Ingen skolväg är den andra lik

Det skulle finnas flera vägar till skolan, en för bussar, en för bilar och en för elever och lärare Ingen skolväg är den andra lik En uppföljning av EU-projektet SMILES Cykla och gå till skolan-komplettering FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

SAMMANFATTNING Barnen fortsätter använda cykelhjälmen flitigt Majoriteten av barnen använder, enlig föräldrarna, alltid cykelhjälm när de cyklar. Detta bekräftas av barnens svar, där majoriteten (89 procent) också svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar. Jämför vi föräldrarnas svar med elevernas svar är det fler bland föräldrarna som svarar att barnen alltid använder cykelhjälm. 22 procent av föräldrarna använder själva alltid cykelhjälm när de cyklar, vilket är två procentandelar färre än i den föregående mätningen. Tillgång till cykel- och gångväg gör säker skolväg 61 procent av föräldrarna anser att deras barns skolväg är ganska eller mycket trygg och säker. Medelvärdet på samma fråga är 3,5. Eleverna upplever sin skolväg som mer trygg och säker än vad föräldrarna gör. Medelvärdet från eleverna på samma fråga är 4,5 och hela 89 procent av eleverna anser att deras skolväg är ganska eller mycket trygg och säker. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2

Vad som gör en skolväg säker/trygg, enligt föräldrarna, är främst tillgången till cykel- och gångväg och det som främst gör att den upplevs som osäker/otrygg är att barnen måste korsa trafikerad väg till skolan. Eleverna själva uttrycker att en säker/trygg skolväg är när det inte finns några orosmoment på vägen, samt tillgång till cykel- och gångbanor. Att skapa säkrare övergångsställen är det som föräldrarna främst anser skulle kunna göra deras barns skolväg säkrare/tryggare. Ytterligare åtgärder skulle kunna vara tillgång till cykel- och gångvägar samt bättre sikt längs skolvägen. En bra skolväg enligt eleverna innebär främst att det finns tillgång till cykel- och gångbanor, mindre biltrafik, samt underhåll av cykel- och gångvägar. Skjutsande i bil vintertid minskar Enligt föräldrarna är det vanligaste färdsättet till skolan fortfarande att barnen blir skjutsade i bil under hela året. Vi konstaterar däremot att skjutsande i bil på vintern minskar i årets mätning. 2010 var det 42 procent av föräldrarna som svarade att barnen får skjuts i bil till skolan och motsvarande siffra i årets mätning är 37 procent. Det främsta skälet till att föräldrarna väljer att skjutsa sina barn i bil, både höst/vår och vinter, är att skolan ändå ligger på vägen till deras arbetsplats/slutdestination. 47 procent av föräldrarna har 10,1 km eller längre till sin arbetsplats/slutdestination. Alternativa färdsätt finns Om vi bortser från de föräldrar som svarar att de redan använder alternativa färdsätt (gå/cykla/åka skolskjuts) på frågan om de anser att det finns andra möjliga färdsätt för deras barn att ta sig till skolan, ser vi att hela 81 procent svarar att deras barn skulle kunna ta sig till skolan på annat sätt än vad de gör idag. För att föräldrarna ska välja ett alternativt färdsätt till skolan krävs enligt en stor andel respondenter att de bryter sina egna invanda mönster och vanor. Här kan vi se en ökning från 23 procent 2010, till 29 procent i årets mätning av föräldrar som anger att det handlar om förändringar i vanor. Föräldrarna svarar med anledning av frågan även att tillgång till övergångsställen, samt tillgång till cykel- och gångvägar skulle underlätta en förändring. Eleverna vill cykla eller gå till skolan 57 procent av eleverna själva svarar att de helst vill cykla eller gå med bara kompisar till skolan. Av dessa vill 33 procent cykla och 24 procent vill gå till skolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 3

Innehållsförteckning Bakgrund... 6 Syfte... 6 Genomförande... 6 Bortfallsanalys... 8 STATISTIKBESKRIVNING... 8 Bakgrundsvariabler... 10 RESULTAT... 14 OM BARNETS SKOLVÄG... 14 Avstånd till skolan... 14 Uppfattning om skolvägen... 15 Åtgärder som förbättrar säkerheten enligt föräldrarna... 26 FÄRDSÄTT TILL SKOLAN... 29 Färdsätt höst och vår... 29 Färdsätt vinter... 32 Önskat färdsätt till skolan... 34 Föräldrarnas avstånd till arbete eller slutdestination... 36 Möjlighet att välja alternativa färdsätt till skolan... 37 Analys... 40 Jämförelsefaktorer 2010 och 2012... 40 Få förändringar i hjälmanvändande från 2010... 41 Skillnader i elever och föräldrars syn på säkerhet.... 42 Osäkra faktorer varierar... 42 Uppfattningen om skolvägen relativt oförändrad... 43 Färdsätt till skolan... 44 Färdsätten skiftar med årstiderna... 44 Genus och trafiksäkerhet... 45 Gång- och cykelvägar ett generellt utvecklingsområde?... 46 summa summarum... 47 Intern och extern kommunikation... 47 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Enkät föräldrar Öppna svar säker/osäker väg Föräldrar Tabell över annat, Åtgärder A t t i t y d i K a r l s t a d A B 4

Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Kategoriserad motivering till upplevelse av skolvägen Föräldrar och Elever Diagram säker/osäker väg uppdelad på föräldrar och elever. Enkät Elever Öppna svar Säker/osäker väg Elever Samtliga citat Vad är en bra skolväg Elever Diagram referensskolor/övriga skolor A t t i t y d i K a r l s t a d A B 5

Bakgrund Karlstad ingår, som en av sex städer i Europa i EU-projektet SMILES. SMILES står för Sustainable Mobility Involving Learning and Experiences och syftar till att genom ökad trafiksäkerhet på skolvägar och attityd- och beteendepåverkan få fler barn att gå och cykla till skolan. Det är ett treårigt projekt och en av de främsta målsättningarna i projektet är att minska omfattningen av föräldrars skjutsande av barnen till och från skolan med bil. Dels i syfte att förbättra barnens hälsa, dels öka trafiksäkerheten omkring skolorna, men även för att förbättra miljön. Som avstamp i projektet gjordes 2010 en nulägesbeskrivning och som en del i denna behövde en undersökning genomföras för att kartlägga hur skoltransporterna i Karlstad sker idag. Projektet omfattar tolv skolor i Karlstad, varav tre referensskolor, med elever i årskurs 1 till 4 och deras föräldrar. Årets mätning är en uppföljning på den som gjordes 2010 för att mäta om det skett förändringar sedan förra mätningen. Attityd i Karlstad genomförde första kartläggande undersökningen och har fått i uppdrag att även genomföra uppföljningen. Kontaktperson på Karlstad kommun var Jan Bengtsson och projektledare på Attityd har varit Åsa Johansson. SYFTE Syftet med undersökningen är att se om det har skett några förändringar sedan den förra mätningen gällande hur barnen i Karlstad kommun tar sig till och från skolan samt barn och föräldrars uppfattning om vägen till skolan. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och har två olika målgrupper, dels elever i årskurs 1-4, dels deras föräldrar. Enkäten som tagits fram av Attityd i samarbete med Karlstads kommun genomfördes med hjälp av en webbenkät till eleverna, vilken de fyllde i under skoltid med stöd av sin lärare. Webbenkäten till eleverna konstruerades och administrerades helt genom Karlstad kommuns webbverktyg. Föräldraenkäten genomfördes som en pappersenkät som trycktes av Karlstad kommun och distribuerades och samlades in via lärare i respektive klass i de aktuella skolorna. Datainsamlingen har skett helt genom kommunens egen försorg till båda målgrupperna, i två omgångar. Första datainsamlingsomgången ägde rum under perioden 22 maj -15 juni 2012. Efter att datainsamlingen avslutats och Attityd påbörjat resultatbearbetningen konstaterades att resultat från elever på tre av skolorna saknades. Resultatet sammanställdes, men efter övervägande beslutades att en kompletterande datainsamling skulle genomföras för att få ett heltäckande resultat i SMILES-projektet. Denna kompletterande datainsamling genomfördes under oktober månad 2012. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 6

Vidare har Attityd hanterat datainmatning av föräldraenkäten, samt resultatbearbetning och sammanställning av både föräldra- och elevenkät. Resultaten presenteras parallellt i rapporten för att underlätta en jämförelse. Föräldraenkäten återfinns i bilaga 1, medan elevenkäten återfinns i bilaga 6. De tolv skolor i Karlstads kommun som omfattas av undersökningen är: Vålbergsskolan Edsvallaskolan Fredricelundsskolan Gruvlyckeskolan Västerstrandsskolan Orrholmsskolan Kvarnbergsskolan Kroppkärrsskolan Skåreskolan * Stockfallets skola Skattkärrsskolan * Herrhagsskolan * Skåreskolan, Skattkärrsskolan, samt Herrhagsskolan har varit referensskolor i projektet, vilket innebär att på dessa skolor har inga aktiviteter inom ramen för projektet SMILES genomförts. Detta för att tydliggöra eventuell påverkan av projektets aktiviteter på övriga skolor. Resultat uppdelat på referensskolor kontra övriga skolor presenteras i diagram i bilaga 9. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 7

BORTFALLSANALYS Bruttourvalet i denna undersökning var 1448 personer. Det vill säga, så många föräldraenkäter har delats ut via skolorna vilket också innebär att 1448 elever har fått möjlighet att svara. Av dessa har 834 föräldraenkäter lämnats in igen och 1087 elevenkäter har besvarats. I tabellen nedan presenteras svarsfrekvensen per skola. Skola Utdelade Antal svar Procent Antal svar Procent - enkäter föräldrar föräldrar elever elever Vålbergsskolan 132 64 48% 51 39% Edsvallaskolan 54 8 15% 47 87% Fredricelundsskolan 132 79 60% 89 67% Gruvlyckeskolan 27 12 44% 21 78% Västerstrandsskolan 144 86 60% 135 94% Orrholmsskolan 67 43 64% 67 100% Kvarnbergsskolan 97 76 78% 97 100% Kroppkärrsskolan 256 135 53% 234 91% Skåreskolan 126 60 48% 48 38% Stockfallets skola 64 29 45% 64 100% Skattkärrsskolan 187 155 83% 138 74% Herrhagsskolan 185 87 47% 96 52% Summa 1448 834 58% 1087 75% Svarsfrekvens per skola. De värden som anges som bruttourval är något osäkra eftersom klasslistorna som antalet utdelade enkäter per skola bygger på redan uppdaterats inför nästa läsår då de kom Attityd tillhanda. Det innebär i praktiken att vi räknat och sammanställt elevantalen som fanns angivna för årskurs två till fem (förra terminens årskurs ett till fyra) utan att veta med säkerhet hur många elever som flyttats till, eller tillkommit från, andra skolor. STATISTIKBESKRIVNING I resultatet presenteras respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 8

Framgår om aktuellt vid respektive diagram. Vid frågor där respondenterna kan svara flera svarsalternativ kan inte detta test göras. Då skriver vi istället att det finns en skillnad, men det innebär inte att vi kan säga att den är statistiskt signifikant. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 9

BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Tabellerna visar fördelningen i svar uppdelat på svaren från föräldraenkäten, samt svaren från elevenkäten, samt uppdelat på respektive insamlingsår. Mitt barn är/jag är Föräldrar - 2012 Föräldrar - 2010 Elever - 2012 Elever - 2010 Pojke 48 49 51 50 Flicka 52 51 49 50 Summa procent 100 100 100 100 Summa antal 834 888 1087 965 Frekvens av frågan Mitt barn är/jag är. Fördelningen mellan pojkar och flickor är relativt jämn enligt föräldrarnas svar, dock något fler flickor än pojkar. Fördelningen i elevsvaren är också relativt jämn där är det något fler pojkar än flickor. Jag som svarar är Föräldrar 2012 Man 16 Kvinna 67 Vi har svarat tillsammans 17 Summa procent 100 Summa antal 830 Frekvens av frågan Jag som svarar är. Frågan är ny för 2012 års undersökning. 67 procent av de som svarat på föräldraenkäten är kvinnor och 16 procent är män. 17 procent har svarat på enkäten tillsammans. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 10

Skola Föräldrar - 2012 Föräldrar - 2010 Elever - 2012 Elever - 2010 Skattkärrsskolan 19 19 13 16 Kroppkärrsskolan 16 20 22 19 Västerstrandsskolan 10 11 12 9 Herrhagsskolan 10 11 9 11 Fredricelundsskolan 10 8 8 10 Kvarnbergsskolan 9 6 9 7 Vålbergsskolan 8 5 5 13 Skåreskolan 7 7 4 - Stockfallets skola 4 5 6 6 Edsvallaskolan 1 4 4 5 Gruvlyckeskolan 1 3 2 3 Orrholmsskolan 5 3 6 1 Summa procent 100 100 100 100 Summa antal 834 897 1087 965 Frekvens av frågan På vilken skolan går ditt barn/vilken skola går du på?. 19 procent av de svarande föräldrarna har barn som går på Skattkärrsskolan och något färre, 16 procent, går på Kroppkärrsskolan. Tio procent vardera går på Västerstrandsskolan, Herrhagsskolan respektive Fredricelundsskolan. Bland de svarande eleverna är det 22 procent som går på Kroppkärrsskolan, 13 procent går på Skattkärrsskolan och tolv procent går på Västerstrandsskolan. Elevenkät Årskurs: På Kroppkärrskolan är det något fler i årskurs 4 som svarat på enkäten, i jämförelse med de övriga årskurserna. Förälder eller elev: Det är fler elever än föräldrar som svarar från Kroppkärrsskolan. Elevenkät Insamlingsår: Det är färre elever i årets mätning som svarar från Vålbergsskolan. Föräldraenkät Insamlingsår: Det är något färre svar från föräldrar vars barn går på Kroppkärrskolan i årets mätning. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 11

Årskurs Föräldrar - 2012 Föräldrar - 2010 Elever - 2012 Elever - 2010 Åk 1 21 22 20 23 Åk 2 25 26 27 31 Åk 3 24 24 25 25 Åk 4 30 28 28 22 Summa procent 110 100 100 100 Summa antal 830 892 1087 965 Frekvens av frågan I vilken årskurs går ditt barn/i vilken årskurs går du?. I föräldraenkäten är det en relativt jämn fördelning i svaren sett till vilken årskurs deras barn går i. Det är något fler i årskurs 4, 30 procent och något färre i årskurs 1, 21 procent. Fördelningen bland elevsvaren är jämn sett till årskurs 2 och 4, 27 procent respektive 28 procent. I årskurs 3 återfinns 25 procent av eleverna och i årskurs 1, 20 procent. Elevenkät Insamlingsår: Det är fler elever i årets mätning som går i årskurs 4. Användande cykelhjälm barn Föräldrar - 2012 Föräldrar - 2010 Elever - 2012 Elever - 2010 Ja, alltid 96 95 89 88 Ja, oftast 4 4 10 11 Nej, aldrig 0,5 1 1 1 Vet ej 0,5-0,5 - Summa procent 100 100 100 100 Summa antal 833 897 1086 959 Frekvens av frågan När ditt barn cyklar, använder han/hon cykelhjälm då?/när du cyklar, använder du cykelhjälm då?. Majoriteten, 96 procent, av barnen använder alltid cykelhjälm enligt föräldrarna. I elevsvaren ser vi att siffran är lägre än i föräldrarnas svar. 89 procent av eleverna svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar och ytterligare tio procent av eleverna svarar att de oftast använder cykelhjälm. Elevenkät Kön: Det är fler bland flickorna som svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 12

Förälder eller elev: Det är något fler föräldrar än elever som svarar att barnen alltid använder cykelhjälm när de cyklar. Barnen å andra sidan svarar i större utsträckning än föräldrarna att de oftast använder cykelhjälm när de cyklar. Använder inte - orsak Föräldrar - 2012 Föräldrar - 2010 Elever - 2012 Elever - 2010 Barnen glömmer/struntar i cykelhjälm Kompisar använder inte cykelhjälm 68 67 51 43-11 4 3 Vill inte ha cykelhjälm* 11 8 - - Har ingen cykelhjälm som passar Det är obekvämt med cykelhjälm** Det är inte coolt att ha cykelhjälm** - 3 6 7 - - 8 8 - - 2 6 Annan anledning 11 8 19 20 Vet ej 11 3 11 12 Summa procent 100 100 100 100 Summa antal 19 36 111 113 Frekvens av frågan Om ditt barn inte alltid använder cykelhjälm, hur kommer det sig/om du inte alltid använder cykelhjälm, hur kommer det sig?. *) svarsalternativ endast i föräldraenkäten, **) svarsalternativ endast i elevenkäten. Det främsta skälet, enligt 68 procent av föräldrarna, till att barnen inte alltid använder cykelhjälm när de cyklar är att barnen glömmer/struntar i cykelhjälmen. Motsvarande siffra bland eleverna är 51 procent. Användande cykelhjälm - förälder Föräldrar 2012 Föräldrar - 2010 Ja, alltid 22 24 Ja, när barnet är med 12 9 Nej, aldrig 67 68 Summa procent 100 100 Summa antal 802 859 Frekvens av frågan Använder du själv cykelhjälm när du cyklar?. Endast ställd i föräldraenkäten. 67 procent av föräldrarna använder aldrig cykelhjälm när de cyklar, medan 22 procent alltid använder cykelhjälm när de cyklar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 13

RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena Om barnets/din skolväg och Färdsätt till skolan. Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan bakgrundsvariablerna kön, skola, årskurs, förälder/elev, samt insamlingsår, presenteras även dessa i anslutning till respektive fråga. Bakgrundsvariabeln förälder/elev har använts enbart i de frågor som både föräldrar och elever svarat på. De öppna frågorna har kategoriserats och presenteras i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Samtliga öppna svar från föräldraenkäten återfinns i sin helhet i bilaga 2, 3 och 4 och de öppna svaren från elevenkäten återfinns i bilaga 7 och 8. För de frågor som besvarats på en femgradig skala tar vi även upp medelvärde. OM BARNETS SKOLVÄG Avstånd till skolan Frekvens av frågan Ungefär hur långt har ditt barn till skolan/ungefär hur långt har du till skolan hemifrån dig?. Föräldrar 2010 n=868, föräldrar 2012 n=821, elever 2010 n=960, elever 2012 n=1080. Enligt 67 procent av föräldrarna har deras barn upp till 1 km till skolan. 18 procent har mellan 1,1 3 km och det är 16 procent som har 3,1 km eller längre till skolan. Fördelningen i elevsvaren är relativt lik den i föräldrarnas svar. 62 procent av eleverna har upp till 1 km till skolan, 21 procent har 1,1 3 km och det är 17 procent som har 3,1 km eller längre mellan hem och skola. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 14

Förälder eller elev: Det är något fler elever, än föräldrar, som svarar att de har mellan 501 m-1 km till skolan. Barnen fick göra en egen bedömning av hur de upplever avståndet till skolan. Det visar sig att 72 procent av eleverna anser att de har nära till skolan. Motsvarande siffra 2010 var 76 procent. Elevenkät Skola: Det är främst elever på Edsvallaskolan som svarar att de tycker att de har långt till skolan. Uppfattning om skolvägen Frekvens av frågan Vad tycker du om ditt barns väg till skolan/vad tycker du om din väg till skolan?. Föräldrar 2010 n=878,föräldrar 2012 n=770, elever 2010 n=954, elever 2012 n=1086. Tre femtedelar av föräldrarna anser att deras barns skolväg är mycket eller ganska trygg och säker, medan 23 procent svarar att den är ganska eller mycket otrygg och osäker. Sammantaget anser 89 procent av eleverna att deras väg till skolan är trygg och säker. Det är fyra procent vardera av eleverna som svarar varken eller, respektive att skolvägen är ganska eller mycket otrygg och osäker. Föräldraenkät Skola: Samtliga föräldrar vars barn går på Gruvlyckeskolan svarar att de anser att deras barns skolväg är ganska eller mycket trygg. Tätt efter kommer föräldrar vars barn går på Orrholmsskolan där majoriteten också anser att deras barns väg till skolan är ganska eller mycket trygg. Mest otrygg skolväg har, enligt föräldrarna, barn som går på Edsvallaskolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 15

Elevenkät Kön: Det är fler pojkar än flickor som svarar att deras skolväg är mycket trygg och säker. Elevenkät Skola: Det är främst elever på Gruvlyckeskolan följt av elever på Orrholmsskolan som svarar att de anser att deras skolväg är mycket trygg. De elever som går på Västerstrandsskolan, följt av elever på Edsvallaskolan svarar i större utsträckning att deras skolväg är ganska trygg och säker. Elevenkät Insamlingsår: Eleverna i årets mätning svarar i större utsträckning att de anser att deras skolväg är ganska trygg och säker och det är något färre elever i årets mätning som svarar att skolvägen är mycket trygg och säker, Förälder eller elev: Föräldrarna svarar i större utsträckning att barnens skolväg är otrygg medan det är fler bland barnen som svarar att skolvägen är trygg. Medelvärdet på frågan i föräldraenkäten är 3,5 och medelvärdet för eleverna är 4,5. Se tabell nedan för medelvärde över uppfattningen om skolvägen redovisat per skola. Skola Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde föräldrar 2012 föräldrar 2010 elever 2012 elever 2010 Orrholmsskolan 4,5 4,7 4,8 4,9 Fredricelundsskolan 4,2 4,2 4,6 4,5 Stockfallets skola 4,2 4,0 4,5 4,5 Gruvlyckeskolan 4,3 4,0 4,7 4,5 Kroppkärrsskolan 3,7 3,5 4,5 4,4 Skattkärrsskolan 3,1 3,3 4,5 4,4 Vålbergsskolan 3,3 3,2 4,5 4,7 Västerstrandsskolan 3,3 3,2 4,3 4,4 Herrhagsskolan 3,2 3,1 4,6 4,5 Kvarnbergsskolan 3,2 3,0 4,3 4,2 Edsvallaskolan 1,6 2,2 4,1 4,3 Skåreskolan 3,4-4,5 - Totalt 3,5 3,4 4,5 4,5 Tabell över medelvärden per skola, samt totalt, av frågan Vad tycker du om ditt barns väg till skolan/vad tycker du om din väg till skolan?. Bedömningen gjord på en femgradig skala där 5 motsvarar mycket trygg och säker och 1 motsvarar mycket otrygg och osäker. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 16

Vad gör en skolväg säker eller osäker I n g e n s k o l v ä g ä r d e n a n d r a l i k Motivering Föräldrar 2012 Föräldrar 2010 Elev 2012 Elev 2010 Korsar trafikerad väg 43 44 10 16 Cykel- och gångväg 35 33 14 17 Orosmoment på vägen till skolan Trafik på vägen som barnen använder Hög hastighet/körs för fort 15 23 7 5 23 20 7 8 15 17 2 4 Lugn gata/lite trafik 4 5 12 18 Nära 5 4 8 9 Kör barnen/skolskjuts till skolan 2 3 9 8 Låg hastighet 1 2-1 Inga orosmoment på vägen till skolan Har sällskap/känner till folk längs vägen* 1 1 16 18 0,5-7 - Övergångsställe finns* 3-4 - Känner till/igen vägen* 0-3 3 Vet ej/inte tänkt på det 1-7 7 Summa procent 149 152 106 114 Summa antal (som svarat på frågan) 674 752 876 697 Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga. *) nya svarsalternativ i 2012 års mätning. För att göra den stora mängden öppna svar mer överskådlig har vi valt att kategorisera svaren grovt, då en detaljerad kategorisering skulle skapa för många kategorier. Samtliga svar finns istället redovisade i sin helhet i bilaga 2 (Excelfil). I diagrammen som följer redovisas de öppna svaren grupperade utifrån föräldrarnas, respektive elevernas svar på föregående fråga det vill säga deras uppfattning om skolvägen. Svaren har delats upp i osäker väg (uppbyggd av betyg 1 och 2, mycket och ganska osäker och otrygg) neutral väg (betyg 3, varken eller) och säker väg (betyg 4 och 5, mycket och ganska säker och trygg). De tre nya grupperingarna presenteras i varsitt A t t i t y d i K a r l s t a d A B 17

diagram och redovisas uppdelat på föräldrar respektive elever. Vet ej svaren från föräldraenkäten redovisas ej i diagrammen då de är så få till antalet. Som en inledning till hur följande diagram ska tolkas vill vi belysa att vi som individer har olika sätt att se på säkerhet och vad man upplever som otryggt är väldigt individuellt. Det blir mycket tydligt i denna fråga då till exempel kategorin trafik på vägen som barnen använder, förekommer som motivering i både säker och osäker väg. En förklaring till detta kan vara att föräldern i det här fallet anser att barnets väg till skolan är säker i stort, men på grund av att det finns biltrafik längs vägen, så bedömer föräldern vägen som ganska säker och trygg (betyg 4), istället för helt säker (betyg 5). Andra föräldrar bedömer vägen till skolan som osäker eftersom deras barn faktiskt måste dela vägen med biltrafik oavsett hur skolvägens förhållanden ser ut för övrigt. Somliga anser att det är otryggt att korsa en väg, även om det finns trafikljus, medan andra tänker tvärt om vägen är säker eftersom det finns trafikljus. Det finns med andra ord dels en skillnad i hur två olika föräldrar kan uppfatta samma väg, dels en gradskillnad inom säker respektive osäker i och med att vi slagit samman betyg 5 och 4 för alternativet säker väg, samt betyg 1 och 2 för alternativet osäker väg. Dessutom kan man konstatera att respondenterna egentligen inte svarar på frågan som sådan det vill säga varför de upplever vägen som säker eller osäker, de tenderar snarare att ge förklaringar till varför de ger ett betyg framför ett annat. I sammanhanget ska man även ha i åtanke att en kategorisering av svar innebär att svaret tas något ur sin kontext och förkortas förklaringar till resonemangen kommer inte fram i en kategorisering. Därför finns i bilaga 2 (Excelfil) samtliga citat i sin helhet, uppdelat per skola, samt på om föräldrarna anser att barnen har en säker eller osäker väg till skolan. Vi rekommenderar att ni går in i detta dokument för att få en mer detaljerad bild av vad som gör skolvägen säker respektive osäker. Motsvarande uppdelning från elevenkäten finns i bilaga 7 (Excelfil). A t t i t y d i K a r l s t a d A B 18

Motivering säker skolväg Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som säker. Föräldrar 2012 n=376, elever 2012 n=802. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 19

Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som säker. Föräldrar 2010 n=392, elever 2010 n=601. Det som föräldrarna främst upplever ger en trygg och säker skolväg är att deras barn kan ta sig till skolan via cykel- och gångväg, enligt 53 procent. Det näst största svarsalternativet bland föräldrarnas motiveringar, med 17 procent, är att barnen har få trafikerade vägar att korsa. Här finns svar som att barnen har endast en väg att korsa och att resten av vägen är cykelväg, eller att de måste korsa trafikerad väg, men övergången är bevakad med trafikljus. Vidare är det nio procent av föräldrarna som svarar att det är nära som motiveringar till varför de anser skolvägen vara säker. Vad gäller elevernas egna motiveringar i den tidigare frågan så visar de att eleverna upplever sin skolväg som ganska eller mycket trygg och säker främst med motiveringen att det inte finns några orosmoment på skolvägen, med 17 procent. 15 procent av eleverna svarar att de har tillgång till cykel- och gångväg och för ytterligare 14 procent A t t i t y d i K a r l s t a d A B 20

upplevs skolvägen trygg och säker på grund av att de åker på en lugn gata med lite trafik. Motivering neutral skolväg (varken säker eller osäker) Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som neutral. Föräldrar 2010 n=131, föräldrar 2012 n=113, elever 2010 n=37, elever 2012 n=35. Att barnens skolväg, enligt föräldrarna upplevs som neutral dvs inte helt trygg och säker, men inte heller otrygg och osäker, motiverar föräldrarna främst (62 procent) med en förklaring som faller in inder kategorin korsa en trafikerad väg. 26 procent svarar att det är trafik på vägen som barnen använder. 21 procent anser att det finns orosmoment på vägen till skolan och 17 procent av föräldrarna svarar att de tycker att bilarna kör fort längs barnens skolväg. Elevernas motivering till sitt neturala svar på föregående fråga faller främst, med 31 procent, in under kategorin trafik på vägen som de använder till skolan. 26 procent av eleverna svarar att det finns orosmoment på vägen till skolan. För eleverna kan dessa A t t i t y d i K a r l s t a d A B 21

orosmoment handla om att cykelvägen är i dåligt skick, det kan saknas belysning på vinterhalvåret då det blir mörkt, eller det kan finnas människor längs vägen som barnen upplever som obehagliga. Det är elva procent av eleverna som motiverat sitt svar med att de måste korsa trafikerad väg. Motivering osäker skolväg Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som osäker. Föräldrar 2012 n=184, elever 2012 n=36. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 22

Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som osäker. Föräldrar 2010 n=221, elever 2010 n=37. Föräldrarnas främsta motivering till att skolvägen är osäker, enligt 55 procent, är att barnen måste korsa en trafikerad väg. 52 procent av föräldrarna upplever också att vägen känns otrygg eftersom det är trafik på vägen som barnen använder till skolan. Det är 27 procent som anser att bilarna kör fort och 23 procent svarar att det finns orosmoment på vägen till skolan av olika slag. Som orosmoment anges till exempel dålig sikt vid vägkorsningar, parkerade bilar, eller bilar som backar ut över barnens väg till skolan. Bland eleverna är det 33 procent som svarar att deras skolväg känns otrygg och osäker eftersom det finns är trafik på vägen de använder medan 22 procent svarar att vägen känns otrygg och osäker på grund av olika orosmoment längs skolvägen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 23

Svårigheter längs skolvägen Frekvens av frågan Finns det något särskilt som du inte tycker om på din väg till skolan?. Flervalsfråga. Frågan endast ställd i elevenkäten. 2010 n=492, 2012 n=624. Det som eleverna främst inte tycker om är, enligt 32 procent, att det är mycket trafik längs skolvägen. 24 procent svarar att de inte tycker om att de måste korsa stora vägar och det är 20 procent som inte tycker om att det är mycket trafik vid skolan. Under svarsalternativet annat nämns till exempel bilar som inte stannar vid övergångsställen, backar att forcera, och obehagliga människor längs skolvägen. Samtliga öppna svar redovisas i tabellen nedan. Annat; Svårigheter skolväg Antal Backar. 9 Underhåll av väg till skolan. 9 Bilar som inte stannar vid övergångsstället. 4 Obehagliga människor längs vägen. 4 Jobbigt/trött. 4 Slingriga/krångliga vägar. 4 Cyklister. 4 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 24