Revisorns position och identitet

Examensarbete Civilekonomprogrammet Revisorns position och identitet Författare: Mathilda Andersson, 900717 Martina Popovska, 901126 Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Termin: VT13

Förord Vi vill tacka alla som har gjort denna studie möjlig. Vi vill särskilt tacka de revisorer som har deltagit i vår undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Anna Stafsudd för hennes handledningsstunder och värdefulla feedback. Avslutningsvis vill vi också tacka våra kurskamrater som har hjälpt oss framåt under studiens gång. Tack till er alla! Växjö, den 23 maj 2012 Martina Popovska Mathilda Andersson 2

Sammanfattning Titel: Revisorns position och identitet Författare: Martina Popovska och Mathilda Andersson Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Kurs: 4FE03E Examensarbete redovisning, civilekonomuppsats 30 hp Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar. Metod: I denna studie har vi antagit en deduktiv forskningsansats, där vi har lyft fram existerande teorier om revisorns position och identitet. Vi har med hjälp av dessa kunnat finna faktorer som kan påverka revisorns position och identitet samt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position. Därefter genomfördes en kvantitativ undersökning där webbaserade enkäter sändes ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Resultat och slutsats: Resultaten av vår studie säger att faktorerna övertidsarbete, nya klienter och revisionsbyråns storlek påverkar revisorns position. Vi har även funnit en samvariation mellan identitet och position, vilken säger att identifiering med professionen är negativt relaterat till revisorns position. Vi har däremot inte kunnat finna några faktorer som påverkar revisorns identitet. 3

Abstract Title: Auditor s position and identity Authors: Martina Popovska and Mathilda Andersson Supervisor: Anna Stafsudd Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin Course: 4FE03E Thesis in Business Administration Major Accounting 30 hp Introduction: What position an auditor holds may depend on several factors. Among other things, the position is controlled by the auditing firm s requirements and demographics. Auditor s identity is also something that can be affected by a variety of factors, which creates an incentive for the auditor to identify with the accounting firm, client company or profession. It has also been known that relationships within the audit firm, client company or profession may affect the auditor's position, is it possible that there is a correlation between the auditor's identity and position? Problem: Which factors affect the auditor's position and identity? How does the auditor s identity and position covariance? Purpose: The purpose of this paper is to explain the factors that affect the auditor's position and identity, and how the auditor's identity and position covariance. Method: In this study, we have adopted a deductive research approach, where we have highlighted the existing theories of the auditor s position and identity. We have been using these to find factors that may affect the auditor's position and identity, as well as that there is a correlation between the auditor's identity and position. This was followed by a quantitative survey of web-based surveys sent to approved and certified auditors in Sweden. Results and conclusions: The results of our study shows that the factors overtime, new clients, and the auditing firm's size affects the auditor's position. We have also found a correlation between identity and position, which says that the identification with the profession is negatively related to the auditor's position. However, we have not been able to find any factors that affect the auditor's identity. 4

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Problemdiskussion 8 1.3 Problemformulering 12 1.4 Syfte 13 1.5 Disposition 13 2. Metod 15 2.1 Teoretisk utgångspunkt 15 2.2 Forskningsansats 15 2.3 Val av kunskapssyn 16 2.4 Källkritik 17 3. Teoretisk referensram 18 3.1 Introduktion 18 3.2 Revisorns position 19 3.2.1 Position 20 3.2.2 Revisionsbyråns krav 21 3.2.3 Demografi 23 3.3 Revisorns identitet 27 3.3.1 Identitet 28 3.3.2 Klientföretaget 29 3.3.3 Revisionsbyrån 31 3.3.4 Demografi 33 3.4 Samvariation mellan identitet och position 36 3.4.1 Revisionsbyrån 38 3.4.2 Klientföretaget 39 3.4.3 Professionen 40 4. Empirisk metod 42 4.1 Kvantitativ undersökningsmetod 42 4.2 Undersökningsdesign 43 4.3 Studiens genomförande 44 4.3.1 Urval 44 4.3.2 Bortfallsanalys 45 4.3.3 Enkätutformning 47 4.4 Operationalisering 48 4.4.1 Beroende variabler 48 4.4.2 Oberoende variabler 51 4.5 Metodkritik 64 4.5.1 Reliabilitet 64 4.5.2 Validitet 65 5. Empiriskt resultat och analys 67 5.1 Introduktion 67 5.1.1 Beskrivning av materialet 68 5

5.2 Revisorns position 69 5.2.1 Resultat 69 5.2.2 Hypoteser 72 5.2.3 Analys 80 5.3 Revisorns identitet 81 5.3.1 Resultat 81 5.3.2 Hypoteser 89 5.3.3 Analys 94 5.4 Samvariation mellan identitet och position 96 5.4.1 Resultat 96 5.4.2 Hypoteser 99 2.4.3 Analys 102 5.6 Avslutande diskussion 102 6. Slutsats 104 6.1 Slutsatser 104 6.2 Förslag till fortsatt forskning 105 7. Referenser 107 Appendix Appendix 1, enkätundersökning Appendix 2, regressions- och korrelationsanalyser 6

1. Inledning Kapitel ett inleds med en bakgrund till varför revisorn existerar och vilken roll och funktion den har för företag. Därefter inleds en problemdiskussion där det argumenteras för varför studier av revisorns position och identitet samt vilka faktorer som påverkar dessa är viktiga. Denna problemdiskussion och argumentation kommer sedan att mynna ut i en problemformulering och ett syfte. Slutligen presenteras en disposition över uppsatsen. 1.1 Bakgrund Det finns i dag cirka 2 020 auktoriserade revisorer och 1 920 godkända revisorer i Sverige (Revisorsnämnden, 2013). I Sverige har det funnits revisorer sedan 1600-talet då aktiebolagsliknande företag och handelskompanier började bildas. 1895 kom den första svenska regleringen om revision av företag. Denna reglering uppstod till följd av en stor tillväxt av aktiebolag där ekonomiska oegentligheter förekom, vilket ledde till ett ökat behov av kontroll över aktiebolagen. (Jansson et al, 2010) I Sverige certifierades de första auktoriserade revisorerna år 1912, och år 1923 bildades Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), vilket var den första professionella föreningen för revisorer (FAR, 2013). När revisionen utvecklades allt mer tillsattes en grupp granskningsmän för att hjälpa de auktoriserade revisorerna med sitt arbete. Dessa granskningsmän kom senare att kallas för godkända revisorer. (Jansson et al, 2010) I samband med att auktoriserade revisorer och granskningsmän tillkom började revision att utvecklas till ett fullbordat yrke, snarare än en fritidssysselsättning som det tidigare ansågs vara. (Jansson et al, 2010) Det kom dock att dröja till efter Kreugerkraschen för att ytterligare reglera revisionen (Öhman, 2004). Kreugerkoncernen var en koncern som främst inriktade sig på tändsticksmarknaden och efter att det framkommit att koncernen hade manipulerat sin redovisning försattes den i konkurs. Denna skandal kom i samband med dåvarande finanskris att ge upphov till utökad reglering inom revision. (Jansson et al, 2010) 7

Revisionens uppgift är att övervaka och kontrollera ett företags styrelse och verksamhet. Arbetet har kommit att bli ett kontrollsystem som anses öka värdet i ett företag. (Watts & Zimmerman, 1983) Då företagets investerare själva inte deltar i det operativa arbetet vill de försäkra sig om att deras kapital hanteras på ett ansvarsfullt och tillförlitligt sätt. Detta gav upphov till behovet av en neutral part med syfte att övervaka företagets ledning och styrelse, vilket således skapade revisorn. Revisorns främsta roll är att vara en väktare, vilket innebär att denne ska granska företagets finansiella redovisning, och på så sätt minska den informationsasymmetri som uppstår mellan ägare och företagsledning. Revisorn ska också säkerställa tillförlitligheten i den granskade redovisningen. Revisionsyrket omfattas av lagar, regler, normer och rekommendationer. (Öhman, 2004) Genom att lagstifta revisionen markerar staten och samhället att detta är ett nödvändigt fenomen (Watts & Zimmerman, 1983). Då revisorn fungerar som en länk mellan två parter och således bör agera så objektivt som möjligt, har den svenska revisorsprofessionen anammat tre nyckelord som varje revisor ska följa; kompetens, oberoende och tystnadsplikt. (Öhman, 2004) 1.2 Problemdiskussion En revisor kan uppnå flera olika positioner, bland annat godkänd, auktoriserad och partner. Utöver dessa positioner kan en revisor även ha diverse chefsbefattningar i sina revisionsbyråer. (Elg & Jonnergård, 2011) Dessa positioner kan uppnås på olika sätt, exempelvis krävs det tre års eftergymnasiala utbildningar och tre års praktik som revisor respektive däremot fyra års eftergymnasiala studier i kombination med fem års praktik som revisor för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. När dessa kriterier är uppfyllda måste revisorn även genomgå ett kunskapstest för att erhålla sin titel. (Revisorsnämnden, 2013) För att bli chef eller partner krävs det däremot inget av detta, utan i dessa fall är det snarare andra, ofta subjektiva, faktorer som ligger till grund för vilken position revisorn uppnår. Enligt teorin om socialt kapital beror exempelvis en individs chanser till att uppnå position på hur mycket information och stöd denne får från arbetsplatsen. Detta innebär chanserna till en högre position bland annat påverkas av vilka uppdrag som ges av arbetsgivaren. (Collin et al, 2007) Genom att revisorn genomför sina uppdrag kommer denne att samla kompetens och kunskap, vilket kan ge incitament för att uppnå högre position inom den egna byrån. Tidigare studier rörande revisorns position har fokuserat på vilka faktorer som påverkar vilken position revisorn uppnår (Anawke & Greenhaus, 2000; Anderson-Gough, 2001; 8

Coffey, 1994; Collin et al, 2007; Dirsmith et al, 1997; Elg & Jonnergård, 2011; Elg et al, 2006; Friedman & Greenhaus, 2000; Grey, 1998; Hall, 1976; Ibarra, 1992; Jonnergård & Stafsudd, 2009; Mueller et al, 2011; Öhman, 2004). Dessa studier har bland annat påvisat att revisorns ålder, kön och familjesituation är av stor vikt för vilken position denne uppnår. Även revisorns bidrag till revisionsbyråns lönsamhet har visat sig vara betydelsefullt för revisorns position. Genom att revisorn uppfyller dessa krav kommer denne därmed i större grad att uppnå position, och då särskilt chef eller partner eftersom dessa baseras på subjektiva bedömningar. För att kunna undersöka revisorns uppnådda position krävs det en kartläggning av vilka faktorer som påverkar revisorns position och i vilken grad de påverkar denna. För att kunna göra detta har vi gjort en sammanvägning av tidigare studier rörande revisorns position, och därefter utvecklat en modell för vilka faktorer som påverkar positionen. Dessa faktorer sammanfattas under avsnitten revisionsbyråns krav, som innefattar lönsamhet, nya klienter och övertidsarbete, samt demografi, som innefattar ålder, kön, familjesituation, erfarenhet och revisionsbyråns storlek. Vi hoppas att med hjälp av dessa faktorer kunna avgöra i hur stor utsträckning revisorn uppnår position. Då revisorns främsta uppgift är att agera väktare har revisorsprofessionen anammat tre nyckelord som bör följas i det dagliga arbetet; kompetens, oberoende och tystnadsplikt. (Öhman, 2004) Enligt Bamber & Iyer (2007) är dock ett av de största hoten mot revisorns oberoende revisorns förtrogenhet med sina klienter. Detta beror på att revisorn då kan komma att identifiera sig med klientföretaget snarare än med sin revisionsbyrå eller profession. Enligt den sociala identitetsteorin tenderar anställda, och därmed även revisorer, identifiera sig med grupper med likasinnade individer som på något sätt har ett samband med arbetsgivarorganisationen. Genom att identifiera sig med en grupp tenderar revisorer även att agera efter gruppens normer. (Warren & Alzola, 2009) Det kan konstateras att individer som identifierar sig med en grupp är mer villiga att skydda dess medlemmar. Individer som identifierar sig med en grupp har även svårare att objektivt granska och utvärdera information om gruppen. (Stefaniak et al, 2012) Det finns främst tre grupper som revisorer kan identifiera sig med, dessa är revisionsbyrån, klientföretaget och professionen (Bamber & Iyer, 2007; Warren & Alzola, 2009). Då revisorn 9

är anställd på en revisionsbyrå finns det en naturlig koppling till identifiering med denna byrå. Eftersom de anställda på revisionsbyrån är likasinnade i sin yrkesroll tyder detta på att de tillhör en grupp inom en organisation. Detta eftersom samtliga anställda revisorer arbetar efter samma riktlinjer. Om revisorn därmed identifierar sig med sina medarbetare innebär detta att revisorn också identifierar sig med sin revisionsbyrå. (Warren & Alzola, 2009) Eftersom revisorns huvudsakliga uppgift är att revidera sina klienter kommer denne därmed att få insyn i hur verksamheten fungerar hos klienten. Detta ökar risken för att revisorn upprättar en stark relation med klientföretaget och därmed kan komma att identifiera sig med denna. Om relationen mellan revisor och klientföretag är starkare än den mellan revisorn och professionen eller revisionsbyrån, tenderar revisorn att arbeta enligt klientens önskemål. (Warren & Alzola, 2009) När revisorns identifiering är starkast med klientföretaget ökar risken för att revisorns oberoende påverkas (Bamber & Iyer, 2007). Vid revisorns identifiering med klientföretaget kan även allmänhetens misstänksamhet gentemot revisorn öka eftersom gränserna mellan revisorn och klientföretaget elimineras, vilket istället kan leda till att de ses som en gemensam enhet. Om en avskildhet inte finns mellan dessa kan allmänhetens syn på revisorns oberoende försämras. (Warren & Alzola, 2009) Till sist kan revisorn även identifiera sig med professionen. Då revisorer förväntas agera konsekvent oberoende av vem som genomför revideringen, i samband med det faktum att revisorer genomgår samma utbildning, kan det konstateras att revisorer tillhör en profession. Inom professionen förväntas alla agera likartat och en revisor som avviker från normerna kan komma att bestraffas inom professionen. Då revisionsyrket är starkt präglat av professionens normer och förhållningssätt kan revisorn identifiera sig med denna i sin yrkesroll. Värderingar som exempelvis oberoende och objektivitet är starkt förankrade i revisorsprofessionen. (Jonnergård & Stafsudd, 2009; Öhman, 2004) Det innebär att revisorer som identifierar sig med professionen i större grad är objektiva vid sina bedömningar, vilket således förstärker påståendet om att revisorns identitet påverkar dennes oberoende (Warren & Alzola, 2009) Tidigare studier har främst fokuserat på att identifiera vilka faktorer som påverkar en revisors identitet (Anderson-Gough et al, 2001; Ashfort & Fred, 1998; Bamber & Iyer, 2007; Bazerman et al, 2007; Carey & Simnett, 2006; Danos et al, 1989; Drejhammar, 2009; Dutton et al, 1994: Elg & Jonnergård, 2001; Gold et al, 2009; Halpern, 2000; Hodges & Young, 10

2009; Hogg & Terry, 2000; Ittonenn et al, 2010; Iyer et al, 1997; Johannisson & Gustafsson, 1984; Johnson et al, 2002; Jonnergård & Stafsudd, 2009; Magnusson & Maecek, 2010; Mueller et al, 2011; Nasser et al, 2006; Reynolds & Francis, 2000; Svanström, 2008). Dessa studier har visat att särskilt klientföretagets storlek, uppdragslängd och revisionsbyråns storlek har betydelse för vad revisorn identifierar sig med. Genom att revisorn stärker sina relationer med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan denne komma att identifiera sig med dessa grupper i allt större grad. För att kunna undersöka vad revisorn identifierar sig med krävs det att samtliga faktorer som har en påverkan på detta kartläggs. Genom att vi har gjort en sammanvägning av tidigare forskning på ämnet har vi kunnat utveckla en modell över vilka faktorer som påverkar vad revisorn identifierar sig med. Dessa faktorer sammanfattas under avsnitten klientföretag, innehållandes storlek, image och uppdragslängd, revisionsbyrå, innehållandes storlek och stadsstorlek samt demografi, innehållandes kön, familjesituation och erfarenhet. Vi hoppas att med hjälp av dessa faktorer kunna avgöra vad revisorn kommer att identifiera sig med. Till sist ämnar vi även undersöka hur revisorns identitet och position samvarierar. Det finns ingen tidigare forskning om hur revisorns identitet och position samvarierar, utan endast forskning om var ämne för sig. För att kunna avgöra om det finns någon samvariation har det därför varit av vikt att definiera position och identitet, och därmed även fastställa vilka faktorer som kommer att påverka dessa begrepp. Det har visat sig att ytterligare ett sätt för revisorn att skapa karriär är genom att skapa relationer. Gould & Penley (1984) menar att det är viktigt att binda kontaktnät för att uppnå sina karriärmål på det mest effektiva sätt. Genom att inte knyta kontakt med nyckelpersoner inom företaget kan karriärutvecklingen hämmas (Schein, 1978). När en revisor identifierar sig med professionen, klientföretaget eller revisionsbyrån kommer revisorn troligtvis att skapa relationer med andra individer inom dessa grupper. Genom att revisorn skapar relationer med de grupper som denne identifierar sig med innebär det att revisorns identitet på något sätt samvarierar med vilken position denne uppnår, eftersom revisorns relationer har betydelse för dennes uppnådda position. Exempelvis kan det vara så att en revisor som utvecklar goda relationer inom revisionsbyrån i större utsträckning uppnår en högre position inom revisionsbyrån. Det kan även vara så att en revisor som identifierar sig med klientföretaget, 11

och därmed utvecklar goda klientrelationer, erhåller en högre säljkvot vilket kan uppskattas av revisionsbyrån som i sin tur belönar detta. I denna studie kommer vi inte att kunna påvisa en kausalitet mellan identitet och position, utan istället kommer vi att kunna utläsa ett samband mellan dessa begrepp. Detta eftersom vi med säkerhet inte kan visa att det är revisorns identitet som påverkar positionen eller om det är tvärt om, att revisorns position påverkar dess identitet. Detta innebär att vi tror att det finns en samvariation mellan variablerna. Enligt våra förutsättningar är det omöjligt att finna kausalitet mellan identitet och position, och vi kan därför i vår studie endast påvisa om det finns en koppling mellan dem. Vi har därför valt att studera huruvida det finns en samvariation mellan revisorns identitet och dess position. Varför är då detta ämne intressant? Revisorn har enligt Watts & Zimmerman (1983) rollen som oberoende övervakare, vilket innebär att revisorn har en viktig uppgift; att göra objektiva bedömningar. Revisorn ska också säkerställa att kvaliteten på revisionen håller en hög nivå, och därmed är tillförlitlig. Det är därför viktigt att granska varför revisorn agerar olika beroende på vilken grupp denne identifierar sig med. Om det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position kan det innebära att revisorn identifierar sig med olika grupper för egen vinning, eftersom denne vill uppnå position. Detta kan ge konsekvenser i form av att revisorns objektiva bedömning blir lidande, vilket kan leda till att även samhället blir lidande i slutändan då revisorns uppgift åsidosätts till förmån för dennes egen vinning. Vår studie kommer att bidra till att allmänheten blir upplyst om revisorns roll som oberoende övervakare, vilket därmed kommer att öka medvetenheten hos såväl allmänhet, revisorer och revisionsbyråer. 1.3 Problemformulering Våra diskussioner och resonemang mynnar ut i följande forskningsfråga; Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? 12

1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar. 1.5 Disposition Kapitel 1 - Inledning Inledningskapitlet börjar med en bakgrund om revision och revisorns roll. Denna leder sedan fram till en problemdiskussion innehållandes motivering till varför ämnet är av intresse, vilket leder till efterföljande problemformulering. Därefter presenteras studiens syfte. Kapitel 2 - Metod I metodkapitlet presenteras de teoretiska ståndpunkter och det arbetssätt som ska användas genomgående under studien. Därefter följer även en genomgång av de teorier som har valts för studien. Kapitlet avslutas med en argumentation över de källor som har använts. Kapitel 3 - Teoretisk referensram Teoriavsnittet inleds med en genomgång av vad som kommer att behandlas i kapitlet. Därefter följer en beskrivning av revisorns position och vilka faktorer som kan påverka denna. Sedan presenteras vilka faktorer som kan tänkas ha påverkan på vem revisorn identifierar sig med, och till sist argumenteras det för hur revisorns identitet och position samvarierar. Kapitel 4 - Empirisk metod I det empiriska metodkapitlet kommer en genomgående beskrivning över hur vi har gått till väga vid vår studie att presenteras. Vi kommer att beskriva hur insamlingen av data skett samt hur dessa data sedan hanterats för att slutligen kunna vara föremål för vidare analyser. Kapitel 5 - Empiriskt resultat och analys Det empiriska resultatet och analysen innehåller en presentation av de tester som har används till den kvantitativa undersökning som genomförts. Vi analyseras därefter de gjorda testerna för att kunna avgöra om våra utformade hypoteser accepteras eller förkastas. Kapitel 6 - Slutsats 13

I slutsatsen presenteras de resultat som framkommit av studien, och kapitlet avslutas med ett förslag för framtida forskning inom ämnet. 14

2. Metod I kapitel två presenteras studiens metod och de teorietiska ståndpunkter som genomgående används i studien. Detta görs för att skapa en förståelse för och motivera varför studien gjorts. Vidare presenteras de teorier som har valts och hur de ska användas för att uppfylla syftet med studien. Kapitlet innehåller även en källkritisk del kring valda teorier och litteratur. 2.1 Teoretisk utgångspunkt De modeller som vi kommer att presentera kommer att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och identitet, men även visa på att det finns en samvariation mellan dessa begrepp. Modellerna som har utformats har framställts utifrån de teoretiska ställningstaganden som vi har funnit i vetenskapliga artiklar, men även genom argumentation. Nedanstående teorier genomsyrar den teoretiska referensramen på grund av sin relevans för att kunna förklara revisorns position, identitet och samvariationen mellan dessa. En teori som har fått stort utrymme är den sociala identitetsteorin, då den förklarar en individs agerande utifrån identifiering med olika grupper. Revisorn kan exempelvis identifiera sig med sin egen revisionsbyrå där den är anställd, genom sin profession eller hos den klient som den har ett uppdrag hos. (Bamber & Iyer, 2007; Warren & Alzola, 2009) Teorin om socialt kapital är en teori som används för att förklara revisorns position. Enligt teorin om socialt kapital beror en individs chanser till att skapa karriär på hur mycket kunskap och erfarenhet denne fått genom integration med andra individer eller grupper. För revisorer innebär detta chanserna till att nå en högre position genom att vara en del i olika nätverk och på så sätt erhålla information och kunskap som sedan kan användas i yrket. Denna teori kommer till viss del att användas för att förklara hur samvariationen mellan revisorns identitet och position ser ut. (Bourdieu, 1986; Portes, 1998) 2.2 Forskningsansats I vår studie lämpar sig en deduktiv forskningsansats, detta eftersom vi utgår från befintliga teorier och sedan genererar hypoteser som testas empiriskt. Det finns i tidigare litteratur och 15

teorier koppling mot revisorns identifiering och därför finner vi det bäst att studera dessa och sedan utveckla hypoteser. (Bryman & Bell 2005) Anledningen till att vi har valt en deduktiv ansats är att vi vill utgå från befintliga teorier och litteratur för att sedan förklara problemet och få generaliserbara resultat. Som motsats mot den deduktiva forskningsansatsen kan induktion ställas. En induktiv forskningsansats innebär att empiriska observationer inleder studien och sedan generar i teorier. Processen innebär att det dras generaliserbara slutsatser efter de empiriska observationerna (Bryman & Bell 2005) En induktiv forskningsansats skulle alltså innebära empiriska observationer i första hand, vilket blir svårt att genomföra på en stor grupp revisorer. Det hade i så fall krävts inblickar i en stor grupp och deras arbete med klientföretaget under en längre period för att kunna få ett trovärdigt resultat. Vi har därför valt att använda en deduktiv forskningsansats i stället för en induktiv. 2.3 Val av kunskapssyn Vi har i denna studie valt att inta en positivistisk kunskapssyn, detta eftersom vi har valt att förklara vilka faktorer som påverkar en revisors identitet och karriär. En positivistisk kunskapssyn innebär att det enda som kan ses som riktigt kunskap är sådana företeelser som kan bekräftas via sinnena. För att det ska gå att ta ställning till lagmässiga förklaringar är teorins syfte att generera hypoteser som i sin tur kan prövas. (Bryman & Bell, 2005) Då vi vill återge hur verkligheten ser ut i så stor utsträckning som möjligt är det positivistiska synsättet att föredra. Syftet med vår studie är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns identitet och karriär samt om det finns en samvariation mellan dessa begrepp, vilket leder till att en objektiv verksamhet och objektiva metoder antas, vilket ökar incitamenten för att använda en positivistisk utgångspunkt. Motsatsen till det positiviska synsättet är hermeneutik, vilket är bäst lämpat för kvalitativa undersökningar. Hermeneutik är ett synsätt som används för att tolka eller förstå texter. En forskare ska exempelvis vid en analys kunna urskilja textens budskap utifrån det perspektiv som har använts. Det kan ses som en strategi i förhållande till texter men också till sociala handlingar som inte är dokument. I hermeneutik är det viktiga att svara på frågan vad som visar sig och vad som är innebörden av detta. Det är tolkningen som är den huvudsakliga 16

forskningsmetoden. Vid en förståelse av texten måste läsaren sätta sig in i författarens perspektiv och sträva efter att förstå texten förutsättningslöst. (Bryman & Bell, 2005) 2.4 Källkritik De artiklar och det material som har använts i studien har granskats med kritiska ögon och diskuterats huruvida de är trovärdiga eller inte. De källor som används har till största del varit peer reviewed, vilket innebär att de är granskade och godkända av experter. Med grund i detta anser vi att dessa källor är trovärdiga och tillförlitliga. Vi har även använt oss av andra källor, så som Revisorsnämnden och FAR, vilka inte har blivit granskade. Dessa används för att organisationerna bakom källorna utformar regler och rekommendationer för revisorer eller ger aktuella upplysningar om ämnet. Kvaliteten på dessa källor anses inte ha påverkat studien nämnvärt, eftersom dessa snarare använts för att förklara de riktlinjer och rekommendationer som berör revisorer och deras arbete. 17

3. Teoretisk referensram Kapitel tre inleds med en introduktion över vad som kommer att presenteras i den teoretiska referensramen. Därefter kommer uppsatsens teoretiska referensramar rörande revisorns position och identitet med tillhörande modeller att presenteras. Vid slutet på teorikapitlet sammanförs dessa två modeller till en för att påvisa hur revisorns position samvarierar med revisorns identitet. 3.1 Introduktion Den teoretiska referensramen består främst av tre huvudavsnitt; revisorns position, revisorns identitet och samvariationen mellan identitet och position. Det första avsnittet som behandlas är revisorns position, vilken innebär vilken karriärnivå revisorn uppnår. Under avsnittet revisorns position kommer ett flertal faktorer att presenteras under underrubrikerna revisionsbyråns krav och demografi. Dessa faktorer antas vara avgörande för vilken position som revisorn kommer att uppnå. Efter att revisorns position har presenterats kommer revisorns identitet att behandlas. Även revisorns identitet kommer påverkas av ett flertal faktorer, vilka kommer att behandlas under underrubrikerna klientföretaget, revisionsbyrån och demografi. Till sist presenteras ett avsnitt där samvariationen mellan revisorns identitet och position presenteras. I detta sammanhang kan vi inte utesluta att revisorns identitet påverkar dennes position eller tvärtom, vilket innebär att begreppen därmed samvarierar. Det har exempelvis visat sig att relationer och nätverk är viktiga för att kunna göra karriär (Ibarra, 1992; Jonnergård & Stafsudd, 2009; Kvande & Rasmussen, 1994). Genom att individer identifierar sig med en annan grupp individer eller med en organisation kommer denne att skapa relationer och nätverk inom dessa grupper och organisationer. Om en revisor då identifierar sig starkt med klientföretaget, revisionsbyrån eller med professionen kan det vara så att denna identifiering ger incitament för att revisorn kommer att uppnå olika positioner inom och utanför den egna revisionsbyrån. Det kan också vara så att revisorns position är avgörande för vilken grupp eller organisation som revisorn identifierar sig. Detta eftersom dessa grupper och 18

organisationer kan ha olika regler, normer och värderingar, vilket innebär att revisorn anpassar sin identitet efter vilken titel denne innehar. 3.2 Revisorns position Det finns flera karriärnivåer för revisorer, och vilken position som revisorn uppnår påverkas av ett flertal faktorer. I detta kapitel presenteras vilka positioner revisorn kan uppnå och även vilka faktorer som kan påverka detta. De faktorer som kan påverka positionen har samlats under rubrikerna revisionsbyråns krav och demografi. Genom att sammanföra positionerna med de faktorer som påverkar dessa har vi utvecklat en modell (figur 1) som presenteras nedan. I samband med varje enskild underrubrik kommer dessutom en hypotes att formuleras. I revisionsbyråns krav finner vi underrubriker så som lönsamhet, nya klienter och övertidsarbete. Vi anser att dessa rubriker påverkar revisorns karriär. Lönsamheten påverkar karriären på så sätt att revisorer som bidrar till ett positivt resultat för revisionsbyrån värdesätts (Ibarra, 1992). Då flera revisionsbyråer idag erbjuder ett flertal konsulttjänster vore det därför önskvärt om revisorn skulle sälja in dessa tjänster till sina befintliga klienter. Att knyta sig an nya klienter till revisionsbyrån bidrar också till revisionsbyråns positiva resultat, vilket även detta värdesätts hos byrån (Grey, 1998; Öhman, 2004). Till sist presenteras övertidsarbete som en faktor, eftersom tidigare forskning visar att revisorer som arbetar övertid signalerar att de är tillgängliga för revisionsbyrån och sina klienter (Anderson-Gough, 2001). I kapitlet rörande demografi presenteras de individuella faktorer som påverkar revisorns position; ålder, kön, familjesituation, erfarenhet och revisionsbyråns storlek. Generellt finner vi här i ett flertal av faktorerna att incitamenten till att göra karriär skiljer sig åt beroende på om revisorn är en man eller kvinna. När det gäller åldern tenderar yngre revisorer att i allt större grad uppnå karriär (Collin et al, 2007). Det samma gäller för män, dels på grund av att de inte drabbas av att familjen har barn (Wahl, 1992), dels för att de inte är föräldralediga i lika stor utsträckning (Jonnergård & Stafsudd, 2009). Beträffande erfarenhet påvisar tidigare forskning att denna inte har någon påverkan gällande de arbetsuppgifter som revisorn ställs inför, men däremot kan erfarenhet vara användbar då det underlättar vid förståelse av den kultur som genomsyrar revisionsbyråer (Anawke & Greenhaus, 2000). Till sist visar tidigare forskning att storleken på den revisionsbyrån varvid revisorn är anställd påverkar uppnådd 19

position genom att revisorerna i större grad konkurrerar om positionerna, vilket ökar deras motivation (Collin et al, 2007). Figur 1. Modell över revisorns position och vilka faktorer som påverkar denna. 3.2.1 Position För en revisor finns det flera valmöjligheter gällande den professionella karriären. Enligt Elg & Jonnergård (2011) finns det fyra karriärsteg för revisorer; senior, godkänd, auktoriserad och partner. För att kunna bli senior, eller assistent som det även kallas, eller partner måste inga lagstadgade processer fullföljas, vilket däremot krävs för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. För att kunna bli godkänd eller auktoriserad måste revisorn genomgå en certifieringsprocess innehållande eftergymnasiala studier, praktik och ett kunskapstest (Revisorsnämnden, 2013). I denna studie ämnar vi att undersöka positionerna godkänd revisor, auktoriserad revisor, partner och revisor med chefsbefattning. Processen för en godkänd revisor kräver 180 högskolepoäng inom företagsekonomi, juridik, informationsteknik och datorsystem, nationalekonomi, matematik och statistik. 180 högskolepoäng motsvarar tre års heltidsstudier. Utöver den obligatoriska utbildningen krävs även praktiskt utbildning, vilken ska utgöra tre års heltidsarbete om minst 1 600 arbetstimmar per år. (RNFS 1996:1) Till sist krävs det även ett avlagt kunskapstest hos Revisorsnämnden. När dessa krav är uppfyllda kan revisorn erhålla titeln godkänd revisor. (Revisorsnämnden, 2013) Processen för auktoriserad revisor är upplagd på samma sätt, men kräver längre utbildning och praktisk erfarenhet. För att bli auktoriserad revisor krävs det 240 högskolepoäng inom de 20

ämnen som nämnts ovan. Vid 60 av de 240 obligatoriska högskolepoängen får ämnet väljas fritt av studenten. Utöver de tre års praktiska erfarenhet som krävs för att bli godkänd revisor krävs det ytterligare två års praktiskt erfarenhet. Av dessa två år ska 1 000 timmar motsvara revision, varav 500 av dessa timmar ska motsvara medverkan av revision i företag som är svåra att revidera. (RNFS 1996:1) Till sist tillkommer även ett godkänt kunskapstest för att kunna erhålla titeln auktoriserad revisor. (Revisorsnämnden, 2013) Enligt Elg & Jonnergård (2011) kan revisorer även arbeta med administrativa uppgifter eller skapa en specialistkunskap inom ett visst område. Detta innebär att revisorer med särskild kompetens kan ha möjligheten till ytterligare positioner, exempelvis bli kontorschef eller någon annan chefsbefattning på den revisionsbyrå där denne är anställd. Detta innebär att det finns fler positioner för revisorer än de som hör certifieringen till. För att bli senior, partner eller chef i en revisionsbyrå finns det inga krav på att ha genomgått en utbildning, en praktikperiod eller ett kunskapstest. Detta innebär att individens egenskaper avgör huruvida denne är lämpad för dessa arbetsuppgifter. Individens egenskaper kan även ha en påverkan gällande certifieringsprocessen, eftersom vissa egenskaper hos individer tenderar att vara drivande för att göra karriär. Även tidigare erfarenheter inom eller utanför yrket kan ha betydelse för vilken karriärnivå revisorn uppnår. Sammanfattningsvis finns det flera karriärsteg för en revisor. För att uppnå dessa finns det ett flertal kriterier som måste uppfyllas, särskilt för att bli godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorn måste genomgå en kvalificerad utbildning, en praktikperiod och ett kunskapstest. För att bli senior, partner eller chef finns däremot inga officiella kriterier, vilket innebär att det finns andra krav för att uppnå dessa positioner. Dessa krav kan bland annat bestå av revisorns egenskaper och tidigare erfarenheter. 3.2.2 Revisionsbyråns krav Lönsamhet Genom att genomföra ett gott arbete hos sina klienter bidrar revisorn indirekt till revisionsbyråns lönsamhet. Om klienten är nöjd med det arbete som utförts kommer denne troligtvis att fortsätta anlita revisionsbyrån eftersom samarbetet företagen emellan har fungerat bra tidigare. (Elg & Jonnergård, 2011) Enligt Mueller et al (2011) erbjuder allt fler 21

revisionsbyråer idag konsultverksamhet inom flera områden, och det vore därmed önskvärt om revisorn hade möjlighet att sälja in ytterligare tjänster till klienten. Genom detta utökar revisorn samarbetet mellan klienten och byrån. Givet att revisorn i övrigt genomför ett gott arbete kan denne komma att belönas för bidragandet till revisionsbyråns lönsamhet. (Elg & Jonnergård, 2011) Ibarra (1992) menar att individer som bidrar mest till företagets positiva resultat är de individer som främst belönas. Även studier av Dirsmith et al (1997) påvisar vikten av att revisorn bidrar till revisionsbyråns lönsamhet eftersom detta kan hänföras till att revisorn belönas av den egna byrån. H1: Bidrag till revisionsbyråns lönsamhet är positivt relaterat till position. Nya klienter Förmågan att knyta nya klienter till byrån värderas enligt studier av Grey (1998) starkt hos revisionsbyrån. Detta visas extra tydligt genom att majoriteten av revisionsbyråernas belöningskriterier kan hänföras till klientföretaget. En anledning till detta kan vara att klientföretaget är essentiellt för revisionsbyråns överlevnad, då klientföretaget bidrar med kapital till revisionsbyrån. Även Öhman (2004) menar att revisorns förmåga att knyta an nya klienter till revisionsbyrån belönas av den egna byrån. Detta innebär att om revisorn knyter an nya klienter till sin revisionsbyrå kommer detta att öka incitamenten för att revisorn ska uppnå en hög position. Det beror på att förmågan att knyta nya klienter till byrån värdesätts och belönas av byrån i stor grad. H2: Att knyta nya klienter till byrån är positivt relaterat till position. Övertidsarbete Att visa engagemang för sitt arbete, och därmed också ofta arbeta övertid, visar revisorn för revisionsbyrån att denne är beredd att offra fritid för att nå framgång. Enligt studier av Coffey (1994) ökar möjligheten att nå en högre position genom att ge arbetet mycket tid. Genom att vara en engagerad anställd signalerar revisorn att denne är villig att arbeta för revisionsbyråns bästa, vilket kan öka incitamenten för de ledande att befordra revisorn. Enligt Friedman & Greenhaus (2000) visar övertidsarbete på att revisorn är trogen mot sitt arbete och sin byrå. Anderson-Gough (2001) menar att tillgänglighet för revisorn gentemot byrån och sina klienter är en nödvändighet för att kunna skapa karriärmöjligheter. Genom att arbeta övertid visar 22

revisorn på att denne i stor grad är tillgänglig för sin byrå och sina klienter. Tillgänglighet gentemot klienten ökar incitamenten för en nöjd klient, vilket innebär en tillfredsställd revisionsbyrå. H3: Övertidsarbete är positivt relaterat till position. Sammanfattningsvis kan det utläsas att klientföretaget utgör en viktig de gällande revisorns position. Detta beror främst på att revisionsbyrån är beroende av sina klienter, och därmed tycks värdesätta och belöna revisorer som tillgodoser dessa. Det är även viktigt för revisionsbyrån att revisorn visar engagemang, främst genom att arbeta övertid. Enligt Friedman & Greenhaus (2000) visar revisorn trohet gentemot sitt arbete och sin revisionsbyrå genom att arbeta övertid. Genom att vara bidragande till revisionsbyråns lönsamhet, knyta nya klienter, arbeta övertid samt vara tillgänglig för byrån och dess klienter ökar därmed chanserna till en högre position bland revisorer. 3.2.3 Demografi Ålder När det gäller karriärmöjligheter har Collin et al (2007) påvisat att åldern har betydelse. Ju yngre en revisor är, desto större möjligheter har denne till att göra en snabb karriär. En förklaring till detta kan vara att revisorsseniorer nyligen avslutat sin högskoleutbildning och därmed har den akademiska kunskapen i minnet. Detta kan underlätta vid det kunskapstest som måste genomföras vid certifiering, eftersom kunskapen relativt nyligen har inhämtats genom revisorns teoretiska utbildning. (Collin et al, 2007) Även Hall (1976) menar att åldern har betydelse för vilken position revisorn uppnår. Enligt Hall (1976) ökar en individs chanser till att uppnå höga positioner om detta sker tidigt i karriären. Detta beror på att det är under denna tidpunkt som individen är mest driven till att uppnå höga positioner. För äldre revisorer kan det vara så att karriären spelar en mindre roll, eftersom dessa prioriterar exempelvis familjen framför att uppnå en hög position. Detta innebär att äldre individer inte längre anser att höga positioner är deras högsta mål, utan att de istället föredrar andra prioriteringar i livet. (Collin et al, 2007) H4: Ålder är negativt relaterat till position. 23

Kön Tidigare studier har visat att kön har en stor betydelse när det gäller revisorns position (Collin et al, 2007; Elg & Jonnergård, 2009; Jonnergård & Stafsudd, 2009). Dessa har funnit att män i större grad uppnår höga positioner inom revisorsyrket. Enligt Collin et al (2007) innehades endast åtta procent av de högsta positionerna inom världens fyra största revisionsbyråer av kvinnor, medan män innehade 92 procent av dessa positioner. Den främsta anledningen till detta kan vara att män har lättare för att skapa relationer och nätverk än vad kvinnor har. Detta kan förklaras genom den homogenitet som genomsyrar yrket. Manliga revisorer väljer i regel att arbeta med andra män om de får välja, medan kvinnliga revisorer hellre arbetar med andra kvinnor. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) Detta innebär att manliga revisorer med höga positioner inom revisionsbyrån föredrar att välja andra manliga revisorer när de ska rekrytera nya chefer eller partners. Då män även ingår i fler relationer och nätverk än vad kvinnor gör kan vara avgörande för männens förmåga att göra karriär. Detta beror på att män skapar bättre relationer med sina klienter, vilket kan knytas till lönsamhetsfaktorn, och därmed belönas av revisionsbyrån. H5: Att vara man är positivt relaterat till position. H6: Att vara kvinna är negativt relaterat till position. Familjesituation En förklaring till att män uppnår högre positioner inom revisionsyrket kan möjligen förklaras genom familjesituation. En ensamstående individ tenderar att ha mer fritid över än en individ med en respektive, vilket kan innebära att den ensamstående individen kan engagera sig djupare i revisionsbyrån. Hall (1976) menar dock att en individ med en respektive får en stabilitet i sitt liv, och därmed inger arbetsgivaren en förhoppning om att vara en stabil person. Individer med stabil tillvaro tenderar att i större grad delgivas ett större ansvar från arbetsgivaren, vilket kan ge incitament för att uppnå position. Revisorns familjesituation påverkas även av förekomsten av barn. Enligt Wahl (1992) tenderar kvinnor som har barn att prioritera dessa framför sitt arbete och sin karriär. Detta innebär att kvinnliga revisorer inte anser en hög position vara lika viktig när de fått barn. Enligt Anderson et al (1994), som genomfört en undersökning av revisorer i USA, hindras kvinnliga revisorer från att uppnå position om de har barn, medan manliga sådana snabbare 24

uppnår position om de befinner sig i samma familjära situation. En förklaring till att det ser ut på detta sätt kan enligt Wahl (1992) vara att kvinnor förväntas ta hand om sina barn, och därmed inte längre ses som karriärdrivna individer. Män ses istället som familjens försörjare, och ska därmed arbeta och uppnå position. Även Jonnergård & Stafsudd (2009) har genomfört en undersökning på ämnet, vilken visar att revisorerna själva uppfattar att kvinnorna har det största ansvaret över de barn som finns i hemmet. Till sist kommer även föräldraledighet enligt Jonnergård & Stafsudd (2009) att påverka uppnådd position. Kvinnor som har fött barn kommer i regel att behöva vara föräldralediga längre tid än vad männen behöver eftersom bandet mellan kvinnan och barnet är viktigare än det band som finns mellan mannen och barnet. Då kvinnor är föräldralediga under en längre tid innebär detta att en annan revisor måste överta kvinnans klienter under föräldraledigheten. Detta innebär att kvinnan kommer att förlora de relationer som hon tidigare byggt upp eftersom hon dels försvinner från arbetet, dels överlåter klienten till en annan revisor. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) Enligt Collin et al (2007) kommer en längre ledighet att ge signaler till arbetsgivaren om att revisorn inte är särskilt målinriktad och fokuserad på sin karriär. Då män inte är föräldralediga lika länge riskerar dem inte att förlora den relation som finns uppbyggd med arbetskamrater och klienter. Detta innebär att män arbetsmässigt klarar sig bättre när en familj väljer att skaffa barn. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) Sammantaget innebär detta att familjesituationen påverkar position positivt främst för män. Detta på grund av att revisorer med respektive, manliga revisorer med barn och de revisorer som inte är föräldralediga under en längre period har större chans att uppnå position. H7: Familj är positivt relaterat till position för män. Erfarenhet Enligt Anawke & Greenhaus (2000) är tidigare arbetslivserfarenhet inom redovisning meriterande vid rekrytering av revisorer. Genom att tidigare ha sommarjobbat eller haft annan anställning ökar chanserna till att anställas vid en revisionsbyrå. De individer som arbetat med liknande uppgifter som de som revisionsbyrån ger innehar större kunskap om ämnet och den kultur som genomsyrar revisionsbyråer. Det är dock så att denna erfarenhet inte har någon betydelse för den nyanställdes inlärning av revisionsbyråns specifika uppgifter. Detta beror 25

enligt Anawke & Greenhaus (2000) på två faktorer; de nyanställda hade kanske inte någon heltidsanställning under en längre period innan nuvarande anställning eller att de nyanställda inte arbetat med liknande krav som nuvarande organisation ställer. Detta innebär alltså att revisorer som har haft en tidigare anställning rörande redovisning har lättare för att förstå revisionsbyråernas företagskultur, men de har däremot ingen nytta av sin tidigare arbetslivserfarenhet när det gäller de uppgifter de kommer att ställas inför hos revisionsbyrån. Då den tidigare erfarenheten innebär att revisorn är införstådd i revisionsbyråns arbetskultur innebär att denne lättare kommer att kunna anpassa sitt arbete till revisionsbyråns krav. Tidigare erfarenhet har därför betydelse för revisorn i den mening att de har lättare för att förstå vad revisionsbyrån förväntar sig. Detta innebär att revisorn kan anpassa sitt arbete till vad revisionsbyrån efterfrågar, och på så sätt uppnå en hög position. H8: Erfarenhet är positivt relaterat till position. Revisionsbyråns storlek Även den revisionsbyrå där revisorn är anställd har betydelse för vilken position revisorn uppnår, då möjligheterna kan se annorlunda ut beroende på hur stor revisionsbyrån är. De större byråerna innehar stora marknadsandelar, medan de mindre revisionsbyråerna ägnar sig åt revision till mindre bolag. (Elg & Jonnergård, 2011) Då de stora revisionsbyråerna ibland erbjuder fler tjänster än revision kan möjligheterna till att göra karriär inom dessa byråer öka eftersom arbetsområdena är fler. Detta leder till att revisorn ser fler möjligheter till att avancera i större byråer, vilket kan öka motivationen för att uppnå en hög position. (Elg et al, 2006) Collin et al (2007) menar att det i stora byråer råder ökad konkurrens relativt mindre byråer. Detta beror på att det i stora revisionsbyråer ofta finns tydligare och fler hierarkiska nivåer, vilket revisorn kan se och därmed sträva efter att uppnå. Revisorer inom stora byråer kan tydligt utläsa vilka hierarkiska nivåer det finns, och kommer därför att konkurrera om dessa. Ökade möjligheter kommer att skapa ökad motivation hos revisorerna. I mindre revisionsbyråer finns inte lika många hierarkiska nivåer, vilket kan innebära att revisorerna där inte har samma möjligheter till att bli exempelvis chefer. Detta innebär att revisorer som är anställda vid stora revisionsbyråer i större utsträckning uppnår position. (Collin et al, 2007) H9: Anställning vid en stor revisionsbyrå är positivt relaterat till position. 26

Sammanfattningsvis finns det flera demografiska faktorer som kan ha påverkan på revisorns position. Enligt Collin et al (2007) tenderar yngre revisorer att göra karriär snabbare, vilket kan förklaras genom att dessa är relativt nyexaminerade och därmed har en färsk teoretisk kunskap. När det gäller faktorn kön kan det påvisas att män har lättare för att ingå i nätverk, och därmed skapar karriär i allt större grad än kvinnor. Kön har betydelse även vid faktorn familjesituation, detta eftersom kvinnor föder barn och därmed blir föräldralediga vilket kan leda till att de då förlorar sina uppbyggda relationer. (Jonnergård & Stafsudd, 2009) Gällande tidigare erfarenhet har denna enligt Anawke & Greenhaus (2000) endast betydelse vid förståelse av den kultur som genomsyrar revisionsbyrån, och kan därmed inte påvisas ha betydelse för de arbetsuppgifter som revisorn står inför. Till sist har även storleken på revisionsbyrån där revisorn är anställd betydelse, detta eftersom det i större byråer råder en större konkurrens bland jobben. Genom att stor konkurrens råder kan revisorer bli mer motiverade till att göra karriär. (Collin et al, 2007) 3.3 Revisorns identitet Tidigare har revisorns position och vilka faktorer som påverkar denna diskuterats. I detta avsnitt kommer istället revisorns identitet att behandlas. Först kommer en förklaring till identitetsbegreppet och varför individer kategoriserar sig. Nästa stycke kommer att behandla de faktorer som påverkar vad revisorn kan komma att identifiera sig med. Dessa faktorer är klientföretaget, revisionsbyrån och demografi. Genom att sammanföra identiteten med de faktorer som påverkar denna har vi utvecklat en modell (figur 2) som presenteras nedan. Utifrån dessa faktorer dras sedan hypoteser. I kapitlet om revisionsbyråns klientföretag presenteras underrubrikerna storlek, klientföretagets image och uppdragslängd. Dessa finns med för att de anses ha betydelse för vad revisorn kommer att identifiera sig med. Revisionsbyrån visar tydligt att det är viktigt att ha bra klientrelationer, vilket innebär att klientföretagets betydelse för företaget avgör hur i hur stor utsträckning revisorerna kommer att arbeta för dessa klientrelationer. Klientföretagets storlek och dess image är därför av avgörande betydelse (Bamber & Iyer, 2007; Ashforth & Mael, 1989). En annan viktig faktor är också revisorns uppdragslängd för varje klientföretag och revisionsuppdrag. Ju längre de arbetar med samma klienter, desto mer kommer deras gemenskap att förbättras vilket därmed påverkar revisorns identitet (Bamber & Iyer, 2007). 27

Vidare presenteras revisionsbyrån, och de faktorer som påverkar revisorns identitet inom detta område är revisionsbyråns storlek och verksamhetsområde. Dessa faktorer anser vi påverka identiteten då revisionsbyråns engagemang gentemot sina anställda påverkar vad revisorn kommer att identifiera sig med. En större byrå tenderar att ha bättre socialisering in i företaget än mindre byråer (Anderson-Gough et al, 2001; Mueller et al, 2011). Det är även så att revisionsbyråer på mindre orter tenderar att utveckla en bättre relation med sina klienter, vilket kan ha betydelse för revisorns identitet (Svanström, 2008). Nästa del i modellen är demografi och de demografiska faktorerna som påverkar revisorns identitet är kön och familjesituation. Studier har visat att revisorns kön är avgörande för vad denne kommer att identifiera sig med (Jonnergård & Stafsudd, 2009; Mueller et al, 2011). Även revisorns familjesituation, som påverkar deras engagemang i arbetet, påverkar revisorns identifiering (Jonnergård & Stafsudd, 2009; Wahl, 1992). Till sist påverkar även revisorns erfarenhet vad revisorn identifierar sig med (Elg & Jonnergård, 2009; Bamber & Iyer, 2007). Figur 2. Modell över revisorns identitet och vilka faktorer som påverkar denna. 3.3.1 Identitet Organisationer kan ses som internt strukturerade grupper där grupprelationerna är belägna i komplexa nätverk och kännetecknas av status, makt och prestige. Individerna kommer att få en del av sin identitet ifrån den organisation och grupp de tillhör. (Hogg & Terry, 2000) En social identitet uppstår till följd av att individer kognitivt grupperar sig själva med andra individer och grupper. Som individ definierar denne sig själv genom att identifiera sig med andra grupper. (Bamber & Iyer, 2007). Individer strävar efter att tillhöra sociala grupper då de vill känna tillhörighet och självuppfyllelse. Det är både den sociala och personliga identiteten och imagen som önskas öka genom att vara en del av en grupp. (Ashforth & Mael, 1989) 28