1 (5) Minnesanteckningar Möte Måndag 21 november 2016 Tid: Kl. 11.30-13.30 Plats: Tangopalatset Kontaktperson Roxana Ortiz, roxana.ortiz@malmo.se eller 0708 53 29 98 Måndagen den 21 november bjöds det fria kulturlivet in till en kulturlunch på Tangopalatset. Dagen började med en presentation av kommunalråd Frida Trollmyr, kulturdirektör Elisabeth Lundgren och samordnare för förstudien Fredrik Elg. Efter att förstudien presenterades i sin helhet delades deltagarna in i 10 grupper för gemensam diskussion. Först fick de själva fundera över frågan och därefter fick de skriva ner sina tankar på papperna som fanns på bordet. Därefter diskuterade deltagarna i grupp och en bordsvärd fick ansvar att skriva ner det gruppen hade sagt. Principen skulle inte vara konsensus utan gärna ett samtal som tar fram nyanser och fångar motsättningar. Frågan som diskuterades av deltagarna var: Nu när ni har hört bakgrunden och de preliminära resultat, på vilket sätt skulle du/ni vilja samverka och verka i ett demokrati- och migrationsmuseum som bygger på samverkan med såväl forskningen som med civilsamhällets organisationer och museisektorn? Grupp 1 Varför centralt? Varför inte i en del av Malmö där många bor, t.ex. Culture Casbah, Hyllie? Ge utrymme intill museet/i samband med museet för medborgarmöten och medborgarkontor eller ett bibliotek. Man kan berätta migranternas historia, visualisera, iscensätta. För att lämna ett starkare avtryck hos besökare bör man få de att känna delaktighet, konkret, använda nyanserade interaktivitet, scenkonsten. Grupp 2 Kulturen en bra arena. Ett kitt som kan få kulturerna/människorna att mötas, lättare att nå varandra. Hantverk t ex ett otvunget fält att umgås kring. Föreningarna i Malmö har mycket att erbjuda. Medborgarkultur Prata om Sveriges misstag historiskt sätt. Gör om, gör rätt. Inget tassande på tå i dessa viktiga frågeställningar som museet behandlar. Frågeställningarna måste diskuteras öppet och lyftas fram. Tydlighet och fakta även om frågorna är svåra. Ensamkommandes erfarenheter tas om hand.
Hur tas de om hand? Hur tar vi emot och får dem att hamna rätt? Mottagandet som sker idag är inte optimalt. Metoder måste ses över. Hur kommer antidemokratiska strömningar i samhället lyftas i museets verksamhet? (rasism, fascism, nazism). Fri entré (ett måste). Kultur är ett bra sätt att ta del av information. Lagstiftningar tas fram och informeras om? Hur definierar olika grupper begreppet demokrati? Hur förändras perspektivet om en bor i/lever i en diktatur? Det västerländska perspektivet får inte vara överordnat. Ett levande hus. Om språkkunskaper saknas- hur tar en då del av informationen? Olika uttryckssätt. Grupper är eniga att Malmö är en bra plats för museet. Hur har den svenska kulturen förändrats parallellt med migration under lång tid? Visa på den förändring som redan skett i Sverige. Och som sker. Alla Malmös olika nationaliteter bör finnas representerade på museet (de ca. 170 olika språken som talas här). Mixmusik kan erbjuda programverksamhet, konsert osv. Mixmusik kan förmedla kontakter med migranter Musiker föreläser i skolan/eleverna får sedan gå på konsert -> utbyte Barnperspektivet: barnens erfarenheter kan lägga grund till den framtida verksamheten långt perspektiv, tidsmässigt. Kulturperspektivet: hur förändras kulturen när kulturen från hemlandet möter kulturen i det nya landet? Vad finns kvar och vad försvinner? Vad händer med familjen? Hur påverkas de olika generationerna av migration? Alla perspektiv representerade. Teknisk och sociala mediers utveckling ev. appar Följa med Få med barn och ungdom. Alla Inkludera de som berörs. Barn och ungdom och de som migrerat/invandrarbakgrund. Koppla till FN:s globala hållbarhetsmål. Bidrar/påverkar målen. Visa hur migration påverkade Malmö. Från utvandring 1800-talet till arbetskraftsinvandring till asylinvandring. Boendemässigt
3 (5) Malmö stad Grupp 3 Integration Utställningar Museum som tar ansvar för att göra utställningar. Konst och kultur som bygger på samarbete mellan kulturerna på lika villkor. Eller bjuda in konstnären som samarbetar med verk på lika villkor. Museet som samlande och drivande i frågor om att arbeta för publik jämställdhet i kulturlivet. Att få publik av olika etnisk bakgrund att känna sig välkomna så att publik blir blandat. Museet att arbeta och driva frågan om kvotering på kulturinstitutioner och alla arbetsplatser så att man möter personal från alla kulturer vid alla arbetsplatser. Detta medverkar effektivt till att alla får samma rättigheter och möjligheter. Museet kan vara en institution som håller i sådana frågor och utredningar. Middagsbjudningar - hemma hos. Man skriver på en hemsida att man bjuder på middag och hur många platser som finns. Det ovanliga är att man skriver att endast en gästa av varje nationellt ursprung. Praktisk inriktning. En sökportal för arbete, samtal, mat; allt möjligt. Men även för guidning, besök och sådant typ språkcaféer, matträffar. Rent praktiskt finna arbetskraft till kortare projekt, konstnärer, fotografer. Jag söker t ex snickare, konsthallen söker hantverkare men så skulle även museet kunna byggas. Med alla områden inkluderade Arkitekter, hantverkare, fotografer etc. Grupp 4 (vid detta bord satt politiker) Som politiker så kommer vi att formulera mål och avsätta resurser men inte finnas med i museet på annat sätt. Viktigt att barnperspektivet kommer in tidigt men även ungdomar. Viktigt med central placering. Gärna tillsammans med nytt konstmuseum och konstmusik och Teaterhögskolan. Ta med funktionshinder i planeringen. Mer betoning på demokrati än migration. Det måste vara basen! Grupp 5 Stadsdelar/Stadsområdena/biblioteken/publika mötesplatser - jobbar redan med migration. Nutidsverksamhet Vi kan se behovet/trycket här och nu, hos människor med flera. Vi kan bidra till nutidsperspektiv. Vi kan vara en nutidsindikator. 2. Arkivet: Malmös Stadsarkiv kan bidra både med historiskt perspektiv, kunskap om vad som finns i olika samlingar, vara till hjälp för människor som vill forska i/gräva i de förflutna - individer såväl som forskare.
Men också bidra till samtidsdokumentation, insamlingar av minnen och annat material, vilket kan göras i samarbete med skolor, högskolan, och andra aktörer på olika sätt. 3. Övrigt Namnet: räcker med namnet Migration. Demokrati blir för pretto och problem med tolkning, finns så många olika inriktningar. 4. Viktigt att inte glömma bort andra samverkanspartners än bara civilsamhället - utan även olika myndigheter inom såväl statlig/regional/kommunal sektor och företagsvärlden, som arbetar med dessa frågor. 5. Power Point (ett påpekande eller tillägg i ANALYS) Analys: en nationell diskussion om bättre samarbeten mellan museer och arkiv kring samutnyttjande av samlingar. Grupp 6 Om museet ska ha permanenta utställningar kanske det bör finnas en om perspektivet demokrati och som hanterar demokratibegreppet. Som utgångspunkt för utställningar om migration. Interaktiva inslag viktiga. Delaktighet genom workshops, experimentarium. Att man kan göra något med grupper som kommer dit men också att man som enskild besökare kan delta i olika inslag och påverka innehållet. Aktiva kontakter med det mångkulturella t ex föreningen POLKA som har ett stort intervjumaterial med kvinnor som migrerat och Lech Walesa t ex Joanna Penson Ravensbryck. Att man fortsätter kontakten med t ex med de skolklasser etc. som kommer på besök, att man får med sig pedagogiskt material att fortsätta arbeta kring och att det finns möjlighet till återkoppling tillbaka in till museet så att det inte bara dör efter besöket. Tänk på barns perspektiv så att verkligen BARNEN får komma till tals inte bara de vuxna som träffar/jobbar med barn. Grupp 7 Stor möjlighet att delta som civilsamhällets organisationer. Var kommer det fria kulturlivet in? (Samarbete med teater, konst osv.) Inifrånperspektiv och utifrånperspektiv (delaktighet i att skapa innehåll). Utrymme för medborgarmöten (bjuda in till aktivitet). Kontinuerlig dialog, levande, fortsätter att utvecklas. (Verksamhet och innehåll) Varför centralt beläget? Hur kan museet förmedla upplevelsen av flykt till besökaren? Hur kan innebörden av demokrati förmedlas? Bra exempel: apartheidmuseet i Kapstaden (Johannesburg, reds anm.). Besökare blir tilldelade en ras under besöket. Kanske finns olika spår på utställningen?
5 (5) Malmö stad Hur kan det upplevas från olika perspektiv, att inta utställningen i olika spår. Här kan barnperspektivet lyftas och upplevas. Grupp 8 Det virtuella rummet & digital utveckling är bra redskap. Film och ljud. Många olika rum för att representera olika perspektiv och uttryck. Arbeta med rörelse - interaktiva visningar, använda kroppen i utställningar. Rörelse - arbeta med dans. Gränser - också ett intressant begrepp. Virtuella verkligheter Använd er av konst i utställningarna. Konst kan beskriva upplevelser på ett annat plan. (Workshops) Samverka med konstnärer. Grupp 9 Tågvagn med utställning, som en del av museet. För att samla in berättelser och nå ut med berättelser. Koppla museet till andra saker som händer i samhället - filmfestivaler, studieförbund, språkcaféer. Ett nav för det som händer i de här frågorna - få ett flöde av människor. För att behålla ett brett och normkritiskt perspektiv krävs fortgående koppling till civilsamhällets/referensgrupper. Centralt läge typ: Centralstationen, Västra Hamnen, Gustav Adolfs torg. Inte Rosengård! Viktigt med fortsatt fördjupat barnperspektiv. Också erbjuda plats åt civilsamhället i museet, för utställningar, samtal, händelser. Människor och möten blir viktigare än prylar. Gärna mycket med egna erfarenheter av migration. Demokratidiskussion (i bred bemärkelse) levande är ett centralt inslag. Grupp 10 Hur når man engagemang? Barn? Teater? Musik? Fysisk plats för vad? För föreställningar? För att förena Om en besökare inte kan läsa eller inte kan se. Hur blir upplevelsen för den personen att komma till det fysiska museet? Perspektiv - Funktionsvariationer Finns det perspektivet med i förarbetet?