2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:



Relevanta dokument
Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör digitaliseringsfrågorna

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Tid: kl Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet

Nätverksgruppen kring EU projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Workshop om informationshantering och aggregering

Checklista samlingssystem

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

Digikult, Göteborg Digisam Johanna Berg

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

Checklista: Beständiga identifierare

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Digitala utställningar vad innebär det?

Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata - datahanteringsplaner

Sammanfattning. 1. Inledning

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

Uppdrag och inbjudan att bidra till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

1 (9) 1 3 Förordnande av. 1 ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer och revisorssuppleanter för Carina Aris Minnesfond Ku2011//KV

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering,

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

SND-forum 14 nov Transfers of research data to National Archives and use of our data for research. Magnus Geber

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

GD 2006:240 VERKSAMHETSOMRÅDET MUSEI- OCH KULTURMILJÖ Beslutsbilaga 1

Reserapport CIDOC konferens Kreta The provenance of knowledge

ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Rapport från arbetsmöte Europeana Local 2 3 juli 2010 i Madrid

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

DiVA systemägarmöte. Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013

Regeringens beslut. Närmare om uppdraget I:8. Regeringsbeslut Ku2017/02184/KL. Kulturdepartementet

Johanna Berg från Digisam och Karin Nilsson från LSH hälsar alla välkomna till mötet.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

En samlad kulturarvspolitik

Den svenska statens arbete med att främja öppna data

Kommittédirektiv. Koordinator för museisektorn. Dir. 2007:22. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2007

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digitalt ekosystem för museer vision och målbild samt exempel på tillämpning Digikult 2015

Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet. Roll- och ansvarsfördelning

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH)

EuropeanaLocal. Project management board. Möte i Prag den 7 december 2010

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Svensk Nationell Datatjänst

Projektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete

Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin

AVTRYCK. Tid, ting, minne

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

VÄLKOMNA! SND workshop 15 november

Spectrum möte , Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Riksarkivets IT-verksamhet. En integrerad del av vårt dagliga arbete och långsiktiga verksamhetsutveckling. Rolf Källman

det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Digitaliseringsplan Stiftelsen Skansen

Protokoll. Ämne: Rådet för filmarvsfrågor - Rådsmöte 2/2018 Datum och tid: , Biblioteksrummet, Filmhuset.

Vad händer på SND. Arbetet framåt. Max Petzold

Arkivlänet Västernorrland

PTS arbete inför en anslutning till Statens servicecenters e-arkiv

Öppna data och PSI. Projektplan. Sanja Halling OFI (17)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Vad är Svensk nationell datatjänst och hur kan det bistå dig kring forskningsdata och datahantering?

Besöksutveckling centralmuseerna * * I listan presenteras ett urval av centralmuseernas besöksstatistik för 2014.

Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Mötesdatum: Mötestid:

Europeana Data Model vad, varför och hur

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Nationell samordnare för frågor om vård och konservering

Divisionen för offentlig informationshantering

Tekniska museet i Stockholm. Digitaliseringsplan

Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum,

Språkbanken: lite historia. Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur. Språkbanken vad, för vem, till vad?

Goda minnen ger glädje och lugn

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV

Digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutioner. Nulägesanalys och framtida behov

Landets museer lockar fler besökare

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

1 (12) 1 Anställning som direktör och chef för Myndigheten för kulturanalys Ku2013/1677/ISS

Aktuellt från Riksarkivet

Standarder för ett bevarat kulturarv

Digital dokumenthantering för ABM II:1

Utveckling och implementering av tjänster och stöd för forskningsdata - ett universitetsövergripande arbete

SND Nätverksträff 1 juni Välkomna!

2014:16. Utvärdering av samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande (Digisam)

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

HALLWYLSKA USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET. Resultatsammanställning av publikundersökning under vecka

Transkript:

Digisam Datum 2014-10-03 Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Deltagare: Rolf Källman, Digisam Sanja Halling, Digisam Moa Ranung, Digisam Ulrika Sundberg, Nordiska museet Petra Leinmark, Nordiska museet Calle Svenningsson, Naturhistoriska riksmuseet Birger Stensköld, Riksarkivet Karin Glasemann, Nationalmuseum Christian Bajomi, Murberget Peder Andrén, APEx Susanne Danelius, APEx Frida Lönnberg, Röhsska museet Stefan Ekman, SND Ulf Jakobsson, SND Per Cullhed, Universitetsbiblioteket Uppsala 1. Välkomna Rolf Källman och Sanja Halling hälsar alla välkomna till mötet. 2. Aktuellt från pågående EU-projekt bordet runt I Europeana Cloud arbetar man med ett workpackage som handlar om forskarnas behov. Man vill göra databasen Europeana mer användbar även för forskare. Europeana Research heter det som ska vara själva verktyget för forskarna, och bygger på en molntjänst. I arbetet har man diskuterat med både samhällsvetenskaps- och humanioraforskare kring hur de önskar använda ett sådant verktyg och hur metadata bör se ut. (Sanja Halling tillägger att man även i EUDAT-projektet ser närmare på forskningsinfrastrukturer.) Europeana Fashion avslutas i mars 2015. Nordiska museet mappar till thesaurusen som är på elva språk; detta arbete kommer man ha nytta av även efter projektets avslut. Mappningen har fungerat väl. Först nu har Nordiska museet kunnat koppla Kulturnav till sin Primusdatabas; det som har mappats finns därmed inte i den egna databasen utan i

2 (5) Europeana Fashions databas. Förhoppningen är att thesaurusen ska kunna införlivas i Kulturnav. Nordiska museet har gjort en överenskommelse med Armémuseum som handlar om att de går in som partner i projektet för leverans av främst uniformer. Frågor man har ställt sig är: Hur stort intresse väcker portalen för vårt material? Hur kan vi bidra till forskarsamhället? Hur kan vi utnyttja det material som inkommer i vår egen forskning? Universitetsbiblioteket i Uppsala planerar för ett EU-projekt inför Horisont 2020, i samarbete med andra universitetsbibliotek. I relation till EU-projektet EXPLORE har man dispersed collections som tema för det man vill behandla. Ansökan ska vara inne i maj 2015, och i mitten av oktober 2014 har man ett möte om innehållet med bl.a. universitetsbibliotek i Poznan. Under hösten släpps även Alvin, som är en portal för kulturarvssamlingar och som möjliggör digital förvaring och bevarande. Här kan man registrera objekt, ljud, video m.m., samt koppla ihop metadata med olika datafiler. Detta byggs i konsortium som delar på kostnaderna. Under KB:s konferens den 26 november kommer mer att berättas om detta. Frågan om vilken certifiering som gäller för digitala arkiv är också viktig. Nationalmuseum deltar, tillsammans med Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet, i projektet Athena Plus. Leveranser har i projektet skett genom MINT, och en Terminology Management Platform har utvecklas. Inom projektet har man även arbetat med verktyget Movio, som är ett CMS-verktyg med fokus på framtagande av digitala utställningar. Verktyget kan vara särskilt användbart för mindre institutioner. Inom projektet kommer en pilotutställning att göras i Movio, och i oktober/november 2014 kommer verktyget och utställningen att presenteras i en workshop. Nationalmuseum vill skicka hela sin digitala samling till Europeana frågan är vad som händer när projektet tar slut? När man har mappat mot Lido ser allting bra ut, men resultatet blir inte detsamma när det når Europeana. Naturhistoriska riksmuseet har i våras skickat in en ansökan till VR gällande infrastruktur för massdigitalisering av naturhistoriska samlingar. Ansökan behandlas fram till november i år. Blir ansökan godkänd kommer arbetet att löpa under två år. GBIF samt samarbetspartners utför arbete kopplat till Horisont 2020, för mer långsiktig finansiering och uppbyggande av expertis kring att hjälpa fler länder att komma igång. Riksarkivet lyfter slutleveransen till Athena Plus under hösten. Metadata kopplat till arkivmaterial mappat till Lido kommer att ingå. Europeana har svårt att ta emot traditionellt arkivmaterial; detta material kan enklare tas emot. Europeana Inside avlutas nu i september 2014. Projektet arbetar med att göra kopplingar mellan databaser och Europeana. Torsdagen den 18 september 2014 är det release för Europeana Connection Kit, som går att ladda ner från Europeana Inside-webben. Tyvärr blev EDM-data som man skördade från Murberget svår att hantera genom detta connection kit, varför Europeana istället hämtade EDM direkt från Murbergets system. All metadata kunde heller inte presenteras, vilket beror på att Europeana bland annat inte klarar av geonames.

3 (5) LoCloud är ett projekt med fokus på molnlösningar vari man har tagit fram ett paket som innefattar t.ex. OCR-läsning och scanning. Nu finns ett LoCloud-kit som innehåller en publiceringslösning. Riksarkivet deltar i Culture Broker/Culture Cloud för att se närmare på hur man skulle kunna använda gemensamma lösningar för bland annat metadatamappning för en regional infrastruktur. Om dessa lösningar fungerar för arkiven så skulle de även kunna fungera för bibliotek och museer på en bredare nivå. Ett samarbete pågår med British museums avdelning Research Base kring ovanstående. APEx är ett projekt som började i mars 2012 och är förlängt till 2015 ut. Idag finns det 33 olika partners, varav 29 riksarkiv, som deltar i projektet. För närvarande pågår arbetet med att skapa en förvaltande stiftelse som är tänkt att styras av EBNA (European Board of National Archivists, www.ebna.eu). Inom APEx börjar man också se intresse från många andra organisationer att delta och diskussioner pågår kring hur specialområden hanteras i förhållande till nationella nivåer. Steget är ganska långt till att börja arbeta med den semantiska webben (som är det aktuella just nu), och för med sig behov av bl.a. PID:ar. Ju mer som utvecklas, desto mer problematik uppstår gällande hur informationen presenteras i Europeana. Vad gäller framtidsfrågor är det enormt mycket material som har samlats under de här åren - i princip alla europeiska riksarkivs metadataregister. En affärsplan behöver skapas och överlämnas till stiftelsen. Portalen är framför allt forskningsinriktad, det krävs förkunskaper för att kunna handskas med innehållet. Inom projektet hoppas man på att kunna APE-certifiera verktyg. Partage Plus är nu avslutat och Röhsska museet ser fortsättningsvis positivt på att delta i nätverket. ARIADNE är nu inne på det andra projektåret. Arbetet består av 16 workpackages som är uppdelade tematiskt. SND är med i sex stycken. Just nu pågår arbete med metadata där ett antal olika verktyg för arkeologiska rapporter tas fram. Mappning av metadata från olika länder sker, vilket är en utmaning då olika länder har olika sätt att mappa på. En stor enkätundersökning har genomförts. Beständiga identifierare (PID) och DOI-system som används av SND diskuterades, samt vilka möjligheter som finns för andra projekt/institutioner att använda sig av DOI. De som är intresserade kan maila Stefan och Ulf för att få veta mer om DOI:ar. Ett samarbete är också på gång mellan RAÄ, SND och SEAD. Övrigt: Något som är problematiskt med EU-projekt är bristande långsiktighet; de har en start- och slutdatum och man behöver söka nya projekt/ny finansiering gång på gång. Det behöver finnas sätt att härbärgera projekten i de fortsatta organisationerna för en långsiktig hållbarhet. 3. Digisams arbete med infrastruktur och bevarande hur kan EU-nätverket komma in i det fortsatta arbetet?

4 (5) Sanja Halling presenterar Digisams arbete. I Digisams rapport om digitalt bevarande vid kulturarvsinstitutionerna http://digisam.se/index.php/docman/publicdocuments/digitaltbevarande/40--8, som i sin tur bygger på en förstudie, finns en kartläggning över vilka behov som finns vad gäller lagring och långsiktigt bevarande, en jämförelseanalys av hur det ser ut nationellt kontra internationellt och hur state of the art på området kan uppnås. Rapporten visar bland annat att vedertagna internationella standarder behöver tillämpas inom kulturarvssektorn, samt att det finns ett behov av en gemensam stödfunktion för ABMK-sektorn. Läs mer om förstudien här: http://digisam.se/index.php/pagaende-arbete/digitalt-bevarande Digisams förstudie om digitalt bevarande hänger också ihop med Digisams arbete kring infrastrukturella frågor. I samband med tidigare workshoppar, som Digisam hållit med representanter för myndigheter och KTH, kom man gemensamt fram till Scenario 2 som den bästa lösningen för en framtida infrastruktur. Scenario 2 är en framtida målbild som handlar om att man istället för att ta fram en helt ny infrastruktur ska bygga vidare på befintliga infrastrukturer, bland annat genom att koppla samman gemensamma tjänster, verktyg och stöd till dessa och på så sätt skapa en interstruktur (=flera sammankopplade infrastrukturer). I en sådan interstruktur kan det finnas möjligheter till att skapa länkbar data, implementera vedertagna metadatastandarder, m.m. SUNET, dit de flesta kulturarvsinstitutioner idag är kopplade, skulle också kunna vara en nyckelaktör i denna fråga. I och med arbetet har Digisam tagit fram ett underlag som bland annat tar upp informationshanteringen vid kulturarvsinstitutionerna, digitala infrastrukturer samt hur det ser ut i Europa. Detta underlag kommer att ligga till grund för ett fortsatt arbete, där arbetsgrupper fördjupar sig i de infrastrukturella frågorna. Läs mer om arbetet här: http://digisam.se/index.php/pagaende-arbete/infrastruktur Fråga: FGS:er tas fram för datafiler, men hur är det med metadatan? Svar: FGS:er ligger inte på samma nivå som metadata, utan mer övergripande, så frågan är hur metadata kan kopplas till och standardiseras gentemot FGS:er. Detta vore en viktig uppgift att arbeta med vid en eventuell förlängning av en koordinerande verksamhet (idag Digisam). En idé är att hålla en workshop nästa år med dem som arbetar med FGS:er. Fråga: Olika aktörer kan beskriva samma slags material på olika sätt, hur kan man lösa denna problematik? Svar: Användning av standarden CIDOC-CRM skulle kunna vara en lösning, samt att det finns en metadataväxel vari metadata kan struktureras. Detta innebär att metadata kan se olika ut hos de olika verksamheterna, men går att strukturera om i metadataväxeln. 4. Frågor för nätverket framöver tankar, idéer, diskussion Det vore intressant att göra en utvärdering av deltagande i EU-projekt för att kunna se de mer långsiktiga vinsterna, exempelvis i form av nätverk, m.m. En modell för hur det är möjligt att samarbeta med kommersiella aktörer skulle också vara bra. 5. Övriga frågor

5 (5) Inga övriga frågor anmäldes. 6. Nästa möte Doodle-länk inför planering av nästa möte: http://doodle.com/99tuq9m3hzrk6hbk