Verksamhetsplan 2016 2016-04-08 Verksamhetsplan 2016 för utförarverksamheten barn och ungdom, socialkontoret Diarienummer: SN 2016/0111 Verksamhetsplanen är antagen av socialdirektören den 8 april 2016. I dokumentet redovisas aktiviteter som utförarverksamheten barn och ungdom planerar att genomföra under 2016 för att utföra de uppdrag som verksamheten har tilldelats. Uppdragen utgörs av socialnämndens uppdragsplan 2016 tillsammans med kommunstyrelsens arbetsgivaruppdrag. SOCIALKONTORET
2 (12) Innehåll Inledning... 3 Syftet med verksamheten... 4 Verksamhetens målgrupper... 4 Verksamhetens uppdrag och aktiviteter under året... 4 Mål... 4 Utvecklingsområden... 6 Uppdrag kopplade till kommunfullmäktiges övergripande mål... 9 Arbetsgivaruppdraget från kommunstyrelsens personalutskott... 11 Uppföljning och återrapportering... 12
3 (12) Inledning Socialkontorets samlade verksamheter och funktioner utgörs av: Myndighetskontoret barn och ungdom Utförarverksamheten barn och ungdom Verksamheten ensamkommande barn Vuxenverksamheten Tillståndsenheten Verksamhetsstöd Ekonomienheten Myndighetsutövning barn, ungdom och deras familjer Rådgivning, stöd och behandling till barn och deras familjer Myndighetsutövning, hem för vård eller boende (HVB) samt boende för ensamkommande barn Myndighetsutövning vuxna samt rådgivning, stöd, behandling och boende till vuxna Myndighetsutövning och tillsyn Planeringsunderlag till nämnd och stöd till verksamheter Ekonomisk hantering, planering och uppföljning Utförarverksamheten barn och ungdom har följande verksamheter och funktioner: Inom utförarverksamheten erbjuds rådgivning, stöd och behandling till barn, ungdomar och deras föräldrar. Verksamheten är organiserad i fyra chefsområden. 0-6 år Förskolebarn 7-15 år Grundskola 15-20 (25) Gymnasiet Boendeinsatser och insatser kopplat till dygnsvård Stöd och behandling till barn, ungdomar och deras familjer Familjecentraler Spädbarnsverksamhet IHF (7-20 år) Stöd och behandling till barn, ungdomar och deras familjer Barnhälsa Nätverkslag Umgängesstöd Stöd och behandling till barn, ungdomar och deras familjer Moa Ungdomshälsa Brottsförebyggande: SSPF, SiG mm Ungdomsboende Förstärkt Ungbo Förstärkt stöd vid placering Ensamkommande barn utslussboende
4 (12) Syftet med verksamheten Syftet med verksamheten är att erbjuda adekvata stödjande och behandlande insatser. Verksamhetens målgrupper Verksamheten vänder sig till föräldrar, barn och ungdomar som är i behov av rådgivande, stödjande och behandlande insatser. De flesta insatser erbjuds enskilda genom bistånd från socialkontorets myndighetsverksamhet. Vissa insatser kan kommuninvånaren själv söka själv och då direkt från verksamheten få stödjande insatser. Verksamhetens uppdrag och aktiviteter under året Verksamhetens uppdrag utgörs av mål, utvecklingsområden och uppdrag i socialnämndens uppdragsplan samt kommunstyrelsens arbetsgivaruppdrag. För att genomföra uppdragen ska verksamheten utföra de aktiviteter som beskrivs nedan. Mål 1. Insatser som ges inom socialnämndens verksamheter ska hålla en hög kvalitet, där personens upplevda nytta av insatsen är en viktig aspekt. Andelen personer som anser att deras livssituation har förbättrats ska öka. Säkerställa kvalitet i insatserna genom förstärkt uppföljning: - Brukarenkäter, se till att det alltid erbjuds vid avslut eller under insats. Moa gör utöver den generella en specifik brukarenkät. Varje enhetschef ansvarar för att brukarenkäter erbjuds i verksamheterna. under året. Sammanställning vid årsskiftet. Följs upp löpande i insatsarbetet. Åtgärdskod införs för att kunna följa upp om brukarenkät är erbjuden. Gemensam uppföljning i chefsgrupp halvårsvis. - Utforma en gemensam enkät som fångar andra aspekter av insatsen under pågående insats. Ta fram en enkät till hösten 2016. Chefsgruppen, tillsammans med verksamhetsstöd tar fram förslag på enkät. Hösten 2016 Rapporteras vid årsskiftet - Vid gemensam inspirationsdag framtidens socialtjänst fånga brukarperspektivet Varje medarbetare har samtal med brukare inför 14 april. Kommunikatör sammanfattar erfarenheter Tillvaratas i verksamhetsutvecklingen. Sammanfattas i
5 (12) dagen för att fånga brukarnas synpunkter. under dagen. årlig uppföljning. - Utforska och pröva nya verktyg i syfte att fånga brukarnas bild av insatserna för att stärka en feedbackkultur inom verksamheten. Ex FIT, samforskning, dialogmöten med brukare, Västernorrlandsmodellen. och samordnare deltar i forskningscirkel riktad till att utveckla en evidensbaserad praktik. Varje enhetschef ansvarar för att verksamheten arbetar med någon form av uppföljning för att fånga såväl brukarens bild och resultat av verksamheten. Till halvåret ska valda instrument redovisas och resultat av genomförda uppföljningar Uppföljning halvårsvis i chefsgruppen av arbetsprocessen och analys av resultat. - Utforska och pröva nya verktyg i syfte att utveckla uppföljningen av resultat av insatserna. Ex ORS, familjeklimat, KASAM. Åtgärdskoder av ex planerade avslut och avbrott. Ungdok implementeras vid Moa och verksamheten ingår i en forskningsstudie. - Fånga professionens bild av insatserna, Loke - Utveckla uppföljning i dialog med brukare och enhetschef under året Vid årsredovisning Utveckla arbetet med genomförandeplanerna - Säkerställa att genomförandeplan och uppföljning görs Enhetschef i samarbete med samordnare arbete under året. Följs upp löpande i ärendestödet samt vid lönsesamtal. - Utveckla metoder för att kunna följa upp måluppfyllelse bättre i vårt datastöd Superanvändare och Vivaansvarig. Utveckla Viva tillsammans med verksamhetsstöd. Arbete pågår med superanvändare och sakkunnig. Vid årsskiftet Utveckla öppenvårdsinsatser efter familjernas behov. Prioriterade områden: - Utveckla intensivstöd (förstärkt ungbo och förstärkt stöd) - Stärka familjeperspektivet i alla insatser för barn. - Socialt utfallskontrakt utveckla stärkt stöd till Enhetschef tillsammans med enhetschefer under året. och sammanfattande vid årsskiftet
6 (12) HVB-placerade barn. - Omvärldsbevaka utvecklingen nationellt och internationellt. - Intern samverkan - vara en god samarbetspart till myndighetsverksamheten Ex arbeta med gemensamma fokusgrupper mellan utförare och myndighet. Förslagsvis inom temat BBiC. 2. Hemlöshet ska motverkas och alla kommuninvånare ska ges möjlighet till ett värdigt boende. Antalet personer som befinner sig i en hemlöshetssituation minskar mot 2015. Utöka antalet lägenheter till familjer/ ungdomar som har insats via utförarverksamheten. Verksamhetslägenheter och stödlägenheter Berörda enhetschefer arbete Vid årsskiftet Stärkt samverkan med BOSAM Berörda enhetschefer i samverkan med verksamhetschefer på myndighet barn och vuxna. arbete Vid årsskiftet Arbeta för god samverkan med hyresvärdar, vara en bra kund. Enhetschef arbete Vid årsskiftet Utvecklingsområden 1. Ett långsiktigt hållbart mottagande av ensamkommande barn ska arbetas fram. Utveckla en välfungerande utslussningsverksamhet tillsammans med ungdomsboende-verksamheten. Enhetschef efter behov 2. Socialnämndens verksamheter ska sträva efter att skapa fler Öppna ingångar. Med detta menas servicetjänster som medborgarna kan ta del av utan biståndsbeslut. - Tydliggöra informationen om vad verksamheten erbjuder, ta fram samlat i samverkan med enhetschefer under året Halvår och helår.
7 (12) informationsmaterial. - Påbörja arbete i syfte att skapa en gemensam öppen ingång till utförarverksamheten där rådgivning och stöd kan erbjudas. - Tydliggöra intern information om hur man hanterar öppen ingång. - Pröva att öppna upp fler öppna ingångar. Utvecklingsarbete med skolan för att tillsammans pröva modell för att kunna erbjuda ett mer lättillgängligt stöd till familjer. Utveckla barngruppsverksamhet Skilda världar tillsammans med skolan. Erbjuda och utveckla flera föräldrastödsprogram i samverkan med skolan och andra samverkansparter. Exempelvis Kometgrupper. Utveckla anhörigstödet tillsammans med Anhörig- och kunskapscenter Enhetschef Hösten 2016 Enhetschef Årsskiftet Alla enhetschefer i samverkan med samordnare. Berörda enhetschefer ingår i arbetsgrupp tillsammans med Anhörigcenter och vuxenverksamheten. Start under våren 2016 Halvårsvis Årsskiftet 3. Samverkan är en förutsättning för ett gott resultat inom socialtjänsten. Samverkan på alla nivåer är viktig, både generell och individuell. Skolans betydelse som förebyggande verksamhet är mycket stor. Ett viktigt samverkansområde är att säkra skolgången för alla familjehemsplacerade barn. Ett annat viktigt samverkansområde är att inleda en diskussion med vård- och omsorgsnämnden om gemensamma målgrupper. Utvecklingsarbetet inom ramen för sociala utfallskontraktet bedrivs i samverkan med utbildningskontoret Gemensamt arbete mellan vård och omsorg och socialkontoret. I syfte att på individnivå på bästa sätt i samverkan kunna möta upp behoven. Gemensamma planering med datum för samverkan med vård och omsorg finns.
8 (12) Utveckla insatser genom nämndövergripande samverkan och i samverkan med andra, ex inom områdena anhörigstöd, NPproblematik. Utveckla öppenvårdsverksamheten för att kunna möta behov av långvarigt kompensatoriskt stöd i barnfamiljer Utveckla SSPF och SiG arbetet Utveckla och möta upp behov av insatser på gruppnivå i nära samverkan med andra vårdgrannar. Se även samverkansprojekt som redovisats ovan under öppna ingångar. Årlig uppföljning Dialogmöten med vård och omsorg. Enhetschef är sammankallande och stämmer av arbetet som pågår med verksamhetschef. Enhetschef och alla enhetschefer som deltar i samverkansgrupper Arbetet ska inledas under våren. Tidsplan för möten finns. Årlig uppföljning Styrgruppen följer arbetet kontinuerligt. 4. Uppföljning och utvärdering av nämndens verksamheter ska utvecklas. Insatser som ges ska vara byggda på forskning och beprövad erfarenhet. Se redogörelse av aktiviteter under Mål 1. Ambitionen är att sammanfatta aktiviteterna i en förstärkt kvalitetsuppföljningsplan. Målsättningen är att verksamheten ska genomsyras av att vara en lärande organisation och att en feedbackkultur skapas inom hela verksamheten. Fortsatt arbete med Loke Uppdatera verksamhetsbeskrivningarna och idéerna utifrån omorganisering att nya verksamheter bildats. Säkerställa att Lokemodellen följs, särskilt fokus på utfallsdata och att analys görs! och enhetschefer under året Halvårsvis, gemensamma kvalitetsdagar då vi arbetar med process och resultat Varje enhetschef Halvårsvis, gemensamma kvalitetsdagar då vi arbetar med process och resultat
9 (12) Omvärldsbevakning, bevaka forskning och utveckling i landet. - Arbeta med kompetensgrupper på verksamhetsnivå. - Omvärldsbevaka genom studiebesök. och alla enhetschefer. Samordnare är sammankallande för kompetensgruppen Kompetensgruppen träffas ca en gång i månaden och bjuder in till tematräffar Uppföljning av aktiviteter sammanfattas årligen 5. Socialnämndens verksamheter ska beakta områdena näringsliv, internationell samverkan samt hållbar utveckling och strategiska miljöfrågor. Internationell samverkan ska stärkas: Nätverkslaget bjuder in till internationell konferens i Norrköping. Enhetschef utifrån aktiviteter kopplat till nätverkslaget. Internationellt erfarenhetsutbyte planeras utifrån utveckling av insatser. Mottagande av internationella studiebesök. EKB utsluss arbetar för att bygga upp samverkan med privat näringsliv. Utvecklingsarbete planeras för att ungdomstjänst ska få fler platser. Socialt utfallskontrakt sker i samverkan med privat finansiär. och enhetschefer Enhetschef Enhetschef och enhetschef, rekrytering under mars. I enlighet med projektplan samt årligen. Uppdrag kopplade till kommunfullmäktiges övergripande mål 1. Alla som söker kontakt med socialkontorets olika verksamheter får en första återkoppling i form ett personligt svar inom 24 timmar, räknat under vardagar. För att bidra till måluppfyllelsen ska socialkontoret medverka i projektet Kontaktcenter Norrköpings kommun. (Kommunfullmäktiges mål 3) Följa upp att målet är känt hos all personal. Dialog med all personal om tillgänglighetsmålet vid verksamhetsträffar. Enhetschefer Innan sommaren Halvår
10 (12) Fortsatt arbete för att utveckla informationen om verksamheten så att det blir tydligt hur man tar kontakt. Säkerställa att alla har personligt röstmeddelande kopplade till sina telefonnummer och att meddelande kan lämnas. Enhetschefer och verksamhetschef Innan sommaren ska nytt infomaterial vara klart. Fortsatt arbete med info på webb och andra forum under året Halvår och helår Enhetschefer Innan sommaren Helår 2. Redogörelse för hur socialkontoret arbetar med tidiga uppföljningar och insatser, som ger alla barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sin individuella förmåga. (Kommunfullmäktiges mål 10) Utveckla fler öppna ingångar Under året Årsskiftet Stödja en utveckling av fler föräldraprogram förebyggande insatser i samverkan med andra. Utveckla arbetet kopplat till områdessamverkan. Vara en tydlig samarbetspart i områdesarbetet för att även kunna göra insatser på gruppnivå. Under året Årsskiftet och enhetschefer Deltagande i samverkansgrupper under året Årsskiftet Undersöka hur vi kan utveckla vårt arbete genom sociala medier. Ex: ta del av studenters pågående arbete med frågan. Enhetschefer Årsskiftet 3. Socialkontoret ska i sina brukarenkäter belysa frågan om personer upplevt att man blivit korrekt behandlad oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. (Kommunfullmäktiges mål 13) Följs upp i brukarenkäten och enhetschefer under året Sammanställs vid årsskiftet 4. Årlig redovisning för hur man arbetar för att korta tiden mellan att någon upplever att det har uppstått ett behov av stöd och att det sker en första kontakt för diskussion kring behovet. (Kommunfullmäktiges mål 15)
11 (12) Med processkartläggningen som grund bidra till att ärendeprocessen fungerar smidigt. Gemensamt arbete med myndighet pågår för att effektivisera insatssamordningen. Viktigt att också följa upp om vi som utförare inte kan möta behov. Följa upp om det uppstår kö till verksamheterna. Enhetschef under året Följs kontinuerligt Vid årsskiftet Sammanfattas årligen Arbetsgivaruppdraget från kommunstyrelsens personalutskott 1. Ta fram en kompetensförsörjningsplan som beskriver förvaltningens rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov på kort och på längre sikt. Utifrån utförarverksamheten barn och ungdom kartlägga verksamhetens behov. Identifierade utbildningsbehov som gäller som grund för alla: Risk och skydd Systemteori Smarta mål BBiC (arbetsgrupp finns) KBT MI (plan finns) Dokumentation handläggning Viva (plan finns för introduktion) Årlig utbildningsplan görs inom utförarverksamheten med detaljerad info över prioriterade områden. Arbeta utifrån målsättningen att vara en lärande organisation där också stor vikt läggs vid vardagslärande. Ex: genom att stärka arbetet med kompetensgrupper, att fler medarbetare kan bidra genom intern utbildning i organisationen och mentorskap. tillsammans med sakkunnig på verksamhetsstöd Enhetschefer och enhetschef Under året Innan sommaren Under året Årsskiftet Sammanställs årligen 2. I dialog med varje medarbetare formulera en individuell kompetensutvecklingsplan så att det blir tydligt hur utveckling i yrkesrollen möjliggörs. Varje medarbetare ska ha en personlig kompetensutvecklingsplan Ansvarig chef Vid medarbetarsamtalet Årlig
12 (12) 3. Arbeta aktivt med att skapa karriärvägar för medarbetare som kan och vill utvecklas. Under medarbetarsamtalen och i samband med de individuella utvecklingsplanerna diskutera med medarbetare om förutsättning till karriärväg genom att vara exempelvis utbildare eller spets inom något område Enhetschef Vid medarbetarsamtal Uppföljning och återrapportering Verksamhetsplanen i sin helhet följs upp efter fullföljt verksamhetsår och återrapporteras skriftligen till nämndens sammanträde i mars. Vissa delar av verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter följs upp även vid andra tillfällen under året.