Teoretiska skäl att tro på Gud 1
A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt väsen. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. René Descartes 1596-1650 2
Anselm av Canterbury (1033-1109) Gud är det som är sådant att något fullkomligare inte kan tänkas. Det är fullkomligare att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om Gud inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Det är omöjligt att tänka sig något som är fullkomligare än Gud. Alltså: Gud existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé). 3
Gaunilo från Marmoutier framställde ett reductio ad absurdumargument mot Anselms gudsbevis Den försvunna ön är den mest storslagna ö man kan tänka sig. Det är mera storslaget att existera i verkligheten än att existera enbart som en idé. Om den försvunna ön inte existerar i verkligheten, så kan man tänka sig en mera storslagen ö. Det är omöjligt att tänka sig en ö som är mera storslagen än den försvunna ön. Alltså: Den försvunna ön existerar (i verkligheten och inte enbart som en idé). Den perfekta pizzan är den största pizza man kan tänka sig etc. 4
Kritik från filosofiskt håll KANT Existens är inte en egenskap. Föreställ dig att du har 100 daler i din tomma byxficka. Du kan bilda dig en fullständig uppfattning om myntens egenskaper, trots att de inte existerar. Uppfattningen (eller begreppet) om mynten har ingenting med deras existens att göra. Upp Begreppet om Gud har ingenting att göra med frågan om Gud existerar eller inte existerar. 5
Härleder Guds existens utifrån det faktum att världen (eller kosmos) existerar. Finns i flera olika varianter bl a hos Thomas av Aquino (1225-1274). Allt som sker (allt som finns) har en orsak. Orsaken är i sin tur en verkan av något, vilket i sin tur är en verkan av något, etc. Kedjan av orsaker och verkningar måste ha en första början någonstans den kan inte vara oändlig. ALLTSÅ: Gud måste finnas, såsom den första orsaken ( den orörde röraren ), alltings urgrund. 6
Kontingensbeviset Vi kan erfara att saker uppstår och förgås. Det finns alltså sådant som är kontingent som både har möjlighet att existera och att inte existera. Om det inte finns något som existerar med nödvändighet, finns det ingen tillräcklig grund för att det kontingenta skulle existerar. Det kontingenta existerar. Alltså: Det måste finnas något som existerar av nödvändighet (= Gud ) och som är en tillräcklig grund för existensen av det kontingenta. Varför kan inte kedjan av orsaker och verkningar vara oändlig? 7
Även om (det som sker i) världen måste ha en första orsak eller grund, så följer inte att denna måste vara en gudom med medvetande och vilja. A posteriori-argument Grundat på observationer av världens ordning Intelligent design 8
Det finns en planmässig och ändamålsenlig ordning överallt i naturen, på alla nivåer. Det är osannolikt att denna ordning har tillkommit av en slump, utan den måste vara skapad av en intelligent upphovsman, Gud. Skeptisk filosof ateist eller agnostiker? Religiösa trosföreställningar behövs inte vare sig för vetenskapens eller moralens skull Varför religionsfilosofi? Befria mänskligheten från vidskepelse och fördomar Förstå religiösa trosföreställningars ursprung och funktion 9
Kritisk skeptisk hållning Lekfullt ifrågasättande, ironisk Ror hem alla fina poänger Humes alter ego 10
Kleanthes framför en variant av det teleologiska gudsbeviset: ändamålsargumentet the argument from design. Demea och framför allt Philo kritiserar argumentet. Diskussionen löper genom större delen av dialogerna. Se dig omkring i världen. Begrunda helheten och alla dess delar: Du kommer då att finna att den ingenting annat är än en stor maskin uppdelad i ett oändligt antal mindre maskiner som i sin tur medger uppdelning i en utsträckning långt bortom det människans sinnen och själsförmögenheter kan spåra och förklara. Alla dessa maskiner och till och med deras minsta beståndsdelar är anpassade till varandra med en exakthet som hänför var och en som någonsin reflekterat över dem. (sid 102) FORTS. 11
Den märkliga anpassningen av medel till mål överallt i naturen liknar exakt, fastän den vida överträffar dess ändamålsenlighet, produkten av den mänskliga uppfinningsrikedomens tanke, vishet och intelligens. Eftersom verkningarna liknar varandra ( ) leds vi att, efter analogins alla regler, sluta oss till att orsakerna också liknar varandra och att naturens upphovsman är tämligen lik det mänskliga sinnet, fastän utrustad med mycket finare sinnen, avpassade efter storslagenheten i det han skapat. Med hjälp av detta argument, a posteriori, och med hjälp av detta argument allena, bevisar vi på en gång Gudomens existens och dess likhet med människans sinne och intelligens. (sid 102-103) Ändamålsargumentet exemplifiering Begrunda och analysera ögat, granska dess struktur och konstruktion och säg mig utifrån din egen uppfattning om inte tanken på en konstruktör omedelbart strömmar mot dig med samma kraft som en sinnesförnimmelse? (s. 113) 12
Egenskaper hos ändamålsargumentet 1. Erfarenhetsgrundat (induktivt) Baserat på observationer av världens ordning Världen som helhet -naturen -universum har en ordning Alla delar av världen har en ordning 2. Ändamålsenlighet Avpassning mellan delar Avpassning mellan delar och helhet Avpassning av medel till mål 3. Analogislut Världen = maskin (analogi 1) Princip: Lika verkningar bevisar lika orsaker Världen måste ha en intelligent upphovsman, precis som maskiner har det. Guds = världsskaparens intelligens är av samma slag som människans intelligens (analogi 2) men perfekt (eller åtminstone storslagen). Princip: Orsaken måste vara proportionerlig i förhållande till verkan Kritiska frågor Är analogin värld/maskin stark? Eller haltar den? Finns det alternativa hypoteser? Kan världens ordning ha uppstått slumpmässigt? Kan man förklara världens ordning utan att referera till intelligenta avsikter? Förutsätter talet om en ändamålsenlig ordning det som skall bevisas? (Att världen är skapad enligt en plan.) 13
Philos kritik mot ändamålsargumentet Hållpunkter 1) Analogin (universum/maskin) är för svag. Krav på exakt likhet (del 2) 2) Analogin likställer helheten med en del av helheten, istället för att jämföra två separat existerande företeelser (del 2). 3) Ordning är inte i sig ett bevis för avsiktlig ändamålsenlighet (del 2) 4) Ändamålsargumentet fungerar inte som kausal slutledning, då det handlar om en unik orsak (Gud) och en unik effekt (universum). Krav på upprepad erfarenhet (del 2) 5) Guds ordning (plan, avsikt etc) är i minst lika stort behov av förklaring som världens ordning (del 4) 6) Anpassa orsaken till verkan! Man får inte sluta sig till mer än vad som behövs för att förklara verkan. T.ex. inte dra slutsatsen att världen skapare är fullkomligt eller ändligt perfekt, att världens skapare är EN snarare än FLERA, etc (del 5) 7) Det finns alternativa analogier/hypoteser som är minst lika träffande och starka som maskinanalogin (del 6-8) 8) Det ondas problem (teodicéproblemet) och dess särskilda tillämpning på ändamålsargumentet (del 10) 14