Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Relevanta dokument
Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Mälarens grumlighet och vattenfärg

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Bestämning av noggrannhet och precision på några olika kärl samt Statistiska undersökningar

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Förmågan hos Purified Protein Derivate, Phytohemagglutinin och Enterotoxin B att stimulera lymfocyter till prolifiering

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Gör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).

Analys av antistreptolysin-o i patientserum

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Diffraktion och interferens

Laboration 4 R-versionen

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

Biomätteknik TFKE37 Tentamen 22 oktober 2009

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Spänningsmätning av periodiska signaler

Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd

EN KLINISK STUDIE AV ANALYSEN CSV- SPEKTROFOTOMETRI

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Diffraktion och interferens

Kalcium- och magnesiumkoncentration i hemodialysvätska validering av en ny analysmetod

Kyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG FH Konjugerade molekyler

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Jennie Hurkmans SLB-analys Telefon E-post Betydelsen av källorna till sot i Stockholm

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

LAB 11 STUDIER AV TEMPERATUR OCH

Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Bedömningsanvisningar

Laboration 4 Regressionsanalys

Diffraktion och interferens

Påvisande av skillnad i tillväxt av lymfocyter efter. tillsats av phytohemagglutinin, purified protein

Motivet finns att beställa i följande storlekar

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Stokastiska processer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Tentamen i Fotonik , kl

Kinetik. Föreläsning 4

Kyvett-test LCK 320 Järn 2+/3+

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

LYCKA TILL! Omtentamen i Statistik A1, Institutionen för Farmaceutisk Biovetenskap Institutionen för Farmaci

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

SAKAB AllFa Plockanalys

Ljusets interferens. Sammanfattning

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

LABORATIONER. Det finns en introduktionsfilm till Minitab på

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Kyvett-test LCK 327 Vattnets hårdhetsgrad Kalcium/Magnesium

OBSERVERA ATT DETTA EXEMPELMATERIAL INTE MOTSVARAR ETT HELT KURSPROV I OMFATTNING OCH INNEHÅLL.

Kapitel 35, interferens

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).

v F - v c kallas dispersion

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 Gustaf Räntilä, e99 Mikael Wånggren, e99 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

Lärandemål E-nivå årskurs 9

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 14 18

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Funktioner Exempel på uppgifter från nationella prov, Kurs A E

Grupp/Center-statistik. Terminologi/ordlista...2 Urval...3 Analystyper...4

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Transkript:

Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare:

Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1) Tabell 1. Uppmätta absorbansvärden för en plastkyvett, glaskyvett och kvartskyvett vid olika våglängder. Våglängd Abs Abs Abs (nm) plastkyvett glaskyvett kvartskyvett 200 3,381 3,344 0,696 205 3,584 3,536 0,494 210 3,708 3,489 0,398 215 3,562 3,386 0,315 220 3,615 3,534 0,266 225 3,587 3,653 0,239 230 3,871 3,7 0,212 235 3,671 3,486 0,17 240 3,601 3,488 0,13 245 3,643 3,676 0,105 250 3,913 3,703 0,099 255 3,91 3,645 0,068 260 4,024 3,638 0,066 265 3,913 3,548 0,064 270 3,708 3,578 0,065 275 3,752 3,452 0,064 280 3,537 3,345 0,06 285 3,453 2,79 0,06 290 2,289 1,924 0,057 295 1,532 1,278 0,056 300 0,91 0,86 0,056 305 0,725 0,577 0,057 310 0,633 0,385 0,051 315 0,578 0,264 0,05 320 0,536 0,19 0,048 325 0,501 0,136 0,049 330 0,472 0,102 0,049 335 0,446 0,08 0,048 340 0,421 0,069 0,049 345 0,402 0,06 0,048 350 0,385 0,053 0,048

2) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 200 220 240 260 280 300 320 340 Abs plastkyvett Abs glaskyvett Abs kvartskyvett Figur 1. Visar absorption som funktion av våglängden för de olika kyvettyperna. 3) Kvartskyvetten går att använda i nästan hela våglängdsspektrat som undersöktes. Möjligtvis att den absorberar lite för mycket i sig själv vid våglängderna mellan 200 och 250 nm. Plastkyvetten och glaskyvetten däremot, som följdes åt ganska bra, absorberade väldigt mycket i sig själv från 200 nm till cirka 280 nm. Därefter skedde en kraftig minskning av absorbansen. Dock var absorbansvärdena nere under 0,5 först vid våglängden 305 nm (glaskyvett) respektive 330 nm (plastkyvett). Skulle man fortsätta mätningen upp på längre våglängder ser det ut som att både glas- och plastkyvetten skulle komma ner närmare noll i absorbansvärde. Alltså lämpar sig plast- och glaskyvetter bäst vid absorbansmätningar över cirka 300 nm. Moment II: Våglängdsscanning med U1100 1) Tabell 2. Uppmätta absorbansvärden för protein vid olika våglängder efter blank med H 2 0 respektive Bio-Rad Våglängd (nm) Abs med H 2 O som blank Abs med Bio-Rad som blank 400 0,561-0,096 410 0,605-0,113 420 0,681-0,137 430 0,766-0,167 440 0,84-0,193 450 0,89-0,213 460 0,915-0,224 470 0,918-0,227 480 0,899-0,221 490 0,866-0,208 500 0,823-0,182 510 0,785-0,146

520 0,758-0,091 530 0,755-0,012 540 0,783-0,095 550 0,834 0,214 560 0,884 0,32 570 0,919 0,396 580 0,938 0,44 590 0,947 0,459 600 0,956 0,457 610 0,967 0,442 620 0,985 0,417 630 1,001 0,384 640 1,003 0,349 650 0,982 0,314 660 0,931 0,281 670 0,853 0,252 680 0,751 0,226 690 0,641 0,205 700 0,527 0,184 710 0,422 0,164 720 0,33 0,144 730 0,255 0,125 740 0,194 0,105 750 0,15 0,091 2) absorbans 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2400 500 600 700-0,4 våglängd (nm) Abs med H2O som blank Abs med Bio-Rad som blank Figur 2. Visar absorptionen som funktion av våglängden för mätningarna av et med H 2 O resp. Bio-Rad som blank. 3) Absorbansmätning av proteinar blandade med Bio-Rad bör mätas vid cirka 600 nm eftersom båda graferna uppvisar höga absorbansvärden där. Anledningen till att grafen som är blankad med H 2 O uppvisar så mycket högre absorbansvärden än den andra grafen är att den även visar Bio-Rads absorbans i en. Därför är den övre grafen ej användbar när man vill räkna ut proteinkoncentrationen i et. Grafen som är blankad med Bio-Rad visar däremot endast proteinets absorbans och kan därför användas vid beräkning av proteinets koncentration i et. Vid våglängder mellan 400 nm och 540 nm absorberar en

blankad med Bio-Rad mindre ljus än blanken vilket ger negativa absorbansvärden. Därav grafens utseende. Metod III : Val av våglängdsfilter 1) Tabell 3. De färgade arnas absorbansvärde vid 405 nm. Absorbans vad 405 nm 1 0,225 0,17 0,064 0,157 2 0,222 0,172 0,063 0,161 3 0,226 0,169 0,06 0,156 4 0,228 0,171 0,066 0,157 5 0,23 0,173 0,065 0,169 6 0,225 0,17 0,062 0,155 7 0,226 0,173 0,066 0,156 8 0,226 0,173 0,062 0,158 9 0,229 0,175 0,064 0,157 10 0,229 0,171 0,063 0,156 medel 0,227 0,172 0,064 0,158 median 0,226 0,172 0,064 0,157 std 0,0024 0,0018 0,0019 0,0041 Tabell 4. De färgade arnas absorbansvärde vid 450 nm. Absorbans vad 450 nm 1 0,198 0,067 0,188 0,14 2 0,198 0,068 0,188 0,142 3 0,202 0,068 0,188 0,147 4 0,203 0,068 0,186 0,142 5 0,203 0,068 0,187 0,142 6 0,202 0,068 0,187 0,14 7 0,202 0,068 0,188 0,14 8 0,203 0,068 0,187 0,14 9 0,203 0,068 0,188 0,14 10 0,204 0,068 0,188 0,138 medel 0,202 0,068 0,188 0,141 median 0,203 0,068 0,188 0,140 std 0,0021 0,0003 0,188 0,138

Tabell 5. De färgade arnas absorbansvärde vid 492 nm. Absorbans vad 492 nm 1 0,104 0,19 0,561 0,058 2 0,105 0,193 0,563 0,058 3 0,106 0,194 0,561 0,058 4 0,107 0,193 0,564 0,058 5 0,107 0,196 0,56 0,058 6 0,107 0,195 0,56 0,058 7 0,106 0,194 0,562 0,058 8 0,107 0,194 0,559 0,058 9 0,107 0,194 0,561 0,057 10 0,107 0,194 0,561 0,057 medel 0,106 0,194 0,561 0,058 median 0,107 0,194 0,561 0,058 std 0,0011 0,0016 0,0015 0,0004 Tabell 6. De färgade arnas absorbansvärde vid 540 nm. Absorbans vad 540 nm 1 0,061 0,519 0,59 0,008 2 0,061 0,524 0,593 0,007 3 0,062 0,52 0,59 0,007 4 0,064 0,519 0,595 0,007 5 0,063 0,527 0,589 0,007 6 0,063 0,524 0,59 0,007 7 0,063 0,522 0,592 0,007 8 0,063 0,523 0,59 0,007 9 0,063 0,522 0,59 0,007 10 0,063 0,523 0,592 0,007 medel 0,063 0,522 0,591 0,007 median 0,063 0,522 0,590 0,007 std 0,0009 0,0025 0,0019 0,0003 2) Se under respektive tabell 3) Vi bedömer att vi inte har några extremvärden som behöver testas med Q-test.

4) 0,7 0,6 absorbans 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 vid 405 nm vid 450 nm vid 492 nm vid 540 nm Figur 3. Diagrammet visar medelvärdet av de olika färgarnas absorbans vid de olika våglängderna. Den a en bör mätas vid 405 nm eftersom den uppvisar högst absorbans då. Dess absorbans minskar sedan med ökande våglängd. Den en skall mätas vid 540 nm. Absorbansen där är betydligt högre än vid de andra våglängderna. Absorbansen vid de olika våglängderna följer inget tydligt mönster. Den a en kan mätas vid 492 nm eller 540 nm, men har lite högre absorbans vid 540 nm. Absorbansen vid de här våglängderna är betydligt högre än vid 405 nm och 450 nm. Den a en bör mätas vid 405 nm men har relativt låga absorbansvärden vid alla fyra våglängderna.