Diplomeringsdokumentation mall för diplomeringsarbetet Ifyllbar mall för digital bearbetning

Diplomeringsdokumentation mall för diplomeringsarbetet Ifyllbar mall för digital bearbetning Dokumentation för Kinna Församling Miljörapport nivå fyra sida 1 av 77

Miljörapport nivå fyra sida 2 av 77

Dokumentation av miljö- och hållbarhetsarbetet i Miljödiplomering enligt fas 3 Miljödiplomering enligt fas 4 Kontaktperson Elisabet Persson Torbjörn Svensson Telefon 0320 20 79 57 0320 2079 60 Adress Prästgatan 7 51154 Kinna E-post Intern revision elisabet.persson@kinnaforsamling.se ture.klintenberg@svenskakyrkan.se Fortlöpande varje år före 31 nuari. Extern revision Fas 1: 2001-06-12, Fas 2: 2005-11-28, Fas 3: 2008-12-04 Fas 4: 2012-11-29 Miljörapport nivå fyra sida 3 av 77

Innehåll 1. Nulägesbeskrivning 5 I Församlingens/enhetens pastorala verksamhet 7 II Förvaltning och ekonomi 12 III Byggnader 14 lv Kyrkogårdar och markanläggningar 20 V Varor och tjänster 23 VI Transporter och kommunikation 28 VII Kemikalier och avfall 32 2. Vision och policy 35 3. Mål och åtgärdsprogram 37 I Församlingens/enhetens pastorala verksamhet 38 II Förvaltning och ekonomi 46 III Byggnader 48 IV Kyrkogårdar och markanläggningar 51 V Varor och tjänster inköp 53 VI Transporter och kommunikation 56 VII Kemikalier och avfall 58 VIII Annan verksamhet 60 4. Organisation 61 5. Uppföljning 64 6. Information 66 Enhetens/församlingens policys 67 Nödlägesberedskap och riskanalys 69 Miljöaspekter 70 Miljöaspektsregister 70 Kompetensplan Rapport från miljödiplomeringen Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Miljörapport nivå fyra sida 4 av 77

1. Nulägesbeskrivning a) Beskriv församlingen/enheten kortfattat: Ange information om församlingen/enheten som rör geografisk belägenhet, antal kyrkotillhöriga, antal anställda, antal byggnader etc. Beskriv gärna även om församlingen/enheten har någon speciell inriktning som ni vill lyfta fram. Kinna territoriella församling ligger naturskönt belägen i Viskans dalgång mellan Varberg och Borås. I pastoratet finns endast en församling. Kinna utgör centralort i Marks kommun och är i huvudsak ett industrisamhälle med inriktning mot textil. Jordbruket är också en viktig näring, fram för allt i Häggåns dalgång nordväst om Kinna liksom skogsbruket norr om Kinna. Stora Hålsjön, Mjögasjön och Barrsjön är de största sjöarna samt Viskan och Häggån de största vattenlederna som båda sammanstrålar i Kinna. Svenska kyrkans församling i Kinna består av drygt 6000 själar. Gudstjänster firas i församlingens byggnader som består av kyrkan i centralorten, församlingshem och gravkapell. Församlingen har två kyrkogårdar. I arbetslaget ingår 17 personer bestående av präster, diakoner, församlingsassistenter, musiker, administrativ personal, husmor och kyrkogårdspersonal samt ett stort antal frivilligarbetare. Arbetet leds av kyrkoherde. Arbetslag och förtroendevalda har till uppgift, att med olika medel, göra Kristi ord känt genom förkunnelse och konkret förvaltaransvar. Församlingsledningens ambition är att vi med denna genomlysning av verksamheten skall ta vårt skapelseansvar och i ord och handling visa på Honom som har skapat allt... Miljörapport nivå fyra sida 5 av 77

Checklistor som stöd för nulägesbeskrivningen Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning de stämmer med er verksamhet. Då får ni en god överblick över hur ni arbetar med miljöfrågor och hållbar utveckling i er församling. Ni får med andra ord en Nulägesbeskrivning med mål- och åtgärdsprogram som sedan kan ligga till grund för ert kommande miljöarbete. c) Skriv en kortfattad nulägesbeskrivning Skriv en kortfattad nulägesbeskrivning för varje aktuellt verksamhetsområde. Fyll i nulägesbeskrivningen under respektive verksamhetsområde i punkt 3. Denna beskrivning bör täcka hela det aktuella området och kan med fördel ha sin utgångspunkt i checklistorna. Ort och datum: Kinna 2012 11 22 Miljörapport nivå fyra sida 6 av 77

I Församlingens/enhetens pastorala verksamhet Reflektion i beslutande organ Vi reflekterar regelbundet över frågorna om sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling i kyrkorådet eller andra beslutande organ. Församlingsinstruktionen Vi integrerar vårt miljödiplomeringsarbete med församlingsinstruktionen. GUDSTJÄNST Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i gudstjänsten. Temagudstjänster Vi arbetar med kompletterande gudstjänstformer med inriktning på hållbar utveckling. Lokalt anknutna gudstjänster Vi håller gudstjänster, där hållbarhetsperspektivet står i fokus, på andra ställen än i kyrkorummet. Vi har minifamiljegudstjänster några fredagar per termin i församlingshemmets kyrksal. Delaktighet i gudstjänsten Vi arbetar för att fler ska vara delaktiga i gudstjänsten. Kollekter Vi tar upp kollekt till natur-, miljö- och/eller sociala projekt. Nattvardsvin Vi använder ekologiskt och/eller Fairtradecertifierat nattvardsvin vid mässorna. Miljörapport nivå fyra sida 7 av 77

Bröd Vi använder ekologiskt bröd vid mässorna har undersökt och ska köpa ekologiska och glutenfria oblater f.o.m 2013 Blommor Vi använder blommor som är ekologiskt odlade och/eller närodlade och/eller Fairtradecertifierade. Inte alltid, men har bört fundera kring boken ett solidariskt altarbord Köper enbart blommor från miljöcertifierad blomsterhandel. Kyrkkaffe Vi skapar mötesplatser för samtal om hållbar utveckling vid vårt kyrkkaffebord. ibland Egen fråga DIAKONI Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i diakonin. Samverkan Vi samarbetar med olika organisationer i frågor om hållbar utveckling. Familje- och äldreverksamhet Vi skapar mötesplatser för dialog mellan unga och äldre för erfarenhetsutbyte om liv och livsvillkor. sommarcafé för alla åldrar startade 2012 Hållbar livsstil Vi arbetar för ett mer hållbart konsumtions- och livsstilsmönster. Miljörapport nivå fyra sida 8 av 77

Egen fråga UNDERVISNING Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen. Egen kommentar Barn- och ungdomsverksamhet Vi arbetar med frågor om sambandet mellan den kristna tron och hållbar utveckling i barnoch ungdomsverksamheten. i grupperna 0-ca 8 år Konfirmationsverksamhet Vi arbetar med frågor som rör hållbar utveckling i vår konfirmandundervisning i både teori och praktik. inte specifika frågor men finns invävt på ett naturligt sätt Hållbar utveckling Vi fortbildar oss i frågor som rör sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling. miljögruppen Driftsutbildning All personal som arbetar med fastigheter och underhåll utbildas kontinuerligt i energi och miljöfrågor. Administrationsutbildning All utbildning i hantering och skötsel av kontorsmaskinerna har ett miljöperspektiv. Ekonomiutbildning All berörd personal får utbildning i sambandet mellan ekonomi och hållbar utveckling, t.ex Grönt bokslut. Vi har kontakt men Värnamo kyrkliga samfällighet och ska få tips från dem. Miljörapport nivå fyra sida 9 av 77

Val av kursplats Vi ställer miljökrav på kurs- och konferensanläggningar. Försöker hitta miljöcertifierade ställen till våra planeringsdagar. Ex Kvarnen Hyssna,Två skyttlar Örby, Helsjöns fsk Materialanvändning Vi använder i så stor utsträckning som möjligt miljömärkta kursmaterial. ej relevant Kursutformning Vi integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv i våra kurser. ej relevant Egen fråga MISSION Hållbar utveckling En helhetssyn på sambandet mellan kristen tro och hållbar utveckling kommer till uttryck i missionen. Öppenhet och delaktighet Vi arbetar för att fler skall vara insatta och delaktiga i arbetet för en hållbar utveckling. Internationellt arbete Vi stödjer internationella projekt som har som syfte att leda fram till en förbättring av utvecklingsländernas situation. Samverkan Vi samarbetar med olika organisationer i frågor om hållbar utveckling. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 10 av 77

ARBETSMILJÖ Fysisk arbetsmiljö Vi utformar den fysiska arbetsmiljön så att såväl alla anställda som miljön får sina behov tillgodosedda. Psykosocial arbetsmiljö Vi arbetar för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö som tar hänsyn till den enskilde arbetstagarens behov. inte aktivt Personlig utveckling Vi arbetar för att skapa balans mellan arbete och personlig utveckling. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 11 av 77

II Förvaltning och ekonomi Konsekvensutredning av penningplacering Vi har utrett konsekvenserna av dagens förvaltning för miljö och hållbar utveckling av aktier, fonder och likvida medel. Samhällsnytta av förvaltning av penningplacering Vi prioriterar samhällsnyttan av förvaltningen av aktier, fonder och likvida medel i förhållande till det ekonomiska utfallet. Grönt bokslut Vi redovisar ett grönt bokslut i vår årsredovisning. Elförbrukning, utsläpp, mm Samarbete med Värnamo kyrkliga samfällighet Socialt bokslut Vi redovisar ett socialt bokslut i vår årsredovisning. Budgetansvar, äska, verksamhetsberättelse Placeringspolicy Vi har antagit en placeringspolicy. Delvis ideella placeringar, se föregående nulägesbeskrivning Budget Vi väger in miljö- och hållbarhetsperspektivet i vårt arbete med budgetfrågor. Ekologiska livsmedel. Ideella placeringar Vi placerar pengar i ideella fonder eller dylikt som gynnar en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Samhällsnytta av förvaltning av skog och mark Vi prioriterar samhällsnyttan av förvaltningen av skog, mark och andra rörelser för kyrkan i förhållande till det ekonomiska utfallet. Ej relevant. Miljörapport nivå fyra sida 12 av 77

Konsekvensutredning Vi har utrett konsekvenserna för miljö och hållbar utveckling av dagens förvaltning av skog, mark och andra rörelser. Ej relevant. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 13 av 77

III Byggnader FASTIGHETSINVENTERING Vi har gjort en fastighetsinventering A. UPPVÄRMNING OCH VENTILATION, BEFINTLIGA SYSTEM Energiansvarig Vi har utsett en energiansvarig. Energiinventering Vi har gjort en energiinventering. Energiuppföljning Vi följer upp energianvändningen månads- och årsvis och informerar om resultatet. Energieffektivisering Vi gör energieffektiviseringar som följs upp och redovisas kontinuerligt. Värmeåtervinning Vi har installerat värmeåtervinning där det är tekniskt möjligt. Temperaturanpassning Vi anpassar temperaturen i lokalerna och vi använder oss av intermittent uppvärmning i de lokaler som inte används dagligen. Instruktioner Vi har lättförståeliga drifts- och underhållsinstruktioner. Miljörapport nivå fyra sida 14 av 77

Värmejustering Vi har justerat och optimerat våra uppvärmningssystem. Vi styr uppvärmningen i kyrkorna utifrån relativ luftfuktighet och temperatur. Ventilationskontroll Vi utför obligatorisk ventilationskontroll OVK. Tilläggsisolering Vi har tilläggsisolerat vindsbjälklaget där det är tekniskt och antikvariskt möjligt. Tätning Vi har tätat fönster och dörrar där det är möjligt ur ett antikvariskt perspektiv. Energikällor Vi värmer våra fastigheter med den energikälla som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Tariffstyrning Vi använder tariffstyrning för elvärme. Termostatreglering Våra radiatorer är försedda med termostater som ses över regelbundet. Luftflöde Vi anpassar luftflödet efter behov. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 15 av 77

B. ELANVÄNDNING, BEFINTLIGA SYSTEM Elbesiktning Vi har genomfört elbesiktning med inventering av stora elförbrukande maskiner eller arrangemang. Elsparprogram Vi har upprättat ett elsparprogram. Elanvändningen Vi har minimerat elanvändningen för drift. Timers Vi har installerat timers där det är möjligt. Säkringar Vår säkringsstorlek på elmätaren är anpassad efter aktuell belastning. Uppföljning Vi följer upp elanvändningen månads- och årsvis och driftpersonalen delges informationen. Drifts- och skötselinstruktioner Det finns driftsinstruktion för samtliga stora elförbrukare. Komfortkyla Behovet av komfortkyla har minimerats. Miljörapport nivå fyra sida 16 av 77

Lampor Vi har bytt till effektivare ljuskällor där så är möjligt. detta arbete pågår Belysning Vi tänder bara belysningen i lokalerna då det finns behov. Fasadbelysning Vi tänder bara fasadbelysningen när det är befogat. styrs med skymningsrelä Vindkraft Vi har investerat i vindkraft eller andra förnyelsebara energikällor i sådan omfattning att denna elproduktion motsvarar vår egen årsanvändning av el. Miljömärkt el Vi köper miljömärkt el. Elmätare Separata elmätare finns för stora elförbrukare. Kinnaborgs kapell Egen fråga C. VATTEN OCH AVLOPP, BEFINTLIGA SYSTEM Vattenförbrukning Vi mäter hur mycket vatten vi använder varje månad. Vattenläckage Vi har rutiner för att upptäcka och åtgärda vattenläckage. Genom att läsa av vattenmätaren varje månad Miljörapport nivå fyra sida 17 av 77

Vattensnål teknik Vi har installerat vattensnål teknik och redogjort för vilken teknik vi valt och vad som kommer att åtgärda. Egen kommentar : Vid byte av vattenkranar Dagvatten Vi tar hand om dagvattnet lokalt. Kommunalt dagvatten Bevattning Vi använder dagvatten för bevattning. Urinseparering Vi separerar urin, fekalier och BDT (Bad Disk Tvätt)-vatten. Olje- och fettavskilre Vi har olje- och fettavskilre i avlopp där det är befogat. Egen fråga D. BYGGANDE, RENOVERING OCH RIVNING Byggnadens miljöpåverkan Vi gör en konsekvensbedömning innan vi fattar beslut om ny- om- eller tillbyggnad. Miljökrav, byggnadsmaterial Vi ställer miljökrav på byggnadsmaterial vid ny- om- eller tillbyggnad. Miljörapport nivå fyra sida 18 av 77

Värmeåtervinning Vi undersöker möjligheten att återvinna värme ur ventilationsluften och installerar adekvat utrustning då det är tekniskt möjlig vid varje ny- om- eller tillbyggnad. Energieffektivitet Vi ställer krav på energieffektivitet vid ny- om- eller tillbyggnad. Installationer Vi ställer krav på byggnadens tekniska installationer så att elbehovet begränsas vid ny- om- eller tillbyggnader. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 19 av 77

lv Kyrkogårdar och markanläggningar A. VÄXTVAL, MARKSKÖTSEL MM Biologisk mångfald Vi arbetar för att främ den biologiska mångfalden genom växtval, faunadepåer, slåtterängar med mera. Hårdgjorda ytor Vi försöker minska andelen hårdgjorda ytor utan att minska tillgängligheten. Har tagit bort asfaltsgången på gamla kyrkogården och kommer att ta bort ytterligare en 2013 Gräsytor Vi har så lite klippta gräsytor som möjligt för att undvika klippning med bensinklippare. Klipphöjd Vi har justerat klipphöjden så att vi minimerat antalet klippningar per säsong. Gräsklippare Vi använder om så är möjligt elektriska eller handdrivna klippare. Häckar Vi väljer sorter som kan växa fritt när vi anlägger nya häckar. Perenna växter Vi uppmuntrar gravrättsinnehavarna att väl perenna växter istället för ettåriga växter. Gräsklipp Vi låter gräsklipp ligga kvar och göda marken. På de ytor där det är möjligt Miljörapport nivå fyra sida 20 av 77

Höstlöv Vi lägger höstlöv under buskar eller på komposten. I stora rabatter på nya kyrkogården Gödning Vi köper endast KRAV-godkänd gödning. Ogräsbekämpning Vi rensar ogräs manuellt. Vi använder oss av ättika för ogräsbekämpning på grus och plattgångar Erfarenhetsutbyte Vi delar med oss av våra erfarenheter av miljöanpassad markanvändning. Kompostering Vi komposterar vårt organiska avfall. Gräs och löv Egen fråga B. BEGRAVNINGSVERKSAMHET Utsmyckningsblommor Vi verkar för att KRAV-godkända, närodlade och/eller viltväxande blommor används vid begravningar i kransar mm. buketter Vi påverkar blomsterhandlare att använda krav-godkänt material i Plast Vi verkar för att plast undviks i utsmyckningarna. Miljörapport nivå fyra sida 21 av 77

Miljöanpassade begravningar Vi verkar för att på olika sätt minska miljöbelastningen genom till exempel att använda bårtäcke, källsortering på kyrkogården, fordon med mindre miljöpåverkan. Spridning av miljörekommendationer Våra miljörekommendationer vad det gäller kyrkogårdsskötsel och begravningsrutiner sprids i församlingen, till leverantörer och begravningsbyråer. Kvicksilverrening Krematoriet har bästa tillgängliga teknik för kvicksilverrening. Nytt kramatorium i Borås Överskottsvärme Överskottsvärmen tillvaratas efter krematorieugnen från rökgasreningens rökgaskylare. Skickas ut i fjärrvärmesystemet i Borås Krematorieprocessen Krematorieprocessen är energioptimerad. Borås krematorium Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 22 av 77

V Varor och tjänster A. GENERELLA INKÖPSKRAV Förteckning över inköp Vi har upprättat en komplett förteckning över de varor och tjänster vi köper. Upphandlingspolicy/Inköpspolicy Vi har formulerat en upphandlingspolicy/inköpspolicy som styr våra inköp. vi har ingen skriven policy men har kontakt med församlingar i Borås och har fått lite tips Ekologisk konsekvensbedömning Vi tar hänsyn till de ekologiska konsekvenserna av de produkter vi köper. Social konsekvensbedömning Vi tar hänsyn de sociala konsekvenserna av de produkter vi köper. Leverantörskrav Vi ställer miljö- och rättvisekrav på våra leverantörer. vi har en leverantörslista för att se hur många leverantörer vi har och om de har någon miljöpolicy Återanvändning Vi kontrollerar om vi kan använda begagnat innan vi köper nytt. Maskinutrustning Vi prioriterar låg energianvändning vid inköp av maskinutrustning. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 23 av 77

B. MÖBLER OCH TEXTIL Nyinköp Vi ställer miljökrav vid nyinköp av möbler. Textilier Vi väljer miljömärkta textilier så långt det är möjligt. Vi undviker bomullstextilier på grund av stor miljöbelastning vid odling och produktion. Flamskydd Vi väjer textilier som inte behöver flamskyddas. Kemtvätt Vi väljer textilier som inte behöver kemtvättas. Armaturer Vid nyinköp av armaturer väljs sådana med effektiva lysrör eller med LED-lampor. Egen fråga C. KONTORSMASKINER Miljökrav Vi ställer miljökrav vid upphandling av kontorsmaskiner. Inställning - datorer Vi har ställt in våra datorer så att energisparfunktionen är aktiverad. inte alla Miljörapport nivå fyra sida 24 av 77

Avstängning Vi stänger av kontorsmaskinerna när de inte används. inte alla Dubbelsidig kopiering Vi använder dubbelsidig kopiering som standard. missar ibland Egen fråga D. KONTORSMATERIAL Pappersförbrukning Vi mäter vår papperskonsumtion och har program för att minska den. mäter, men inget program för att minska Basutbud Vi har upprättat en basutbudslista och köper endast i undantagsfall något utöver den. Pärmar och mappar Vi har ställt om till arkivering i arkivkartonger istället för i pärmar och i plastmappar. Plast Vi köper inte kontorsmaterial med PVC-plast. Miljömärkt papper Vi köper enbart miljömärkt papper. allt kopieringspapper (vitt och färgat)är miljömärkt. svenskt arkivpapper är inte miljömärkt Kuvert inte miljömärkta Miljörapport nivå fyra sida 25 av 77

Tryckerier Vi anlitar enbart Svanen-märkta tryckerier eller tryckerier som klarar motsvarande krav. Egen kommentar Inköp - tonerkassetter/bläckpatroner Vi återlämnar alla använda tonerkassetter och bläckpatroner för återanvändning. Vi köper återanvända miljömärkta tonerkassetter och bläckpatroner. Egen fråga F. LIVSMEDEL Inköp av matvaror Vi ställer miljö- och rättvisekrav när vi köper livsmedel. KRAV Vi köper så ofta och så många produkter som möjligt som är KRAV-märkta. Fairtrade och KRAV Vi strävar efter att de livsmedel vi köper som är från tredje världen skall vara Fairtradecertifierade och helst även KRAV-märkta. Matsedeln Vi lägger upp matsedeln efter säsongens utbud. har bört ha någon sopplunch på säsongsvaror Näringsinnehåll Vi arbetar för att maträtterna blir näringsriktiga med fler vegetariska ingredienser. Miljörapport nivå fyra sida 26 av 77

Miljö- och djuretik Vi serverar kött som framställts med så liten energiinsats som möjligt och vi ställer djuretiska krav. Servis Vi använder alltid flergångsservis. Förpackningar Vi köper endast i undantagsfall enportionsförpackningar. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 27 av 77

VI Transporter och kommunikation A. EGNA MASKINER OCH FORDON Drivmedelsförbrukning Vi har gjort en förteckning över energiförbrukning/drivmedelsförbrukning för samtliga arbetsmaskiner och fordon. Omställningsplan Vi har gjort en omställningsplan för att byta ut arbetsmaskiner och fordon till energisnåla sorter som kan köras på el eller andra drivmedel än bensin, diesel och naturgas. Inköp av elbil 2010 Service Vi utför regelbunden service på våra maskiner och fordon för att öka livslängden och minska bränsleförbrukningen. Katalytisk avgasrening Flertalet av våra arbetsmaskiner och fordon som går på fossila bränslen har katalytisk avgasrening. Drivmedelsval Vi använder drivmedel av rang 1-5 för minst hälften av våra arbetsmaskiner och fordon. 1. Handdrivning/cykling 2. Biogas/Bra Miljöval-märkt el 3. Cellulosabaserad etanol 4. Spannmålsbaserad etanol 5. Biodiesel (RME)/Naturgas/alkylatbensin diselmotorerna drivs med citydiesel. Bensindrivna arbetsredskap drivs med miljöbensin 4-takt och 2-takt. Däck - regummering Vi köper enbart regummerade däck. vi köper miljömärkta däck Miljörapport nivå fyra sida 28 av 77

Kylarvätska Vi använder kylarvätska som är baserad på propylenglykol. Bilvårdsprodukter Vi använder endast miljömärkta bilvårdsprodukter. Hydrauloljor Vi använder enbart miljögodkända hydrauloljor. Motoroljor Vi använder enbart helsyntetiska motoroljor vid service. Egen fråga B. PERSONTRANSPORTER. Resepolicy Vi har antagit en resepolicy. Tjänsteresor Vi ställer miljökrav på våra tjänsteresor. Försöker åka kollektivt eller samåka så mycket det går. Miljökostnader Våra tjänsteresor miljöredovisas när vi lämnar in reseräkning. Uppmuntran Vi uppmuntrar personalen att resa miljöanpassat. Vi har lärt oss hur man tillämpar sparsam körning så kallad Ecodriving. Miljörapport nivå fyra sida 29 av 77

Miljökonsekvensutredning Vi kartlägger miljökonsekvenserna och utsläppsmängden på vårt årliga resande. Utsläpp till luft, mark och vatten samt buller Vi arbetar för att minska utsläppen från våra resor inom församlingen och vid tjänsteresor. Klimatkompensation Vi klimatkompenserar våra flygresor. ej relevant Egen fråga C. GODSTRANSPORTER Miljökrav Vi ställer miljökrav på de transporter som fraktar gods till och från församlingen/enheten. Intern-transporter Vi kan redogöra för hur vi minskar godstransporterna internt. Extern-transporter Vi kan redogöra för hur vi minskar godstransporterna externt. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 30 av 77

D. POSTHANTERING B-post Vi har upprättat rutiner för att använda B-post i första hand. Information Vi använder e-post och Intranät eller andra sätt för att ge tillgång till elektroniska dokument och undviker därmed utskrift/kopiering och utskick av protokoll och andra standardförsändelser. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 31 av 77

VII Kemikalier och avfall A. KEMIKALIEHANTERING Kemikaliehantering Vi hanterar och förvarar våra kemikalier enligt de lagar och anvisningar som finns. Kemikalielista Vi har upprättat en lista över alla de kemikalier vi använder. Inköp av kemikalier Vi följer försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen vid inköp av kemikalier. Reella behov Vi har gått igenom vilka kemikalier vi behöver och i vilka mängder och köper inget utöver det. Inköp Vi köper enbart kemiska produkter från kända leverantörer där vi i förväg kunnat bedöma både funktion och miljöegenskaper. Städmetoder Vi använder sådana städmetoder som påverkar miljön så lite som möjligt. Tvätt Vi sköter vår tvätt så miljöanpassat som möjligt. Miljörapport nivå fyra sida 32 av 77

B. AVFALL, RESTPRODUKTER OCH FARLIGT AVFALL Avfalls- och restproduktinventering Vi har gjort en inventering av våra restprodukter och farligt avfall. Avfallssortering Vi sorterar de avfallsfraktioner som omhändertas på orten. Blandat avfall Vi försöker minimera det blandade avfall som sorteras som brännbart. Farligt avfall Vi samlar in vårt farliga avfall och har rutiner för hur detta tas om hand på ett säkert sätt tills det når kommunens mottagning av farligt avfall. Avfallsinstruktioner Vi har tydliga instruktioner, synliga för alla som berörs, om hur avfall ska sorteras. Kompostering kök Vi komposterar vårt köksavfall. Kompostering - trädgård Vi komposterar vårt trädgårdsavfall. Återanvändning, maskiner Vi har rutiner för att erbjuda andra att ta över fungerande maskiner som vi inte själva behöver längre. inga uttalade rutiner Miljörapport nivå fyra sida 33 av 77

Återanvändning eller återvinning av kontorsmaskiner och telefoner Vi har rutiner för att alla uttjänta kontorsmaskiner och telefoner lämnas åter till leverantören eller till elektronikskrotningsfirma. Återanvändning eller återvinning av kontorsmaterial Vi har rutiner för att det skall vara lätt att återlämna, lagra och återanvända begagnat kontorsmaterial i stället för att använda nyinköpt. Insamling av tonerkassetter/bläckpatroner Vi lämnar in tonerkassetter och bläckpatroner för återanvändning. det går inte Återanvändning av möbler, lampor och textilier Vi kontrollerar om vi kan använda begagnade möbler, lampor och textilier innan vi köper nytt. Sortering av byggmaterial Vi delar upp alla byggdelar i olika materialslag för återanvändning, materialåtervinning och/eller energiutvinning vid ny- om- eller tillbyggnad. Återanvändning av byggnadsmaterial Vi använder begagnat eller återvunnet byggnadsmaterial då det är möjligt vid ny- om- eller tillbyggnad. Egen fråga Miljörapport nivå fyra sida 34 av 77

2. Vision och policy Vision och policy för hållbar utveckling Nu har ni gjort en nulägesutredning och kan gå vidare med att formulera en vision och en policy för ert framtida miljöarbete. I visionen skriver ni en övergripande viljeinriktning av vad ni vill att miljöarbete skall präglas av. I policyn skriver ni mer detaljerat och specifikt vilka riktlinjer som skall vara övergripande för miljö- och hållbarhetsfrågor i er församlings/enhets verksamhet. Både visioner och policys kan ändras med tiden. Viktigt är dock att man alltid har båda att utgå från när man skall arbeta mer detaljerat med enskilda miljöfrågor. Vår vision: Allt liv är skapat av Gud. Människan är skapad till Guds avbild och har fått som uppgift att bruka och bevara Guds skapelse. Kristus har kommit med nåd och förlåtelse för att hela det som brustit i människans relation till skapelsen. Kyrkan förkunnar budskapet om seger över det onda och deltar i Andens verk för att göra skapelsen hel. Vi har en dokumenterad policy i vår får samling som miljögruppen i samråd med övrig personal har arbetat fram. Datum och tid för policyns antagande i KR: 10/5 2005 Kyrkorådet har reviderat och antagit miljöpolicyn och samtidigt tagit del av de övergripande målen på KR 20131203 72 Vår miljöpolicy: Miljöpolicy för Kinna församling Kinna församling skall: skapa ansvar för den skapelse Gud gett oss att vårda. verka för att vars och ens gåvor på bästa sätt tas till vara när vi arbetar för en hållbar utveckling i all sin verksamhet främ ett väl fungerande kretslopp, samt främ god Miljörapport nivå fyra sida 35 av 77

hushållning med energi. genom utbildning och information ta vara på och sprida goda idéer för att motivera sina medarbetare och medmänniskor till ett positivt miljötänkande verka för att miljö och rättvisefrågor undan för undan vävs in i den dagliga verksamheten genom t.ex inköp, avfallshantering, skötsel, etc. genom ständig förbättring verka för att församlingen ska bli tydlig och trovärdig i frågor som rör miljö och social rättvisa. föl gällande miljölagstiftning. Miljörapport nivå fyra sida 36 av 77

3. Mål och åtgärdsprogram Ni har nu besvarat frågorna i checklistan för nulägesbeskrivning och har säkert en ganska god bild av i vilken utsträckning ni arbetar med miljöfrågor i er församling. Utifrån er nulägesbeskrivning och de tankar som ni formulerat i visionen och policyn av hur ni vill att ert miljöarbete skall utvecklas i er församling/enhet är det nu dags att göra ett konkret program med mål och åtgärdsplan. För att bli miljödiplomerad krävs att man formulerar ett övergripande mål och minst ett delmål för vart och ett av de verksamhetsområden man är berörd av. Sammanlagt ska minst fem delmål ha formulerats. För varje delmål formulerar man sedan ett åtgärdsprogram. Det finns också möjlighet att formulera egna verksamhetsområden, hoppa över något eller slå samman två områden beroende på hur den egna verksamheten ser ut. På de kommande sidorna finner ni sju avsnitt i vilka ni för in både övergripande mål, delmål och åtgärdsprogram. Miljörapport nivå fyra sida 37 av 77

I Församlingens/enhetens pastorala verksamhet Nulägesbeskrivning 2000-2008 Hur är det nu? Det finns en andlig reflektion i våra beslutande organ och miljöarbetet är integreerat i församlingsinstruktionen. Våra gudstjänster ger uttryck för sambandet mellan andlighet och hållbar utveckling. Inom diakonin samarbetar vi med olika hjälporganissationer, ordnar mötesplatser för alla åldrar genom t.ex soppluncher. I vår undervisning i barn/ungdoms och konfirmandarbetet arbetar vi praktiskt och teoretiskt för en hållbar utveckling. Personalen får utbildning i hållbar utveckling vad gäller kontorsmaskiner och ekonomi men brister i fastighets, energifrågor. Vi ställer inte miljökrav på kursplatser. I församlingens miljöarbete stödjer vi internationella projekt som t.ex Drottning Silvias mödrahem och Rumänienhjälpen i kommunen och lutherhjälpen. Vi kan bli bättre på att göra fler delaktiga i arbetet för en hållbar utveckling. Vi har ingen plan för hur nyanställda ska informeras i miljöarbetet, inte heller hur vi informerar kyrkorådet vid varje ny mandatperiod... Vi arbetar för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Vi har haft friskvårdsutbildning i ergonomi 2011 Vi lägger planeringsdagar på miljöcertifierade kursplatser. 2012 Sommarcafé för alla åldrar 2013 Vi köper ekologiska oblater 2014 Perennrabbat utanför fh 2015 Arbetsmiljöutbildning /miljöutbildning Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Allt liv är skapat av Gud. I Kinna församling ska vi i gudstjänster och övrig undervisning föra fram Guds nåd som förlåter och frälser. Vi ska också i ord och handling visa att människan är skapad till Guds avbild och att vi fått uppgiften att bruka och bevara hans skapelse. Vi ska också värna om en god arbetsmiljö. Inom diakoni och mission ska vi arbeta med internationella perspektiv Miljörapport nivå fyra sida 38 av 77

Delmål 2000-2008 Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? 1. Att öka familjernas insikt om vårt gemensamma ansvar för skapelsen. 2. Att upprätta en plan med miljöinformation till nyanställda i arbetslag och kyrkoråd. 3 öka barnens kunskap om ekologi. 2009 1. Ordna fler temagudstjänster 2. aktivt medverka i kommunens miljöarbete 2010 1 Fortsätta med arbetet att öka familjernas insikt om ansvar för skapelsen 2 Fortsätta att aktivt medverka i kommunenes miljöarbete 2011 1 Aktivt arbeta för att fler ska bli delaktiga i arbetet för hållbar utveckling 2 Arbeta för att bli "kyrka för Fairtrade" 2012 1. Fortsätta med arbetet att öka familjernas insikt om ansvar för skapelsen 2. Hitta nya möjligheter till mötesplatser för alla åldrar. 3. Fortsätta att aktivt arbeta för att fler frivilliga ska bli delaktiga i arbetet för hållbar utveckling. 2013 1. Aktivt arbeta för att konfirmanderna ska bil delaktiga i arbetet med hållbar utveckling 2. Fortsätta med mötesplatser för alla åldrar. 3 Arbeta vidare för att fler frivilliga blir delaktiga i arbetet för hållbar utveckling. 2014 1. I barngruppen Onsdax(ca10-12 år) pratar man om vår lyxkonsumtion (barnen äter mycket godis under grupptiden) och att andra barn svälter. Kan vi göra något åt detta? 2 Fortsätta med mötespatserför alla åldrar 3 Arbeta vidare för att fler frivilliga blir delaktiga i arbetet för hållbar utveckling 2015 1 Planera in tider för utbildning i arbetsmiljö mm 2. Fortsätta med mötesplatser för alla åldrar där miljöinfo ingår som ett naturligt inslag 3 Försöka få en rutin på hur perennrabatten ska skötas och utnytts Miljörapport nivå fyra sida 39 av 77

Åtgärdsprogram 2000-2008 Hur skall målet/målen uppnås? 1a.Vi ska ordna en aktivitetsdag för barnen i våra grupper och deras familjer där vi på olika sätt tar fram hållbarhetsperspektivet. b.vi ska tilsätta en grupp med anställda, och frivilliga (ledare och föräldrar) som ska ta fram ett program för dagen innehållande tex försäljning, och olika aktiviteter. De olika barngrupperna ska arbeta med det som gruppen föreslagit, tex tillverka pyssel som ska säls,behållningen denna dag ska gå till Drottning Silvias mödrahem i Rio de Janeiro. Vi kommer att inbjuda Stefan Martinsson,föreståndare för mödrahemmet. c. Vi har skickat julklappar till ett barnhem i Rumänien. 2009 i april blev vi diplomerade för nivå tre. Detta skedde vid en gudstjänst för små och stora. Efter gudstj hade vi tipspromenad med inf om vårt miljöarbete både teoretiskt och praktiskt. 2.Planen ska redovisas för kyrkorådets representant i miljögruppen som sedan informerar i kyrkorådet. Nyanställda informeras av övriga i miljögruppen. 3.För att visa barnen på kretsloppstänkandet ska vi delta i en solrostävling där barnen planterar ett solrosfrö i vår egen kompostgjord. (de har slängt sina fruktskal i en kompostspann under flera år) All personal ska delta i utbildningar mm som främr hållbar utveckling 2009 1.Ordna en ekootta i samband med kommunens miljösatsaning kallad "hållbara veckan" (v 40) 2.I barnverksamheten deltog vi ihållbarhetsveckans textilverkstad 2b vara en del i,kommunens styrgrupp för att bli diplomerade i "fairtrade city" 2010 1Delta i kampanjen "schyssta bananer" inför fairtrade day 8 maj 2 Även i år ordna en eko-otta under "hållbara veckan" 2011 1. Fråga några ur frivilliggruppen som åtar sig att arrangera altarblommor mm under sommar och höst (vilda eller trädgårdsblommor, höstlöv mm) 2. Undersöka vilka kriterier som krävs för att bli "Kyrka för Fairtrade" och förverkliga dem. 2012 1.- Efter en SOS-gudstjänst ordna tipspromenad med tema energispar och föredrag i fh av energirådgivare Roger Bergström - Undervisa aktivt i alla barngrupper om gyllene regeln - Inbjuda till schyst familjedag där vi lär oss att va schysta mot varandra och naturen och i kyrksalen få höra om vem som är schystast av alla. 2. Inbjuda till sommarcafé i församlingshemmets trädgård 3 gånger i juni. 3. Fråga igen om någon vill åta sig att plocka blommor till altaret (sommar och höst) 2013 1 Vi kom inte så långt med hållbarhetsfrågorna ungdoms och konfirmandgruppen 2 Inbjuda till sommarcafé. 3 Fortsätta med perenn- rabatten, och använda vilda, och trädgårsdblommor till kyrkan och kyrksalen. 2014. 1. Under våren ska barnen i Onsdax få prova olika sorters choklad och jämföra smaker. Man ska prata om kakaoböndernas situation. Informera om vad Fairtrade står för och att en lite dyrare fairtrademärkt choklad kan göra stor skillnad. 2 ordna sommarcafeér i juni 3. Använda blommorna i perennnrabatten i kyrkan och fh Miljörapport nivå fyra sida 40 av 77

Åtgärdsprogram 2015 1 a Utbilda arbetslaget i systematiskt arbetsmiljöarbete b Utbilda nya kyrkorådet i svensk kyrkans miljödiplomering c Informera /utbilda arbetslaget i miljöarbetet 2 a aktiviteter på annandag påsk (Gammaldags hantverk) b ordna sommarcaféer med info om miljö i aktiviteter 3 Ta upp på planeringsdagen hur vi bäst sköter och får rutin på användandet av perennrabattens blommor i kyrka och fh Miljörapport nivå fyra sida 41 av 77

Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? 2011 1. Blommsterarrangemang - frivilliggruppens initiativtagare= (Greger)och kgf 2. Miljögruppen... 2012 1.Församlingsassistent och barnledare (Elisabet och Jennie) Prästerna (Owe, Thomas) Musiker (Kristina) 2. Diakonerna (Greger Maria) Församlingsassistent (Elisabet) 3. Miljögruppen och Kanslist(Susanne) 2013. 1 Andreas Nyhage Församlingassisent 2 diakoner, musiker, försass 3 Miljögruppen och Kanslist(Susanne) 2014. 1 Andreas Nyhage församlingsassistent 2 diakoner, musiker, försass 3 Miljögruppen och Kanslist(Susanne) 2015 1 a Bodil Wennerström, Christer Skarin b Christina Bernérus c Elisabet P Torbjörn S (miljögruppen) 2 a Elisabet P b Maria, Anneli, Elisabet, Christina Miljörapport nivå fyra sida 42 av 77

Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? Maj 2008... 2011.1 blomsterarrangemang: december 2 "Kyrka för Fairtrade:december...... 2012 1 i december 2 i juni 3 i december 2013 1 i december 2 augusti 3 november 2014 1 juni och december 2015 1 Augusti 2015 2 juni 2015 Miljörapport nivå fyra sida 43 av 77

Uppföljning Hur ska målet föls upp?vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts:. Familjerna fick en ökad insikt om situationen för barn på Mödrahemmet i Rio. Aktivitetsdagen blev mycket lyckad Stefan Martinsson kom och informerade om arbetet på mödrahemmet.och intäkterna från dagen blev ca 13000 kr. Dessutom gav dagen mycket social gemenskap 2009 i april blev vi diplomerade för nivå tre. Detta skedde vid en gudstjänst för små och stora. Efter gudstj hade vi tipspromenad med inf om vårt miljöarbete både teoretiskt och praktiskt. 2. Kyrkorådet har informerats och tagit del av planen. För personalfrågan Se bilaga "introduktion till nyanställda" nr 8 3 solrosen blev vacker men inte så hög. Vi beslöt att inte delta i tävlingen men barnen fick se att det gick att använda vår kompostjord att plantera i. 2009 vid diplomeringen fick man plantera fröer i vår kompostjord vid kompostanläggningen. Man fick också info om att man kan hämta kompostjord gratis i vår kompostanläggning. Detta år kom flera familjer och hämtade jord. Ett helt fack jord har gått åt. 2009 1.Till Ekoottan kom 39 personer. Efteråt hade vi kyrkan öppen för visning hela fm. Vi serverade rättvisemärkt kaffe och informerade om vårt miljöarbete.ca 60 personer hade besökt oss under fm. 2 Vid textilverkstaden kunde man förnya gamla kläder med färg och fantasi. vi fick besök av en textilkonstnär. 2b medverka vid srytgruppsmöten ang "fairtrade city" 2010 1.Alla barngrupper gick "bananspårning" efter schyssta bananer och fick info om fairtrade. Deltagarna på sopplunchen fick också denna info i form av en sketch. 2. Eko-ottan blev precis som 2009 i deltagarantal men i år hade vi även visning av "Kyrkans Skatter" 2011 1 0 antal ggr arrangerades det med vilda eller trädgårdsblommor på altaret mm 2 Ansökan "Kyrka för Fairtrade skickades in 20110922 och 4/12 blev vi diplomerrade. 2012 1. Annandag påsk hade vi SOS med tipspromenad och föredrag Tema energispar I oktober hade vi en schyst familjedag. I barngrupperna 1-8 år undervisade vi aktivt om gyllene regeln 2. 3 tisdagar i juni ordnades välbesökta sommarcafeér där alla åldrar (0,5-90 år) var representerade. 3. 4 gånger under hösten plockade några ur frivilliggruppen blommor i sina trädgårdar och satte på altaret. Man tog också initiativ till att plantera en perennrabatt i församlingshemmets trädgård. Detta gjordes i oktober. 2013 1.inget prat om hållbarhetsfrågor 2 vi samlades till sommarcafé 3 ggr i juni. Ca 50 pers/ gång i åldrarna 1-90 år varje gång 3 Perennrabatten utökades under oktober månad. Under året har vi haft trädgårdsblommor i kyrkan vid 3 tillfällen och i kyrksalen i församlingshemmet vid 12 tillfällen. Under våren deltog 2 pers. (Kanslist och en ur frivilliggruppen) i kursen ett solidariskt altarbord Inbjudare: Gbg:s stift. Miljörapport nivå fyra sida 44 av 77

Uppföljning 2014. 1. Barnen i Onsdax har fått jämföra fairtradechoklad med konventionell choklad. De har också sett en film om kakaoböndernas situation. Vår lyxkonsumtion kan göra skillnad. 2 sommarcafé 3 ggr i juni månad. Alla åldrar(1-90 år) ca 50 pers/ gång. 3 Perennrabatten är klar. Under året har vi haft blommor i kyrkan 2 ggr och i fh ca 10 ggr 2015 1a. 16 nuari utbildade Bodil Wennerström och Christer Skarin arbetslaget i systematiskt arbetsmiljöarbete ( en eftermiddag) b 23 mars utbildade Christina Bernérus Kinna och Fritsla kyrkoråd om svenska kyrkans miljödiplomering. c. På personalens planeringsdag i maj beslöts att skjuta på utbildning av personalen tills dess att de nya tjänsterna tillsatts. 2 a På Annandag påsk hade vi en utställning i samband m Gudstjänst för små och stora om gammaldags hantverk. Det blev samtal om hur man förr tog vara på material och återanvände. Inget slit och släng b Sommarcafé 3 ggr i juni. 3 Under året har vi haft blommor i kyrkan och i fh Miljörapport nivå fyra sida 45 av 77

II Förvaltning och ekonomi Nulägesbeskrivning 2000-2008 Hur är det nu? Vi placerar en viss procent av överskottet i etiska fonder. KF.s protokoll 13 juni 2005 11 Vi redovisar inte grönt bokslut men däremot socialt i form av verksamhetsberättelser för miljöarbetet. Vi har nyckeltal för el och vattenförbrukning. Vi redovisar "friskvården" genom att redovisa sjukdagar (som är få till antalet) 2013 Vi har inte gjort någon konsekvensutredning av penningplacering Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Miljö- och rättviseaspekter ska finnas med i penningplacering och budgetarbete. Delmål Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? 2000-2008 1 Att upprätta ett grönt bokslut... 2012 Aktivt bör på ett grönt bokslut Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? 1.Vi skall redovisa vilka åtgärder vi har vidtagit och vilka miljöområden vi har arbetat med under verksamhetsåret.. a upprätta lista på el och vattenförbrukning se billaga (Fastigheter, mätaravsäsningar) b.upprätta statistik över sjukfrånvaro..se billaga (personalstatistik)... 2012 Samarbeta med Värnamo kyrkliga samfällighet för att få hjälp med grönt bokslut. Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? Kamrer Kg-föreståndare Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? ht 08... fortlöpande Miljörapport nivå fyra sida 46 av 77

Uppföljning Hur ska målet föls upp? Vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts: 2005 års överskott genererade i att vi kunde placera 15 300 kr i etiska fonder... Av 2007 års överskott placerades 1000 i etiska fonder. uppföljning sker vid fölnde årsredovisning eller verksmahetsuppföljningsdokumentet... 2012 I oktober var vi i Värnamo och hade möte med Miljögruppen där. Vi fick info om grönt bokslut och ska hålla kontakt för vidare information. Många nyckeltal finns redan och vi jobbar på hur de ska presenteras. Miljörapport nivå fyra sida 47 av 77

III Byggnader Nulägesbeskrivning 2000-2008 Hur är det nu? Vi har bra uppfattning om vår energiförbrukning men saknar Energisparprogram Vi läser av vatten, fjärrvärme och elförbrukning varje månad. Vi använder miljömärkt el. Vi ställer miljökrav vid nybyggnationer. Kyrkan värms upp med direktverkande el. Vi har installerat rörelsevakter för belysning på samtliga toaletter i församlingshemmet.samt i vissa gemensamma utrymmen 2009-2012 Ovanstående gäller förutom eluppvärmning av kyrkan. 2013. Vi redovisar inte våra energieffektiviseringar och har inget elsparprogram. Vi har inte lättförståliga drift och underhållsinstruktioner. Vi anpassar temperaturen i kyrkan efter verksamheten. Övergripande mål Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vi ska arbeta för att minska miljöbelastningen i våra byggnader. (El, vatten, värme, avfall) Vi ställer miljökrav på byggnadsmaterial vid ny-om-eller tillbyggnad. Delmål 2000-2008 Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? 1.Undersöka efter varje avtalsperiod (två år) vilken elleverantör som är bäst ur miljöhänseende 2.Skaffa oss en rutin för att kunna jämföra vår energiförbrukning. 3.På sikt skall kyrkans eluppvärmning ersättas med annat uppvärmningssystem. Under 2008 ta fram alternativ till uppvärmning. 2010-1 Hålla oss uppdaterade om olika miljösatsningar från andra miljöorganisationer... 2.Utöka rörelsevakter i fh och Kinnaborgs kapell. 2011 1. Påverkar rörelsevakterna elförbrukningen. 2012 Förbättra fukt och värmestyrning i kyrkan 2015 1 se till att lekplatsen underhålls och besiktigas Miljörapport nivå fyra sida 48 av 77

Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? 1. Januari 2007 har vi tecknat nytt avtal med miljövänlig el.(tvåårigt avtal) Vi valde mellan småskaliga svenska producenter och svensk/norskt storskalig som var mer anpassat för storförbrukare. Vi tog det sista. 2. Vi ska göra tabeller som tydligt visar den årliga förbrukningen av vatten, el och fjärrvärme 3. Vi skall installera fjärrvärme i kyrkan.. 2010 1 Vi deltog i naturskyddsföreniongens satsning "earth hour" genom att: a) anmäla oss som deltagare och ange åtgärd( släcka fasadbelysning på kyrkan och ytterbelysning ipå fh. b) uppmana arbetskamrater och grupper i verksamheten att delta. 2.Installera röreslevakter i verkstad och förråd på Kinnaborgs kapell samt ledbelysning i korridoren till expeditionen i fh 2011 1.Ta fram statistik på elförbrukningen för att se om den har minskat pga rörelsevakter 2013 Installation av fukt och värmestyrning i kyrkan. 2015 1 beställa tid för besiktning av lekplatsen Ansvarig Vem ansvarar för att målet/målen nås? Kamrer och kgf. Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? Miljömärkt el 2007, energiförbrukning 2008, fjärrvärme 2009...2010 rörelsevakter... 2015 1 juni 2015 Miljörapport nivå fyra sida 49 av 77

Uppföljning Hur ska målet föls upp?vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts: Teckna ett nytt avtal nuari 2009. Vi har nu statistik över el, fjärrvärme och vattenförbrukning (se miljöaspektregister) I november 2008 tecknade vi ett nytt el-avtal. Denna gång valde vi ett småskaligt vatten/vindkraft. Avtalet löper ut dec 2010 Vi har projekterat fjärrvärmeinstallation i kyrkan... 2009 installerades fjärrvärme i kyrkan... 2010-1a den 27 mars deltog vi i "earth hour" genom att släcka fasad och ytterbelysning på kyrka och fh. 2. Rörelsevakter har installerats i verkstad och personalförråd i kapellet 2011 1. Statistik elförbrukning se bilaga elförbrukning fas 3 2012 2015 1 lekplatsen besiktigad och åtgärdad. Miljörapport nivå fyra sida 50 av 77

IV Kyrkogårdar och markanläggningar Nulägesbeskrivning 2000-2008 Hur är det nu? I växtval och markskötsel försöker vi att främ biologisk mångfald, minska hårdgjorda ytor, öka andelen av perenna växter. Vi låter gräs och höstlöv ligga kvar där det är möjligt, samt komposterar övrigt växtmaterial. Vi använder diseldrivna klippare. Vi informerar för att begravningsverksamheten ska bli mer miljöanpassad. Vi använder inte enbart kravmärkt gödning Vi har miljöanpassade vinterdekorationer Övergripande mål Vi har planteringslådor för de gravskötselavtal som finns. Vi behöver se över hanteringen av drivmedel 2009-2012 Ovanstående gäller men vi har övergått till enbart kravmärkt gödning. Vi har sett över drivmedelhanteringen 2014 Vi delar ut gratis kompostjord Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vi skall främ det naturliga kretsloppet på våra kyrkogårdar. Vi ska arbeta för att minska miljöbelastningen på kyrkogårdsskötseln. Informera församlingsborna om att det lönar sig att kompostera Delmål 2000-2008 Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? Att främ den biologiska mångfalden och öka naturupplevelsen 2011 Vi ska undersökt olika alternativ för bättre hantering av drivmedel... 2013. Vi skall undersöka möjligheten att gå över till eldrivna maskiner. 2014 Informera om att det finns gratis kompostjord i små svarta soppåsar att hämta utanför församlingshemmet. 2015 1 Fortsatt information om gratis kompostjord 2 På sikt få fler maskiner som är bra miljömässigt 3 på sikt minska soptransporter från LBC Miljörapport nivå fyra sida 51 av 77

Åtgärdsprogram Ansvarig Hur skall målet/målen uppnås? a. Gå över till kravmärkt gödning b. Vi skall rö markytan mot ån vid kyrkogården för att få utsikt mot vattnet ge utrymme nya växter som vitsippor, smultrom mm. 2012 Vi ska köpa diseltankar med inbyggd pump... 2013. Informera oss om hur eldrivna grästrimmer minskar koldioxidutsläppen och förbättrar arbetsmiljön. 2014 Föra statistik på hur många påsar kompostjord vi delar ut varje vår. 2015 1 Fortsatt statistikföring på kompostjord 2 en 20 år gammal traktor är utbytt mot en ny 3 hälften av containerhyrorna är borta Vem ansvarar för att målet/målen nås? Kgf... Tidsplan När skall målet/målen vara uppnått? Klart 2008. 2012 ska dieseltankar inköpas. 2015 1 maj månad 2 april månad 3 augusti Uppföljning Hur ska målet föls upp?vid uppföljning av målet/målen dokumenteras här de erfarenheter som gjorts: Informationen i kyrkobladet gav positiv respons.. 2008 Brinken mot ån är röjd och där växer fina vitsippor 2009 vi har helt gått över till kravmärkt gödning.. 2012 Dieseltankarna inköpta... 2014 under våren hämtades ca75 små påsar med kompostjord och några hämtade större mängder jord direkt vid komposten på kyrkogården. 2014 Eldrivna grästrimrar inköpta 2015 1 Under april månad hämtades 105 små påsar med jord utanför församlingshemmet. Några kom till kg och hämtade större mängder jord. 2 i april köptes nya traktorn 3 Miljörapport nivå fyra sida 52 av 77

V Varor och tjänster inköp Nulägesbeskrivning 2000-2008 Hur är det nu? Vi ställer miljökrav vid våra inköp och återanvänder där så är möjligt. Vi har ingen inköpspolicy men förteckning över varor och tjänster. Vi har bra koll på våra kemikalier.och kontorsmaskiner. Vi försöker miljöanpassa kontorsmaterial men mäter inte papperskonsumtion. Vi ska göra en förteckningöver hur mycket papper vi gör åt/år Vi ställer miljökrav på de livsmedel vi köper. Informera om matproduktionenes miljöpåverkan. Övergripande mål Inbjuda till en sommarkväll där vi tar upp detta ämne. 2009-20012 Vi mäter vår papperskonsumtion. 2013. Vi strävar efter att köpa Fairtrade - certifierade livsmedel från tredje världen. Vi har bört ha någon sopplunch med säsongsvaror. Vi har inte någon dokumenterad inköpspolicy 2014 Vi jobbar vidare med en dokumenterad inköpspolicy Hur vill vi att det skall vara? Vad vill vi uppnå? Vid all upphandling ska vi informera oss om ett miljövänligt bra alternativ för både människor och natur. Vi vill vårda de inventarier vi har. Vi arbetar för att minska användandet av förbrukningsmaterial. Miljörapport nivå fyra sida 53 av 77

Delmål 2000-2008 Vilket/vilka delmål behövs för att uppnå det övergripande målet? Minska pappersförbrukningen och hålla koll på antalet färgkopior.. 2010 Informera frivilliga medarbetare om vad det innebär att köpa ekologiska livsmedel och vad kravmärkt betyder... 2011 1. Fortsat kontroll av pappersförbrukningen... 2012 1 Arbeta för att minska miljöbelastningen genom att äta mer vegetariskt. 2 Jobba med att ta hänsyn till ekologiska och sociala konsekvenser av de produkter vi köper. 3 Upprätta ett dokument för inköpspolicy 2013 3 Upprätta ett dokument för inköpspolicy samt se till att alla får kännedom om densamma 2014. 3 Upprätta ett dokument för inköpspolicy samt se till att alla inköpare får kännedom om densamma 2015 Arbeta för att få ut information om nyttan med att köpa Fairtradevaror Åtgärdsprogram Hur skall målet/målen uppnås? Vi ska mäta vår papperförbrukning/år... Göra en förteckning där vi får fram antalet ark/år och därefter försöka se vilken resultatenhet som belastas...se mappen delmålsbilagor "pappersförbrukning"... Tänk vid kopiering"behöver g göra detta i färg?"samt mäta antalet färgkopior Minska pappersförbrukningen genom att barnen i barngrupperna delvis får använda kladdpapper från kopieringsrummet.. Vid en sommarkväll i FH informera och bjuda på SMART-mat.. 2010 Under hösten ska alla frivilliga i bakgruppen och "torsdagssoppan" informeras om ekologiska livsmedel och kravmärkning... 2011. 1 Redovisa statistik av pappersförbrukning/tryck tre är bakåt i tiden. 2012 1.Ha enbart vegetarisk soppa gjord på säsongsvaror någon gång under hösten. 2. -Informera alla anställda om vikten av att köpa ekologiska livsmedel till alla fikan och matlagning i grupperna - Allt kaffe, te och socker köps FARTRADEMÄRKT 3.Ta del av andra församlingars inköpspolicy och bör formulera en till vår församling 2013 3 Utse någon som ansvarar för att få fram en dokumenterad inköpspolicy 2014. 3 Kanslist har bört arbeta med en inköpspolicy 2015 Under vissa veckor enbart köpa fairtraderosor till kyrksalen mm Miljörapport nivå fyra sida 54 av 77