Så har vi dom rättsliga normerna där samhället har skapat ett regelsystem som i bästa fall överensstämmer med samhällets sociala normer någorlunda. Man har upphöjt sociala normer till att vara rättsliga normer som man lägger kraft bakom. Man ser till att dom upprätthålls. Men om man tittar ut på internet och det som händer där så är ju många av de normer och koder som finns, dom är ju i programmeringen av systemen alltså det handlar om hur är Facebook konstruerat programkodsmässigt. Där är den nya koden där man kodifierar normer. Där finns strukturerna för hur man får lägga upp, hur man får skapa kontakter, hur man får leta människor osv., och där är normgivaren inte staten utan det är dom som sitter och äger dom här sajterna som bestämmer hur världen ska se ut och vad som är tillåtet och inte inom ramen för den världen. Normer är ett väldigt intressant begrepp att jobba med därför att vi når de här olika delarna av tillvaron. Vi kan jämföra makten hos Facebook eller Flashback i hur dom För att kunna delta i diskussionerna på Flashback måste man vara medlem.

faktiskt väljer att lägga upp sin sajt programmeringsmässigt med hur lagstiftaren formulerar formerna för hur det här får diskuteras. Vi menar oss ha hittat ett normbegrepp som fungerar med samma definition både i rätten och i programmeringskoden på Facebook eller Flashback och i det sociala samhället där människor kommunicerar med varandra. Där tror jag att man kan hitta väldigt många av förklaringarna till varför saker blir som dom blir och också skapa bra kartor för hur man kan agera. En sak är det värderingsmässiga jag vet att det här är rätt, min åsikt är att man ska inte knarka och därför ska jag tala om det. Visst, det är en sak då vet vi vad jag vill, men sen vad är möjligt? I vilken utsträckning är det möjligt att skapa det här? Då måste man börja arbeta med hur systemvillkoren ser ut. I vissa lägen är normsystemen systemvillkor, som sätter villkor för vad lagen kan göra och inte tvärtom. Då måste man förstå hur dom ser ut. Givet att man har det här grundläggande värdet att man vill uppnå nånting, så är frågan hur man agerar på klokaste sätt för att uppnå det? Man kanske skulle kunna uppnå poänger på kort sikt genom att man byter sida för att skapa resurser åt sig själv, oavsett om man gör det med bibehållen mission eller byter mission också. På lång sikt, och om väldigt många människor gör det, kommer inte majoritetssamhället att tycka att det är uppseendeväckande att göra så. När man arbetar med den här typen av grundförutsättningar och försöker förstå hur man egentligen påverkar människors beteende så är normer bara en sida. Sen har du attityder som är emotionella, kognitiva tumregler om vad magkänslan säger om jag känner skam så är det nånting som kommer inifrån. Det är ju inte en norm. Det är en magkänsla som man själv går runt och bär på, och det är en sida som man kan arbeta med. Sedan har vi det rationella förnuftet det att människor värderar risker och drar slutsatser och agerar för att själv uppnå en så gynnsam situation som möjligt. Till exempel: vad får jag ut för nöje av att knarka och vad tar jag för risker osv. Socialpsykologer menar att dom här tre benen styr väldigt mycket av mänskligt handlande. Det är dom sociala normerna, det är attityderna i form av emotionella, kognitiva tumregler och det är det rationella förnuftet. Kan samhället påverka här? Attityderna ligger djupt, magkänslan ligger djupt och det tar lång tid att ändra. De formas tidigt, medan normerna går att påverka utifrån. Lagstiftning är ett givet sätt. Där kan staten formulera normer med näven uppifrån, medan de sociala normerna är svårare. Tittar man på de sociala normerna på internet så upptäcker man att internet flyter över nationsgränserna och nationslagarna blir väldigt, väldigt svåra att upprätthålla eftersom det är en global värld som är oberoende av nationsgränser i hög utsträckning. En hel del av det som händer i projektet kan man del av på www.cybernormer.se. Där har vi med oss, hoppas vi, en kärntrupp som har tillgång till ett stort bloggnätverk och som har många som finns inne i den här svärmen som vi pratade om förut, och som har viss förmåga att få svärmen att sticka i en viss riktning. Förhoppningsvis ska vi ha tillgång till intresserade debattörer. Vi befinner oss i en annan situation jämfört med många andra för vi har ingen ambition att påverka i någon riktning. Vi går inte in med någon normativ uppgift i det här. Vi värderar inte det dom gör i förhållande till vad lagen säger, utan vi ser objektivt på normer. Källkritik är ett intressant ämne... Källkritik är ju också beroende av markörer. Inom vetenskapssamhället har vi ju en viss form. Vi godkänner bara, om man ska vara källkritisk, en viss typ av kunskap och om det andra säger vi att det är inte vetenskapligt relevant. Källkritiken ser annorlunda ut i dom kretsar som man vill kommunicera med. Dom ifrågasätter våra markörer för vad som är relevant kunskap och det är det som är det spännande med normer att försöka hitta deras markörer, att formulera sina tankar och artiklar på deras villkor, för det man vill är ju att få fram argumenten, eller hur? Mer om normbildning och internetnormer Hur vet vi vad som är rätt och fel i en situation? Och hur avgör vi hur vi ska handla? Lagar är tydligt nedskrivna och det finns föreskrivna sanktioner om man bryter mot lagen. Men så tydligt är inte vårt samhälle. Vårt handlande styrs sällan enbart av lagar och regler utan av oskrivna och osynliga normer. När människor är laglydiga utan att känna till lagen följer vi egentligen normer. Rättsregler och normer hänger ofta ihop. I boken, Om normer, av fil.dr. Mattias Baier och fil.dr Måns Svensson båda vid rättssociologiska enheten vid Lunds Universitet - analyseras och diskuteras samhällets och rättssystemets normer. Författarna ger en övergripande bild av vad normer är för något, hur de definieras, deras tillkomst och uppbyggnad och olika typer av normer. Författarna reflekterar även över normers betydelse i samhället, vad normer har för funktion, varför vi följer normer. Ett normperspektiv ger möjlighet att beskriva, analysera och påverka samhällsförhållanden. I förordet till boken skriver författarna att, boken försöker ta ett helhetsgrepp på normer något som knappt är möjligt. Forskningen och litteraturen om normer är mycket stor och ny forskning tillkommer i skrivande stund. Vår ambition är att introducera läsaren i ett område som är av stor betydelse för många samhällsvetenskapliga och juridiska ämnen Det är en utmaning att skriva läromedel och det är en utmaning att skriva läromedel om något som hela tiden utvecklas. Vi mottar med glädje kommentarer såväl positiva som negativa. Ur innehållet Varför normer? Definition av normer Normtyper Normers tillkomst Normen och människan Varför följs normer? Normen i samhället Normens funktioner Boken avslutas med ett omfattande referensmaterial. Läs mer om normbildning och internet på projektets hemsida: http://cybernormer.se

Operation Plattång Den 1 december 2007 narkotikaklassade Sveriges regering den smärtstillande substansen tramadol. De båda andra svaga opioiderna kodein och dextropropoxifen (DXP) är sedan decennier tillbaka narkotikaklassade. Att tramadol på Läkemedelsverkets förslag nu narkotikaklassats beror i första hand på att patienter som använder läkemedel innehållande tramadol allt oftare hamnar i ett beroende. Även ett rent missbruk av preparatet har rapporterats i ökande omfattning. Detta i kombination med den kraftigt ökande försäljningen under senare år gjorde att Läkemedelsverket ansåg att det fanns anledning att likställa dessa substanser med avseende på narkotikaklassificering och att uppmärksamma förskrivare på risken för läkemedelsberoende alternativt missbruk, konstaterar Läkemedelsverket. OBS! Läkemedelsberedningar som innehåller tramadol är undantagna narkotikaklassificering. Narkotikaklassificeringen hindrade dock inte intresserade från att använda internet för att få tag på preparatet efter narkotikaklassningen. Tramadol har funnits tillgängligt på en mängd webbplatser, men det var särskilt en, www.worldtramadol.com, som tilldrog sig polisens intresse. Under sommaren 2008 uppmärksammade Rikskriminalpolisen den aktuella sidan på internet. För oss var det ett utmärkt tillfälle att visa konsekvenserna av att köpa droger via internet samtidigt som vi kunde fånga upp många ungdomar på ett tidigt stadium innan de hunnit utveckla ett drogberoende. De här tunnorna anlände till Sverige och togs i beslag av tullen. Varje tunna innehöll 10 kilo I samartramadol HCl. bete med Folkhälsoinstitutet kunde vi också genomföra en enkät i samband med tillslagen. Den kan ge oss en uppfattning om hur vanligt det är att ungdomar köper droger via internet, säger kriminalinspektör Cecilia Fant, som var Rikskriminalpolisens samordnare i ärendet. På webbplatsen såldes tramadol till vem som helst som var beredd att betala. Även om personen bakom verksamheten fanns i Sverige, på samma sätt som i många andra fall, uppgav sidan en falsk adress i USA så även om worldtramadol utgav sig för att vara USA-baserad så visade det sig att svenska var ett utmärkt fungerande språk vid kontakt, vilket kanske inte var så konstigt eftersom huvudmannen bakom hemsidan drev en frisörsalong i Eskilstuna och använde sig av en så kallad målvakt för det konto dit kunderna skickade pengar för sina varor. Målvakten var lågavlönad med tanke på de summor huvudmannen drog in på sin lukrativa affärsverksamhet. Målvakten fick 1 000 kronor/månad för besväret. Till en början fanns tramadol till försäljning på nätet som ett av flera gråzonspreparat, och ju längre tiden gick, desto mer ökade tramadols popularitet hos ett stort antal ungdomar som höjde tramadol till skyarna i diskussioner på olika drogliberala forum. 17 november 2007 tar tullen på Arlanda en försändelse på 20 kilo tramadol i beslag. Försändelsen var adresserad till huvudmannen i Eskilstuna. Han grips vid leveransen. Kort därefter, den 9 december, kom ytterligare 10 kilo till Arlanda och polisen i Eskilstuna hittar sedan ytterligare tre kilo tramadol i ett källarförråd som disponerades av huvudmannen. Totalt beslagtogs 33 kilo tramadol. I samband med den ekonomiska utredningen mot huvudmannen visade det sig att två bankkonton använts för inbetalning från kunder som handlat Tramadol. Vid undersökning av de båda kontona hittade polisen 1 442 köp fördelade på 448 personer i hela landet. Av de 1 422 köpen är cirka 1 100 gjorda av personer födda på 1980- och 1990-talet. Den äldste kunden är född 1943 och den yngste 1991. narkotikabrott, försök till grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling till fängelse i 10 år. Tingsrättens dom överklagades till Svea Hovrätt. I dom avkunnad 17 juni 2009 fastställde Svea Hovrätt tingsrättens dom. Svea Hovrätts dom överklagades till Högsta Domstolen. I en skrivelse som kom till Högsta Domstolen den 22 juli 2009 återkallar huvudmannen sitt överklagande. Högsta domstolen avskriver målet. Köparna fanns fördelade över hela landet men med koncentration till större städer. Av de 448 köparna var 335 ostraffade (75%), 113 personer är straffade (25%) och av dessa är 63 tidigare straffade för narkotikabrott. Totalt omfattar de gjorda köpen cirka 17 kilo. Drygt en miljon kronor togs i kvarstad från huvudmannen. Efter en omfattande utredning och påföljande rättegång kom domen mot huvudmannen. 6 mars 2009 dömde Eskilstuna Tingsrätt huvudmannen för grovt Se intervjun där Cecilia Fant berättar om ärendet (reporter Johan Stambro) Drogen såldes främst via hemsidan WorldTramadol.com. På sajten garanterade man att produkten höll hög renhet. Eskilstunapolisen övertar ärendet då huvudmannen är Eskilstunabo. Under utredningens gång upptäcker de följande: 1422 köp som kan identifieras till personer, genom deras bankkonton. Köpen är fördelade på 448 personer över hela landet. Den äldsta är född -43 och den yngsta -91. Majoriteten är ungdomar mln 16-25. 3 av 4 köpare är ej kända av polis sedan tidigare. Utsättningssymtom efter behandling med tramadol Vad är mekanismen bakom abstinenssymtom efter behandling med tramadol? Vilka symtom är det? Hur länge kan patienten behandlas med tramadol innan risk för abstinens och beroende uppkommer? Hur ska nedtrappning gå till? Du kan läsa mer om det i Läkartidningen. Läs mer:» Eskilstuna tingsrätts dom» Svea hovrätts dom» Målet i Högsta domstolen