Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella (formaliserade) teorier Formell teori: en fullständigt precis och explicit teori, d.v.s. en axiomatiserad teori: Axiom (grundsatser) och härledningsregler, som tillåter oss att härleda satser, s.k. teorem, mekaniskt (endast utifrån satsernas form). (Många halv-formella saker kallas formella.) II. FORMELL METOD Poäng: bidrar till vetenskaplig prövbarhet. (Man kommer inte undan genom att tänja på utsagor.) Man kan resonera mer strikt om huruvida teorem är sanna och om teorins struktur. Relaterad poäng: Möjliggör maskinell tillämpning i datorer ( datorlingvistik ). Pris: Endast tillämpligt på vissa områden. Formalisering dyrt. Förutsätter ett grundarbete i form av informell analys. Vanliga vaga och tänjbara begrepp är ofta utmärkta för att översiktligt förstå verkligheten. III. MILSTOLPAR Antik indisk grammatik (Panini). Aristoteles syllogistik (300-talet f.kr.): Formella mönster för logisk slutledning. Använd och studerad sedan dess. Freges Begriffsschrift (1879): En logik som är mer finkornigt formaliserad och har större täckning än Aristoteles. Grunden för modern logik. Blomstrande utveckling under 1900-talet. Ajdukiewicz kategorialgrammatik (1935): En typ av formell syntax. Chomskys generativa grammatik (1957): Formell syntax. Stora allmänna 1
anspråk. Ger upphov till en explosiv utveckling. IV. FORMALISERING I SPRÅKVETENSKAPEN Syntax: Formell syntax är kanske utgångspunkten för modern allmän språkvetenskap, p.g.a. Chomsky. Semantik: Det andra stora området för formell analys. Logisk semantik. Sanningsvillkorssemantik. Tangerar logik och språkfilosofi. Pragmatik Fonetik/fonologi Datorlingvistik: Formalisering med datorn som hjälpmedel och formalisering som ett medel för att bygga tillämpningar. V. GENERATIV GRAMMATIK Noam Chomsky skapar den generativa grammatiken. NC är sedan dess lingvistikens främsta berömdhet och syntaxteorins ledande auktoritet. Han är också en synnerligen produktiv, polemisk och provocerande författare, även som politisk kommentator. (Generativ=formell, enligt Chomsky, men termen förstås ofta mer specifikt.) Syntactic Structures (1957). Verket är sannolikt den mest lästa och citerade språkvetenskapliga boken under 1900-talet. Explosiv utveckling sedan dess. Två aspekter (delvis oberoende), som inte alltid hålls isär: Formell metod: Avancerad vetenskaplig tillämpning av formella metoder. Undersökning av dessa. Skapar området matematisk lingvistik som studerar matematiken bakom formella syntaktiska regelsystem. Stimulerar intresset för vetenskapliga metodfrågor i lingvistiken. Särskilda empiriska hypoteser om språk(et). VI. Chomsky: THE MIND The mind är: uppbyggt av specialiserade moduler, en för språket komplext strukturerat, delvis medfött 2
beskrivbart på en abstrakt nivå, som ett symbolmanipulerande system vetenskapligt utforskningsbart Mentalism. Avståndstagande från behaviourism. VII. Chomsky: SPRÅKET Språket är: ett mentalt system, competence, (lingvistikens främsta studieobjekt) (språkanvändningen, performance sekundär) delvis medfött, vilket ger oss en universell grammatik (UG) beroende av särskilda tillägnandemekanismer Chomsky framhåller kopplingen till upplysningstidens filosofi, särskilt rationalismen. VIII. Empirism-rationalism EMPIRISM (Locke, Hume, etc.): Kunskapen kommer utifrån, via erfarenhet, via sinnena. Hjärnans egna struktur spelar en minimal roll. Behaviourismen är ett empiristiskt grundat vetenskapligt förhållningssätt. Enkla modeller av mänskligt beteende: stimulus-respons. IX. Empirism-rationalism RATIONALISM (Descartes): Kunskapen kommer inifrån, från förnuftet. Hjärnans egna struktur spelar stor roll för kunskapsbildningen. Chomskyansk språksyn: Språket i hög grad beroende av vad som finns i hjärnan före individens erfarenhet. (Chomsky: Cartesian Linguistics). Mänskligt beteende förklaras utifrån komplexa mentala strukturer. 3
Moderna vetenskapsteorier intar mer nyanserade positioner. X. Chomsky: PERFORMANCE Språkanvändningen, performance bara delvis bestämd av språkliga faktorer (competence). Andra viktiga saker: åsikter, avsikter. mottagare minnesförmåga kroppsliga tillstånd (trötthet, droger, skador, etc.) XI. XII. Chomsky: EMPIRISK GRUND Grammatikalitetsomdömen: grammatikalitet föremål för en intuitiv (introspektiv) kunskap hos den som kan ett språk. Ex. Idag det regnar är ej en grammatisk mening på svenska. Det regnar idag är en grammatisk mening på svenska. Grammatikalitet: ej semantik, ej användning, ej sannolikhet. HYPOTETISK-DEDUKTIV METOD TEORI GRUNDSATSER TEOREM helhet: enkelhet relation till andra teorier empiriskt prövbara mot data Detta kan hävdas vara grundstrukturen för allt vetenskapligt kunskapssökande. Teorier kan falsifieras, men inte verifieras. (Karl Popper.) En teori innehåller normalt oändligt många teorem (förutsägelser): Man kan visa att enstaka teorem inte stämmer, men inte att alla stämmer. 4
Teorier som prövats ordentligt och håller kan räknas som vetenskaplig berättigade, men vanligtvis inte som slutgiltigt sanna. XIII. Två språk -begrepp överensstämmelse Språk som en mängd av strängar genererar Grammatikalitets omdömen empiriskt stöd Språk som ett abstrakt (mentalt) system XIV. Grammatiker-regelsystem Språkbrukare tolkar (som producenter eller mottagare) ofta helt nya fraser och satser. Grammatiker är produktiva regelsystem. Grammatikers arkitektur, enligt Chomsky (ca. 1965 och framåt): D struktur S struktur kategoriell komponent transformationell komponent LF komp. LF PF komp. PF XV. UG och enskilda språk UG Teorin om UG UG X Språk 1 UG Y Språk 2 Teorier om enskilda språk Beskrivningen av ett språk blir avhängig beskrivningen av andra. 5
XVI. Kärna och periferi I enskilda grammatiker: En kärna föreligger jämte en mindre systematisk periferi. (Regler och undantag.) Kärnan samverkande system av principer, inkluderar UG. XVII. Chomskyanska paradigmet Långtgående, sofistikerad mentalism. Formella teorier. Medfödda och specialiserade mentala strukturer avgörande för språket. Stöd från språkbrukarnas intutitiva omdömen. Grammatiker uppdelade i undersystem av samverkande principer. XVIII. Chomskyansk vetenskapssyn grundad i samtida matematik, logik och filosofi kopplingen till naturvetenskap, snarare än till traditionell humaniora, betonas hypotetisk-deduktiv metod rationalistisk inriktning avvisande av begränsande empirism, t.ex. i form av behaviourism 6