Lovisa Gymnasium Enligt Lag om elev- och studerandevård (1287/2013, i kraft från 1.8.2014) Studerandevårdsplan för Lovisa Gymnasium Den läroanstaltsvisa studerandevårdsplanen utarbetas i samråd med läroanstaltens personal, studerande och vårdnadshavare inom september. Planen uppdateras årligen i augusti september. Målet med studerandevården vid Lovisa Gymnasium är att främja de studerandes inlärning, fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt värna om välbefinnande och en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Studerandevården består av både gemensam och individuell studerandevård. Tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetet och genomförs i samarbete med studerande, deras vårdnadshavare och vid behov med andra samarbetspartner. Studerandevården angår alla som arbetar vid läroanstalten. Lovisa Gymnasiums värdegrund baserar sig på respekt, hänsyn och tolerans. Det förebyggande arbetet omfattar ett tänkesätt som i alla sammanhang främjar studerandes inlärning, fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt värnar om välbefinnande i en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Denna plan gäller studerandevården inom den läroplansbaserade utbildningen vid Lovisa Gymnasium. Undervisningsarrangemang, upprätthållande av arbetsro, disciplinära åtgärder, utredning av mobbning samt utvärdering av studerandes inlärning är pedagogiska åtgärder och omfattas inte av denna plan. Läroanstaltens kontaktuppgifter Lovisa Gymnasium Brandensteinsgatan 27 A 07900 Lovisa tfn 040-736 3653 personalrum tfn 0440-555 290 rektor tfn 0400-954 342 kansliet 1. Det totala behovet av studerandevård och tillgängliga tjänster Läroanstalten har 109 studerande läsåret 2015 2016 (enligt statistiken 20.9). De studerande har tillgång till följande studerandehälsotjänster: Skolkuratorn finns på läroanstalten alla vardagar med undantag av skolningsdagar och dyl. men kan kontaktas även under andra vardagar. Skolhälsovårdaren finns på läroanstalten alla vardagar förutom torsdagar, men kan kontaktas alla vardagar. Skolläkaren besöker läroanstalten två gånger per månad. Skolpsykologens mottagning är vid familjecentralen i Lovisa. Psykologen besöker läroanstalten vid behov. De studerandes trivsel i skolan kartläggs genom enkäten om läroanstaltens trivselprofil och genom uppgifter som kommer fram i utvecklingssamtal, i eventuella skoltrivselenkäter etc. 1
Minst två möten per termin ordnas för behandling av den gemensamma studerandevården då bl.a. studerandevårdssamarbete, utveckling och uppföljning av studerandevården behandlas. För den individuella studerandevården ordnas mångprofessionella gruppmöten vid behov. Den som oroar sig för en studerandes hälsa kontaktar studeranden för samtycke (eller vårdnadshavarna, om han eller hon inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke) och sammankallar till möte. Skolkuratorn Skolkuratorn är läroanstaltens socialarbetare. Skolkuratorns arbete går ut på att stöda både enskilda studerande och hela samfundets välmående, genom ett nära samarbete med studerande, familjerna och personalen. Skolkuratorn deltar i den gemensamma studerandevårdsgruppens arbete med att främja och utveckla trivsel och trygghet inom hela skolsamfundet. Arbetet sker på grupp- och skolnivå och syftar till att stöda det sociala välbefinnandet, studerandes positiva helhetsutveckling och förhindra utslagning. Skolkuratorns uppgifter inom den individuella studerandevården är att stöda de studerandes inlärning och välbefinnande och deras sociala och psykiska färdigheter. Det här sker genom individuella stödsamtal och vid behov expertgruppsmöten som berör en enskild studerande. Vid behov remitteras studerande vidare inom studerandevården eller till annan verksamhet som stöder unga i behov av särskilt stöd. Till skolkuratorns uppgifter hör också att delta i läroanstaltens utvecklings- och planeringsarbete gällande studerandevården, att delta i ett mångprofessionellt samarbete samt att fungera som konsultativt stöd för undervisningspersonalen och andra inom studerandevården. Varje studerande har rätt till psykolog- eller kuratorstjänster (Lagen om elev- och studerandevård 15). En studerande har rätt till ett personligt samtal inom sju arbetsdagar efter begäran. I brådskande fall skall möjlighet till samtal ges samma eller följande dag. Detta gäller också när studerandes vårdnadshavare eller någon annan tagit kontakt (ifall det inte är frågan om råd eller handledning). Ifall en anställd vid läroanstalten eller inom studerandevården bedömer att en studerande behöver kuratorstjänster ska den anställda gärna tillsammans med studerande utan dröjsmål kontakta studerandevårdens kurator och lämna de uppgifter som behövs för bedömning av stöd. Den studerandes integritet ska beaktas i frågor som gäller studerandevården. Skolkuratorn kan kontaktas bl.a. vid frågor gällande skolgång och studier vid frågor gällande fritid och sociala relationer vid frågor gällande egen uppväxt och utveckling vid förändringar i livssituationen när det känns svårt hemma Skolkuratorns arbete är konfidentiellt och skolkuratorn har tystnadsplikt. 2
Skolpsykologen Skolpsykologtjänsten är gemensam för alla svenskspråkiga skolenheter i Lovisa och Lappträsk (förskolan gymnasiet). Skolpsykologen fungerar som expert inom psykologi vid skolorna. Han har hand om ärenden som gäller studerandenas mentala välbefinnande och inlärning. Tyngdpunkten i arbetet ligger i förebyggande arbete samt planering av hälsofrämjande verksamhetsmodeller. Psykologen samarbetar i studerandevårdsgrupper inom den gemensamma studerandevården samt, vid behov, i individuella expertgrupper. Skolpsykologen strävar efter att finnas till hands vid läroanstalterna vid behov, inom ramen för resurserna. Den egentliga mottagningen sköts med tidsreservering och finns belägen i familjecentralen i Lovisa. I läroanstalterna kan psykologen bekanta sig med enskilda klasser och med skolmiljön samt finnas till hands som psykologiskt och konsultativt stöd för såväl lärare och studerande. Extra fokus i skolgången läggs på övergångsstadierna, för att snabbt kunna åtgärda eventuella anpassningssvårigheter eller uppstående inlärningssvårigheter hos individuella studerande. Utöver det generella arbetet jobbar skolpsykologen också med individuella studerandeärenden. Ärendena handlar oftast om en oro kring en studerandes psykiska mående eller inlärning. Psykologen kan, vid behov, göra psykologiska bedömningar kring dessa ärenden och erbjuda individuellt stöd åt studerandena. De individuella kontakterna besluts alltid i samråd med studeranden i fråga. Skolpsykologen kan kontaktas av vem som helst som oroar sig för en studerandes välbefinnande eller studier. Tillsammans med skolpsykologen utarbetas det då en plan för hur man går tillväga för att hitta lösningar till orosmomentet. Skolhälsovården Skolhälsovård omfattar tjänster som erbjuds av skolhälsovårdaren, skolläkaren, munhygienisten och tandläkaren. Skolhälsovården deltar i det gemensamma studerandevårdsarbetet för att främja en skolmiljö fylld av trygghet, sundhet och välmående. Skolhälsovårdaren följer med de enskilda studerandes tillväxt, utveckling och välmående. Hälsovårdaren främjar studerandens välbefinnande genom att stöda, informera och handleda studeranden och familjen till ett sunt liv. Hälsovårdaren identifierar studerandens behov av åtgärder eller undersökningar som berör hälsan och kan vid behov hänvisa studeranden till vidare undersökningar. Återkommande hälsoundersökningar Under det första studieåret fyller studerande i förfrågan om hälsotillståndet. I samband med hälsoträffen förs diskussion utgående från denna blankett. Man ingriper vid uppkomna problem. Den studerande hänvisas vid behov vidare, uppföljningen fortsätter i studerandehälsovården. För studerande ordnas en hälsoundersökning som görs av hälsovårdare under det första eller andra studieåret samt en läkarundersökning under det andra studieåret. 3
Studerandens hälsotillstånd bedöms också utgående från hur studierna klaras av. Som en del av hälsogranskningen används hälsointervjublanketten, som den studerande fyller i på förhand. Läkarundersökning ordnas under det första studieåret för studerande för vilka en utredning av hälsotillståndet och studieförmågan är nödvändig på grund av studieområdet eller det kommande yrket. För manliga studerande är det befogat att ordna en läkarundersökning inom studerandehälsovården under uppbådsåret då man samtidigt också gör en förhandshälsoundersökning av de uppbådspliktiga. Läkaren skriver ut ett hälsointyg för ungdomar vid behov. Kallelse till hälsovårdaren skickas hem med studeranden eller via Wilma. Studerande kontaktar själv tandvården vid behov. Inga kallelser skickas ut. 2. Gemensam studerandevård Till den gemensamma studerandevården hör att följa upp, utvärdera och utveckla välbefinnandet i skolgemenskapen och studerandegrupperna. Målet är en hälsosam, trygg och tillgänglig skolmiljö. Alla vuxna i läroanstalten har ett gemensamt ansvar för de studerandes välmående. Även de studerandes samt vårdnadshavarnas röst ska höras i det gemensamma studerandevårdsarbetet. 2.1. Tillvägagångssätt och praxis i läroanstaltens studerandevårdsgrupp Den gemensamma studerandevården är en angelägenhet för hela läroanstalten. Det förebyggande arbetet kan vara såväl allmänt som individuellt. Utlysning av skolfreden arrangeras tillsammans med Lovisanejdens högstadium i början av läsåret vilket stärker vi-känslan i skolorna. Temadagar ordnas två gånger per läsår för att främja samhörigheten och trivseln i skolan. Vid Lovisa Gymnasium eftersträvar vi att våra studerande skall känna att de är delaktiga inte bara i ett samhällsskede i allmänhet, utan även i utformandet av sin vardag i skolan. Våra studerande skall ha konkreta möjligheter att med- och påverka genom ett aktivt agerande, dvs. delta i såväl planering som utvärdering av skolans verksamhet. Praktiskt blir detta möjligt, genom deltagande i våra skolkonferenser. Skolkonferenserna är öppna för alla studeranden, i praktiken representeras studerandekåren av några ur studerandekårsstyrelsen. Även olika evenemang som ordnas i skolan ss. Gamlas dans, Abibal, Penkkis och Gulnäbbsdagen är evenemang som ordnas för studerande i hela skolan. Gamlas dans erbjuder dessutom vårdnadshavarna en möjlighet att kunna delta i evenemang ordnat av skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet garanteras genom att minst ett föräldramöte per årskurs hålls per läsår. Vårdnadshavare har tillgång till Wilma. Vårdnadshavarna uppmanas att vara aktivt intresserade av sina barns studier. Lovisa Gymnasium är alltid öppet för vårdnadshavarna. Vid övergången från åk 9 till gymnasiet ordnas med studerandes samtycke överföringspalaver enligt behov. 4
Lovisa Gymnasium välkomnar samarbete med andra instanser som kommer i kontakt med våra studerande. Ungdomsarbetet, barnskyddet, mentalvården och polisen erbjuds en morgonsamling per år för att presentera sin verksamhet. Även i övrigt strävar skolan efter ett gott samarbete med andra sektorer. Inom Lovisa Gymnasium finns planer, rutiner och förfaringssätt för olika verksamheter som är delar av eller tangerar studerandevården. Riktlinjerna för den gemensamma studerandevården inom läroanstalten görs av den skolvisa studerandevårdsgruppen. Den tillsätts läsårsvis och leds av vicerektor/biträdande rektor. Övriga medlemmar är kurator, skolhälsovårdare, studiehandledare, lärarkårens representant samt elevkårens representant. Skolpsykolog, samt läkare eller andra experter inkallas vid behov. Gruppen sammanträder rutinmässigt efter varje avslutad period och därtill enligt behov. Enskilda studerandes ärenden behandlas inte av denna grupp. Vicerektor/biträdande rektor fungerar som sammankallare. Då ärenden som berör den gemensamma studerandevården behandlas på skolkonferens inkallas den skolvisa studerandevårdsgruppen. Varje läsår utbildas tutorer. I tutorverksamheten detta läsår finns fyra tutorer. Första skoldagen håller tutorerna gruppövningar med första årets studerande och en vecka senare ordnas en picknick med program. Tutorverksamheten fortsätter under läsåret med olika aktiviteter ss. temadagar och filmeftermiddag, för att förbättra samhörigheten inom skolan och få studerande att bättre lära känna varandra. Verksamheten utvecklas av arbetsteamet under verksamhetsåret 2014-2015. Studerandekårsverksamheten är en viktig bidragande faktor till trivseln i skolan. Studerandekårsstyrelsen ordnar flera olika evenemang, som till exempel fester, gulnäbbsdagar och biljardturneringar för att öka samhörigheten i skolan. Styrelsen höjer också trivselnivån genom att skaffa föremål som ger studerandena något roligt att göra på raster och eventuella håltimmar. Exempel på dylika föremål är biljardbord och kortlekar. Studerandevårdsgruppens uppgifter är 2.2 Att samarbeta med utomstående parter som främjar barns och ungas välbefinnande t.ex. genom att inkalla experter till föräldramöten, läroanstaltens temadagar/-veckor eller lektioner. 2.3 Att samarbeta i anslutning till studiehandledning, utbildningsövergångar och planering av fortsatta studier. Skolbesök ordnas. 2.4 Att genomföra och följa upp undersökningar av skolmiljö och trivsel. Vid genomförandet och utvecklandet av den gemensamma studerandevården är det viktigt att ta i beaktande aspekter som framkommit i undersökningar av skolmiljönoch trivsel. Trivseln i skolan undersöks genom en trivselenkät som besvaras vart tredje år. Enkätens svar sammanställs och resultatet följs upp och utvärderas. Enligt hälsovårdslagen skall också studiemiljön kontrolleras vart tredje år. Studiemiljön i läroanstalten skall vara sund och säker. Även andra myndigheter är enligt lagen skyldiga att se över läroantaltens säkerhet och välmående. Kontrollerna är en del av läroanstaltens gemensamma studerandevård och förverkligas i ett brett samarbete med olika aktörer och studerande samt deras vårdnadshavare. En gemensam kontrollmodell är till nytta för alla parter. Den ökar verksamhetens effektivitet, inflytande och nytta och hjälper på så sätt att nå målet. 5
2.5 Ett samarbete i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap. Samarbetet mellan hälsorådgivning och undervisningen i hälsokunskap genomförs så att en röd tråd genom alla kurser är hur hälsovårdsystemet är uppbyggt och att man idag betonar preventionen, allt från barnrådgivning till att förebygga folksjukdomar. Kontakt med utomstående experter sker i samband med studiebesök till hälsocentralen och skolpsykologen inbjuds att dela med sig av sina erfarenheter. Camilla pratar med Gunilla 2.6 Att uppdatera läroanstaltens ordningsregler Varje vuxen i läroanstalten bör ingripa och reda ut situationer där man bryter mot läroanstaltens regler. (Läroanstaltens ordningsregler; bilaga?) Ordningsreglerna uppdateras i början av nästa läsår 2.7 Att följa upp frånvaro Frånvaro följs upp i Wilma. Förfarande vid upprepad skolfrånvaro sker enligt Handbok för ordnandet av stöd och elevhälsa s. 42-43 (Handbok för ordnandet av stöd och elevhälsa; bilaga?) 2.8 Att förebygga olyckor samt första hjälpen (Krisplanen bilaga?) 2.9 Att förebygga användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel (Handlingsplan mot rusmedel och droger; bilaga?) Nina, Mareena och Carina Stenbacka uppdaterar. 2.10 Att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasserier (Antimobbningsplanen; bilaga?) 2.11 Att göra upp en plan hur man agerar vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer (Krisplanen; bilaga?) 3. Individuell studerandevård Den individuella studerandevården ordnas för att följa upp och främja studerandens utveckling, välbefinnande och lärande samt för att förverkliga de individuella stödåtgärderna. Alla som arbetar i skolan är ansvariga för den gemensamma trivseln och för att man själv och andra trivs och känner sig trygga. Lärarna är uppmärksamma på hur studerandena mår och då det finns orsak till oro ska man reagera på det. Första steget är diskussion med den enskilda studeranden. Nästa steg är att studeranden hänvisas till kurator, skolpsykolog eller hälsovårdare för individuella stödsamtal. Under stödsamtalen får studerande vägledning i olika livssituationer. Olika alternativ diskuteras, fördelar och nackdelar jämförs och studerandes egen åsikt är av stor betydelse. Enligt bedömning och då studerande ger sitt samtycke kan en mångprofessionell, sektoröverskridande expertgrupp sammankallas. Studerandes samtycke tas skriftligen. 6
3.1 Samarbete med skolhälsovården i samband med omfattande hälsoundersökningar Studerande genomgår en omfattande hälsoundersökning enligt skolhälsovårdens plan. Förutom dessa undersökningar har studeranden möjlighet att besöka skolhälsovårdaren och skolläkaren. Vid genomförandet och utvecklandet av den individuella studerandevården är det viktigt att ta i beaktande aspekter som framkommit i hälsoundersökningarna. 3.2. Hur vård, specialdiet eller medicinering ordnas i läroanstalten Tillsammans med vårdnadshavare, skolpersonal och skolhälsovård utarbetas en plan för att stöda studeranden. Planen uppdateras årligen. Läkemedelsplanen; bilaga?) Kriterierna för specialdieter i alla stadens läroanstalter och daghem kommer från hösten att ändras, enligt den nya God medicinsk praxis-rekommendationen om matallergier. Endast födoämnen som förorsakar anafylaxi eller mycket kraftiga symptom ska undvikas. Alla specialdieter ska uppdateras under sommaren och hösten. En ny blankett tas i bruk. Läkarintyg över testningar kopieras och skickas till skolhälsovårdaren. 3.3. Studerande som fått disciplinära straff och förvägrats undervisning Disciplinära straff följer lagen om 26. Cica kollar 3.4 Hur sektorsövergripande expertgrupper sammankallas och samtycke inhämtas Vid behov sammankallas sektorsövergripande expertgrupper med studerandens samtycke. Gruppen sammankallas av den yrkesperson vars oro för studeranden väckts. Inom gruppen utses en ansvarsperson. När en sektorsövergripande expertgrupp som tillsatts för att stödja en enskild studerande behandlar ett ärende ska behandlingen basera sig på samtycke av studeranden, eller om han eller hon inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, på samtycke av vårdnadshavaren (1287/2013, 19 ). 3.5 Uppgörandet och arkivering av studerandevårdsjournaler Ansvarspersonen dokumenterar studerandehälsoärendet och sparar journalerna i studerandehälsoregistret som utbildningsanordnaren upprätthåller. (1287/2013, 20 22.) Ansvarspersonen dokumenterar studerandevårdsärendet i Wilma. Studerande -> Stöd -> Memo, lägg till ny -> Studerandespecifikt protokoll. Fyll i protokollet. Den ansvarsperson som gruppen valt ut dokumenterar själva mötesprotokollet i Memot och kan vid behov bearbeta det. Andra personer skall inte bearbeta mötesprotokollet. De andra medlemmarna i den sektorsövergripande expertgruppen kan i Memot anteckna uppgifter de fått inom ramen för de egna arbetsuppgifterna och som är nödvändiga med tanke på gruppens gemensamma verksamhet och stödet för den studerande. Läsrätten kan inte delas till vem som helst. Läsrätten kan endast ges utifrån den studerandes eller beroende på situationen utifrån vårdnadshavarens samtycke till de personer som vid tillfället är medlemmar i expertgruppen. Läsrätt kan inte ges till andra lärare, ej heller till rektor ifall hen inte är medlem i expertgruppen. 7
En studerande kan av vägande skäl neka sin vårdnadshavare att få tillgång till uppgifter om i frågavarande elevhälsoärende. Se noggrannare uppgifter i Tillämpningsanvisning gällande den nya lagstiftningen om elev- och studerandevård. Alla nya individuella elevvårdsärenden dokumenteras inte i Memot(Psykologer, kuratorer och hälsovårdare dokumenterar fortsättningsvis i sina egna register). I Memot dokumenteras endast de sektorsövergripande individuellt inriktade insatserna från elevhälsan som genomförs av en för just den eleven samlad sektorsövergripande expertgrupp. Elevhälsoregistret är avsett att användas gemensamt av medlemmarna i den sektorsövergripande expertgruppen för att sköta den studerandes ärende och stödja den studerande. De uppgifter som psykologen och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har uppgett i registret är känsliga patientuppgifter och de uppgifter som elevhälsans kurator uppgett är känsliga klientuppgifter inom socialvården. Därmed berörs de av förbudet mot behandling av känsliga uppgifter, från vilket undantag kan göras endast med stöd av lagen. Därför ska gruppmedlemmarnas åtkomsträttigheter till elevhälsoregistret fastställas och riktas enligt studerande från fall till fall. Åtkomsträttigheter kan endast ges utifrån den studerandes eller beroende på situationen utifrån vårdnadshavarens samtycke till de personer som vid tillfället är medlemmar i expertgruppen. Om den studerande tar tillbaka sitt samtycke i fråga om någon av medlemmarna i gruppen ska man också dra in personens rätt att använda registret. Likaså ska man om gruppen på basis av ett samtycke får en ny medlem ge den nya medlemmen åtkomsträttigheter till registret. (Tillämpningsanvisning gällande den nya lagstiftningen om elev- och studerandevård). 3.6. Samarbete med utomstående parter Enligt behov samarbetar läroanstalten med utomstående samarbetspartner: polisen, barnskyddet, den specialiserade sjukvården, ungdomsarbetet och tredje sektorn m.fl. 4. Samarbetet mellan studerandevårdsgrupper, de studerande och vårdnadshavarna Studerandekåren väljer ett studeranderåd/studerandekårsstyrelse läsårsvis. Studeranderådet medverkar i planerandet av skolverksamhetens vardag. Föräldramöten ordnas regelbundet, utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin och med olika enkäter och förfrågningar kan vårdnadshavarna och de studerande påverka skolverksamheten. 5. Genomförandet och uppföljningen av studerandevårdsplanen Läroanstalterna följer upp förverkligandet av studerandevården enligt styrgruppens anvisningar. Planen utvärderas under läsårets sista period. (Elevhälsans årsklocka; bilaga?) Planen skickas via Wilma för kommentarer till kollegerna, studerande, vårdnadshavarna och studerandekårsstyrelsen 8