2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan
Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni vårtland.attallagestillgångtillutbildningavhögkvalitetärävenavgörandeför jobben,löneutvecklingenochförattvärnasverigeskonkurrenskraft. IdagpresenterarAlliansregeringenenradsatsningarförökadkvalitetochmer kunskapidensvenskaskolan.bättremöjligheterattgöralärarkarriär,ytterligare kompetensutvecklingförlärare,enläsochskrivsatsningsamtmer undervisningstidimatematikärhuvudförslagenidagenskunskapspaketsom totaltomfattar3,9miljarderkronorföråren20142017. Alliansen har sedan den första dagen i regeringsställning genomfört åtgärder för att förbättra den svenska skolan till exempel tidiga och regelbundna kunskapskontroller, ny lärarutbildning och stora satsningar på lärares fortbildning samt en ny gymnasieskola med en permanent lärlingsutbildning. Både kommunerna och staten satsar i dag mer resurser på skolan än när Alliansregeringen tillträdde 2006. Regeringens hittills genomförda reformer medför närmare 4 miljarder kronor i ökade resurser. Med dagens förslag tar vi nu nästa steg mot en skola med kunskap i fokus, med god kvalitet och med hög status för läraryrket. Karriär för fler lärare Den avgörande faktorn för elevernas resultat är att de möter skickliga lärare. Alliansregeringen vill att det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Läraryrkets attraktionskraft måste förbättras. Länge var det enda sättet att göra karriär som lärare att lämna klassrummet och bli rektor, men regeringen tycker att det är viktigt att lärare ska kunna göra karriär och samtidigt kunna fortsätta ägna sig åt eleverna och undervisningen. Därför finns från och med i höst två nya karriärsteg för särskilt skickliga lärare förstelärare och lektor 1. Det innebär ökade möjligheter för de bästa lärarna att kunna göra karriär i klassrummet, genom att undervisa och utveckla elevernas studieresultat. För att ge fler lärare chans att ta ett steg framåt i karriären bidrar staten genom ett särskilt statsbidrag, som finansierar löneökningar för förstelärare och lektorer med motsvarande 5 000 respektive 10 000 kronor mer i lön varje månad. Vi vill nu gå vidare och utveckla satsningen på särskilt skickliga lärare för att göra läraryrket mer attraktivt och förbättra elevernas studieresultat. 1 För att bli förstelärare krävs bl.a. att läraren, utöver att vara legitimerad, har visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. För att bli lektor krävs att läraren, utöver att vara legitimerad, har avlagt forskarexamen i ett ämne som är relevant för undervisningen, samt att man under minst fyra års tjänstgöring som lärare inom skolväsendet har visat pedagogisk skicklighet. Källa: Statsbidragsförordningen (2013:70).
I dag föreslår Alliansregeringen tre viktiga förändringar: Fler karriärtjänster. Vi höjer statsbidraget så att fler särskilt skickliga lärare kan få del av karriärtjänster och löneökningar. Därmed skapas på några års sikt utrymme för totalt uppemot 17 000 karriärtjänster och omkring var sjätte utbildad lärare kan omfattas. Dagens förslag innebär att redan hösten 2014 kan uppemot 15 000 lärare vara förstelärare. Fotnot: Tabellen avser antal förstelärartjänster. Kostnaden för en lektorstjänst motsvarar kostnaden för två förstelärartjänster. Karriärtjänster till skolor i utanförskapsområden. Skolelever i områden med stort utanförskap 2 har ofta sämre förutsättningar än andra elever för att klara av skolan. Alliansregeringen vill därför undersöka hur man kan öronmärka en del av de medel som ingår i karriärtjänstsatsningen för att stimulera arbetsgivare att rekrytera fler duktiga lärare genom högre löner till skolor i utanförskapsområden. En möjlig utvidgning av karriärtjänster även till förskolan ska utredas. Det är viktigt att också kvaliteten i förskolan är hög och att även de yngsta barnen får träffa duktiga pedagoger. Därför vill vi undersöka i vilken utsträckning systemet med karriärtjänster skulle kunna vidgas till att gälla även förskolan inte minst eftersom det kan förväntas underlätta 2 Inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet (URB) definieras s.k. utanförskapsområden utifrån kriterierna förvärvsfrekvens, andel med långvarigt försörjningsstöd, andel behöriga elever till gymnasieskolans nationella program samt befolkningsmängd för stadsdelen. Exempel på områden är Tensta Rinkeby i Stockholms kommun, Herrgården och Södra Sofielund i Malmö och Västra och Östra Bergsjön i Göteborg.
rekryteringen av förskollärare långsiktigt. Karriärtjänstreformen är dock anpassad utifrån skolans förutsättningar. I förskolan finns inga krav på studieresultat, vilket man behöver ta hänsyn till i utredningen av en eventuellt utvidgad reform. Vi föreslår att det avsätts 377 miljoner kronor på den förstärkta satsningen på karriärtjänster under 2014 och beräknar 554 miljoner kronor för 2015, 504 miljoner kronor för 2016 och därefter 589 miljoner kronor årligen från 2017. Fler lektioner i matematik Matematik är ett viktigt ämne; grundläggande kunskaper behövs i vardagen och matematikkunskaper är en förutsättning för många högskoleutbildningar och yrken. För många av de elever som går ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasieskolan beror det på bristande kunskaper i matematik. 3 Alliansregeringen har redan gjort flera satsningar för att lyfta elevernas matematikkunskaper och höja resultaten i ämnet. Genom det pågående Matematiklyftet ges landets matematiklärare fortbildning i hur man undervisar i matematik. Syftet är att höja kvaliteten i undervisningen och ge Sveriges unga en bättre chans att klara skolan. Undervisningstiden i matematik har också höjts. Från och med i höst får elever i årskurs 1 3 motsvarande en timme mer matematik i veckan jämfört med tidigare. I ett internationellt perspektiv är undervisningstiden i matematik dock fortsatt låg i svenska skolor. För att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och kompetens vill Alliansregeringen ta ytterligare ett steg. I dag föreslår vi att undervisningstiden utökas med motsvarande en timme per vecka även för årskurs 4 6. Sammanlagt ökar det totala antalet timmar matematik i grundskolans nio årskurser från 900 till 1 125 från läsåret 2012/13 till läsåret 2016/17 en ökning med 25 procent. Det är viktigt att skolorna ges tid att förbereda sig för det ökade antalet undervisningstimmar. Därför är avsikten att förändringen ska träda i kraft fr.o.m. höstterminen 2016. För 2016 avsätts 245 miljoner kronor och fr.o.m. 2017 avsätts 490 miljoner kronor årligen. Alliansregeringen vill också att det fjärde tekniska året på gymnasieskolans teknikprogram, som leder till gymnasieingenjörsexamen, permanentas. 3 Internationella studier, både PISA 2009 (15-åringar) och TIMSS 2011 (årskurs 8), visar dessvärre att svenska elevers kunskaper har försämrats sedan 1990-talet framför allt sjönk kunskapsnivån mellan 1995 och 2003.
Fler satsningar för en kunskapsskola Alliansregeringen vill fortsätta förbättra den svenska skolan och öka likvärdigheten. Om vi ska lyckas höja kunskapsresultaten behöver eleverna möta duktiga och kompetenta lärare, och svensk skola behöver fler behöriga lärare. Därför fortsätter vi att satsa på fortbildning för lärare och skolledare. I dag presenterar vi följande förslag ur budgetpropositionen för 2014: En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018: Läslyftet. Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Fortbildningssatsningen Lärarlyftet II förlängs till 2016. Fortbildningssatsningen Rektorslyftet förlängs med ett år för att stärka rektorerna i deras roll att leda och utveckla skolan. Skolverket tillförs extra resurser 2014 2016 för att fullfölja arbetet med att införa lärarlegitimationer. Regeringen inför statsbidrag för att stimulera att skolorna anordnar läxhjälp och sommarskola, främst för elever i årskurs 6 9 och för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. För att stärka satsningen på elever med särskilda behov tillförs speciallärarutbildningen 100 nya utbildningsplatser. Regeringen beslutade dessutom igår om en proposition som innebär att lärarnas administrativa börda minskas. Förslaget innebär att det statliga kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner tas bort helt för årskurs 6 9 och att det minskas från två gånger till en gång/läsår för årskurs 1 5. Regeringen har tidigare presenterat bland annat följande utbildningssatsningar ur budgetpropositionen för 2014: Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever. Satsningar för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet.
Tabell.Förslaginomutbildningsområdet(miljonerkronor) 2014 2015 2016 2017 Totalt 20142017 Nyaförslagsompresenterasidag Karriärtjänster 377 554 504 589 2024 Utökadundervisningstidimatematik 245 490 735 Permanentfjärdeteknisktåri gymnasieskolan 51 110 140 301 Läslyftfortbildningiläsoch skrivutveckling 15 56 93 93 257 Andralärarsatsningar 40 119 100 10 269 Statsbidrag:sommarskola 78 78 78 234 Statsbidrag:läxhjälpochtill läxhjälpsföreningar 16 28 24 12 80 Summa 526 886 1154 1334 3900 Flerutbildningssatsningaribudgetpropositionenför2014 Utökadundervisningstidisvenska förnyanländaelever 45 90 90 225 Lärlingsochövrigyrkesutbildning nyamedel 12 28 100 157 297 MedeltillSkolinspektionen, nationellaminoritetsspråk,m.m. 21 20 7 31 79 Summa 604 1024 1351 1522 4501 Alliansregeringens tidigare reformer för mer kunskap i skolan Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört ett stort antal reformer för att förbättra resultaten i skolan. Till följd av regeringens reformer är resurserna till skolan i dag närmare 4 miljarder kronor högre, jämfört med 2006. Regeringens reformer har inriktats på ett antal nyckelområden: Karriärtjänster för lärare. Ny lärarutbildning och omfattande fortbildningssatsningar på lärarnas och rektorernas kompetens, bl.a. Lärarlyftet och Rektorslyftet. Legitimationssystem och skärpta behörighetsregler för lärare. Nya läroplaner, en ny betygsskala, betyg fr.o.m. årskurs 6, och nationella prov i fler ämnen och årskurser för att bättre följa upp elevernas resultat. Riktade kvalitetssatsningar, bl.a. en läsa-, skriva- och räkna-satsning.
Utökad undervisningstid i matematik i årskurs 1 3 i kombination med Mattelyftet, en fortbildningssatsning för matematiklärare. Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever. Ny skollag som bl.a. stärkt elevers rätt till särskilt stöd och ökat lärares och rektors möjligheter att värna studiero. En Skolinspektion har inrättats som har getts förstärkta sanktionsmöjligheter med t.ex. vitesmöjligheter. Ny gymnasieskola som bl.a. innebär att yrkesprogrammen blivit mer inriktade på att förbereda för yrkeslivet. Lärlingsutbildning som en del i den nya gymnasieskolan.