GÖTEBORGS UNIVERSITET MINNESANTECKNINGAR Grundutbildningsberedningen 2012-02-29 Tid: kl 13.00 15.40 Plats: Konsistorierummet, Vasaparken Närvarande: Lennart Weibull, ordförande Bengt-Ove Boström, vice ordf Kerstin Nilsson, SA Mette Sandoff, HHFN Magnus Bergquist, ITFN Eva Huntington, UB Anna Brodin, LUN Britt-Marie Apelgren, UFN Nathalie Norberg, GUS Tobias Olausson, GUS Christina Thomsen Thörnqvist, HFN Catharina Langendorf, sekreterare Frånvarande: Sven-Åke Lindgren, SFN Ulf Dalnäs, KFN Marie Rådbo, NFN Övriga närvarande David Solberger, humanistiska fakulteten, föredragande punkt 1 Bengt Petersson, adjungerad, föredragande punkt 2 och 3 Mats Edvardsson, adjungerad, föredragande punkt 4 Ingela Elofsson, adjungerad Marie Strandevall, NFN, ersättare för Marie Rådbo Malin Östling, adjungerad 1. Mentorsprojekt Föredragande: David Solberger, samordnare för Mentorsprojektet vid humanistiska fakulteten Mentorsprojektet vid humanistiska fakulteten har sitt ursprung i ett initiativ våren 2009 av studenter vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Syftet var att skapa komplement till ordinarie undervisning för att få till en studiefrämjande social miljö. En drivkraft var behovet av struktur i studierna, liknande den som finns för program, där mängden schemalagda föreläsningar ger ett tydligare sammanhang. Från hösten 2011 finns verksamheten vid samtliga fakultetens institutioner, hittills dock bara på kurser. Valet att anställa en samordnare 1
gjorde fakulteten för att kunna driva verksamheten på bred front. Kostnaderna för verksamheten är samordnarens anställning och utbildningsdagarna för mentorerna. Grundutbildningsberedningen ställde sig mycket positiv till verksamheten och dess betydelse som studiestöd för studenter på fristående kurser. Det är beredningens mening att verksamheten med fördel kan införas vid alla fakulteter. Ytterligare information om verksamheten finns på projektets webbplats: http://www.hum.gu.se/utbildning/student-vid-fakulteten/service-och-support/mentorsverksamhet/ 2. Handläggningsordning för prövning av högskolepedagogiska meriter Föredragande: Bengt Petersson Underlaget till dagens diskussion var en omarbetning av förslaget som diskuterades vid beredningens förra möte. PIL:s styrgrupp har inför dagens möte diskuterat den nya versionen. Handläggningsordningen är avsedd för de fall då anställda vill få sina meriter prövade. Den gäller alltså inte vid tjänstetillsättning, varför tidigare skrivningar om lärarförslagsnämnderna strukits. I det nya förslaget trycks det istället på att det är dekanus uppgift att fatta beslut om behörighet. Under diskussionen påpekades att högskoleförordningen inte längre innehåller bestämmelser om behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Därmed finns inget om detta i den nya anställningsordningen och begreppet ansågs därför böra utgå även ur handläggningsordningen. Beredningen diskuterade därefter framför allt frågan om hur man bör hantera de fall när en lärare anställs utan att ha motsvarande 15 hp högskolepedagogisk utbildning. Det trycktes på att det är prefektens uppgift att hantera detta när tjänsteförslagsnämnden lämnar sin information om lärarens kompetens. Beredningen var enig om att det är ett ansvar för linjeorganisationen, inte för PIL, att ansvar för detta. Grundutbildningsberedningen ställde sig med detta bakom förslaget. 3. Gemensamma frågor i kursvärderingsmallar Föredragande: Bengt Petersson En arbetsgrupp bestående av Peter Johansson, institutionen för globala studier, Karin Fogelberg, LUN, Marie Norman, GUS och Bengt Petersson, PIL, har haft i uppdrag att pröva ökad samordning av kursvärderingar vid GU. GRUB ställde sig vid en tidigare diskussion tveksam till en universitetsgemensam modell. Gruppen har då stannat vid att presentera en rapport där gruppen utgår från ett framåtsyftande kursutvecklingsperspektiv i arbetet med kursuppföljning snarare än ett perspektiv inriktat på att värdera det som varit. Ett nyckelbegrepp är konstruktiv länkning (constructive alignment). Rapporten är avsedd att avhjälpa den brist som funnits hittills på vägledning för lärare och studierektorer i arbetet med att analysera kursvärderingarna. Arbetsgruppen har inte gjort någon mall, utan överlåter åt fakulteterna att utifrån vägledningen och vid behov göra mallar som passar verksamhetsområdet. Rapporten kommer att publiceras inom kort. Innehållet kommer att spridas bl a genom workshops och mötesplatser i olika former som PIL arrangerar. Grundutbildningen ställde sig positiv till att fokus flyttats från att mäta till att utvärdera kvalitet. Som komplement till rapporten och alternativ till mallar efterlystes några allmänna råd för vilka frågor man bör ställa sig i utvärderingsarbetet. Det framfördes också att det är viktigt att rapporten sprids ordentligt. Härmed har arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag. 4. Studentbostadssituationen Frågan om bostäder för studenter är en av de mer centrala frågeställningarna att hantera, t ex ur internationaliseringsperspektiv. Bostäder är en dyr verksamhet och inget område som universitetet ska agera på, men man behöver ändå vara med i diskussionerna om hur problemet ska lösas i regionen. I underlaget redovisas några framkomliga vägar för att förbättra situationen. 2
Faktorer som hindrar utvecklingen är bl a brist på översikts- och detaljplaner, markanvisningar och strategier. Andra hinder är höga priser på borätter, långa handläggningstider både kommunalt och statligt, höga krav på utformning (boregler och tillgänglighetslagstiftning för rörelsehindrade mm), få incitament att investera i studentbostäder (låg lönsamhet) och missgynnande fastighetsavgift. Till skillnad mot vad som är fallet i Stockholm, finns i Göteborg inga politiska beslut i frågan, inga diskussioner med kringliggande kommuner. Behovet av nya studentbostäder har dock uppskattats till minst 4000 fram till 2021. 2000 av dessa behöver vara på plats 2015. Med tanke på att Chalmers och SGS fram till 2015 planerar 200 respektive 100 nya studentbostäder ser inte målet ut att kunna uppfyllas. Mats Edvardsson och fastighetschefen har diskuterat med Akademiska hus om att Akademiska hus upplåter markanvisningar till intresserade aktörer för tillfälliga bygglov. Det finns en plan att försöka gå vidare genom handslag med statliga sidan om inte kommunen agerar. 5. Utbildningsnämnden Arbetsordningen för Göteborgs universitet fastställdes av styrelsen vid sammanträdet den 20 februari. Därmed är det beslutat att inrätta en utbildningsnämnd med ett utskott för utbildning på forskarnivå. Grundutbildningsberedningen har fått rektors uppdrag att komma in med ett förslag till instruktion och handläggningsordning för den nya nämnden. Förslaget var att en arbetsgrupp tillsätts för detta och att den ska redovisa senast vid sammanträdet den 23 april. I en sådan arbetsgrupp ska även en representant från forskarutbildningsberedningen ingå. Grundutbildningsberedningen beslutade att som sina representanter utse Kerstin Nilsson och Sven- Åke Lindgren samt en student. GUS uppmanades att snarast meddela vem man utsett som sin representant. Ingela Elofsson är gruppens sekreterare. 6. Information Högskolornas föreskrifter (SOU 2012:05) Utredningen handlar om våra möjligheter att meddela föreskrifter utöver förordningen och hur de ska publiceras. Bakgrunden är autonomireformen. Det konkreta förslaget är att varje lärosäte ska ha sin egen skriftserie för de beslut som fattas här. Det är oklart om förslaget kommer att sändas på remiss. I dagsläget avvaktar sektorn regeringens fortsatta hantering. Rapport från platsbesök TRACKIT! European University Association, EUA, har varit på besök beträffande projektet TRACKIT! (Tracking Learners' and Graduates' Progression Paths) som ska undersöka hur lärosätena i utvecklingssyfte arbetar systematiskt med att inhämta studenternas synpunkter på utbildningarna. Man besöker lärosäten i nio länder för att dokumentera arbetet. GU visade upp studentbarometern, Göteborgsakademiker, BLUE11 m m. BLUE11 kommer EUA att framhålla som något positivt för oss givet att vi använder resultaten på systematiskt sätt. EUA kommer med sin rapport i höst, där rekommendationer ges för nationen som helhet. Projektet beskrivs på EUA:s webbplats: http://www.eua.be/eua-work-and-policyarea/building-the-european-higher-education-area/projects/tracking-learners-and-graduatesprogression-paths.aspx Idrottsuppdragsutbildning Föredragande: Britt-Marie Apelgren Läget nu är att många är intresserade av uppdragsutbildningsfrågan och många agerar åt olika 3
håll, varför det finns behov att diskutera hur det ska styras upp. Riksidrottsförbundet kommer i sommar att ha bestämt vilka de ska ta kontakt med. De har fått information om diskussionen i grundutbildningsberedningen och återkommer till ett antal lärosäten med förfrågningsunderlag om vad de kan tänka sig bidra med. Handelshögskolans organisation för uppdragsutbildning Föredragande: Mette Sandoff Vid Handelshögskolan finns tre sätt att leverera uppdragsutbildning. - institutioner och centrumbildningar - GU school of Executive Education (GUSEE), bolag ägt av GU Holding - Partnerprogrammets utbildningar (Meeting point) Handels har ingen egen policy för uppdragsutbildning. Verksamheten drivs affärsmässigt. Ansvaret ligger på institutionsnivå, där kundrelationerna också vårdas. OH-kostnader täcks enligt GU:s modell, men prissättningen gentemot både kunder och GUSEE är ett problem. Bland institutionerna är företagsekonomi och juridik största leverantörerna. Störst är företagsekonomi med en omsättning på 6-8 miljoner kronor. GUSEE omsätter ca 14 miljoner kronor och köper för sina utbildningar lärartid och administration från institutionerna. GUSEE har två affärsområden: Executive MBA och kundanpassade program (Custom programmes) Grundutbildningsberedningen ansåg det viktigt att remissen om uppdragsutbildning uppmärksammar att GUSEE, som bolag ägt av GU Holding, ska vara en plattform för hela universitetet. BLUE11 Föredragande: Bengt-Ove Boström Under våren görs ett intensivt arbete med tematisk granskning av de inlämnade programrapporterna. Resultatet ger underlag för beslut på alla nivåer. Den 15 mars kl. 9-12 hålls i sal 10, Vasaparken, ett öppet visionsseminarium om BLUE11, som lyfter fram de strategiska aspekterna i projektet. Utvärdering av Grundtviginstitutet Nya organisationen av institutet dröjer i avvaktan på hur den nya ledningsorganisationen inom GU kommer att utformas, eftersom en därifrån ska vara ordförande i institutets referensgrupp. Vision 2020 Det sammanställda materialet är omfattande och håller nu på att analyseras. Den 28 mars kl. 9-12 hålls det sista seminariet i serien. Temat är arbetsmiljö och seminariet är öppet för alla. Rektor presenterar sina slutsatser vid fem frukostmöten i sal 10, Vasaparken, 12,13 18 20 och 27/4. Övrigt Frågan om upphovsrätt till lärarproducerat material: För universitetets del handlar det inte om upphovsrätt utan om nyttjanderätt till materialet. 4
Masterkampanjen: En slogan i marknadsföringen till studenter är Power up!, med budskapet att det lönar sig att läsa på masternivå. Övningsskolor: Anna Brodin meddelade att vid GU används inte det av regeringen lanserade begreppet, utan här gäller istället partnerområde. Rektor har träffat utredaren från departementet som verkar vara intresserad av GU:s idéer. Lärarlyftet: Anna Brodin meddelade att besked kom i går om höstens utbud av kurser. GU har tilldelats uppdrag för 16 kurser, vilket är mindre än LUN planerat för men tilldelningen är ändå bland de största i landet. Regeringen har tagit stor regional hänsyn. GU kommer att använda fortbildningsuppdraget till att erbjuda distansutbildning i egen regi. KFN, HFN, NFN och UFN berörs. Minskningen av utbildningsuppdraget: Den 1/3 diskutera universitetets budgetgrupp hur frågan ska fortsatt hanteras. * * * Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 20 mars kl 13-16 5