SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

Relevanta dokument
Samverkansöverenskommelse. Lokal övergripande överenskommelse avseende vuxna med missbruksproblematik och/eller psykisk funktionsnedsättning.

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Handlingsplan 18 år och äldre

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Gränsdragningsproblem

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Psykisk funktionsnedsättning

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Lagstiftning kring samverkan

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Individuell plan För

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Inledning

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Samverkansrutin Demens

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

LGS Temagrupp Psykiatri

Riktlinje för bedömning av egenvård

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Svensk författningssamling

1 Överenskommelsens parter

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN

Antagen av Samverkansnämnden

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Habilitering och rehabilitering

Samordnad individuell plan, SIP

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Anhörigstöd - en skyldighet

Beroendecentrum I Norrbotten

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Barnperspektivet inom Beroendevården

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Transkript:

1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns landsting genom PRIMA 1, beroendecentrum och husläkarmottagningarna i Danderyd. Överenskommelsen gäller i avvaktan framtagandet av förslag till länsövergripande överenskommelser. 1. Bakgrund Kommuner och landsting har ett gemensamt åtagande i att tillgodose befolkningens behov av en god vård, omsorg och rehabilitering. I allt arbete och samarbete ska patientens/klientens bästa vara i fokus. Den enskildes rätt till vård och omsorg av god kvalitet ska vara utgångspunkten i beslutsfattande och vid alla insatser. Den lagstiftning som styr hälso- och sjukvården och socialtjänsten föreskriver att huvudmännen ska samverka i planering och utveckling av verksamheterna. Riksdagen beslutade 1994 om prop. 93/94:218 Psykiskt stördas villkor. Psykiatrireformens syfte var att förbättra och stärka vård-, behandlings- och livsvillkoren för personer med allvarliga och långvariga psykiska störningar. Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar att tillhandahålla god hälso- och sjukvård, omsorg och rehabilitering. I början av 2007 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna innebär nya möjligheter för en evidensbaserad vård och behandling. Riktlinjerna omfattar både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet liksom den vård som ges inom Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse. Med en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt språk skapas nya möjligheter för samverkan. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska vara vägledande för kommunerna och landstinget i Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting har tagit fram en gemensam policy Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende (2008). Den är antagen av samtliga kommuner i länet och av Stockholms läns landsting. Policyn utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer men framförallt från de behov och utmaningar som finns i Stockholms län. Syftet med policyn är att förtydliga och förbättra samverkan mellan huvudmännen. Den 1 januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta individuella planer för personer som behöver det för att kunna få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. De nya reglerna syftar till att säkerställa att samverkan mellan huvudmännen fungerar. Regeln om individuell plan förs in i såväl socialtjänstlagen (2 kap. 7 ) som i hälso- och sjukvårdslagen (2 g ). 2. MÅLGRUPP 1 Från och med den 1 mars 2010 är PRIMA ny vårdgivare för vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård i nordöstra delen av länet (Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Lidingö och Vaxholm).

2 (6) Överenskommelsen gäller personer över 18 år boende i Danderyds kommun med behov av insatser från landsting och kommun med anledning av psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och/eller missbruksproblematik där detta medför risk för eller redan lett till betydande och långvarig funktionsnedsättning. 3. HUVUDMÄNNENS ANSVAR OCH INSATSER Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens arbete kring missbruksproblematik regleras i socialtjänstlagen. Hjälp erbjuds både i form av rådgivning och som biståndsbedömda insatser. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruk får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att en person med missbruk får vård men inte samtycker till detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja. Detta är reglerat i lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Utifrån ett helhetsperspektiv ska socialtjänsten genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Det ska finnas en strukturerad och dokumenterad samverkan för de personer som har behov av insatser från fler aktörer, framförallt landstinget. Socialtjänstens insatser ska utgå från de behov som den enskilde har. Behoven kan variera från mycket stora till sporadiska behov av stöd. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruksproblemet och behov av annan social rehabilitering. Socialtjänsten ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma barn och ungdomar och verka för att de växer upp under trygga och goda förhållanden. För personer med en psykisk funktionsnedsättning ansvarar kommunen för insatser utformade så att de förebygger isolering och ökar möjligheterna till ett självständigt liv innefattande boende, sysselsättning och fritid. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdansvar för de verksamheter som framgår av 18 hälso- och sjukvårdslagen till och med sjuksköterskenivå. Då behov finns deltar kommunen tillsammans med sektorpsykiatrin i vårdplaneringen före utskrivningen från slutenvårdsavdelningarna. Psykiatrins ansvar Psykiatrin har ett ansvar för specialiserad psykiatrisk bedömning, utredning, diagnostik och behandling. Detta gäller såväl inom den öppna som slutna vården. Psykiatrin har ansvar för vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från slutenvård och ansvarar för att kommunen underrättas före utskrivning där behov av gemensamma insatser föreligger. Läkare i slutenvården ansvarar för att kallelse till vårdplanering sker enligt gällande lagstiftning. För patienter med dubbla diagnoser såsom missbruk och allvarlig psykisk störning ansvarar den psykiatriska öppenvården för vårdplanering i samverkan med beroendevården som ska svara för de beroendespecifika insatserna. Beroendevårdens ansvar

3 (6) Beroendecentrum Stockholm har som målsättning att minska skador och sjuklighet av alkohol och narkotika hos patienter och befolkning genom att erbjuda specialiserad beroendevård till patienter med ett kvalificerat behandlingsbehov. Den specialiserade beroendevården ansvarar för att medicinskt utreda och behandla personer med svår eller komplicerad missbruksproblematik avseende alkohol-, narkotika- och/eller läkemedelsmissbruk. Beroendevården ska aktivt medverka till att insatserna för personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk är samordnade. Beroendevården ska sprida kunskap om missbruk och hur det yttrar sig samt om effektiva behandlingsmetoder med syfte att bidra till andra huvudmäns möjlighet till planering av samordnade insatser. Vården ska ges med beaktande av LEON-principen (vård på lägsta effektiva omhändertagandenivå), vilket innebär att personer med behov av grundläggande medicinsk behandling som inte kräver särskild kompetens ligger inom primärvårdens ansvarsområde. Primärvårdens ansvar Primärvården är första linjens sjukvård vilket, i denna överenskommelse, innebär att personer med upplevd psykisk ohälsa och/eller missbruk i första hand tas om hand där. Husläkarmottagningarna kan anmäla eller, efter medgivande från patient, hänvisa till Socialkontoret om en patient är i behov av insatser inom kommunens ansvarsområde. Såväl personer med psykiska funktionsnedsättningar som personer med missbruksproblematik har som grupper eftersatta somatiska vårdbehov. Det är angeläget att primärvården (husläkarmottagningar, jourmottagning etc.) är tillgänglig för målgrupperna samt utvecklar samverkan med såväl psykiatrin, beroendevården som kommunala enheter, i syfte att bättre tillgodose målgruppens somatiska vårdbehov. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) ansvar HSF ansvarar, såsom huvudman för hälso- och sjukvård, för att säkerställa att hela befolkningens behov av hälso- och sjukvård tillgodoses. HSF svarar för beställning och uppföljning av lokal hälso- och sjukvård. 4. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SAMVERKAN Samverkan ska bedrivas så att det saknar betydelse för den enskilde att det är två huvudmän eller olika verksamheter hos respektive huvudman som ansvarar för vård och omsorg. All samverkan ska ske med den enskildes samtycke och delaktighet samt i syfte att öka livskvalitén för denne. Samverkan ska utvecklas så att den enskilde erhåller adekvat hälso- och sjukvård och omsorg utifrån sina behov. Följande punkter är mål för samverkan: Den enskilde ska erhålla nödvändig hälso- och sjukvård och omsorg i sin närmiljö så länge som möjligt under förutsättning att institutionell vård av medicinska eller sociala skäl inte är nödvändig. Gemensam vårdplanering ska ske då boendeplacering blir aktuell. Vid extern boendeplacering ska en överenskommelse göras om fördelningen av det ekonomiska ansvaret där landstinget står för den del som de medicinskt och/eller psykiatriska insatserna utgör. Uppföljning av verksamhet vid HVB-hem ska, där gemensamma överenskommelser gjorts avseende externa boendeplaceringar, samordnas.

4 (6) Kommunens uppföljning av boende, omvårdnad och sysselsättning ska kompletteras med landstingets (öppenvårdspsykiatrins) uppföljning av hälso- och sjukvården. Vårdsamverkan ska organiseras utifrån en vårdkedjeprincip för att garantera lägsta effektiva omhändertagandenivå. Intresseorganisationer och frivilligkrafter ska stimuleras att delta i samverkan. Samverkan ska bygga på ömsesidig respekt för alla inblandade parters ansvars- och kompetensområde. Det är ett ömsesidigt ansvar att informera om planerade förändringar inom respektive huvudmans ansvarsområde. 5. SAMVERKANSORGANISATION Lokal politisk samverkan Två gånger per år möts representanter för landstingets sjukvårdsstyrelse och kommunens socialnämnd. Denna politiska samverkan omfattar alla gemensamma hälso-, sjukvård och omsorgsfrågor och inte enbart frågor rörande psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Sammankallande är var annan gång kommunens socialdirektör och var annan gång ordföranden i landstingets sjukvårdsstyrelse norr. Lokalt samråd (ledningsgrupp) Ledningsgruppen för samverkan består av en representant från PRIMA, en från landstingets beställarorganisation, tre från Socialkontoret, en från beroendecentrum, en från Frivården Sollentuna och en från husläkarmottagningarna i kommunen. Ledningsgruppens arbete inriktas på planering av verksamheter inom det gemensamma ansvarsområdet, uppföljning och revidering av uppställda mål, revidering av samverkansöverenskommelsen samt initiering av samverkansprojekt. Ledningsgruppen möts fyra gånger per år. Vid en av gångerna det tredje per år ska representanter från intresseorganisationer, slutenvården, Försäkringskassan, andra samarbetspartners samt berörda verksamheters ytterst ansvariga chefer inbjudas till ledningsgruppens möte. Socialkontoret är sammankallande. Samrådsgrupp Samrådsgruppens uppgift är att kontinuerligt och med täta intervaller följa upp samverkan mellan kommunen, beroendevården och den psykiatriska öppenvården. Samrådsgruppen träffas sex gånger per år. Samrådsgruppen består av enhetschefen för Socialkontorets vuxenenhet, sektionschefen för beroendevården samt chef vid PRIMA. Sektionschefen för beroendevården är sammankallande. Samverkansgrupp Samverkan ska ske kring enskilda personer som har behov av samarbete mellan de olika verksamheterna. Patientansvarig läkare, patientansvarig psykiatriker, kommunens handläggare, beroendevårdens personal, personal från psykiatrin och övrig berörd personal ska delta i regelbundna möten, cirka tio gånger per år. Sammankallande är chef vid PRIMA. 6. UTVECKLINGSOMRÅDEN Inför varje nytt kalenderår ska inriktningen för samverkan ses över och vid behov revideras. Parterna är överens om att varje år i en bilaga till denna överenskommelse lista de utvecklingsområden som ledningsgruppen prioriterat för det kommande året. 7. UPPFÖLJNING

5 (6) Uppföljning av målen sker vid gemensam diskussion i ledningsgruppen en gång per år årets fjärde möte. Uppföljningen ska bland annat omfatta utvecklingsområden med åtföljande mål, såväl innevarande som kommande år. 8. INFORMATION Parterna är överens om att innehållet i denna överenskommelse sprids och förankras bland samtliga berörda medarbetare inom respektive organisation. Vid nyanställningar ska denna överenskommelse göras känd. 9. GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNING Denna överenskommelse gäller från och med 2010-03-01 och tills vidare. Om händelse inträffar som väsentligen förändrar förutsättningarna för denna samverkansöverenskommelse ska överenskommelsen upphöra att gälla efter begäran av någondera part. 10. KONTAKTPERSONER Kontaktpersoner för denna överenskommelse är enhetschefen för Socialkontorets vuxenenhet, chef vid PRIMA, sektionschefen för beroendevården samt behörig representant från primärvården i Danderyds kommun. För Danderyds kommun För PRIMA Danderyd den / 2010 Danderyd / 2010..... Margareta Heimer Anders Berntsson socialdirektör För Beroendecentrum Danderyd / 2010 Stefan Borg verksamhetschef För husläkarmottagningarna Stocksunds HLM Djursholms Doktorn AB

6 (6) Danderyd / 2010 Danderyd / 2010 Eva Pilsäter- Faxner verksamhetschef Valeria Ågren Djursholms HLM Enebybergs VC Danderyd / 2010 Danderyd / 2010 Danuta Lindberg Eva Nermo - Lindquist Mörby VC Danderyd / 2010 Ulla Karnebäck