Synpunkter på verksamhetsåret 2005 från studentkårerna vid Umeå universitet

Synpunkter på verksamhetsåret 2005 från studentkårerna vid Umeå universitet Sidan 1 (7) Detta är sjätte året som Umeå studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår och Medicinska studentkåren vid Umeå universitet redogör för sin syn på universitetets arbete och utveckling i de delar som kårerna betraktar som särskilt viktiga. Studenters rättssäkerhet Under åren 2004/05 gjordes en översyn av universitetets regelsamling för grundutbildning, vilket kårerna såg mycket positivt på. Regelsamlingen kan betraktas som en handbok där lagar, förordningar och lokala föreskrifter finns samlade samt redogörelser för hur universitetet har valt att tolka dessa. För att detta ska innebära den goda rättssäkerhet som med regelsamlingen eftersträvas krävs dock att alla parter är väl förtrogna med dess innehåll. Från kårernas håll upplever vi dock att kunskapen, både om innehållet och till viss del även om regelsamlingens existens, är låg bland lärare och studenter. Detta märks tydligt i de studentfall vi från kårernas sida jobbar mycket med. Det är enligt förvaltningslagens fjärde paragraf en myndighets uppgift att ge upplysningar och hjälp i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art och enligt högskolelagens första kapitel högskolornas uppgift att verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Goda kunskaper om studenters rättigheter och skyldigheter är en förutsättning för detta. I universitetets informationspolicy anges att universitetets information bör vara målgruppsanpassad. Viktiga dokument som rör dessa grupper bör därför översättas till engelska eller åtminstone ges en engelsk sammanfattning" finns att läsa längre ner i dokumentet. Kårerna anser att denna regelsamling borde klassas som ett viktigt dokument som i högsta grad rör det relativt stora antal studenter som inte behärskar svenska och heller inte är förtrogna med det svenska samhället. Vad gäller just information på engelska finns även andra områden i behov av utveckling för Umeå universitet. Forskarutbildningen Nytillsättningar av rektor, prorektor, dekaner med mera har haft som konsekvens att arbets- och förändringstakten i forskningsutbildningsfrågor har sjunkit. Dock lades en forskningsproposition fram, vilken tillsammans med högskolepropositionen gett upphov till en hel del tankearbete. Forskarutbildningsbarometern har under året börjat ta form vilket är glädjande. Likaså är det positivt att forskarhandledarutbildningen fortsätter att vara attraktiv samt att universitetet tillsammans med studentkårer och fackföreningar kunnat arrangera en introduktionsdag för utländska doktorander. Detta har tidigare endast gjorts för svensktalande doktorander. Ytterligare något som är mycket positivt för forskarutbildningen är att en av prorektorerna har fått särskilt ansvar för grund- och forskarutbildning. Studentkårerna hyser stora förhoppningar inför samarbetet med prorektor och doktorandrådgivaren. En sak som studentkårerna upplever som negativt är problematiken kring den rådande, mer eller mindre uttalade, målsättningen att ta anta så många forskarstudenter som möjligt och den bekostnad av forskarstudenternas sociala trygghet som stipendiefinansiering kan medföra. Det finns institutioner som

Sid 2 (7) lyckas begränsa sin verksamhet så att pengarna räcker till doktorandtjänst åt samtliga forskarstudenter. Samtidigt finns flertalet institutioner där man maximerat utnyttjandet av stipendier och många forskarstudenter får vänta flera år på att få doktorandtjänst. Detta problem är mest omfattande på den Medicinska fakulteten där det är satt i system. Studenterna registreras på grundutbildningskurser, men bedriver regelrätt forskning och erhåller ett stipendium varje månad. Det är sagt att denna så kallade testperiod ej ska vara i mer än sex månader, men sådant är icke fallet bland många utländska studenter. Kårerna anser även det vara rimligt att kräva av institutioner och fakulteter att de särredovisar sina stipendiater till antal och till genomsnittlig finansieringstid på stipendium. Vidare ser vi det som viktigt att universitetsledningen noggrant informerar om möjligheten att i stället för att låta studenter gå på stipendier under en prövotid inför forskarstudier använda doktorandtjänsten till just detta. Den som inte uppfyller de krav som ställs i den individuella studieplanen kan enkelt avskiljas från utbildningen. Studentkårerna anser också att denna fråga är mycket viktig för Umeå universitets anseende som myndighet. En annan av bristerna vad gäller forskarutbildningen fortsätter att vara samordningen av kursutbud och strukturerad studiegång. Då staten har gett universitet och högskolor ett mer eller mindre uttalat uppdrag att öka antalet doktorer anser vi att det rimligaste sättet att genomföra detta är att göra forskarstudierna mer programlika. Enskilda fakulteters och institutioners brister i resurser för forskarutbildningskurser skulle också kunna överbyggas av en samordning. Ur ett kvalitetsperspektiv ser vi det även som beklagligt att resemedlen för doktorander ligger på en så låg nivå. Interaktionen med andra forskare och doktorander samt möjligheten att bekanta sig med andra forskningsmiljöer än den egna är av stor vikt för att upprätthålla en hög kvalitet. Bolognaprocessen Vid Umeå universitet finns bolognagrupper, både på universitetscentral nivå och fakultetsnivå. Vi upplever att möjligheten för studentrepresentanter att delta i arbetet och utöva påverkan är goda. Ledande figurer i arbetsgrupperna är utöver detta lättillgängliga och också lyhörda för åsikter från studentrepresentanter. Kårerna författade en skrivelse i april 2005 med syftet att få till stånd en ambitionshöjning i arbetet. Bland annat framförde vi att universitetet från central nivå måste ge uttryck för någon sorts viljeyttring som ett stöd till fakulteter och institutioner. Av olika skäl, varav flera var goda, ville man vänta med de större frågorna till dess att högskolepropositionen presenterats. Däremot diskuterades vid mötet då skrivelsen framfördes även funderingar kring ett tillskapande av ett arbetsutskott. Under oktober 2005 presenterades en tidsplan för arbetet med bolognaprocessen vid Umeå universitet. Tidsplanen ger bättre förutsättningar för fakulteter och institutioner att arbeta med bolognaprocessen och hållpunkter för när olika delar av arbetet ska vara klart. Vi vill framhålla detta som positivt. Universitetspedagogiskt centrum håller verkstäder kring målformuleringar och bedömning av måluppfyllelse som fungerar bra och som är väldigt populära. Arbetsutskottets tillkomst har gett bättre förutsättningar för studenterna att få en insyn och möjlighet till påverkan i ett svårt och utmanande arbete. Arbetsutskottet är en nödvändighet för att följa vad som händer i riksdagen och utbildningsutskottet, överläggningar mellan ledande personer inom lärosätena på nationell nivå och i allmänhet den flora av riktig eller oriktig information som cirkulerar i detta oklara skede av arbetet. Så gott som alla som är involverade i processen ger uttryck för en avsaknad av tid och resurser för att ta sig an alla utmaningar på ett ansvarsfullt och seriöst sätt. Frågan om resursavsättningar diskuteras just

Sid 3 (7) nu och inget är ännu klart. Vi är liksom många andra studentkårer kritiska till att resurser saknas från nationellt håll. De resurser som förhoppningsvis avsätts inom Umeå universitet bör inte enbart ligga på fakultetsnivå. Ofta diskuteras behovet av samordning mellan lärosäten inom Sverige och internationellt, men det känns svårt att veta hur man på ett konkret sätt bör genomföra detta. Alla lärosäten brottas med denna knäckfråga och hur man gör det på bästa sätt är svårt att säga. Den sociala dimensionen av bolognaprocessen, i bemärkelsen studievägledning och stöd till individer både innan och under högskoletiden, bör diskuteras mer ingående, även om vi inte tror att problemet är koncentrerat endast till Umeå universitet. Vi har funnit anledning att framföra vår oro avseende studievägledningen, dess omfattning och resursmässiga förutsättningar tidigare och tycker att det är viktigt att även framhålla den i ett bolognahänseende. Studievägledning kan inte ersättas av information på en hemsida, även om det är ett bra komplement. Studievägledare har en oerhört viktig funktion och måste vara en naturlig del av reformarbetet om dessa ska kunna ge riktigt information till studenterna. Under hösten har representanter för universitetet och studentkårerna jobbat med en informationsplan rörande Bolognaprocessen. Ett av målen är att nå det omgivande samhället med information. Detta är glädjande nog prioriterat och något som kårerna framförde i skrivelsen i april 2005. Det har också arbetats intensivt och bra med en hemsida om Bolognaprocessen. Ett av målen med Bolognaprocessen är att öka studenters anställningsbarhet. De verkstäder om målformuleringar och bedömning av måluppfyllelse som hålls av UPC ger enligt kursdeltagare bättre förutsättningar för att nå den tydlighet gentemot studenter och potentiella arbetsgivare som i förlängningen kan göra studenterna anställningsbara. Vi anser att det bör finnas utrymme för en genomgripande diskussion om arbetslivsanknytning i utbildningen i relation till målet om anställningsbarhet. Universitetspedagogik Kravet på pedagogisk kompetens för universitetslärare kan sägas vara mycket lågt i förhållande till lärare på grundskole- och gymnasienivå. Umeå universitet var tidigare ledande i Sverige med sitt krav på 6 veckors pedagogisk utbildning, något som universitetet planerar utöka till 10 veckor inom kort. Universitetet arbetar även med att ta fram en mall för presentation av pedagogiska meriter, en så kallad pedagogisk meritportfölj, som ett medel för att pedagogik ska få större vikt vid anställningar och löneförhandlingar. Studentkårerna anser detta vara ett mycket viktigt arbete och hoppas att meritportföljen inte blir ett verktyg för att belöna lång och trogen tjänst utan istället ett sätt att kvalitetssäkra undervisningen. Kvalitetsarbete I den kommande sexårscykeln av Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar planeras lärosätena själva ta större ansvar i kvalitetsgranskningen. Umeå universitet planerar att utveckla ett eget kvalitetssystem. Det är av stor vikt att systemet innefattar en för universitetet gemensam granskande instans. Syftet bör inte vara att centralt granska innehållet i olika utbildningar, utan snarare att sådant som utvärderingar av kurser och program eller kompetensutveckling för lärare följer lagar och gemensamma regler. Utvecklingen i dessa frågor har gått långt på papperet men mycket återstår i realiteten.

Sid 4 (7) Kursutvärderingar Universitetet är enligt högskoleförordningen tvunget att utvärdera alla kurser. Kunskapen om att utvärderingar ska genomföras är utbredd och enkäter eller andra metoder för insamling av studenternas åsikter används nästan alltid. Tyvärr ser vi från kårernas håll att det finns stora brister i efterarbetet. Studenterna kan direkt märka om en enkät aldrig lämnas ut men det är betydligt svårare att uppfatta om något händer efter att enkäten samlats in eller inte. Bristerna ligger alltså främst i sammanställning och återkoppling av utvärderingarna. Det pågår, på åtminstone två fakulteter, arbeten med mallar för sammanställningen av kursutvärderingar. Att formalisera sammanställningen är ett sätt att säkra att sammanställningen faktiskt görs och skapar förutsättningar för en mer systematisk återkoppling, till exempel genomgång av utvärderingar från föregående kurstillfälle vid varje kursstart. Det är alltså viktigt att arbetet fortsätter och att beslut fattas om att sådana mallar skall användas vid alla fakulteter. Breddad rekrytering Redan vid årsredovisningen för 2004 påpekade studentkårerna bristen på intresse att ta tag i arbetet med en breddad rekrytering. Universitetet hade inte lyckats utarbeta den plan som universitetet varit skyldig att ha sedan 2002. Den 30/9 2005 fastställde dock universitetsstyrelsen äntligen en plan för breddad rekrytering. I planen finns att läsa: En ökad mångfald kan innebära en bredare dialog, nya perspektiv och en kritisk granskning av konventioner. Vi ska därför mer aktivt inrikta rekryteringen på att öka mångfalden i syfte att stärka vår konkurrenskraft. ( Handlingsplan för breddad rekrytering 2005-2008 Fastställd av universitetsstyrelsen den 30 sept. 2005) Från kårernas sida är vi mycket nöjda med resultatet och har sett fram emot att Umeå universitet ska lyckas i detta viktiga arbete. Vad gäller uppföljningen av denna plan finns dock mer att kommentera. Än idag finns det inte någon projektledare eller grupp för breddad rekrytering som båda, enligt planen, skulle ha varit rekryterade senast den 31/12 2005. Detta är än mer allvarligt eftersom arbetet skulle ha påbörjats redan 2002. Studentkårerna hoppas nu att denna plan inte blir en hyllvärmare utan att universitetet framgent aktivt implementerar första kapitlet, femte paragrafen i högskolelagen (SFS 2001:1263) Högskolorna skall aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan i verksamheten. Övergripande ledningsstruktur och inriktning Beslutet om en prorektor med särskilt ansvar för grund- och forskarutbildning är något som vi från kårernas håll ser mycket positivt på då vi ser att strukturen innebär att utbildningsfrågor får en viktigare plats. Vi hoppas även att detta innebär att universitetet tar ett mer enhetligt grepp om distans- och decentraliserad utbildning. Tydligt är att alla enheter och institutioner på universitetet bör fundera över hur de säkerställer en god studiesituation för dessa studenter. Kårerna skulle även välkomna en undersökning kring hur universitetets service mottages av dessa studenter samt hur studentinflytandet säkerställs. Listan över studeranderepresentation i universitetets organ I början på varje hösttermin brukar studentkårerna få en lista med de organ som kårerna äger rätt att utse studeranderepresentanter till. Denna lista har år efter år kommit senare och senare, och i år kom inte listan förrän i slutet på september. Detta innebar att kårerna inte kunde planera sitt arbete och gå ut med en fullständig nomineringsanmodan samt att många grupper under lång tid stod utan studeranderepresentation. När så listan slutligen kom var den långt ifrån fullständig, och innehöll bara centrala organ. Dessutom upplevde kårerna att antalet studerandeplatser i organen minskat. Det ljusa i

Sid 5 (7) det hela är dock att alla listan numera ligger ute på Umeå universitets webbplats, och ska ständigt uppdateras, vilket innebär att studentkårerna kan utse sina representanter när det passar dem. Kårerna tycker att det är ett bra initiativ, men framhåller att listan även borde inkludera organ under fakulteter, institutioner och enheter. Detta skulle underlätta vid kårernas utseende av studeranderepresentanter och innebära att de kan få en överblick över universitetets organ. Budgetprocessen Umeå universitet har en budgetkommitté, till vilken studenterna får utse en ordinarie representant och en suppleant. Inför att universitetsstyrelsen skulle anta budget för 2006 sammanträdde budgetkommittén en (1) gång. Kallelsen till detta möte kom en vecka innan sammanträdet och det fanns inget utrymme att flytta på mötet när vi studenter påpekade att vi inte kunde närvara. Detta ställer vi oss starkt kritiska till. Vi anser att vi borde ha fått en reell möjlighet att påverka budgeten, vilket vi inte fick. Vi ställer oss också kritiska till det mycket bristfälliga underlag som universitetsstyrelsen fick ta del av. Underlaget gav ingen reell möjlighet att sätta sig in i och förstå universitetets budget och innebar därmed små möjligheter att påverka innehållet. På sammanträdet framkom att det inte bara var studentkårerna som var kritiska till underlaget. Universitetsstyrelsen framförde som helhet att man ville se ett utförligare underlag, vilket man framfört även tidigare år. Studentkårerna blev även lovade att i fortsättningen få en introduktion i budgetprocessen och universitetets budget tidigt under verksamhetsåret så att möjligheterna att påverka förbättras. Detta ser vi fram emot med stor förväntan. Processen kring val av ny rektor Under våren/försommaren 2005 skulle en ny rektor utses till Umeå universitet. Trots all uppståndelse som hade ägt rum runt om i landet vid andra rektorstillsättningar så verkade man inte ha tagit lärdom av de andras misstag. Under hösten 2004 utsågs en rekryteringsgrupp och en samrådsgrupp bestående av lärare, övrig personal och studenter. Det är främst kommunikationen mellan dessa grupper som kritiken gäller. Problemen uppstod i princip så snart som grupperna var klara och rekryteringsarbetet hade börjat. Samrådsgruppen hade ett upptaktsmöte på hösten där tidsplanen och arbetsgången presenterades, vilket var ett bra möte med väsentlig information. Mötet därefter gav inget nytt och sista mötet före jul gjorde många av representanterna upprörda. Studenterna i samrådsgruppen kände inte att de togs till samråd utan endast att de fick information i efterhand, en känsla som förstärktes under våren. Den dåliga kommunikationen och den dåliga stämningen mellan grupperna, tillsammans med det faktum att många i samrådsgruppen inte kände att de hade något reellt inflytande fick till följd att många studeranderepresentanter valde att inte närvara vid mötena. En hel del av just det här problemet måste dock kårerna ta åt sig själva, men vi hoppas ändå att universitetsledningen tar lärdom av det som hänt och gör ett bättre processarbete nästa gång det blir dags att välja ny rektor. (Notera att denna kommentar inte gäller det faktiska resultatet av valet.) Avstängda studenter Universitetsstyrelsen vid Umeå universitet beslutade för några år sedan att avveckla de manuella kontrollerna av att studenterna betalat kåravgift vid exempelvis salstentamen. Istället skulle universitetet börja stänga av de studenter som inte betalat sin kåravgift, med start vårterminen 2004. Det exekutiva beslutet att stänga av en enskild student på grund av att han/hon inte betalat sin kåravgift uppdrogs åt rektor att fatta. Detta genomfördes också vid ett par tillfällen. Sent våren 2005 anförde rektor Inge-Bert Täljedal att han ville kontrollera formuleringarna i beslutet och fundera på om det gick att göra på något annat sätt, då han upplevde att Umeå universitet framställdes i sämre dager på grund av avstängningarna. Detta drog ut på tiden, och studentkårerna fick under en lång period liten eller ingen information om vad som skulle hända. Bytet av rektor sommaren 2005 innebar att processen

Sid 6 (7) avstannade. Hösten 2005 skrev studentkårernas nytillträdda ordföranden en gemensam skrivelse till rektor där man begärde att universitetsstyrelsens beslut skulle verkställas. Rektor gjorde bedömningen att det inte var lämpligt att stänga av studenter som inte betalat kåravgift under vårterminen då processen dragit ut på tiden, men lovade att gå vidare och stänga av de studenter som inte betalade under hösten. En annan fråga som diskuterades var hur informationen i det varningsbrev som universitetet skulle skicka ut kunde förtydligas, eftersom bristande information kunde leda till att beslut om avstängning fattades rörande studenter som av olika anledningar inte var skyldiga att erlägga kåravgift. Exempelvis kunde en student som avbrutit sina studier inom tre veckor från kursstart underlåtit att meddela sin institution detta, varför studenten ej avregistrerats, och därför krävts på kåravgift, och senare listats för avstängning. Tyvärr var förtydligandet i informationen något som föll mellan stolarna, och hann därför inte förverkligas innan höstens varningsbrev skickades ut. I skrivande stund har en ny termin börjat och sista betalningsdag just passerat. Än är det långt till nästa omgång avstängningar, men till dess önskar studentkårerna att universitetet utökar informationen till studenter som riskerar avstängning. Studentkårerna vill avslutningsvis framhålla att samarbetet med rektor har fungerat mycket bra, både i denna fråga och i andra. Det faktum att Umeå universitet utnyttjar möjligheten till avstängning av studenter som inte betalat kåravgift innebär ömsesidiga fördelar, då universitetet inte behöver genomföra manuella kontroller för att försäkra sig om att studenterna är kårmedlemmar, och studentkårerna inte tvingas anlita indrivningsföretag eller på annat sätt försäkra sig om kåravgiftsintäkterna. 24-timmarsuniversitetet Umeå universitet har inlett ett arbete med att se över hur man skulle kunna förbättra campus och en grupp tillsattes för att föreslå åtgärder. Från kårernas sida är vi mycket glada över att man verkligen tagit till sig studenternas åsikter i detta arbete och vår vision om ett 24-timmarsuniversitet där studiemiljön står i fokus. Positivt är även att denna vision utmynnat i konkreta resultat som exempelvis ett ökat antal studieplatser, grupprum och möjligheter att äta såväl medhavd mat som på restaurang. Studentservice På senare år har många nya myndighetsuppgifter tillförts enheten StudentCentrum vilket har inneburit att StudentCentrum ständigt tvingats skära ner på service- och studievägledningsverksamheten, något som vi från kårernas håll upplever som mycket oroande. Som en följd av detta kommer tjänsten International Coordinator att försvinna från StudentCentrum från och med juli 2006. Detta är extra anmärkningsvärt då universitetet har stora ambitioner att bli ett internationellt universitet och tjänsten har ansvarat för universitetets service till och mottagning av de internationella studenterna, något som varit mycket uppskattat. Försök har även gjorts från universitetets sida att lägga en stor del av ansvaret för servicen till de internationella studenterna på studentkårerna framgent. Studievägledningen på fakultets- och institutionsnivå brister idag i omfattning (i relation till riktvärdet 500 studenter per studievägledare på heltid, i enlighet med universitetsstyrelsens beslut om Mål och riktlinjer för studievägledningen ) och kvaliteten och omfattningen varierar också från institution till institution. Även den centrala studievägledningen är naturligtvis av stor vikt, bland annat för studenter som funderar på att byta inriktning och besparingar hotar även här kvaliteten och omfattningen. En kvantitativ kartläggning av studievägledningen genomfördes under hösten, men studentkårerna väntar fortfarande ivrigt på den utlovade kvalitativa studien. Slutligen vill studentkårerna framhålla att vi ser mycket positivt på att arbetet med en studentportal äntligen börjar ta form och ser att denna kan utöka servicen gentemot studenterna i stor omfattning..

Sid 7 (7) Arbetsmiljö Arbetsmiljösituationen på universiteten är en viktig fråga för studenter och studentkårerna ser mycket positivt på att arbetet med studerandearbetsmiljöombud och huvudstuderandearbetsmiljöombud nu kommit igång. Vi ser även mycket positivt på att studenter nu kommer få ett formellt inflytande över sin arbetsmiljö, även om detta inte är tydligt stipulerat i lagstiftningen. Studentstadsutmärkelsen Det samarbete mellan studentkårerna, Umeå kommun, universitetet och andra aktörer i Umeåregionen som går under beteckningen studentkommunsamarbetet har under lång tid varit mycket lyckosamt och givande. Den tydliga modellen för inflytande och kommunikation mellan parterna var den avgörande faktorn som ledde till att Umeå utsågs till Årets studentstad 2006 av Sveriges Förenade Studentkårer. Utmärkelsen är ett kvitto på att samarbetet fungerar och ytterligare en sporre i studentkommunsamarbetets alltjämt fortskridande arbete med att ytterligare förbättra Umeå som studentstad. Slutord Året 2005 präglades av ett fortsatt gott samarbete mellan Umeå universitet och dess tre studentkårer och vi ser fram emot ännu ett utvecklande år. Särskilt uppskattar vi den möjlighet till påverkan som vi gavs av vår nytillsatta rektor då vi i början av höstterminen uppmanades att inkomma med en lista med synpunkter på hur Umeå universitet kunde förbättras. Senare under hösten kom också en delrapport som beskrev hur universitetet ämnar jobba med vissa av frågorna som togs upp och vi väntar med spänning på resten av rapporten. Vi vill även visa vår uppskattning över att föregående års upplaga av kårernas synpunkter till årsredovisningen togs upp på ett universitetsstyrelsemöte med en påföljande åtgärdsplan för hur universitetet ska förbättra de kommenterade områdena. Umeå, dag som ovan Erik Ahlsten Umeå naturvetar- och teknologkår Johanna Fjellander Umeå studentkår Anna Stecksén Medicinska studentkåren vid Umeå universitet