DRIV - Designdriven Regional InnoVation Målet med DRIV - Designdriven Regional InnoVation är ökad kapacitet hos innovationsfacilatorer att stödja sina avnämares innovationsförmåga med hjälp av designdrivna ansater. 1. Projektets potential 1.1 Utvecklingsbehov Generella I Sverige finns ett flertal aktörer med syfte att stödja samhällets innovativa kapacitet. Dessa aktörer behöver leda och organisera innovationsstödet på bästa sätt för att kostnadseffektivt öka avnämares innovationsförmåga. Avnämare kan vara företag i olika storlek, offentlig sektor och ideella organisationer. Stödstrukturen består av kommuner, näringslivskontor, region och statliga organisationer Deras förmåga att leda och organisera stödprocesser till avnämare står i behov av utveckling, koordinering och effektivisering. Designbaserat innovationsstöd har en potential att bidra till denna utveckling. Medverkande organisationers utvecklingsbehov Projektet adresserar Region Jämtland Härjedalen och Skellefteå Science City (SCS) förmåga till ledning och organisering för ökad innovationsförmåga hos lokala företag och andra organisationer. Projektet tar sin utgångspunkt i erfarenheter kring designdrivna ansatser ('Design Thinking'). Både Region Jämtland/Härjedalen och SCS har explicita uppdrag att stödja SME samt att öka innovationsförmågan hos sina respektive målgrupper. SCS står inför uttalade utmaningar kring att identifiera eller utveckla verktyg och metoder riktade till icke-designdrivna SME. Nya verktyg och metoder behövs för att hjälpa avnämare att innovera tjänster och produkter, skapa organisationsöverskridande samarbeten samt lyfta sin innovationsförmåga. Region Jämtland/Härjedalen står inför uttalade utmaningar kring att gå från idégenereringssessioner till faktisk implementering som skapar nytta för enskilda SME och andra aktörer. Det finns även ett behov av att förstå hur designprocesser kan användas i mer komplexa utvecklingsprocesser. Deltagande forskningsinstitutioner har behov av att utveckla sin kompetens gällande kunskapsspridning och samarbetsformer. Behov av kunskapsutveckling Tidigare forskning har visat att en svårighet för innovationsfrämjande aktörers stödstruktur är att hjälpa avnämare att gå från idégenerering till implementering av innovationer. Denna del av innovationsprocessen är dessutom relativt svagt beforskat. Det finns därmed ett behov av att öka kunskapen om möjliggörande faktorer och hinder för avnämare att gå från idé till implementerad innovation. Det finns dessutom behov av ökad kunskap kring hur stödstrukturen på bästa sätt kan leda och organisera för implementering av innovationer. Designdrivna ansatser har uppmärksammats som en möjlighet för att höja innovationsförmåga genom användandet av verktyg för idégenerering, visualisering, brukarinvolvering etc. Internationellt finns ett stort antal metoder och metodpaket att tillgå. Emellertid finns utmaningar i att tillgängliggöra metodiken på ett relevant sätt och möjliggöra för enskilda organisationer att 1
ta till sig den. Metodstödet kopplat till olika designförmågor tycks ha varierande spridning. Medan verktyg för idégenerering ofta används finns utrymme för att elaborera hur idéer tas vidare till innovation. Implementering och specifikt förändringsarbete är ofta nödvändigt i relation till lokala aktörer och kompetens. Det behövs ytterligare kunskap om framgångsfaktorer i spridnings- och lärprocesser kring nya metoder. Vidare finns det behov av att utveckla hur olika aktörer inom stödsystem för ökad innovativitet i samhället leder och organiserar sin verksamhet. För att nå en tydlig designdriven process så behövs en tydlig processledare som kan driva processen framåt, dvs. en facilitator för processen. En facilitators viktigaste uppgift är därför att stödja gruppen i processen men också att utforma processen som sådan, d.v.s. t.ex. se till att målet för en kreativ workshop är tydligt och utforma agendan för att uppnå förväntningarna för deltagarna. Som facilitator är det också viktigt att alltid förbereda en reservplan för det oväntade, så att processen kan flyta på. Att involvera alla är en grundsten i innovationsprocessen och det ansvaret ligger på facilitatorn likaså att utmana deltagarna så att de går utanför sin komfortzon samtidigt som man stödjer och inspirerar dem där de står för stunden. 1.2 Bakgrund I Jämtland/Härjedalens innovationsplan för 2015 till 2020 har det identifierats ett behov av att arbeta med och ge stöd för implementering av innovationer. En stödprocess för detta är ännu inte på plats. Detta nu föreliggande projekt ligger därför helt i linje med de planerade processtegen för att vidareutveckla innovationsstödet i regionen. I Skellefteå finns ett pågående innovationsstöd där behoven att utveckla idégenereringstrukturer och implementeringsstöd uppfattas som lika stora. I båda dessa behovsägande organisationer behöver ledningen insikt, kapacitet och verktyg för att arbeta med implementeringsprocessen. Inom den knapphändiga tidigare forskningen hävdar Piening (2011) och Stewart (2014) att trots ett omfattande akademiskt intresse för länken mellan idégenerering och genomförande ger inte befintlig forskning övertygande förklaringar till hur denna länk fungerar. Forskning, ex Bryson et al. (2008) har identifierat ett antal framgångsfaktorer. Dessa framgångsfaktorer handlar ofta om förändringsledning av kulturella och strukturella faktorer i organisationen. Dessa behöver dock testas empiriskt av innovationsfrämjande aktörer. Att arbeta designdrivet har lyfts fram som en möjlig väg till affärsnytta och nya innovationer (Verganti 2009- Designdriven innovation). Designdrivna ansatser till nya innovationer har på senare år rönt stor uppmärksamhet. Designarbetets metoder med visualisering och användarinvolvering har visat sig framgångsrikt också i andra sammanhang och man talar om Design Thinking. Design Thinking, kan beskrivas som: En uppsättning förhållningssätt (Cross 2006 - Designerly ways of knowing), Ett antal förmågor (Brown 2008- Design Thinking) så som empati med brukare, problemdefiniering, idégenerering, skapandet av prototyper och utvärdering; eller som Metoder och arbetssätt vilka t.ex. uppmuntrar till engagemang och participation genom samskapande och visualiserande vektyg som underlättar dialog (jfr Ostervalder 2010-Business model generation). Designdriven innovationsförmåga har potential att skapa värde och att vara ett medel för utveckling av innovationsledning. Designdriven innovation har uppmärksammats kopplat både till SME och stora företag (jfr Roger Martin 2009; The design of Business) och inte minst som ett sätt för att adressera offentliga och sociala innovationer (Brown 2009: Change by design, Manzini 2015: Design, When Everybody Designs: An Introduction to Design for Social Innovation). Ett stort antal designdrivna innovationsprojekt har också genomförts I Norden. Inom nätverket 'Design Region Sweden' har ett antal medlemmar drivit projekt där designarbetets 2
verktyg och metoder använts för att skapa deltagande och hållbara innovationer. Genom dessa projekt har det byggts omfattande erfarenheter. Någon systematisk sammanställning av dessa erfarenheter har dock inte gjorts. Det saknas också översikter och systematiska jämförelser kring framgångsfaktorer kring implementeringen av designdrivna projekt och spridning av designmetodik som möjliggörare för innovationsförmåga. Tidigare forskning kring metodspridning har dock visat att tillgängliggörandet av metoder inte leder till att de används om de inte kommer in i ett sammanhang där de står i balans med mottagande organisations kompetens och process. Det finns behov av att utveckla hur olika aktörer inom samhällets stödsystem för ökad innovativitet leder och organiserar sin verksamhet. En fördjupad erfarenhetsinsamling och analys kan möjliggöra att kunskap och metodik i högre grad nyttiggörs för att omsätta idéer i nya innovationer. 1.3 Syfte Projektet syftar till att möjliggöra för innovationsstödjande organisationer att hos sina avnämare höja innovationsförmåga med hjälp av designdrivna ansatser. Syftet kan beskrivas i följande tre delar: 1. Att öka den samlade forskningsbaserade kunskapen om innovationsledning och organisering genom att sammanställa befintliga erfarenheter från designdrivet innovationsarbete. 2. Att öka innovationsledningskapacitet hos de två behovsägarna genom a) utvecklandet av metodik- och kunskapsspridningsformat, samt b) specifika organisatoriska förändringsinsatser baserat på forskningsbaserad kunskap om hur innovations- och förändringsarbete kan ledas och organiseras på ett framgångsrikt och långsiktigt sätt. 3. Att identifiera, sprida och nyttiggöra kunskap och erfarenheter om faktorer som är avgörande för att ta innovationer från idé till genomförande i projekt med designdrivna ansatser bortom projektdeltagarna. 1.4 Förväntade resultat på kort och lång sikt Projektet förväntas på kort sikt resultera i: 1. Ett ramverk beskrivande nyckelfaktorer kring designdrivna utvecklingsprojekt som leder till ett påbörjat förändringsarbete avseende innovationsledning och organisering hos deltagande behovsägare gällande att stödja avnämare att ta innovationer från idé till implementering med hjälp av designmetodik. 2. Ökad förmåga till innovationsledning hos deltagande behovsägare genom tillgång till kunskap om A) utmaningar i processer med radikal innovation, B) designmetodikens styrkor, svagheter och förutsättningar för att ta innovationer från idé till implementering. 3. Spridd kunskap om ovanstående mål ett och två till andra innovationsfrämjande aktörer. Effektmålen på tre till fem års sikt är att erfarenheter från projektet har skapat verktyg för fler innovationsstödjande aktörer som ger utvecklat stöd för att gå från idé till implementerad innovation. Detta genom att metodik och erfarenheter spridits genom Design Region Sweden, Designcentrum, Skellefteå Science City och Palm Quality Management AB. Vidare har även forskarvärlden fått ökad kunskap om designmetodik för innovationsstöd genom tidskriftspublikation i en till tre artiklar baserade på erfarenhetsinventering, verktygslåda och fallstudier. 3
1.5 Målgrupp för projektets resultat Direkta målgrupper är behovsägarna i projektet. Indirekta målgrupper är dels behovsägarnas målgrupper, d.v.s. SME, offentlig förvaltning och ideella organisationer. Hit hör även andra lokala och regionala aktörer i innovationssystemet kring behovsägare, exempelvis Arctic Business Incubator, Nyföretagarcentrum, Krenova, Coompanion och Region Västerbotten. Ytterligare målgrupper är forskarvärlden och andra organisationer i Sverige som har till uppdrag att stödja innovation i SME, offentlig förvaltning och ideella organisationer. 2 Aktörer 2.1 Projektparter Projektpart: Chalmers Tekniska Högskola Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): Chalmers bidrar med kompetens kring designmetodik, lärande och participativa processer. Chalmers är drivande i erfarenhetssammanställningen. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Chalmers vill ha ut empiri kring designdriven utveckling och metoder/verktyg i participativa processer. Chalmers har sedan tidigare forskning kring metodspridning vilken man gärna tar vidare för att utveckla sin förmåga att nyttiggöra forskning. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Eva Eriksson Viktor Hiort af Ornäs Forskare Interaktionsdesign. Är drivande kring verktyg för participation och dialog. Forskare Designmetodik. Är drivande i erfarenhetsinhämtning och aktiv i utveckling av verktygslåda. 313 463 4
Projektpart: Palm Quality Management AB (PQM) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): PQM har fyra års erfarenhet av forskning inom innovationsledning i offentlig förvaltning samt erfarenhet av 15 års organisationsutvecklingsprocesser i offentlig, ideell och privat sektor. PQM kommer att arbeta med nulägesanalys i arbetspaket ett samt kompetensutveckling, processtöd och coachning i arbetspaket två samt aktivt arbeta med vidarekommunikationen i arbetspaket tre. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): PQM som forsknings- och konsultföretag har behov av att utveckla och testa utvecklingsmetodik för innovationsledning och organisering. PQM förväntar sig att tillägna sig empiriskt baserad kunskap kring hur innovationsstödjande organisationer kan använda designmetodik för att leda avnämares processer från idégenerering till implementering. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Klas Palm. Forskare i kvalitativ metodik, aktionsforskare samt drivande i coach- och verksamhetsutvecklingsprocessen i arbetspaket två. Delaktig i arbetet med vidarekommunikation inom arbetspaket tre. 562 Projektpart: Luleå tekniska universitet, Innovationskontoret (LTU) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): Konkretisering av innovationsteknik och samverkansformer för radikal innovation i form av enkla tillämpbara guider (exempelvis 4I4I för innovation). Erfarenhet av 15 års forskning och utveckling för både SMF och stora företag. Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Test och utvärdering av ovanstående, förfining av etablerade metoder, verktyg. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Åsa Ericson Mattias Bergström Professor vid ämnet Informationssystem, Åsa har lång erfarenhet av produktutveckling och innovationsprocesser. Innovationsexpert vid LTU Business AB (LTUs näringslivsbolag) Doktor i produktutveckling, Mattias har lång erfarenhet av att facilitera grupper i tidiga faser av innovation och ett stort nätverk av regionala SMF. 212 225 5
Projektpart: [Region Jämtland/Härjedalen, Designcentrum] Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): living lab Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): Verksamhet för att stärka innovationsförmåga hos externa aktörer; Designprocesser anpassade för att driva regional utveckling, och Designverktyg som kan spridas brett i samhället och skapa ökad innovationsförmåga. Verksamhet för att stärka innovationsförmåga i egen verksamhet: Verktyg för implementering av innovation i komplexa kontexter. Hur stöder vi kapaciteten att ta innovativa idéer vidare till implementerade innovationer inom offentlig förvaltning? Designmetodens roll för att implementera och driva förändringsprocesser (organisera och leda utveckling). Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Erik Noaksson Karolina Nätterlund Facilitator för implementering och förankring både på tjänstemanna- och politikernivå. Arbeta med intern koordinering och förankring i regionens övriga innovationsstödjande processer. 80 80 Projektpart: [Skellefteå Science City, (SCS) Projektpartens bidrag i projektet (det viktigaste): living lab Projektpartens behov och förväntad nytta (det viktigaste): SCS arbetar med utvecklingen av innovationsförmågan hos lokala SMEs. Oftast är dessa företag inte designdrivna och utan tillgång till egen designteam/kompetens. Ur projektet efterfrågar SCS inspirerande best practice samt verktyg och metoder för desingdriven innovation som kan hjälpa dessa företag att öka sin innovationsförmåga. SCS har även ansvaret att utveckla det regionala innovationsstödsystemet. De tidigare nämnda metoder kan även med fördel spridas till dessa aktörer och genom dem nå ut till fler lokala och regionala SMEs och organisationer. Projektdeltagare: Funktion/roll: Antal timmar i projektet: Emina Kovacevic Arbeta med intern koordinering och förankring i regionens övriga innovationsstödjande processer. Arbetar även med förankring både på tjänstemanna- och politikernivå. 160 2.2 Projektets förankring i medverkande organisationer SCS är en relativt nystartad organisation med uppdrag att utveckla lokala företags innovationsförmåga. I sitt visionsarbete har SCS identifierat design och designmetodik som ett medel för framtida utveckling av den förmågan hos sina målgrupper. Utvecklingen av verktyg som på ett enkelt sätt kan sprida designmetodik till många olika avnämare kan vara ett praktiskt sätt att arbeta med frågan. 6
Region Jämtland/Härjedalen har sedan tre år tillbaka ett innovationsstrategiskt arbete och sedan senaste årsskiftet ett innovationsprogram. Region Jämtland Härjedalen har även ett resurscentrum för design som blir en naturlig mottagare av projektets resultat. 2.3 Övriga aktörer Aktör: Design Region Sweden Aktörens roll och bidrag: Design Region Sweden är ett nationellt nätverk (ideell förening) som ska bidra till samhällsutveckling genom att initiera, driva och medverka i designinsatser. Föreningen ska på ett öppet och inbjudande sätt främja kunskapsöverföring och samverkan mellan dess medlemmar. Inom nätverket finns omfattande erfarenhet av att nyttja designinsatser i utveckling av både privat och offentlig verksamhet. Projektet syftar till att dra nytta av Design Region Swedens medlemmars erfarenheter i den initiala erfarenhets kartläggningen. Vidare spelar nätverket en central roll i kunskapsspridningsdelen. Tim. i proj.: 32 Kontaktpers. Christer Ericson, Ordförande Telefon: 0346-133 85, Mobil: 070-574 27 56 christer.ericson@designregionsweden.se Aktör: Region Västerbotten Aktörens roll och bidrag: Kontaktpers. Region Västerbotten (RV) bedriver ett omfattande innovationsprojekt; innovationsloopen. För att ta till vara på eventuella synergier förmedlar RV kontakter till intervjupersoner för erfarenhetskartläggningen. RV önskar även ta del av och eventuellt vara med och sprida resultat i kunskapsspridningsfasen. Thomas Hartman, Kommunikationschef 070-6664995; thomas.hartman@regionvasterbotten.se 2.4 Projektets sammansättning Projektet samlar organisationer inom privat (PQM), offentlig (behovsägarna) och ideell (Design Region Sweden) sektor med forskare i syfte att utveckla, omsätta och vidare sprida teori och praktik. De två behovsägarna är centrala innovationsfacilatorer i sina respektive kontexter. Region Jämtland/Härjedalen liksom Skellefteå är drivande i lokala stödsystem för innovativ utveckling. Det finns många likheter mellan organisationerna och möjligheterna till erfarenhetsutbyte mellan behovsägarna är stora. Region Jämtland/Härjedalen har under de senaste åren aktivt arbetat med att utveckla sin stödjande funktion för avnämare i regionen. I denna process har det genererats erfarenhet som övriga aktörer kan få nytta av. Samtidigt har regionen identifierat ett stort behov av att utveckla stöd för implementering av innovationer. LTU, Chalmers och PQM kompletterar varandras forskningsområden och erfarenhetsbaser. Medan det finns tydliga överlapp i intresseområden så ligger tonvikten i kompetens vid Design och Participation (Chalmers), Innovationsprocesser (LTU) och Organisationsutveckling (PQM). 7
PQM och Design Region Sweden utgör kompletterande plattformar för att sprida projektresultaten bortom behovsägarna. 3 Genomförande 3.1 Tillvägagångssätt Projektet tar dels en generaliserande beskrivande ansats, dels en samskapande ansats i syfte att utveckla behovsägarnas arbetssätt och verktyg. Generaliserande: Genom att analysera erfarenheter från ett antal fall identifieras nyckelfaktorer. Experter får i ett antal semistrukturerade intervjuer redogöra för erfarenheter kring designdriven innovation. Baserat på detta tas ett ramverk fram. Experter får också värdera ett antal metoder och format för metodspridning. Samskapande: Specifika förutsättningar hos och runt de två behovsägarna kartläggs. Verktyg och metodbeskrivningar anpassas till lokala förutsättningar. I ett antal workshops med behovsägarna elaboreras möjliga insatser i syfte att bedriva förändringsinsats för att höja behovsägarnas förmåga att leda/organisera för att öka innovationsförmåga. Utvecklad/sammanställd metodik tillämpas i samverkan mellan forskare, behovsägare och ett i ett antal case med SME. I projektet läggs särskild tonvikt vid kunskapsspridning, främst genom involvering av olika aktörer kring det nationella nätverket Design Region Sweden. Många av nätverkets medlemmar är, eller har varit, aktiva i att möjliggöra designdrivna innovationsprojekt och sprida metodik för designdrivna ansatser. Projektet avser nyttja nätverket för erfarenhetsinsamling och kunskapsspridning. 3.2 Aktivitets- och tidplan Projektet förväntas löpa över 24 månader med start januari 2017 och arrangeras i 4 arbetspaket: Arbetspaket 0 rör Projektkoordinering rapportering, deltagande vid Vinnovakonferenser etc. Arbetspaket 1 rör Erfarenhetskartläggning. Arbetspaket 2 rör Tillämpning och utveckling av verktygslåda. Arbetspaket 3 rör Kunskapsspridning. Tider för arbetspaketen är angivna i projektmånad. Arbetspaket 0: projektkoordinering (projektmånad 2 till 24) Arbetspaketet rör projektgemensamma aktiviteter såsom möten, avrapportering etc. P.g.a. den geografiska spridningen hos projektdeltagarna är ambitionen att i möjligaste mån arrangera möten virtuellt (månatligt skypemöte), samt i anslutning till andra sammanhang där projektdeltagarna träffas (t.ex. Design Region Swedens medlemsmöten). Förväntade leverabler (L) från arbetspaketet omfattar:: L0.1 Startrapport, L0.2 Slutrapport, L0.3 Ekonomisk redovisning. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 447h) 0.1 Detaljering projektplan,skriva startrapport (30h) 0.2 Fortlöpande projektledning/-styrning (77h) 0.3 Gemensamt startmöte & avslutande reflekterande möte (120h) 0.4 Återkommande fysiska och virtuella möten (140h) 0.5 Vinnovas programkonferenser (40h) 0.6 Avrapportering (40h) 8
Arbetspaket 1: Erfarenhetskartläggning (projektmånad 1 till 6) Arbetspaket 1 rör erfarenhetskartläggning över designdriven innovationsförmåga. Vi vill sammanställa en översyn över: exempelprojekt, verktyg/verktygslådor, former för kunskapsöverföring (metodbeskrivningar, lab, andra sätt att överföra kunskap). Särskild vikt läggs vid framgångsfaktorer i att gå från idé till faktisk implementerad innovation ( bortom klisterlappskonferens ). Inventeringen tar sin utgångspunkt i fall projektgruppen känner till och projekt rekommenderade av Design Region Swedens medlemmar och syftar till leda till en klassificering av olika typer av fall. Ett antal fall där vi har access till inblandade parter belyses i semistrukturerade intervjuer. Nyckelfaktorer elaboreras vidare i individuella intervjuer och / eller fokusgrupper med experter i syfte att kontrastera fall och värdera verktyg på ett sätt som lyfter fram hinder och framgångsfaktorer. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L1.1 Ett ramverk beskrivande antal nyckelfaktorer & L1.2 En tentativ verktygslåda, vilka ligger till grund för arbete i arbetspaket 2. L1.3 En erfarenhetsrapport med nyckelinsikter beskrivande arbetet i arbetspaketet vilken ligger till grund för kunskapsspridning via konferensbidrag och artiklar. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 440h) 1.1 Sammanställning tidigare arbete (60h): Case-beskrivningar baserade på sekundära källor samt Sammanställning översikt verktygslådor 1.2 Individuella intervjuer (190h): Framgångsfaktorer i designdriven regional utveckling. Planering, rekrytering etc och datainsamling. 1.3 Transkribering (Köpt tjänst) 1.4 Fokusgruppsessioner (30h) Erfarna projektledare designdriven utveckling får kommentera identifierade framgångsfaktorer 1.5 Analys av intervjuer (80h) 1.6 Rapportering (80h) Arbetspaket 2: Tillämpning (projektmånad 4 till 17) Arbetspaket 2 rör omsättning av forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap om innovationsledning i ramverk, metoder, processer och verktyg. Vi utvecklar och testar prototyper av verktygslådan med dess metoder och verktyg tillsammans med lead users bland företag/organisationer. Vi tror att vi skulle kunna få med max 10 stycken testpiloter och vill gärna prioritera bredd bland dessa. Vi genomför denna fas nära organisationerna och så integrerat i deras dagliga arbete som möjligt. På så sätt tillämpar vi principer för användardriven design även i vårt eget projekt. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L2.1 Verktygslåda baserad på generell metodik och insikter från erfarenhetsinhämtningen i arbetspaket 1. Verktygs- och kunskapspridningsformat, tillämpbart bortom behovsägarna, L2.2 Metodapplicering i testcase, L2.3 Specifikt förändringsarbete med behovsägarna, L2.4 Summerande rapport kring aktiviteterna. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 715h) 2.1 Utveckling verktygs- och kunskapspridningsformat (130h) 2.1.1 första format 2.1.2 utveckling reviderat format 2.2 Specifikt förändringsarbete (330h) 2.2.1 Kartläggning av nuläge hos och kring behovsägarna 2.2.1.1 Samtal med slutanvändare (SME), Beskriva systemen runt behovsägarna 2.2.2 Utveckling av behovsägarnas förmåga att leda och organisera 9
2.3 (Samskapande) Applicering i testprojekt (205h) 2.4 Grundläggande rapportering (50) Arbetspaket 3: Kunskapsspridning (projektmånad 0 till 23) Arbetspaket 3 rör kunskapsspridning och löper över hela projekttiden. Tidigt i projektet skapas en plattform för kommunikation där frågeställningar och resultat kommuniceras löpande. Kunskapsspridning är i fokus projektmånad 15-23. Metodpaketet från arbetspaket 2 tydliggörs i ett format och tillgängliggörs på web. Workshopformat utvecklas riktade till aktörer i de regionala innovationssystemen. Workshops genomförs med lokala och nationella intressenter. Resultat från erfarenhetskartläggning och fallstudier dokumenteras och sprids i vetenskapliga publikationer. Förväntade leverabler från arbetspaketet omfattar: L3.1 Profilerat format, L3.2 Webbpublicering av metodpaket, L3.3 Seminarieformat, L3.4 Bidrag vid internationella konferenser, tidskriftsartiklar. Aktiviteter i arbetspaketet (Totalt 525h) 3.1 Identitetsarbete & utveckling av profilerat format (50h) 3.2 Webbpublicering: Format och innehåll (150h) 3.3 Workshop-paket (160h) 3.3.1 Utveckling av format 3.3.2 Seminarier med regionala & nationella aktörer / Design Region Sweden 3.4 Vetenskaplig publicering (165h) 3.3 Nyttiggörande av projektets resultat Projektets syftar till att få genomslag bortom de medverkande parterna. Arbetspaket 3 är specifikt dedikerat för kunskapsspridning. I arbetspaket 3 utvecklas metoder, budskap och målgruppsanalys för kunskaps- och verktygsspridning. Projektets resultat och metodpaket kommer bland annat att presenteras vid Design Region Swedens medlemsmöten och tillgängliggörs via nätverkets hemsida. En specifik aktör som visat intresse för att följa och ta del av projektets resultat är Region Västerbotten, i synnerhet i koppling till sitt strategiska regionala arbete med Innovationsloopen. Generella (akademiska) kunskapsbidrag förväntas också kring designdrivna innovationsansatser. Dessa är av relevans för diskursen kring innovation, facilitering och designdrivet arbete och kommer att spridas i artiklar och på seminarier. 4 Jämställdhets- och mångfaldsaspekter Projektets grundläggande synsätt är att olikheter är av intresse, vilket sätter fokus både på jämställdhets- och mångfaldsaspekter. Ett normkritiskt förhållningssätt erbjuder dessutom en spännande grund för innovation. När det gäller hur designmetodik appliceras i projektet, så är det just olikheterna som ger de mest spännande diskussionerna vilket i sin tur kan användas som bränsle för innovation. Resultat från genusforskning kan när så behövs inkluderas och ett genusperspektiv kommer att tillämpas för att så långt det är möjligt ta hänsyn till en kvantitativt jämn fördelning mellan könen, dessutom vägs även mångfald in för att fånga många olika perspektiv som möjligt. Projektgruppens är sammansatt av 50% män och 50% kvinnor. 10