Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Transkript

1 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika i krogmiljö... 9 Slutkommentar Sju procent upplever problem med narkotika i krogmiljö Otrygghet i krogmiljö Narkotikaobservationer Arbetet mot narkotika är viktigt och krogar bör ta ansvar Metodproblem och tillförlitlighet Visualiseringar Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Enkät Regionala siffror A t t i t y d i K a r l s t a d A B

3 SAMMANFATTNING Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Undersökningen är genomförd i Novus Opinions webbaserade system Omnibus den april Majoriteten, runt 84 procent av respondenterna, anser att det i hög grad är viktigt att krogar arbetar aktivt mot knark, samma siffra som Ungefär 13 procent av respondenterna upplever sina vistelser i krogmiljö som otrygga, en minskning med 16 procentenheter sedan mätningen förra året. Dock ska tilläggas att frågan ställdes på ett annat sätt 2012 och 2013 och är därför inte helt jämförbar med årets. I de tidigare mätningarna löd frågan I vilken grad upplever du att din trygghet påverkas av narkotikapåverkade personer på restauranger, krogar eller nattklubbar? medan den i år var ställd på följande sätt I vilken grad känner du dig trygg när du vistas i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)?. Vi kan se att de som upplever att narkotikan är ett problem i krogmiljön känner sig mer otrygga än övriga. Vi kan också konstatera att det inte är någon skillnad i trygghet beroende på om respondenten har uppmärksammat eller personligen har använt narkotika i krogmiljö eller inte. Nio procent av respondenterna har själva uppmärksammat att andra använt narkotika i krogmiljö var siffran 14 procent vilket betyder att vi i år ser en minskning med fem procentenheter. De yngre, åldersgruppen år, kommer i större utsträckning i kontakt med narkotika i krogmiljö (19 procent jämfört med sju procent av åldersgruppen år) medan de äldre i högre grad angett att de inte vistas i krogmiljö. Även här ser vi en minskning gentemot förra året då 22 procent av åldersgruppen svarat att de kommit i kontakt med narkotika (2012 års mätning:16 procent). De äldre anger i år i något högre grad än tidigare att de inte observerat narkotika eller vistas i krogmiljö. Vi kan också se att män och kvinnor i stort sett delar samma uppfattning om huruvida narkotikabruk i krogmiljö är ett problem, men att kvinnorna däremot i högre grad uppfattar att Krogar Mot Knarks arbete med bekämpning av användning av narkotika är mer viktigt än vad männen gör. Äldre respondenter anser i högre utsträckning än yngre att ett aktivt arbete mot knark är viktigt. Jämfört med förra årets undersökning är det något färre som observerat narkotika i krogmiljö. Det är också färre respondenter som upplever att droger i krogmiljö är ett problem. Hela 52 procent av respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller A t t i t y d i K a r l s t a d A B

4 mindre oproblematiskt, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med förra årets mätning och en ökning med 15 procentenheter jämfört med När vi tittar på regionerna kan vi se att minskningar av observationer skett i alla regioner, men den största minskningen ser vi i Norrland en minskning med sju procentenheter sedan förra årets mätning. På det hela taget märks även i år en tendens av en liberalare hållning till frågan, särskilt hos yngre respondenter. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

5 BAKGRUND Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner i 40 kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. SYFTE Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. GENOMFÖRANDE Resultaten är insamlade genom en rikstäckande kvantitativ undersökning genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus april Respondenterna är slumpmässigt utvalda ur Novus webpanel, som består av medlemmar, varav samtliga är rekryterade på initiativ av Novus Opinion. Panelen håller hög kvalitet och respondenternas svar kan jämföras mot populationen. Årets resultat jämförs i diagram och text med 2012 och 2013 års undersökningar. Både 2012 och 2013 års undersökningar är gjorda efter samma modell. Respondenterna i årets undersökning är, som ovan nämnt, slumpmässigt valda vilket innebär att det inte är samma respondentgrupp i årets undersökning som tidigare år. I årets undersökning har frågeställningarna ändrats något; tidigare år ställdes frågorna kring restauranger, krogar eller nattklubbar, i årets mätning har uttrycket krogmiljö lagts till som ett förtydligande på frågorna som nu är ställda kring krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger). STATISTIKBESKRIVNING Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. Vi presenterar endast signifikanta skillnader, ej tendenser i rapporten. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

6 BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Ålder Procent år år år år 19 Summa procent 0 Summa antal Frekvens av frågan Ålder? Kön Procent Man 50 Kvinna 50 Summa procent 0 Summa antal Frekvens av frågan Kön? Utbildning Procent Grundskola 7 Gymnasium 47 Universitet 46 Summa procent 0 Summa antal 997 Frekvens av frågan Utbildning? A t t i t y d i K a r l s t a d A B

7 Sysselsättning Procent Studerande 11 Arbetare 23 Tjänsteman 31 Egen företagare 7 Pensionär 17 Arbetssökande 4 Annan 7 Summa procent 0 Summa antal 999 Frekvens av frågan Sysselsättning? Sektor Procent Privat 64 Offentlig 36 Summa procent 0 Summa antal 601 Frekvens av frågan Arbetssektor? Partisympati Procent M 23 FP 6 C 5 KD 3 S 31 V 9 MP SD Annat 3 Summa procent 0 Summa antal 809 Frekvens av frågan Partisympati? A t t i t y d i K a r l s t a d A B

8 Civilstånd Procent Gift 46 Sambo 22 Annat 32 Summa procent 0 Summa antal 994 Frekvens av frågan Civilstånd? Hushållsinkomst/år Procent kr kr kr kr kr kr - 35 Summa procent 0 Summa antal 871 Frekvens av frågan Hushållsinkomst? Ort Procent Storstad 38 Mellanbygd 51 Glesbygd 11 Summa procent 0 Summa antal 00 Frekvens av frågan Boendeort? Region Procent Stockholm 21 Mellansverige 26 Småland och öarna 8 Sydsverige 14 Västsverige 19 Norrland 12 Summa procent 0 Summa antal 999 Frekvens av frågan Boenderegion? A t t i t y d i K a r l s t a d A B

9 Procent RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena observationer av narkotika i krogmiljö, hur problematiskt narkotikabruket upplevs vara, trygghet i krogmiljö samt vikten av krogbranschens arbete mot narkotika. Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan bakgrundsvariablerna ålder, kön, storlek på stad eller sysselsättning presenteras även dessa. I vissa fall har kategorier slagits samman och avrundats. Narkotika i krogmiljö Observationer Narkotikaobservationer i krogmiljö Har observerat narkotika i krogmiljö Har ej observerat narkotika i krogmiljö Vill ej svara Frekvens av frågan Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar, restauranger)? Svaren är helt anonyma. (2014 n=00, 2013 n=00, 2012 n=00) Respondenterna har fått svara på i vilken utsträckning de kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö det senaste året. Respondenterna kunde välja alternativen: Ja, jag har själv använt Ja, jag har uppmärksammat att andra använt Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt Nej, jag har personligen inte använt och ej uppmärksammat andra Vill ej svara A t t i t y d i K a r l s t a d A B

10 I diagrammet ovan har därför de jakande svaren slagits ihop till ett värde (och avrundats), vilket representerar att respondenterna på något sätt har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Totalt sett har nio procent angett att de sett andra brukare, något färre än vid förra årets mätning. 90 procent av respondenterna har inte kommit i kontakt med eller observerat narkotika i krogmiljö. Ålder: Precis som vid 2012 och 2013 års mätningar är åldersgruppen åringar den grupp som i högst grad kommer i kontakt med narkotika. 19 procent av respondenterna i denna åldersgrupp har observerat narkotika i krogmiljö. Det är en minskning med tre procentenheter jämfört med förra årets mätning, då 22 procent i ålderskategorin observerat narkotika i krogmiljö. Antalet observationer sjunker sedan ju äldre respondenterna är. Bland åringarna, undersökningens äldsta respondentgrupp, har endast tre procent observerat narkotika i krogmiljö. Kön: Bland männen uppger tio procent att de på något sätt kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. En minskning med 5 procentenheter jämfört med fjolårets mätning. Motsvarande siffra för kvinnor är åtta procent, vilket också är en minskning från 2013 års mätning då 14 procent av kvinnorna kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. De respondenter som valde svarsalternativet Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt är samtliga män, runt en procent. Storlek på stad: Observationerna av narkotika är mer förekommande i storstäderna och i mellanbygden än i glesbygden. Runt tio procent anger att de uppmärksammat att andra har brukat narkotika i storstäderna och samma siffra gäller för mellanbygden. Jämfört med förra året så har dessa siffror minskat, (2013: storstad 16 procent, mellanbygd 14 procent) I glesbygd är det sex procent av respondenterna som uppmärksammat narkotika i krogmiljö, en minskning med fyra procentenheter sedan förra årets mätning. På regionnivå har Stockholm och Mellansverige marginellt de största andelarna totala narkotikaobservationer, det är tolv procent av respondenterna i respektive område som observerat narkotika i krogmiljö. Tätt efter kommer Småland och öarna med elva procent. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

11 Procent Lägsta andelen narkotikaobservationer finns i Norrland med fyra procent, en minskning med sju procentenheter sedan fjolårets mätning. Observationerna i Västsverige fortsätter att minska, i år är siffran sex procent mot fjolårets tolv procent. En minskning med nio procentenheter sedan mätningen Sysselsättning: Den största andelen observationer bland de tillfrågade sysselsättningsgrupperna har skett bland studerande, samt hos egenföretagare. Av studenterna har över en femtedel, 22 procent, observerat narkotika i krogmiljö. Hos egenföretagarna är motsvarande siffra 13 procent. Lägst andel observationer har skett hos de som uppgett att de är pensionärer, där siffran är tre procent. Näst efter pensionärerna är det de som uppgett annan sysselsättning som har lägst siffra med sex procent. Narkotikarelaterade problem Narkotikarelaterade problem i krogmiljö, totalt Mycket låg grad 2 3 Varken eller Mycket hög grad Vistas ej i dessa miljöer Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger) är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? (2014 n=00, 2013 n=00, 2012 n=00) I diagrammet ovan presenteras resultatet på frågan om hur problematiskt narkotikabruket i krogmiljö är för respondenterna när de vistas i dessa miljöer. Respondenterna fick ange på en femgradig skala hur problematiskt de tycker narkotikabruket är. Majoriteten, 37 procent, anser att narkotikabruket i krogmiljö är ett problem i mycket låg grad. Fem procent av respondenterna upplever det vara ett problem i mycket hög grad. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

12 För att ge en bättre överblick kan vi slå ihop värde 1 och 2 på den femgradiga skalan ovan till ett värde, vilken får representera de respondenter som anser att narkotikabruket är mer eller minde oproblematiskt. Detta värde visar att 52 procent av respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, en ökning med fem procentenheter jämfört med förra årets mätning. Framför allt är det hos yngre respondenter som en större tolerans eller acceptans för droger i krogmiljö märks. Om samma princip tillämpats för de som angett värde 4 eller 5 på den femgradiga skalan, som säger att de respondenterna finner narkotikabruket problematiskt. Dessa respondenter utgör 13 procent, två procentenheter mer än i 2013 års mätning. 25 procent av respondenterna påstår att de inte vet huruvida narkotikabruket är problematiskt eller inte, en minskning med fem procentenheter sett till förra årets mätning. Ålder: Sett till åldersgrupperna så är det de två yngre åldersgrupperna år samt år de som i störst grad tycker att narkotikabruket i krogmiljö är oproblematiskt åringarna upplever att narkotikabruket är ett problem i mycket hög grad. Å andra sidan är det 53 procent av denna grupp som uppgett att de inte vistas i krogmiljö. Sysselsättning: Minst bekymrade av narkotikabruket är studenter och tjänstemän, 67 procent respektive 60 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Av de olika grupperna är det studerande, egenföretagare samt arbetslösa som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Bland pensionärer är det 27 procent som tycker narkotikabruket är oproblematiskt. Det är 52 procent av pensionärerna som uppger att de inte vistats i krogmiljöer. Arbetssökande är den grupp där störst andel respondenter upplever narkotikan som problematisk. Inom gruppen har 23 procent valt antingen alternativ 4 eller 5 på den femgradiga skalan. En ökning med två procentenheter sedan undersökningen Generellt sett är det fler inom grupperna arbetssökande, de som uppgett annan sysselsättning än givna alternativ, arbetare och tjänstemän som upplever användandet av narkotika i krogmiljöer som oproblematiskt jämfört med förra årets mätning. Störst ökning ser vi i gruppen arbetssökande 19 procentenheter sedan förra årets mätning. (Jämför 49 procent i år mot fjolårets 30 procent). A t t i t y d i K a r l s t a d A B

13 Procent 0 Narkotikarelaterade problem i krogmiljö Låg grad Varken eller Hög grad Män Kvinnor Totalt Vistas ej i dessa miljöer Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger) är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? Frågans femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. Diagrammet visar skillnader mellan könen. (n=00) Kön: I diagrammet ovan kan vi se att 55 procent av männen anser att narkotika i krogmiljö är mer eller mindre oproblematiskt. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2013 års mätning. Motsvarande siffra hos kvinnor är 50 procent, en ökning med sju procentenheter sedan förra årets mätning. Detta tyder på att män och kvinnor i stort sett i samma utsträckning ser narkotikabruket som problematisk. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

14 Procent Trygghet i krogmiljö 0 Trygghet i krogmiljö Mycket otrygg Varken eller Trygg Vistas inte i dessa miljöer Frekvens av frågan I vilken grad känner du dig trygg när du vistas i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)? Frågans femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. (n=00) Totalt sett anser sig 46 procent vara trygga i krogmiljön, medan 13 procent upplever sig otrygga. Ålder: Den största andelen otrygga återfinns inom åldersgruppen år. De som anger att de är otrygga i krogmiljö är också de som uppger att de tycker användning av narkotika är ett problem i mycket hög grad. Mest trygghet på krogen upplever åldersgruppen år. Kön: Kvinnor uppger i något högre grad att de känner sig otrygga i krogmiljö, 15 procent, än vad männen gör, elva procent. Vi kan också se att det är störst andel kvinnor som uppgett att de inte vistas i krogmiljöer. Storlek på stad: Ser vi till stadsstorlek är respondenterna i storstäderna mest otrygga. 15 procent, motsvarande i glesbygd är sex procent. När vi tittar på region så är respondenterna i A t t i t y d i K a r l s t a d A B

15 Procent Stockholm mest otrygga i krogmiljö, 17 procent, vilket ska jämföras med nio procent i Norrland och Småland och öarna. Sysselsättning: Störst otrygghet i krogmiljö sett utifrån sysselsättning är studerande, egenföretagare samt arbetssökande. Av dessa är 16 procent otrygga. 44 procent av pensionärerna uppger att de inte vistas i krogmiljö. Kommit i kontakt med narkotika: Vi kan konstatera att det inte är någon skillnad i trygghet beroende på om respondenten har uppmärksammat eller personligen har använt narkotika i krogmiljö eller inte. Krogarnas ansvar Krogars narkotikabekämpning Viktig Varken eller Oviktig Vet ej Frekvens av frågan I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av narkotika? Från början en femgradig skala plus vet ej. De resultat som visar att krogarnas arbete är viktigt respektive oviktigt har slagits ihop för att ge en bättre överblick. (2014 n=00, 2013 n=00, 2012 n=00) En tydlig majoritet av respondenterna anser det vara viktigt att krogarna arbetar aktivt med att försvåra och minska användandet av narkotika. Svarsalternativen var från början en femgradig skala plus alternativet Vet ej, men för att ge en mer överskådlig bild slogs de positiva, respektive negativa, alternativen ihop i diagrammet ovan. Alternativet Mycket viktigt fick, när det var ett enskilt alternativ, 74 procent av alla respondenters röster, jämfört med 73 procent vid fjolårets mätning. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

16 Kön: 87 procent av kvinnorna i undersökningen tycker att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt i någon utsträckning. Motsvarande andel hos männen är 80 procent. Sysselsättning: 91 procent av pensionärerna finner krogarnas arbete mot narkotika viktigt, vilket är det högsta värdet bland respondentgrupperna urskilda efter sysselsättning. Gruppen arbetssökande samt arbetare är tätt efter pensionärerna med 86 respektive 85 procent som tycker det är viktigt med krogars arbete mot narkotika. Minst viktigt anser egenföretagarna samt de som uppgett att deras sysselsättning är annan att det är, elva procent av dessa grupper anser att det är oviktigt i någon utsträckning. Ålder: Precis som vid de tidigare två undersökningarna upplevs krogarnas arbete viktigare ju äldre respondenten är. Bland åldersgruppen åringar är det 91 procent som anser att arbetet är ganska eller mycket viktigt. Motsvarande siffra bland åringarna är 79 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter sett till föregående år. Medelvärden 4,5 Krogars arbete mot narkotika 4,5 4,6 2,0 Narkotikarelatera de problem 2,2 2, Medelvärde Diagrammet ovan visar medelvärden på frågorna i vilken grad man anser att Krogar mot Knarks arbete är viktigt, samt i vilken grad användningen av narkotika i krogmiljöer är problematiskt. Skalan löper från ett till fem där ett är mycket oviktigt/mycket oproblematiskt och fem är mycket viktigt/mycket problematiskt. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

17 Krogars arbete mot narkotika får 4,5 i medelvärde på en femgradig skala och narkotikarelaterade problem får 2,0. Krogars arbete för att motverka narkotika är alltjämt högt skattat. Medelvärdet sett till narkotikarelaterade problem i krogmiljöer är också lägre i år än vid mätningarna 2013 och SLUTKOMMENTAR Detta är tredje året i rad som denna undersökning genomförs. Syftet är få en insikt i narkotikabruket i krogmiljö, i vilken utsträckning detta upplevs som ett problem och i vilken grad krogar bör arbeta för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att nio procent har observerat droger i krogmiljö, vilket är en minskning från 2013 och 2012 års mätningar. Cirka tolv procent upplever ett problem med droger i krogmiljön, vilket är en minskning jämfört med tidigare mätningar. Precis som vid fjolårets mätning är det gruppen år som i högre grad är exponerade för narkotika och som också är mer toleranta mot droger i krogmiljöer. En tendens i studien är att denna grupp i årets undersökning i mindre grad upplever droger i krogmiljö som ett problem jämfört med 2012 och 2013 års undersökningar. 12 procent upplever problem med narkotika i krogmiljö Resultatet visar att narkotikan i krogmiljö inte är ett problem för de flesta respondenter, men ungefär 12 procent upplever det som ett problem. De som upplever problem med narkotika i krogmiljö är framförallt de som inte vistas i särskilt stor utsträckning i dessa miljöer, till exempel personer över 65 år och de som uppgett sin sysselsättning som Annan. Sett till yrkesgrupper är studenter och tjänstemän minst oroade över narkotikaanvändande, där 41 procent respektive 45 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Studenter är den grupp som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Jämfört med förra årets mätning är det däremot allt färre som ser narkotika i krogmiljö som ett problem. Framförallt är det de målgrupper som i hög grad exponeras för narkotika, företrädesvis åringar, som i lägre grad anser narkotika i krogmiljö vara problematiskt. Detta följer också den trend i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings rikstäckande undersökning, Rapport Drogutvecklingen i Sverige 2011 som påvisar en allt mer ökad tolerans och acceptans för narkotika bland unga. Framförallt är det förhållandet till cannabis som liberaliserats under det senaste decenniet. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

18 Otrygghet i krogmiljö 13 procent av respondenterna upplever krogmiljö som otrygg. Det är inga större skillnader i åldersgrupperna, men det enskilda högsta värdet återfinns inom åldersgruppen 65 och uppåt där sex procent svarat Jag känner mig mycket otrygg. Sett till yrkesgrupper så är det studerande, egenföretagare och arbetssökande som är mest otrygga i krogmiljö. Fler respondenter i storstadsregioner känner sig otrygga än de som bor i glesbygd. Det är något fler med en årsinkomst mellan kr kr som känner sig otrygga i krogmiljö. De som känner sig otrygga i krogmiljö är också de som upplever att användning av narkotika i krogmiljö är ett problem och vi kan också se att det är den gruppen som tycker krogars arbete mot knark är viktigt tillsammans med de som uppger att de inte vistas i krogmiljö. Narkotikaobservationer Andelen som observerat narkotika i krogmiljö har minskat sedan föregående års mätning. Runt 90 procent av respondenterna svarar att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö överhuvudtaget det senaste året. Nio procent har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljöer. Bland de som kommit i kontakt med narkotika, är det vanligast att iaktta någon annan som brukar. Män står för huvuddelen av samtliga kontakter med narkotika, brukat eller endast observerat, och bland de som uppgett att de själva brukat är samtliga män. Arbetet mot narkotika är viktigt och krogar bör ta ansvar Precis som vid tidigare års mätningar tycker en tydlig majoritet av respondenterna att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt. I likhet med fjolårets mätning anser äldre respondenter det vara viktigare än vad de yngre anser det vara. Studenter är den yrkeskategori som tycker det är minst viktigt, 79 procent jämfört med till exempel 91 procent av pensionärerna. Rimligt är att anta att åldersskillnaderna mellan målgrupperna spelar in i resultatet. Metodproblem och tillförlitlighet I likhet med fjolårets rapport vill vi kommentera valet av metod och resultatets tillförlitlighet. Undersökningen har genomförts i Novus Opinions Sverigepanel, vilken är uppbyggd med slumpmässiga urvalsmetoder vid rekrytering. Panelen är dessutom väl underhållen, vilket ytterligare stärker upp kvaliteten på paneldeltagarna. Ur denna panel har ett slumpmässigt urval gjorts i vilket undersökningen har genomförts. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

19 Tillförlitligheten till undersökningens resultat är hög och vi kan med stor sannolikhet säga att resultatet kan överföras på vad populationen svenskarna tycker. Resultatet bygger på en självrapporterande undersökning och gäller frågor om droger och droganvändning, vilket är ett känsligt ämne eftersom det är straffbart och inte socialt accepterat. Frågorna har också ställts via en webbenkät. Det kan medföra att undersökningen blir känslig för vissa personer, eftersom det kan vara svårt för respondenten att veta hur deras uppgifter behandlas på Internet. Respondenten har lovats anonymitet, men med tanke på kombinationen av ett känsligt ämne och den valda insamlingsmetoden kan resultatet till viss del vara förenklat och utgått från mera gängse uppfattningar än personliga. Vi vill uppmärksamma läsaren att ha detta i åtanke vid tolkningen av resultatet. A t t i t y d i K a r l s t a d A B

20 Visualiseringar I vilken grad anser du att användning av narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger) är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)? A t t i t y d i K a r l s t a d A B

21 I vilken grad känner du dig trygg när du vistas i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)? I vilken grad anser du att det är viktigt att krogar, nattklubbar och restauranger aktivt arbetar med att försvåra och minska användning av narkotika? A t t i t y d i K a r l s t a d A B

22 A t t i t y d i K a r l s t a d A B

23 Procent Procent Regionala siffror I vilken grad känner du dig trygg när du vistas i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)? Låg grad/känner mig otrygg (Betyg 4 och 5) Hög grad/påverkas inte alls (Betyg 1 och 2) Stockholm Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norrland 0 I vilken grad anser du att användning av narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger) är ett problem för dig när du är vistas i dessa miljöer? I hög grad ett problem (Betyg 4 och 5) I låg grad ett problem (Betyg 1 och 2) Stockholm Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norrland A t t i t y d i K a r l s t a d A B

24 Procent Procent 0 I vilken grad anser du att det är viktigt att krogar, nattklubbar och restauranger aktivt arbetar med att försvåra och minska användning av narkotika? I hög grad viktigt (Betyg 4 och 5) I låg grad viktigt (Betyg 1 och 2) Stockholm Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norrland 0 Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika i krogmiljö (krogar, nattklubbar och restauranger)? Ja Nej Vistas ej i miljön Stockholm Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norrland A t t i t y d i K a r l s t a d A B