Kvalitetsredovisning för läsåret

1(12) Kvalitetsredovisning för läsåret 2010-2011 Östrabo Yrkes Gymnasieskola A. Presentations- och resultatredovisningsdel Presentation av rektorsområdet Utbildningen vid rektorsområdet omfattar två nationella program: Elprogrammet (EC) med inriktningen elteknik och Hantverksprogrammet (HV) med de lokala inriktningarna Båtbyggare, Frisör, Homestylist, Imagestylist, Inredningssnickare, Modeskapare samt Möbelsnickare. Elprogrammet hade under läsåret 113 elever varav fyra var kvinnor. Hantverksprogrammet hade under läsåret 176 elever. Elever fanns på alla inriktningar. Av dessa var 149 kvinnor och 27 män. De olika inriktningarnas lärare är organiserade i arbetslag med eleverna i centrum. Lärarna träffas regelbundet varje månad på programmöten där aktuella verksamhetsfrågor diskuteras, men framförallt behandlas elevärenden ur ett individuellt studieperspektiv. Rektorsområdet har också samverkansorganet Ledningsgrupp programmet (LGP), där programsamordnare för de olika inriktningarna samt för kärnämnena finns representerade. LGP träffas varannan vecka för att utbyta information och för att samordna programmens olika aktiviteter. Rektors ansvar omsatte under läsåret drygt 32 miljoner där lokalansvaret ingick i budgeten och hade vid läsårets slut ett underskott på ca 445 000 kr. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen

2(12) Underlag för kvalitetsredovisningen är dels dokument från kommunen och dokument från de båda programmen med sina inriktningar, dels de observationer som gjorts över tid av personal och rektor. Dessutom har lärare och elever på programmen intervjuats; rektor har även besökt och deltagit i undervisning. Verksamhetsutveckling och resultat Läsåret har präglats av arbete inför gymnasiereformen GY 11. Varje program och dess inriktningar har brutit ner och fokuserat på innehållet i ämnes- och kursplaner för att förstå hur dessa bäst skall kunna implementeras i den egna verksamheten. Ämnet idrott och hälsa flyttade under året in i nya och mer ändamålsriktiga lokaler. Avståndet till övriga undervisningslokaler kan ibland skapa organisatoriska problem eftersom längre tid till för flyttning behövs. Inriktningen Modeskapare på Hantverksprogrammet har arbetat parallellt med inriktningen Skrädderi Design, där de sista eleverna avslutade sina studier i juni. Inriktningen har förutom det dagliga arbetet deltagit i tävlingen Young Designers Competition och besökt Almgrens sidenväveri, Bullarens Linverkstad och Livrustkammaren. Eleverna har dessutom genomfört en studieresa till Borås textilhögskola, samt på tre mässor visat sina egna kollektioner. Inriktningen Båtbyggare har under året deltagit i ett flertal mässor: Öppet Varv, Torpmässan, Etagemässan och Gymnasiemässan. På Båtmässan i Göteborg deltog eleverna i mässans egen båtbyggartävling. Mässorna har givit eleverna erfarenhet och möjlighet att möta branschen, som aktivt arbetar tillsammans med skolan, och som också sponsrat delar av marknadsföringen. Uddevalla Gymnasieskolas egen båt Passaralla färdigställdes under året och sjösattes i juni i närvaro av förvaltningschef Sarah Isberg och Barn- och utbildningsnämndens ordförande Magnus Jacobsson. Inriktningen Båtbyggare har under året inlett ett samarbete med Kommunala Vuxenutbildningen. Utbildningen skedde i två grupper: Båtbyggare och Marin eftermarknad.

3(12) På inriktning Frisör genomfördes den planerade utvidgningen och ytterligare personalresurs tillfördes. Dessutom togs en nyrenoverad väl utrustad undervisningslokal i bruk, tillsammans med det i professionen högt ansedda utbildningsmaterialet Pivot Point. Eleverna i årskurs tre presenterade sina projektarbeten i en frisyrvisning tillsammans med elever från estetiska programmet. Andra evenemang där olika elever har visat sina yrkeskunskaper har bland annat varit på Dalabergsfestivalen, fotostyling tillsammans med elev från Ky-utbildningen samt deltagande i skol-sm med goda resultat. Eleverna stylade även modellerna på inriktningen Skrädderi och design inför deras modevisning. Inriktningen Stylist med sina profiler Homestylist och Imagestylist har genomfört ett antal studiebesök till bland annat Röhsska muséet, Pingstkyrkans secondhandförsäljning, Mio: möbelvaruhuset och Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Som redskap för de verklighetsbaserade projekt som är kärnan i utbildningen används dels modellarbeten, dels datorbaserad undervisning. Som exempel på dessa projekt med riktiga kunder kan nämnas inredning av studentlägenhet, vardagsrum och undervåning i enfamiljshus. Profilen Homestylist har också deltagit i direktsänt radioprogram där den inredde journalistens vardagsrum. Fotostylisten Frida Zetterström har dessutom givit en föreläsning på programmet. Elprogrammet har under läsåret haft en klarare styrning mot, för eleverna, mindre redovisningsområden, så att fler elever kan lämna kurserna med godkända betyg. Dessutom har målet att alla elever skall få APU inom karaktärsområdet nåtts. Elevinflytande Eleverna kan genom programrådet påverka sin skolsituation Eleverna kan också påverka beslut genom att på klassråden framföra åsikter, men den viktigaste delen är den spontandemokrati som finns i de relativt små lotsgrupperna. Programmen har aktivt deltagit i Ungdomsfullmäktige. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavare inbjuds till gemensamt föräldramöte i inledningen av utbildningen där beslutade policydokument redovisas av rektor eller lots. På mötet

4(12) presenteras elevhälsan, deras funktion och hur de olika medlemmarna lättast nås. Vårdnadshavare till icke myndiga elever bjuds in till utvecklingssamtal varje termin. Inför varje samtal informerar sig lots om elevens övriga skolsituation; om behov föreligger deltar andra lärare. Elever i behov av särskilt stöd: Alla överlämningar från grundskolan sker till elevhälsan, som redovisar för rektor och undervisande lärare. Finns behov uppsöker och samtalar specialpedagog med aktuell elev, varefter eventuellt åtgärdsprogram har skrivits tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vid sociala problem görs stora insatser av lots och övriga undervisande lärare för att söka lösa dessa. Bearbetning av problem sker både i skolan och till viss del utanför skolan. Samarbetet i arbetslaget har här en mycket viktig funktion Diagnostiska test i engelska, matematik och svenska genomförs rutinmässigt i början av respektive kurs för att om möjligt finna de elever som behöver stöd- och specialundervisning; resultaten skickas till specialpedagog för uppföljning. När studieproblem uppstår skrivs ofta ett enklare åtgärdsprogram av undervisande lärare tillsammans med elev. Uppstår problem som föranleder behov av elevvårdskonferens inbjuds alltid elev och vårdnadshavare. Uppföljning av arbetet med hälsa och livsstil: Målet med skolans arbete om hälsa och livsstil är dels att eleverna skall få en allmän kännedom om arbetslivets villkor i kursen Arbetsmiljö och säkerhet, dels att eleverna skall få en fördjupad kunskap om olika problemområden som de kan möta i livet. Det senare arbetet bedrivs framförallt inom ramen för ämnet Livskunskap. Förutom ordinarie lektioner har tre temadagar anordnats fokuserande på demokrati, droger och likabehandling. Uppföljning av likabehandlingsplanen: Ett av de övergripande målen för likabehandlingsarbetet inom rektorsområdet har varit att alla skall känna sig trygga i skolan. De insatser som gjorts för att så långt möjligt genomföra detta har bland annat varit att samla elevernas undervisning i samma byggnad, och med lokaler som ligger i anslutning till lärarnas arbetsrum, både kärn- och karaktärsämnen. På detta vis tror vi oss ha synligtgjort alla elever både på lekt-

5(12) ioner och utanför. Resultatet har blivit att lärare i långt större utsträckning än tidigare känner igen, hälsar på och talar med elever även utanför den egna undervisningsgruppen. Det andra övergripande målet, som beskriver att elever och personal ska visa respekt för varandras samt att ta ansvar för sitt eget handlande, är svårare att dokumentera, men få elever har påtalat att de utsatts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Personalens upplevelse är dock att vid varje läsårsstart finns en anonymitetsattityd hos de nya eleverna, som märks i nedskräpning och lättare förstörelse. Under inledningen till läsåret förekom bland annat trakasserande småklotter i för stor utsträckning. Denna attityd, har noterats, brukar försvinna innan juluppehållet, vilket sannolikt är ett tecken på ökad trivsel. De eventuella fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som finns på programmen meddelas rektor eller övrig skolhälsovård, som vidtar lämpliga åtgärder och dokumenterar dessa. Under våren genomfördes två enkäter: en gällande likabehandling och en medarbetarenkät. Kunskapsresultat på Elprogrammet och Hantverksprogrammet Elprogrammet: Procentsatsen representerar kursbetyg för avgångselever 2011. MVG VG G IG S Svenska A 0 5.3 18.0 1.1 0 Svenska B 0 2.6 15.9 4.2 0 Engelska A 0.5 6.3 16.4 2.6 0.5 Matematik A 1.6 6.9 14.3 3.7 0 Hantverksprogrammet: Procentsatsen representerar kursbetyg för avgångselever 2011. MVG VG G IG S Svenska A 5 21 12 9 0 Svenska B 3 17 14 8 0 Engelska A 5 17 15 10 3 Matematik A 4 10 24 10 1

6(12) Resultatet på nationella prov på Elprogrammets avgångselever läsåret 1011 var: MVG VG G IG S Engelska 0 15 21 1 2 Matematik 3 8 25 3 0 Svenska 0 3 14 7 19 Resultatet på nationella prov på Hantverksprogrammets avgångselever 1011 var: MVG VG G IG S Engelska 3 14 20 3 3 Matematik 2 11 17 11 2 Svenska 0 20 12 9 2 Den genomsnittliga betygspoängen på Elprogrammet för de fem senaste åren var: 0506 12,2 0607 13,2 0708 11,4 0809 11,4 0910 12,7 Den genomsnittliga betygspoängen på Hantverksprogrammet för de fem senast åren var: 0506 14,7 0607 14,2 0708 14,4 0809 15,2 0910 14,7

7(12) Den genomsnittliga betygspoängen på Hantverksprogrammet för kvinnor de senaste fem åren var: 0506 16,0 0607 15,0 0708 14.9 0809 16,4 0910 15,8 Den genomsnittliga betygspoängen på Hantverksprogrammet för män de senaste tre åren var: 0506 13.0 0607 13,0 0708 13,4 0809 13,2 0910 12,6 Andel elever med fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare på Elprogrammet var: 0910 79,6 % Andel elever med fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare på Hantverksprogrammet: 0910 100 % Slutbetyg i Engelska A elever med lägst betyget G läsåret 0910. Elprogrammet 97,9 % Hantverksprogrammet 92,3 % S.a nationella program 97,4 %

8(12) Andelen behöriga till univ. och högskola på Elprogrammet var: 0506 92 % 0607 91 % 0708 87 % 0809 93 % 0910 71 % Andelen behöriga till univ. och högskola på Hantverksprogrammet var: 0506 95 % 0607 100 % 0708 96 % 0809 95 % 0910 87 % B. Uppföljnings- och analysdel Uppföljning av åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning De utvecklingsfaser som ansågs viktiga i kvalitetsredovisningen 0910 var: Att få till stånd fullständiga arbetslag med alla ämneskompetenser, vilket vi under året har lyckats göra i stor utsträckning. Dock har vissa kompetenser inom gruppen varit för stora, vilket medfört att dessa har sålts till andra program. Situationen har inneburit att vid vissa samverkansmöten finns inte all personal tillgänglig. Att få ökad tid för produktframtagning har lyckats, och tid har funnits för att färdigställa utbildningsbåten Passaralla. Att satsa på marknadsföring för att visa programmens goda kvalité har lyckats väl vilket har gjorts genom Uddevalla Gymnasiemässa,

9(12) Etagémässan, Torpmässan och genom Öppet hus. Därtill kom tävlingar för Båtbyggare, Frisör och Modeskapare. Frisör samt Modeskapare visade också upp Hantverksprogrammets goda kvalité på dels en frisyrmässa, dels en modemässa. Dessutom har Stylist fått tillfälle att i direktsänd radiounderhållning visa sina kunskaper inom inredning. Analys av årets resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapsmålen Analys av resultaten på nationella prov och resultat/betyg (alla ämnen): Den stora skillnaden mellan kursbetyg och resultat på Nationella prov kan sannolikt bero på att proven inte är obligatoriska. Ett antal elever väljer att inte delta, vilket i statistiken syns som streck eller icke godkänt. Däremot skall läraren vid betygssättningen i sin bedömning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen (Lpf 94). Situationen innebär i praktiken att läraren själv konstruerar ett antal utvärderingstillfällen. Under de senaste åren har dock ett arbete pågått för att förmå ett större antal elever att delta i de nationella proven, vilket bygger på att de elever som inte deltar får ett snarlikt prov senare i kursen. Med hjälp av de diagnostiska tester som genomförs i inledningen till A- kurserna i engelska, matematik och svenska har förhoppningen varit att de elever, med de sämsta förutsättningarna att klara kursen, skall kunna få hjälp av specialundervisning eller annan stödundervisning. Något konkret resultat av det arbetet finns inte att redovisa och då ej heller att utvärdera. Skillnader mellan resultat i olika ämnen: Statistiken från Skolverket visar att måluppfyllelsen för Hantverksprogrammet är god, och att programmet ligger över riksgenomsnittet i nästan alla ämnen.

10(12) Följande område bör förbättras: Prioriterat förbättringsområde inför framtiden är att höja kunskapsnivån i Engelska A för Hantverksprogrammet där programmet markant ligger under riksgenomsnittet Skolans bör också tydligare kommunicera och demonstrera vikten av elevernas studieansvar för att utbildningen skall bli högklassig. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Maskinparken på inriktningarna Båtbyggare samt Möbel- och inredningssnickare har delvis förnyats, men området bör ytterliggare prioriteras för att ligga i linje med branschens krav på den framtida arbetskraften. Den alltmer datoriserade arbetsmarknaden medför att våra elever skall vara beredda och utrustade för arbetsmarknaden genom att ha fått utbildning i gymnasieskolan. Lärargruppen på Elprogrammet och Hantverksprogrammet bör därför kontinuerligt få utbildning i de avancerade specialprogram som eleverna skall kunna. Analys och bedömning av årets måluppfyllelse i förhållande till övriga nationella mål, BUN:s styrkort samt verksamhetens egna mål Det är angeläget att ytterligare utveckla följande områden under nästkommande läsår. Könsfördelningen på programmen:

11(12) En mycket ojämn könsfördelning finns på Elprogrammet men också på Hantverksprogrammet. På Elprogrammet fanns under året enbart fyra kvinnliga elever och ingen kvinnlig personal i karaktärsämnena. Situationen bör beaktas vid marknadsföring, men också i den lärmiljö som skapas på programmet. Möjligen bör en översyn av densamma, både vad gäller den fysiska miljön såväl som den mentala ske i samverkan med kvinnor och män i arbetslaget Ojämn könsfördelning inom Hantverksprogrammet finns framförallt på inriktningarna Frisör, Stylist samt Modeskapare, som alla domineras av kvinnor. Även här måste tydligare fokus finnas på rekrytering av män i marknadsföringen. Dessutom bör kursinnehåll och lärmiljö genomlysas för att om möjligt finna orsaker till snedrekryteringen. Internationalisering av undervisning: Vid en förläggning av Engelska A-kursen till engelskspråkigt land skulle troligen motivationen för ämnet förbättras. En sådan förläggning skulle även öka förståelsen för människor i annat land då eleverna där skulle få erfarenhet av normer och vanor andra än våra egna. Detta skulle bli ett medel för att få en ökad internationell förståelse. Hälsa och livsstil: I undervisningssituationer upplevs allt fler elever lida av trötthet och brist på förmåga till koncentration, vilket till viss del tolkas som sömnbrist. Området bör undersökas vidare då farhågan är att studieresultaten påverkas negativt. Situationen belystes redan förra året men det finns ingen tendens på förbättring Vidare bör elevernas möjlighet till näringsriktiga mellanmål under dagen ytterligare utredas, då sockerkonsumtion i form av sötdricka och godis är utbredd i elevgruppen. Även detta sägs negativt påverka elevernas förmåga till studier. Personalen tycker sig också ana en tendens till att fler elever än tidigare år röker. Likabehandlingsplanen: Bemötande av elever och mellan personal bör genomlysas ytterligare så att icke lämplig jargong såsom svordomar, sexuella anspelningar och ironi motarbetas.

12(12). C. Sammanfattning och slutsatser Sammanfattningsvis har rektorsområdet två starka program med tydliga möjligheter till utveckling. Hantverksprogrammet, med dess inriktningar, och Elprogrammet har båda fungerande arbetslag bestående av elevernas alla undervisande lärare. Systemet bygger på att eleven skall stå i centrum för uppmärksamheten. Detta anses generellt fungera väl. Däremot behöver stöd- och specialundervisning organiseras på ett sådant sätt att insatserna blir möjliga att utvärdera. Hantverksprogrammet kommer ytterligare att stärka de kunskapsområden som leder mot entreprenörskap, och förhoppningen är att också bättre kunna samordna kursinnehållet och elevgrupperna i de olika inriktningarna. Elprogrammet kommer under nästkommande läsår att genomföra en omstrukturering av kurser och inriktningar för att bredda sin verksamhet och anpassa sig till den nya gymnasieskolan. Sammantaget är förväntningen att programmen genom denna förnyelse och en ökad medvetenhet i genusfrågan kunna attrahera nya grupper av ungdomar och genom detta öka elevunderlaget. Uddevalla 111111