KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS 14-5-8 LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Företagare i samverkan Presentation: I Lerum kommun 14-5-8 Plats: Garveriet Floda 1. - 15. Sidan 1 SVENSK KOMMUNRATING Röjningsvägen 17, 743 8 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, www.kommunrating.se

Lerum kommun 5 Ledningens styrförmåga Indikativ betygsmatris Antal invånare: 39 319 (13) Kommuntyp: Förortskommuner till storstäderna MAJORITETER OK Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En procents skattehöjning motsvarar 78 mkr HANDLINGSKRAFT OK hälsa risker möjligheter En procent av totala intäkter är 1,7 mkr AVGIFTSPOLITIK OK A ( X ) ( X ) A B ( X ) ( X ) B Fråga 5 sammanfattas inte i ett delbetyg C C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg dvs B SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kvalitetsgranskad senast 14-1-4 Mkr Kostnadspress 6 4 Sammanfattning - Expertsystemets gränssnitt 1 Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP AMORTERINGSFÖRMÅGA Förpliktelsenyckeltal Bra OK Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Förpliktelsebelopp Potential 75 mkr 18 Kronor per invånare 16 3 Finansiella risker 14 Kommuner i rangordning efter Investeringsrisk Investeringsrisk bruttoförpliktelser från höger 1 INVESTERINGSNIVÅ Svag Skattebasrisk Skattebasrisk 1 SKATTEKRAFT Bra 8 BEFOLKNING Bra SYSSELSÄTTNING Bra 6 Koncernrisk Koncernrisk 4 Finansiell hälsa BOSTADSÖVERSKOTT Bra Analysnyckeltal för nuläget BORGEN MM Bra SPARNIVÅ OK SKULDFLÖDESGRAD OK 9 6 3 17 14 11 8 5 Bedömt riskgap om detta inte ska vara 4 mkr SKULDBALANSGRAD Bra, mkr för investeringsrisk (4,3 mkr) RÖRELSEKAPITAL OK, mkr för skattekraftssvikt (, mkr) KAPITALBILDNING Dålig Kritisk nivå : 39 6 kr/inv Kritisk nivå 3: 49 6 kr/inv, mkr för befolkningsrisk (, mkr) Kritisk nivå 3 64 6 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp, mkr för sviktande sysselsättning (, mkr) Hälsogapet = (kritisk grön nivå - stapelnivån) x en proc av totala intäkter i mkr, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr) Vid negativt värde dvs tillräcklig stapelhöjd sätts hälsogapet till mkr, mkr för hög borgen (, mkr) En procent av totala intäkter är 1,7 mkr Lerum kommun 1, mkr totalt för riskhantering Sparnivå - hushållningskravet Bruttoförpliktelsebelopp 54 314 kr/inv Balanskravet 8,% 3, % Vissa tillgångar värderade - 19 934 kr/inv Vad behöver göras? Mkr År Anger tid och kostnad, % Nettoförpliktelsebelopp 34 38 kr/inv Skuldgap för att nå högsta 6,% 1, % Hälsogap betyg, % År 1 var företagens andel av omsättning 4,% Riskgap 4,% -1, % av kommunkoncernens omsättning ( Nr 6 ) Totalt gap -, % Vad kan göras?,% -3, % Hela skuldgapet är mkr Kortsiktig potential 164-4, %,% -5, % Hela skuldgapet = (nettoförpliktelsebeloppet - kritisk Restpotentialen är 164 mkr och motsvarar en kalkylerad 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 6 7 8 9 1 11 1 nivå 1) x antal invånare skattesänkning på,4 procent varje år i 5 år Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Sammanfattande rapport ur expertsystem Svensk KommunRating 14-3-15 Sidan

Kommunskuld - Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Lerum kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 18 16 14 1 1 8 6 4 Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 9 7 5 3 1 19 17 15 13 11 9 7 5 3 1 Under kritisk nivå 1: 39 6 kr/inv Kritisk nivå : 39 6 kr/inv Kritisk nivå 3: 49 6 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 39 6 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 49 6 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 64 6 kr/inv - Medelstor förmögenhet - ingen justering - Nr 53 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 1 11 1 Bruttoförpliktelsebelopp 4 595 48 84 54 314 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 19 934 Nettoförpliktelsebelopp för Lerum kommun 34 38 Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej ; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 6 5 4 3 1 3 8 3 3 8 3 1 8 1 3 Sidan 3 Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 5 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå tillfogas 1 kronor och för nivå 3 ytterligare 15 kronor. Låga/höga förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. kr/inv kr/inv MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra Nettoförmögenhet 8 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget 131 146 161 176 191 6 1 36 51 66 81 De 'högförmögna' får en kompensation Antal i fallande ordning 8 1 5 9 De 'medelförmögna' behandlas neutralt 1 1 kr/inv 1 9 8 7 6 5 Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning 4 1 3 5 7 9 11 13

Kommunskuld - Nyckeltal S: Amorteringsförmåga Nyckeltal S Amorteringsförmåga för Lerum kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal S Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid 5 15 1 5 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år Krav: under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå inom 1 år och under nivå 3 inom år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Grön är kritisk nivå 1 5 år Röd är kritisk nivå 3 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Gul är kritisk nivå 1 år Lerum kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Lerum kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 1 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 återbetalningsår - OK Växande trend Ja Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. -------------------------Mätperiod--------------------------- mkr 1 Återbetalningsår 8 9 1 11 1 13 14 15 Förmedlade lån 151,6 Kommunens förvaltningar 1,94 1,53 1,74 6,5 1,31 5,3 8, 9,9 Långa skulder 785,9 Medelvärde alla kommuner 5,57 4,5 4,31 6,36 5,69 Boksl progn Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 151,6 År 1 är sparnivån 57,7 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 5% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Sidan 4

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H1: Sparnivå Nyckeltal H1 Sparnivå för Lerum kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Nyckeltal H1 Kassaflöde/Intäkter 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 3 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Balanskravet är 5, % Krav: Över kritiska nivåer 1,95 Kritisk nivå "Reinvesteringar" Lerum kommun Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5% Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,5% - Finansiell hälsa År 8 9 1 11 1 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,5% - OK Skattehöjningskrav,1,,,69,76 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 1,8% 1,3%,5% -4,1%,1% Balanskravsnivå 3,7% 4,% 3,% 9,6% 5,4% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 8 9 1 11 1 13 14 15 skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Lerum kommun 5,9% 6,43% 6,97% 3,8%,84% 6,43% 5,45% 4,84% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Medelvärde alla kommuner 4,4% 4,86% 5,61% 4,6% 5,61% Boksl progn Budget Budget skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. År 1 är sparnivån 57,7 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 5% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 6% 5% 4% 3% % 1% % -1% -% -3% -4% 5, % 4, % 3, %, % 1, %, % -1, % -, % -3, % -4, % -5, % Koncernen Sparnivå/omsättning 8 9 1 11 1 Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/Intäkter (balans- och hushållningskrav) 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Sidan 5

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H: Skuldflödesgrad Nyckeltal H Skuldflödesgrad för Lerum kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg så tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna Nyckeltal H Skulder/intäkter Koncernen Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett Långa inkomstperspektiv? 1% Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av Krav: under kritiska nivåer skulder/omsättning pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av 11% 14% verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. 1% Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. 13% En kommun ansvarar med skattekraften (inte med 9% tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att 1% studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens 8% storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge 11% sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. 7% Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan 1% också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor 6% 9% andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. 5% 8% Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder 4% och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. 7% 3% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för % 5% förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över 1% 4% nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än,5 procent i % 3% snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 koncernens flödesgrad överstiger 1 procent i genomsnitt. Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - OK Växande trend 3,9 % per år Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 1% - Mkr 9 1 11 1 Korta skulder 37 35 35 37 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 37 4 59 79 Skuldflödesgrad 8 9 1 11 1 13 14 15 Pensionsförpliktelser 84 8 91 91 Lerum kommun 1 % 1 % 1 % % 9 % 34 % 44 % 48 % Summa skulder 1 58 1 58 1 84 7 Medelvärde alla kommuner 4 % % 4 % 9 % 3 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 173 166 159 15 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel Sidan 6 % 1% % 8 9 1 11 1 Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor.

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Lerum kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: under kritiska nivåer 11% 1% 9% Koncernen Skulder/tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Lerum kommun Medelvärde alla kommuner 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % 8 9 1 11 1 Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 78,6% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - Bra Mkr 8 9 1 11 1 Växande trend 3,15 % per år - Omsättning 43 65 163 1 31 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 15 166 176 38 138 Förändring eget kapital 47 54 59-77 19 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 915 97 155 331 58 Skuldbalansgrad 8 9 1 11 1 13 14 15 Skulder 8 93 989 1 157 1 394 Lerum kommun 7% 3% 31% 37% 43% 44% 49% 51% Eget kapital 1 115 1 168 1 165 1 174 1 185 Medelvärde alla kommuner 44% 45% 45% 47% 48% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 77 738 816 8 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. Sidan 7

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H4: Rörelsekapital Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Lerum kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Trend för Lerum kommun Krav: ej fallande trend Lerum kommun Medelvärde alla kommuner -1 1,99 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå - Tendensnyckeltal Fallande trend (-,33 % ) Ja OK Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 8 9 1 11 1 -------------------------Mätperiod--------------------------- 111 139 154 169 198 Diagramvärden ovan 8 9 1 11 1 13 14 15 Lerum kommun 5,7 % 8, % 8,9 % 5,4 % 4,9 % 7, % 6,1 % 7,6 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Lerum kommun 7,4 % 7, % 6,6 % 6, % 5,8 % 8 9 1 11 1 Medelvärde alla kommuner -3,7 % -4, % -5, % -3, %,6 % Boksl progn Budget Budget 156 4 437 3 81 4 36 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 1 var -3,85 milj kr ( -1,9 % Kritisk nivå -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 6 5 4 3 1 - -3-4 Finansnetto i kr/inv 4 6 8 1 1 14 16 18 Lerum Maxvärde (Linköping) Minvärde (Storuman) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar resp -% i snitt per år och en kompensation +% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Sidan 8

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H5: Kapitalbildning Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Lerum kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 4-1 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 17% 16% 15% 14% 13% 1% 11% 1% 9% 8% 7% Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter 5,5% 6% 6,9% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 5 för 5% kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en 4% belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den 3% historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för % den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om 1% investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga % bokslutsår) med mer än två procent. 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Lerum kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån 4-1 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 6,9 procent Investeringsnivå 4-1 i genomsnitt Högsta kritiska nivå 5,5 procent MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån Ja Finansiell hälsa Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än % högre än sparnivån Ja Dålig Bruttonivå faktisk -------------------------Mätperiod--------------------------- Sparandet åren 4-1 var 5,4% per år och Investeringar 8 9 1 11 1 13 14 15 investeringssnittet 9,1% (lånebehovet per år var alltså 3,7%). Lerum kommun netto 11,5 % 5,5 % 5,1 % 14,7 % 15, % 1,9 % 11,6 % 9,4 % Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,55 procent. Medelvärde alla kommuner 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % 4,7 % Boksl progn Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 78,57 procent av rikssnittets. Sidan 9 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen.

Finansiella Risker - Nyckeltal R1: Investeringsnivå Nyckeltal R1 Investeringar för Lerum kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? Investerar man ihjäl sig? Förvaltningarna 17% 16% 15% 14% 13% 1% 11% 1% 9% Nyckeltal R1 Investeringar/intäkter Krav: under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är bruttoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel (i den mån sådan finns) indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard jan 11 för kommuner Behovet av investeringar beror på befolkningsutvecklingen. Den tidigare trestegsnormen har ersatts av en kontinuerlig norm med den tioåriga befolkningsförändringen som ingångsvärde. Den justeras även med hänsyn tagen till den volym tillgångar som finns i förvaltningen. 8% 7% 6,9% 8% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 6% 6% 5% 4% 3% % 1% % 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 1 (grön) är 6,9 procent Kritisk nivå (gul) är 9,9 procent Kritisk nivå 3 (röd) är 1,9 procent Lerum kommun netto Investeringar i lokalbolag Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Trend för Lerum kommun netto Uthållig investeringsnivå 6,9 procent Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå Ja Risknyckeltal Även över kritisk nivå 3 - Svag 4% % % -% -4% -6% 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Investeringar snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt 199-13 är 1,8 % Investerar kommunen motcykliskt? Det är lönsamt att investera mycket under lågkonjunktur. Din kommun är rationell om det finns understaplar i diagrammet ovan vid hög ökningstakt av BNP och omvänt överstaplar vid låg ökningstakt. -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 8 9 1 11 1 13 14 15 Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,55 procent. Lerum kommun netto 11,5 % 5,5 % 5,1 % 14,7 % 15, % 1,9 % 11,6 % 9,4 % Andelen tillgångar i förvaltningarna är 78,57 procent av rikssnittets. Medelvärde alla kommuner 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % 4,7 % Boksl progn Budget Budget Sidan 1

Finansiella Risker - Nyckeltal R: Skattekraft (medelinkomstutveckling) Nyckeltal R Skattekraft för Lerum kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 1% 11% Nyckeltal R Skatteunderlag/invånare taxeringsåret Krav: ej fallande trend Sviktar kommunens egen skattebas? (årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i riket. 1% 9% 8% Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard april 14 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) ger en belastning. Snabbt fallande trend (under -,15% i snitt per år) ger en belastning och mycket snabbt (under -,3% per år) ger en belastning. Kraftig variation ger en belastning. Det sker om nyckeltalets värden inom mätperioden varierar mer än,5 procent från varandra samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus / minus,5 procent per år. 7% Vad kommunen förfogade över i kronor per invånare 1 efter alla omfördelningar. 1 Sorsele 99 87 1, % 6% Dorotea 96 738 97,63 % 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 3 Åsele 93 594 94,46 % Kommunens andel av medelskattekraften i riket Mättrend för Lerum kommun Kort trend 4 Arjeplog 9 873 91,71 % 5 Vilhelmina 86 45 87,5 % 6 Vännäs 86 63 87,6 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA 7 Bräcke 85 565 86,35 % Fallande långsiktig trend - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend - Risknyckeltal 47 Lerum 55 467 55,98 % Mycket snabbt fallande trend - Bra Kraftig variation - 84 Linköping 5 76 5,74 % Max/minskillnaden är,3 % och trenden,38 % per år 85 Burlöv 5 5,46 % -----------------------------------Mätperiod------------------------------- 86 Kävlinge 49 964 5,4 % Lerum kommun 7 8 9 1 11 1 13 14 87 Staffanstorp 49 611 5,7 % Andel av skatteunderlaget i riket 16,9 % 16,4 % 16, % 16,7 % 17,1 % 17, % 18,1 % 18,4 % 88 Vellinge 49 153 49,61 % Skatteunderlag kr/inv 15 373 157 764 165 397 173 7 173 718 176 54 18 8 185 79 89 Sundbyberg 48 783 49,3 % Budgetår (Årsbok för Sv K xx) 7 8 9 1 11 1 13 14 9 Solna 4 7 43,9 % Sidan 11

Finansiella Risker - Nyckeltal R3: Befolkning Nyckeltal R3 Befolkningen i Lerum kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 4,% 3,%,% 1,%,% -1,% -,% -3,% 15% 1% 5% % -5% -1% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 19 Lerum kommun Länet Riket Två ja* Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 98-7 99-8 -9 1-1 -11 3-1 4-13 8-w 65-79 45-64 6-44 19-5 16-18 7-15 -6 Andel invånare Kommunen och riket 13 (dec) % 1% % 3% Lerum kommun Riket Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 13 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med befolkningsunderlaget på kort (ett år) och lång (tio år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i antalet invånare under ett resp tio år räknat per december respektive år. Ogynnsam åldersstruktur? (årlig kostnadsökningsrisk) Vad händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid)? Nyckeltalet anger andelen invånare i procent för viktiga åldersklasser jämfört med riket. Tendensen under tre år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb, mer är -,5% per år resp -5% på tio år, så ger detta ytterligare belastningar (max fyra st,5-vikter utdelas). Lerum kommun Länet Riket Två ja* 19-5 Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen -44 år och MÄTSTANDARD Belastning 16-18 lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen) - åldrarna -44 år (max tre st,5-vikter utdelas). Kortsiktig snabbt fallande trend - 7-15 Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Långsiktigt (=tio år) fallande trend - i olika åldersgrupper (max fem st,5-vikter -6 Långsiktig snabbt fallande trend - utdelas). Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur) Ja -4% -% % % 4% 6% * " ---- Två ja" Om befolkningen minskar så Förekomst av en 7-15-årspuckel Ja Skillnad kommunen minus riket 13 (dec) mycket att stapeln passerar under strecket sker två Förekomst av en 16-18-årspuckel - Kritisk nivå belastningar och det sänker betyget. Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-5 år - Tendens under 3 år dvs dec 1-13 Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 6-44 år - Befolkningen i dec Ökn Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-64 år - 1 38 58 79 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år - 11 38 788 8 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år - 1 39 7 8 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 13 39 319 49 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - Sidan 1 14 39 66 341 Befolkningsandelen av riket är,41% 8-w 65-79 45-64 6-44

Finansiella Risker - Nyckeltal R4: Sysselsättning Nyckeltal R4 Förvärvsintensitet i Lerum kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95% Nyckeltal R4 Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 5% 9 91 9 93 94 95 96 97 98 99 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 Totalt för Lerum Riket Länet Riksmax Habo år 1 Riksmin Malmö år 1 Kommuntrenden Rikstrenden Snittet över 6 år är 8,47% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än rikstrenden - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än % sämre än rikstrenden - Risknyckeltal Variationen är 9,9% och större än rikets 11,1% +,5% - Bra Arbetslöshetsstatistik enl AMV (tidigare AMS) i december varje år 1% 1% 8% 6% 4% % % 9 9 94 96 98 4 6 8 1 1 Öppet arbetslösa i Lerum Öppet arbetslösa i riket I åtgärder i Lerum Totalt i riket Har Lerum många företag? 1 75 5 5 Antalet företag är 48,48 per tusen invånare Sidan 13 4% 9 91 9 93 94 95 96 97 98 99 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 Totalt för Lerum Företag (med minst ett arbetsställe i kommunen) per tusen invånare 1 kommuner i fallande rangordning 15 5 1 15 5 Kvinnor Sviktar förvärvsintensiteten? (årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna - 64 år. För gränskommuner som Strömstad, Årjäng och Haparanda så ingår inte de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En alltför instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Den uppdateras senast i februari varje år och kan ha maximalt två års fördröjning.

Finansiella Risker - Nyckeltal R5: Bostadsöverskott Nyckeltal R5 Bostadsöverskott i de allmännyttiga företagen för Lerum kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 1 % 1 % 8 % 6 % 4 % % % Nyckeltal R5 Bostadsöverskott 9 93 94 95 96 97 98 99 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 13 är över 3% dvs över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Andel av rikssnittet Sept 13 är även över 7% dvs kritisk nivå - Risknyckeltal 39,91 % Sept 13 är även över 11% dvs kritisk nivå 3 - Bra Befolkningen växer mer än 5% på 1 år -Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 1 st Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var 9,55 procent. och 1 tomma lgh á 6 kr/år är,6 mkr/år Lerum Länet Riket Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i riket. Nyckeltalets värdet är senaste årets avvikande röda stapel. Från och med år 4 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 3 och 1 saknas i SCBs statistik och här påförs värden för mars år 3 (tom stapel med svart kant). Från och med 9 hämtar SCB bara in statistik för september månad vartannat år. Värdet för 1 och senare inhämtas av SKR från ratad kommuns bostadsbolag 1 (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under tre procent är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid sju procent passeras kritisk nivå och vid elva procent kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt ger kompensation. 1 3 1 5 Antal lägenheter i allmännyttan,35,3 Antal lägenheter per invånare i allmännyttan 1,5 1 15 1 1 1 5,,15,1,5 1 93 94 95 96 97 98 99 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 Läget i september varje år, 93 94 95 96 97 98 99 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 Lgh per inv i Lerum Max i riket Snitt i riket Sidan 14

Finansiella Risker - Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån år 1 för Lerum kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv 4 35 3 5 15 1 5 Kr/inv 3 5 1 5 1 5 Nyckeltal R6 Borgen och förmedlade lån/invånare Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Lerum kommun Medelvärde för Förortskommuner till storstäderna*** Medelvärde i länet*** Medelvärde i riket*** Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Nyckeltal R6 Borgen m m/invånare Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen % av borgen Rörelsekapital (H4) år 1 Sparnivå (H1) år 1 Kr/inv 6 4 Kr/inv 18 16 14 1 1 8 6 4 Lsn Ks Pe Bgn Fl Sa Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 39,1 milj kr Garanti villor Förpliktelsebelopp De sex komponenterna Allmän nyttan Kommun företag MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Nettoförpliktelsebeloppet är 34 38 kr/inv enl S1 De förmedlade lånen finansieras helt genom långa lån upptagna av den kommunala förvaltningsdelen 1 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är, milj kr Borgen kr/inv Garanti Allm nytta Kom ftg Bost ftg Övriga Förm lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Lerum kommun 8 1 3 338 3 88 5 546 Borgensbelopp över 17 kr/inv* - Medelvärde för Förortskommuner till s 16 43 5 351 574 1 45 5 17 8 71 Även borgensbelopp över 3 kr/inv* - Medelvärde i länet*** 15 915 6 718 1 557 1 97 5 31 118 Rörelsekapitalet <,% av borgen för år 1** - Medelvärde i riket*** 16 68 7 6 697 1 514 8 69 34 589 Sparnivån < 4,% av borgen för år 1** - Rörelsekapitalet år 1 är 6 kr per inv och bör överstiga, % av borgen, 111 kr/inv, för god hanteringsförmåga * Mäter 'hög borgen' ** Mäter 'hanteringsförmåga' Sparnivån år 1 är 1 574 kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, kr/inv, för god hanteringsförmåga *** Befolkningsvägda medelvärden Lerum kommun är medlem i KommunInvest men solidarisk borgen till KI redovisas inte i borgensbeloppet ovan Sidan 15 Bostads företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bgn=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förmedl lån Finns det stora borgensåtaganden som kan falla ut? (engångsförsämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter 1 Garantier för statliga bostadslån till villor Allmännyttiga bostadsföretag 3 Kommunala företag 4 Övriga bostadsföretag / föreningar 5 Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 9 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga och dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen mm passerar en kritisk nivå av 17 kronor/invånare. Nästa risknivå som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen mm passerar nivån 3 kronor/invånare. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt som tillräcklig om det finns ett så stort positivt rörelsekapital respektive kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande två respektive fyra procent av hela borgensåtagandet.

Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M1: Skattehöjning Nyckeltal M1 Skattehöjning - utdebiteringspotential för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande grannkommuner? Nyckeltal M1 Utdebiteringspotential Potential/intäkter Vilket skattehöjningsutrymme finns? 6, -1,% (förbättringsmöjlighet intäkter) Skattesats i procent 9 1 11 1 Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i procentenheter) jämfört med skattesatsen för mätåret i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna 4, skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa.,, 18, 16, 14, 1, 1, 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Skattesats i Partille kommun Skattesats i Lerum kommun Medelskattesats i länet Max i Sverige Under kritisk nivå för jämförkommun år 1 Medelskattesats i riket -,% -3,% -1 - -3-4 -5-6 Potential i Milj Kr 9 1 11 1 Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysens tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S för 'Skuldgap', H1-H5 för 'Hälsogap' och R1-R6 för 'Riskgap'. I 'MÄTSTANDARD' anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1 procent av summan av gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 procent blir betyget 'OK' och vid 33 procent 'Svag' etc. Information Skatteväxling med landstinget pga ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 199. En ny växling pga de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde år 1995 och 1996. Ytterligare växling pga Psyk-ÄDEL skedde med de flesta landsting år 1998 och 1999. Kommungrannar Fler kommun- MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen grannar i p-regionen Potentialen -5,5 mkr <, mkr dvs 1% av totalt gap Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Lerum,65 Lerum,65 Potentialen -5,5 mkr <, mkr dvs 67% av totalt gap Ja Potentialnyckeltal Härryda,6 Bollebygd 1,59 Potentialen -5,5 mkr <, mkr dvs 33% av totalt gap Ja Dålig Partille 19,96 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Göteborg 1,1 Skuldgapet är, mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är, mkr. Ale 1,87 Mätår Alingsås 1,36 Diagramvärden ovan 9 1 11 1 13 14 15 16 Skattesats i Lerum kommun 1,8 % 1,8 % 1,8 %,65 %,65 %,65 %,65 %,65 % Skattesats i Partille kommun,49 %,49 %,39 % 19,96 % 19,96 % 19,96 % Utdebiteringspotential jmf Partille -,59 % -,59 % -,69 % -,69 % -,69 % -,69 % Sidan 16 Partille 19,96 Bollebygd 1,59

Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M: Avgiftshöjningar (sidan 1 av ) Nyckeltal M (sid 1 av ) Avgiftshöjningar - potentialer år 1 för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % % 1 % % Nyckeltal M Summa avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter att höja Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Potential 4,97% (9,% l s) 7,% 6,% 5,% 4,% 3,%,% 1,%,% Avgiftspotentialer i procent av totala intäkter (ingår i nyckeltalet) Förskola 1-5 och barnomsorg Äldre- och handikapp omsorg Fritid Kultur Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 7,% 6,% 5,% 4,% 3,%,% 1,%,% Individ o familje omsorg Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej) Utbildning Infra, skydd mm Politik Affärsverksamhet 5 Summa mkr Mkr 16, Avgiftspotentialer i mkr (ingår i nyckeltalet) Mkr 16, Avgiftspotentialer (ingår ej) 14, 1, Jfr riket 14, 1, 15 1 1, 8, 6, Jfr kommuntyp Jfr länet 1, 8, 6, 5 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 54 mkr Jfr länet 4,,, Förskola 1-5 och barnomsorg Äldre- och handikapp omsorg Fritid Kultur Där staplar saknas är kommunen högst i riket, kommuntypen eller länet. 4,,, Individ o familje omsorg Utbildning Infra, skydd mm Politik Affärsverksamhet MÄTSTANDARD Nedjusterad potential med 5 procent Belastning Potentialen 53,9 mkr <, mkr dvs 1% av totalt gap - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 53,9 mkr <, mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 53,9 mkr <, mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Definitioner Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra Skuldgapet är, mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är, mkr. Kommuntyp Förortskommuner till storstäderna Sidan 17

Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M: Avgiftshöjningar (sidan av ) Nyckeltal M (sid av ) Avgiftshöjningar - potentialer år 1 för Lerum kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden = Nyckeltalet Riket 3,74 % Täby 34,5 % Örkelljunga 76,1 % Sotenäs 35,68 % Borgholm 51,95 % Sorsele Kommuntypen 3,74 % Täby 4,1 % Upplands-Bro 6,33 % Kungälv 16,43 % Salem 19,98 % Vellinge Länet 17,55 % Vara 5,1 % Grästorp 76,1 % Sotenäs 3,3 % Gullspång 6,55 % Färgelanda Aktuell kommun 14,7 % Lerum 11,13 % Lerum 5, % Lerum 11,43 % Lerum 3,37 % Lerum Skillnad till 11 -,83% / -3, mkr -,9% / -5, mkr -,74% / -,7 mkr -1,6% / -,35 mkr -3,96% / -4,8 mkr Utbildning* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden (kostnadstäckning) Riket 3,5 % Lysekil 63,53 % Tjörn 34,53 % Arvidsjaur Kan vara 1,%? Kommuntypen 6,6 % Skurup 5,43 % Solna 5,7 % Håbo Länet 3,5 % Lysekil 63,53 % Tjörn 14,96 % Lysekil Aktuell kommun,9 % Lerum 9,96 % Lerum,16 % Lerum 89,3 % Lerum Skillnad till 11 -,51% / -3,43 mkr,1% /,67 mkr -,88% / -,1 mkr 16,96% / 18,43 mkr Avgifter mm höjdes med 4 mkr jämfört med 11 Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori Försk o barnoms Äldre- o hkp oms Fritid Kultur Ind o fam omsorg* Riket,95 % Upplands Väsby 31,17 % Eksjö 41,8 % Hallsberg 34,68 % Jokkmokk 4,8 % Laxå Kommuntypen,95 % Upplands Väsby 3,15 % Värmdö 5,5 % Mölndal 16, % Danderyd 15,13 % Upplands Väsby Länet 17,35 % Falköping 3,43 % Töreboda 38,9 % Lysekil 6,38 % Göteborg 16,19 % Lysekil Utbildning* Politik* Riket 13,1 % Eksjö 58,79 % Vindeln 3,14 % Ljusnarsberg Kommuntypen 5,51 % Härryda 48,74 % Ale 5,1 % Sollentuna Länet 1,31 % Bengtsfors 48,74 % Ale 14,63 % Gullspång De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finns normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom avgiftshöjningar. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuner med de högsta avgiftstäckningsgraderna. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9% av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i riket som har lägsta enhetskostnader). Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser. Det sker genom nyckeltalen S1-S för 'skuldgap', H1-H5 för 'hälsogap' och R1-R6 för 'riskgap'. I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1% av summan av de tre nämnda gapen så påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66% blir betyget 'OK' etc. Information I 'Infrastruktur och skydd' ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Sidan 18

Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M3: Kostnadspress (sidan 1 av ) Nyckeltal M3 (sid 1 av ) Kostnadspress - potentialer år 1 för Lerum kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna för viktiga verksamheter jämfört med andra kommuner att det finns ett effektivt utrymme för kostnadspress? Nyckeltal M3 Summa Kostnadspresspotentialer i procent av totala intäkter 8,% Jfr riket potentialer 5 % Höga staplar indikerar möjligheter att sänka kostnader 7,% Jfr kommun typ % 6,% Jfr länet 15 % 1 % 5 % 5,% 4,% 3,%,% 15 1 75 5 5 Egen regi % Mkr 6, Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 1,67% (9,% l s) Summa mkr 1,%,% Mkr 18 Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grund- skola Gymnasieskola Kostnadspresspotentialer i mkr Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (9 st), kommuntypen (1 st) och länets kommuner. 5, 4, 3,, 16 14 1 1 8 6 Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort. Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner. 1, 4, Jfr riket Jfr kommun typ Potential 75 mkr Jfr länet Förskola 1-5 år Social omsorg Förskola 6 år Grund- skola Äldreomsorg Gymnasieskola Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) MÄTSTANDARD* Belastning En förändring av skatten med en (1) procent är 77,6 mkr Potentialen 74,6 mkr <, mkr dvs 1% av totalt gap - MÄTSKALA Totala intäkter Potentialen 74,6 mkr <, mkr dvs 67% av totalt gap - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' % mkr Potentialen 74,6 mkr <, Mkr dvs 33% av totalt gap - Potentialnyckeltal 3,6 77,6 Tecknet < betyder "är mindre än" och uppfylls kravet markeras belastning med "Ja". Bra 1, 1,7 Skuldgapet är, mkr, hälsogapet är, mkr, riskgapet är, mkr och TOTALT GAP är, mkr. Kommuntyp Förortskommuner till storstäderna Sidan 19

Finansiella Möjligheter - Nyckeltal M3: Kostnadspress (sidan av ) Nyckeltal M3 (sid av ) Kostnadspress - potentialer år 1 för Lerum kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori dvs kommunen med lägst enhetskostnad Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 84 148 kr Mellerud 31 487 kr Staffanstorp 1 11 kr Norsjö 38 kr Säter 75 48 kr Österåker 83 19 kr Göteborg Kommuntypen 15 57 kr Upplands Väsby 31 487 kr Staffanstorp 1 131 kr Lomma 8 768 kr Upplands-Bro 75 48 kr Österåker 86 744 kr Danderyd Länet 84 148 kr Mellerud 46 636 kr Ale 1 548 kr Karlsborg 9 39 kr Mölndal 8 16 kr Trollhättan 83 19 kr Göteborg Aktuell kommun 14 4 kr Lerum 53 635 kr Lerum 643 kr Lerum 44 558 kr Lerum 86 146 kr Lerum 94 155 kr Lerum Potential x antal 4 5 kr 38 st 148 kr 6 768 st 1 5 kr 39 7 st 3 kr 59 st 1 738 kr 4 81 st 1 963 kr 1 88 st Skillnad till 11 4 73 kr / 3,95 % - 685 kr / -4,77 % 6 kr / 9,35 % 3 5 kr / 7,87 % 4 553 kr / 5,58 % 4 39 kr / 4,8 % Skillnad i mkr 13,58 mkr -18,17 mkr 8,83 mkr 1,93 mkr 1,9 mkr 1, mkr Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Enhet Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla inv -65 år Riket 85 kr Lekeberg 54 kr Västervik 77 kr Nordanstig 48 kr Nordanstig 1 498 kr Bjurholm Kommuntypen 4 kr Ekerö 43 kr Tyresö 514 kr Bollebygd 68 kr Bollebygd 3 48 kr Vellinge Länet 78 kr Orust 354 kr Göteborg 475 kr Strömstad 667 kr Sotenäs 4 59 kr Bollebygd Aktuell kommun 3 45 kr Lerum 69 kr Lerum 93 kr Lerum 849 kr Lerum 6 351 kr Lerum Potential x antal 1 3 kr 39 7 st 355 kr 39 7 st 646 kr 39 7 st 369 kr 39 7 st 4 853 kr 3 3 st Skillnad till 11-344 kr / -9,18 % -63 kr / -9,38 % 64 kr / 7,45 % 16 kr / 1,9 % 584 kr / 1,13 % Skillnad i mkr -13,44 mkr -,46 mkr,5 mkr,63 mkr 18,86 mkr Summa skillnad 44,16 mkr jämfört med år 1 i ovanstående verksamheter Nedan görs ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori Förskola 1-5 år Äldreomsorg Social omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket 95 76 kr Falköping 3 63 kr Upplands-Bro 1 131 kr Lomma 4 7 kr Timrå 76 85 kr Nykvarn 86 744 kr Danderyd Kommuntypen 15 769 kr Österåker 3 63 kr Upplands-Bro 1 87 kr Danderyd 9 39 kr Mölndal 76 984 kr Täby 88 649 kr Härryda Länet 95 76 kr Falköping 47 45 kr Mariestad 1 879 kr Tibro 31 59 kr Uddevalla 8 17 kr Falköping 88 649 kr Härryda Infra, skydd mm Politik Fritid Kultur (Handikappade) Riket 158 kr Nordanstig 354 kr Göteborg 475 kr Strömstad 67 kr Högsby 3 48 kr Vellinge Kommuntypen 458 kr Vallentuna 43 kr Haninge 93 kr Lerum 686 kr Huddinge 3 35 kr Lomma Länet 791 kr Vårgårda 41 kr Lidköping 514 kr Bollebygd 68 kr Bollebygd 5 611 kr Färgelanda I "Infra, skydd mm" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. OBS! Handikappades potential ingår inte i nyckeltalet. Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört med övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur mycket amorteringsförmågan, sparnivån och riskhanteringen kan förbättras genom kostnadspress. Denna potential uttrycks dels i miljoner kronor per verksamhet i nedre diagrammen och dels i procent av totala intäkter i de övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Nyckeltalets potential definieras till 9 procent av den minsta av summan för 'kommuntypen' eller 'länet'. Handikappades potential ingår ej i nyckeltalet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard juli 7 för kommuner Detta nyckeltal relateras till kommunens behov av åtgärder för att etablera uthålliga finanser. Analysschemats tre första frågor (av fem) klarlägger behov av åtgärder genom gapanalyser (se förklaringen i nyckeltal M1). I 'MÄTSTANDARD' för detta nyckeltal anges kraven för olika betyg. När nyckeltalets potential överstiger 1 procent av summan av de tre nämnda gapen påförs ingen belastning och betyget blir 'Bra', vid 66 % blir betyget 'OK' etc. Sidan