Redovisning av gruppdiskussioner - minnesanteckningar

1 Dokumentation från gruppdiskussioner Medeltidsresan den 4 nov 2009 KULTURARVSSEMINARIET MEDELTIDSRESAN Redovisning av gruppdiskussioner - minnesanteckningar Innehållsförteckning DISKUSSIONSFRÅGOR... 2 GRUPP 1... 3 GRUPP 2... 4 GRUPP 3... 5 GRUPP 4... 6 GRUPP 5... 7 GRUPP 6... 8 GRUPP 7... 9 GRUPP 8... 10 GRUPP 9... 10 GRUPP 10... 11 GRUPP 11... 12 GRUPP 12... 13 GRUPP 13... 14 GRUPP 14... 15 GRUPP 15... 16 GRUPP 16... 16

2 Instruktionerna för grupparbetena löd så här: Det finns 16 grupper och åtta diskussionsfrågor. En fråga är obligatorisk för varje grupp, se nedan. I övrigt väljer Ni själva vilka frågor ni vill prata om, och Ni kan även diskutera helt andra frågeställningar. lämnas Coco Dedering. Varje grupp ska även lämna in 1-2 slutsatser till Kjell-Håkan Arnell, som underlag till sammanfattningen av dagen. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Ge exempel på hur - DMS (Det medeltida Sverige-publikationerna för Kalmar län) - medeltidsarkeologi - ortnamnsforskning - eller andra källor har kommit till användning i Era verksamheter, eller hur detta material skulle kunna användas i kulturarvsarbete av olika slag? Obligatorisk fråga för grupp 1 och 9. 2. Utbyt erfarenheter kring hur Ni i Era verksamheter har arbetat med det medeltida kulturarvet. Vad har Ni gjort (stort som smått)? Det kan handla om bevarande, levandegörande, kunskapsspridning vad som helst! Vilka var framgångsfaktorerna eller kanske problemen? Obligatorisk fråga för grupp 2 och 10. 3. Vilken ny kunskap om medeltiden behöver vi? Vad vet vi mycket om, vad vet vi mindre om? Obligatorisk fråga för grupp 3 och 11. 4. Vad tror Ni om en länsgemensam satsning på att utveckla och marknadsföra medeltida besöksmål? Hur skulle en sådan satsning kunna se ut? (innehåll, inriktning, samarbeten etc) Obligatorisk fråga för grupp 4 och 12. 5. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla bruket av det medeltida kulturarvet? Med bruket avses alla tänkbara, gamla som nya, former av brukande och användande! Obligatorisk fråga för grupp 5 och 13. 6. På vilket vis skulle Ni vilja lära er mer om medeltiden i Kalmar län? (studiecirklar, föredrag, egna projekt, upplevelser, guidningar, arkeologi osv) Obligatorisk fråga för grupp 6 och 14. 7. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla nya samarbeten kring till exempel bevarande, utveckling och kunskapsförmedling kring det medeltida kulturarvet? Obligatorisk fråga för grupp 7 och 15. 8. Medeltiden verkar ha en alldeles speciell, egen dragningskraft. Vad är det som gör just denna historiska period så spännande? Obligatorisk fråga för grupp 8 och 16.

3 GRUPP 1 Fråga 1. Ge exempel på hur - DMS (Det medeltida Sverige-publikationerna för Kalmar län) - medeltidsarkeologi - ortnamnsforskning - eller andra källor har kommit till användning i Era verksamheter, eller hur detta material skulle kunna användas i kulturarvsarbete av olika slag? Margareta har använt DMS (Det medeltida Sverige) till bok Till hembygdsbok Eje har haft nytta av böcker om natur och kultur, ortnamn på Öland Tycker att jordeböcker ska vara utlagda på nätet Vissa hembygdsföreningar har främst ett recent intresse av historia, kanske beroende på svårigheten att levandegöra äldre historia. Viktigt att tillgängliggöra historiska platser. Viktigt att utgå från tydliga, befintliga lämningar typ Kronobäcks klosterruin och Gråborg DMS används i samband med byvandringar i Rumskulla Med böckerna slipper man själv arkivforska, materialet blir lättare tillgängligt Fortsätt digitalisera! Grupper som har väckt intresse för medeltiden kan bjuda in andra intressenter i regionen Önskemål: Uppföljning av seminariet med praktisk tillämpning i sommar, t ex Kronobäck Praktisk tillämpning på plats som lyckats levandegöra historien, typ Kronobäck eller Eketorp DMS kan också användas för att levandegöra historia (personifiera historien)

4 GRUPP 2 Fråga 2. Utbyt erfarenheter kring hur Ni i Era verksamheter har arbetat med det medeltida kulturarvet. Vad har Ni gjort (stort som smått)? Det kan handla om bevarande, levandegörande, kunskapsspridning vad som helst! Vilka var framgångsfaktorerna eller kanske problemen? Västerviks kommun: mycket lämningar, främst vård. Kråksmåla kyrka. Ölands fornborgar, kyrkor i massor. Sätesgårdar. Guidekurs: Ölandsguide, folk till k. under turistsäsongen. Kontinuerliga tidsbestämda guidningar. Konsten är att informera om detta och sprida detta. DMS bokserie, länet helt täckt. Örsjö kyrka, delat upp, tar några dagar var, bjuder på kaffe. Behövs pengar att trycka det material som finns. Att länka tillgängligt material till turistbyråerna. Kan inte turister tänkas betala för bra upplevelser. Allt behöver inte vara gratis. Kulturrunda, servera det koncentrerat. Håll distans så det inte blir krimkrams som det blivit i USA. Nästan omöjligt att få fram verkligt sanna historier Skall vi bara satsa på turister, vi ska också bevara för oss själva. Ge det lokala perspektivet för bygdens folk. Borde inte företag kunna sponsra forskning? Medeltidsveckan på Gotland bra föredöme, mycket besökare. Medeltida svärd vet vi, men hur ser ett medeltida årder ut. 99,9 % av det medeltida slitet kommer inte fram. Kronobäck, jobbar med skolorna, eleverna hjälper till Kokgropar, enkla kokkärl, kryddor från kryddgården = medeltida livet inte bara svärd och rustningar För de medeltida människorna var sockenkyrkan den största byggnaden de såg i sitt liv. Förklara nu att denna lilla byggnad var det största som fanns! Erfarenhet: tar otroligt mycket tid att förbereda för skolbarn. Mycket även för turister. Västervik flyttad från Gamleby, mycket speciellt Smalt när där man drog båtar över land till Gudingen. Fråga 4: Utveckla och levandegöra medeltida besöksmål. Sammanfatta och begripliggöra. Stora klosterägda byar på norra Öland. Magnus Ladulås donerade.

5 Detta måste förankras bland människor som lever i bygden. De måste få kunskap om det som finns. Personlig kontakt bästa informationen. Bevarande Levandegöra Kunskapsspridande GRUPP 3 Alla inte intresserade av historia men av sin egen bygd; gå den vägen. Hembygdsböcker, sprid kunskap genom dem (den lokala kunskapen väcker intresset). Fråga 3. Vilken ny kunskap om medeltiden behöver vi? Vad vet vi mycket om, vad vet vi mindre om? Medeltiden på landsbygden saknar vi kunskap om. Få arkeologiska utgrävningar är gjorda. Lågteknisk järnhantering mer kunskap behövs. Riksintresset kring järnhantering i Nybro Hur ska man förvalta detta? Mer forskning kopplingen Kalmarjärnet Exploatering i staden kräver utgrävning inventering före avverkningar. Hur når inventeringarna av fornlämningar i skogsbygderna ut till berörda? Kyrkornas medeltida material sammanställningar behövs. Skogslämningarna diskriminerade! Pengar för arkeologiska undersökningar på landsbygden, skulle man kunna skapa fond/projekt/? Från vilken man kan söka pengar? Mindre antal föreläsare längre föreläsningspass. Vi vill ha mera! Förslag till teman nästa år: - Historisk odling - Sjöfarten i länet - Släktforskning - Nöjen förr hur har man roat sig i länet

6 GRUPP 4 Fråga 4. Vad tror Ni om en länsgemensam satsning på att utveckla och marknadsföra medeltida besöksmål? Hur skulle en sådan satsning kunna se ut? (innehåll, inriktning, samarbeten etc) Gemensam karta. Kronolgisk satsning olika tider, olika kartor. Länsgemensamt kartmaterial som redovisar olika tider. Där olika bygder redovisar sina mål /de var och en är bäst på Samordna evenemang så att de inte krockar. Gemensam kalender. Arbeta mer med att tillgängliggöra historiskt material på ett publikt sätt t ex via Internet, biblioteken. Viktigt med att ha en ansvarig samordnare t ex KLM (turistrådet) En viss digital, gemensam sökplats. Lättare att hitta de stora besöksmålen men via gemensam nätplats kunde man marknadsföra de mindre besöksmålen, aktuella pågående kulturhistoriska evenemang. Just medeltiden känns ej så intressant snarare historiskt. Lättillgängligt > större efterfrågan > politiskt intressantare > fler ekonomiska resurser Intressant för skolor Bra för att skapa kontakter och utbyta erfarenheter. Kunskaper, intressen, engagemang finns men ofta på en ideell basis därför ofta begränsat. Viktigt att en satsning har en kärnplats som verkligen är från den tiden som man vill berätta om. Viktigt med en belagd historisk förankring på platsen. Profilera resmål väldigt starkt. Olika tider kan vara lika intressanta. Historiska satsningar är intressant utifrån ett sökställe t ex Internet. Verklig historisk bad är viktig.

7 Fråga 3 m fl: Kyrkor är väldigt tätt sammanhörande med just kyrkan. De förmedlar kulturhistoria som inte bara är kyrkohistoria/religionshistoria. Historia ofta förknippat med prylar, idéhistoria, socialhistoria, världsbildsuppfattning. Viktigt med övergripande ansvar. Mycket angeläget att lyfta fram den historiska resan i Kalmar län. Geografiska variationen är speciell och intressant för vår historia. Det är viktigt med ett övergripande ansvar för att lyfta fram den historiska (ej bara medeltida) resan/sammanhangen i Kalmar län. GRUPP 5 Fråga 5. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla bruket av det medeltida kulturarvet? Med bruket avses alla tänkbara, gamla som nya, former av brukande och användande! Varför pratar vi inte om kusten? Vore ett bra tema för nästa år. Ex Kronobäck - Hantverk arrangemang guidningar Forskning studiecirklar kunskapsbygge m.m. - Popluärisering av DMS, levandegöra personer. - Virtuell visualisering, hur såg det ut? Exempel Askeby kloster - Kurser utbildning. - Turismen satsa på valda arketyper typ Nils Dacke, Lots-Anna, Vem gillar inte en upprorsmakare? - Medeltida mat - Utbytet som sker mot världen under medeltiden internationellt perspektiv - Medeltida musik - Lajvkulturen - Dataspel - Personifiering, personöden - Audioguide, senice via mobiltelefoner m.m. - Söka platser via GPS. - Fysiska besöket, rekonstruerade båtar, hus m.m. Upplev platsen. Tidsresor. Levandegöra! Personifiera! Anpassa för olika målgrupper, så att alla kan vara med.

8 GRUPP 6 Fråga 6. På vilket vis skulle Ni vilja lära er mer om medeltiden i Kalmar län? (studiecirklar, föredrag, egna projekt, upplevelser, guidningar, arkeologi osv) Populärt att titta på eller delta i arkeologiska utgrävningar. Lätt att få folk engagerade. Informationsskyltar och/eller mbil guide ute i terrängen vid sevärdheterna. Stadsvandringar Med inslag av skådespeleri, praktiskt hantverk, medeltida kyrklig mässa, tillträde till stängda rum vid enstaka tillfällen, marknader, temadagar: plats eller tid Koppling nutid dåtid Böcker att läsa när man har tid Enstaka föreläsningar hellre än studiecirklar (binder upp lång tid) Filmer och TV Hembygdsföreningar mycket information. Intressant för släktforskare, nyinflyttade m fl. Bör finnas på Internet. Utveckla turismen i Smålands kulturlandskap på det sätt som Östergötland beskrev: paket med boende, mat och aktivitet för identifierade kundgrupper DINK, WHOPS s, familjer m m. Det är inte hembygdsföreningarna som ska göra detta, utan turismföretag. Upplevelser Färdiga paket för turister Lätt tillgängligt, både fysiskt och informationen

9 GRUPP 7 Fråga 7. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla nya samarbeten kring till exempel bevarande, utveckling och kunskapsförmedling kring det medeltida kulturarvet? Kulturarvsseminariet ett bra exempel på hur man kan träffas och dryfta gemensamma frågor. Gemensamma projekt, böcker, seminarier. Utåtriktad verksamhet mot skolorna - Samarbeta för att knyta kompetens av olika slag; lokalhistoria, yrkesverksamma, hembygdsföreningar m fl - Praktiska saker som matlagning, prova på etc som vänder sig till alla gammal som ung - Mer kontakt med lärare Det lokala engagemanget är ofta det som initierar verksamhet men samarbete är viktigt mellan museer, lokala föreningar etc t ex Emmaboda, Kronobäck Samarbete är också viktigt när man söker bidragsmedel. Kunskapsförmedling på plats: - skyltning: bättre skyltar, uppdateringar oftare, mer information, enklare förfarande och samarbeten om tillverkning - exemplet: Mobil-info spännande, som kan utvecklas. Bevarande - kunskapsföremedling är viktigt - kunskap > intresse > bevarande - dokumentation tillgängliggörande vård > bevarande - lokalt engagemang: hembygdsföreningar, markägare. Det lokala engagemanget är mycket viktigt för vård och bevarande Samverkansprojekt såsom exemplen vi hört om idag (Emmaboda, Kronobäck) Gemensam finansiering och ansökningar Ideella föreningar med stöd av institutioner, kommun, EU-medel etc. samt skolverksamhet Kunskap > Intresse > Bevarande

10 GRUPP 8 Fråga 8. Medeltiden verkar ha en alldeles speciell, egen dragningskraft. Vad är det som gör just denna historiska period så spännande? Tidsepokens dragningskraft kan ses mot bakgrund av: - sagor, myter, riddarkultur fascinerar - intresse kring aspekter vi alltjämt finner i samhället (t ex stadsbildningar, Sveriges enande, kyrkliga och världsliga territoriella indelningar) - dramatiska historiska händelser (t ex digerdöden) - Mytifiering, riddare, sagor, borgar - Betydelsefull epok, statsbildning, städer, kyrkliga och världsliga territoriella indelningar. GRUPP 9 Fråga 1. Ge exempel på hur - DMS (Det medeltida Sverige-publikationerna för Kalmar län) - medeltidsarkeologi - ortnamnsforskning - eller andra källor har kommit till användning i Era verksamheter, eller hur detta material skulle kunna användas i kulturarvsarbete av olika slag? Flertalet av deltagarna i gruppen har inte arbetat med/erfarenhet av de uppräknade källmaterialen. Men alla säger att de nu fått ögonen för vilka möjligheter de olika källorna ger. Tänker börja forska och skriva ner sina egna historier och berättelser. En åsikt är att DMS lockar till användning. Historiska kartor och ritningar till byggnader och kyrkor är annat underlagsmaterial som kan användas, liksom forskningsmaterial för högskolor och universitet, litteratur från museer, hembygdsföreningar, intresseföreningar, historiska föreningar. Också kulturspår i landskapet samt människor och alla berättelser som de kan. På senare år även Internet.

11 Man måste förstå historien för att kunna orientera sig in i framtiden. Många detaljer i nuet kan historien ge sammanhang åt. Orsaker till förändringar kan man hitta i historien. Att ge sina barn och barnbarn rötter, en kunskap om sitt ursprung och bakgrund (historia) är ett motiv/en orsak till att ta vara på de spår som finns i landskap, historiska källor, berättelser, immateriellt kulturarv! Många av våra uttryck och ordspråk kommer från det gamla bondesamhället vilket visar vilken stor betydelse vår historia och vårt kulturarv har. Källor, både digitala och analoga (materiella) måste vara arkivbeständiga så att kommande generationer kan använda det. Man måste ha historien för att förstå nutiden och framtiden! GRUPP 10 Fråga 2. Utbyt erfarenheter kring hur Ni i Era verksamheter har arbetat med det medeltida kulturarvet. Vad har Ni gjort (stort som smått)? Det kan handla om bevarande, levandegörande, kunskapsspridning vad som helst! Vilka var framgångsfaktorerna eller kanske problemen? Salvestaden ruttnar nu men var perfekt när det började! Majny från Mörlunda-Tveta: kyrkklockor som gömdes undan efter danskkriget letade men hittade dem ej. Tidsresor med skolbarn ger starka upplevelser. Bra sätt att minnas, men vad är det man minns? De fysiska föremålen viktiga. Vad är mest sant, det avskalade som säkert fanns eller när tolkningar finns tillagda? Kyrkomiljöerna som en av de bästa resterna av medeltiden? Religionens stora betydelse. Visfestivalen i Stegeholm. Vinäs restaurering.

12 Är det viktigast med medeltiden eller funkar andra tider? Vem är huvudman för olika aktiviteter? Dackespelen. Engagemang! Viktigt att ha en långsiktig, ekonomisk hållbar organisation och att skapa starka upplevelser, som ger engagemang i en plats. GRUPP 11 Fråga 3. Vilken ny kunskap om medeltiden behöver vi? Vad vet vi mycket om, vad vet vi mindre om? Eketorp. När vi pratar om medeltiden handlar det ofta om 1300-1400-talen, men vi vet mindre om tidig medeltid, 1000-1200-tal. Gamla recept: kyrkoböcker m m bygger på muntliga källor. Vi behöver kunna bredda oss geografiskt för att få denna äldre kunskap. Mer kunskap om järnframställningens historia, framför allt i inlandet. Gårdskapell. Projekt för att belysa byarna och gårdarna; historik, bynamn. Myndigheter m.m. är dåliga på att förmedla ny kunskap. Det saknas bra forum för oss att förmedla denna kunskap. Arkeologer måste möta historiker och hembygdsforskare. Måste ha bättre nätverk än en dag om året. Mycket kunskap saknas om tidig medeltid lokalt. Måste lära att respektera varandras kompetenser, mycket kunskap finns lokalt bl a i traditioner som levt kvar. Vi vet mycket om slott m.m. men mindre om lokalbefolkning. Lokalbefolkning kan ofta sätta in miljöerna i ett sammanhang. Öka tillgängligheten av lantmäteriets kartor m.m. Hembygdsföreningar arbetar på olika sätt. Intresse finns för medeltiden i många hembygdsföreningar. Skolbarnens intresse för upplevelsedagar för intresset till hembygdsföreningarna.

13 Mycket kunskap finns men vi har ofta svårt att sålla. Vi saknar mycket lokal kunskap om tidig medeltid, 1000-1200-talen. Paketera de medeltida källorna så att gemene man på ett lätt sätt kan få tillgång till dem. GRUPP 12 Fråga 4. Vad tror Ni om en länsgemensam satsning på att utveckla och marknadsföra medeltida besöksmål? Hur skulle en sådan satsning kunna se ut? (innehåll, inriktning, samarbeten etc) - stora avstånd överbyggas - inventering - alla har inte medeltid - dela in länet gruppering, kartor Länshistoria Portal länsövergripande - inget självändamål Besöksmål Föreläsningsserie > förlänga säsong Tema Kyrkor utifrån medeltida perspektiv Unionstema knyta ihop länet Vi tycker inte att det är ett självändamål men självklart går det att arbeta med medeltid t ex: - Länets kyrkor ur ett medeltida perspektiv - Unionsperspektiv

14 GRUPP 13 Fråga 5. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla bruket av det medeltida kulturarvet? Med bruket avses alla tänkbara, gamla som nya, former av brukande och användande! Utgångspunkt i dagens föredrag - Böckerna om Arn har dragit igång nåt stort, medeltidsintresse överallt, kommuner rider på vågen - Salvestaden: succé så länge det låg vid slottet, fiasko när det flyttades till en ickeautentisk-miljö - Kronobäck: lysande exempel, miljön i kombination med vardagliga aktiviteter - Det får inte bli för schablonartat; vad kan vi göra för att gå lite längre? KulturARVET, inte bara lustiga kostymer - Kyrkan som byggnad och miljö är lite bortglömd, skulle det gå att använda kyrkor i t ex kulturmiljöpedagogik? - Autenticitet är ett nyckelord, kyrkan är en autentisk medeltida byggnad. Kunskap är oerhört viktig i detta sammanhang! - Ju mer man lär sig, desto hungrigare blir man. Studiecirklar?! Bjuda på lite av varje, tvärvetenskaplighet, Utnyttja kunskapstörsten! Aluett, gott exempel, experimentell (marin)arkeologi och idag levande förening, även turistattraktion Torp: autentiska miljöer som kan nyttjas, informationen blir personlig, stark lokal anknytning. Främsta målgrupp: folk i området (närområdet). - Kan torpen användas på andra målgrupper, turism? Örter: stort intresse, historisk koppling, medeltida mat! - Når många potentiella målgrupper i samma slag! Åter till autenticitet: behövs en originalplats? Kunde den flyttade Salvestaden ha funkat? Rätt berättelse, kunskap. Även miljön är viktig enligt vissa. Landskapsrummet är oerhört viktigt, mer än autenticiteten i miljön. Det som behövs är 1) ett landskapsrum som främjar syftet, 2) kunskaper, och 3) en berättelse som tilltalar och som når många! För att levandegöra och saluföra medeltiden behövs: - en miljö eller ett landskapsrum, inte nödvändigtvis autentisk men fantasieggande - kunskap om det som ska förmedlas, ger en äkthetskänsla - en berättelse som tilltalar och som når många olika målgrupper

15 GRUPP 14 Fråga 6. På vilket vis skulle Ni vilja lära er mer om medeltiden i Kalmar län? (studiecirklar, föredrag, egna projekt, upplevelser, guidningar, arkeologi osv) Vimmerby alla perspektiv intressanta, hur kan man intressera allmänheten. Rent källmässigt vore Vimmerby intressant att utforska arkeologiskt. Ge bättre information till boende i gamla Vimmerby Storgatan. En sådan här dag lärorik. Viktigt med växelverkan mellan högskola, länsstyrelse, länsmuseum, för att få en förståelse för det omgivande samhället. Mer forskning kring valet av kyrkplats för den romanska kyrkan. Brytningspunkten mellan byggnad och arkeologi måste undersökas och bearbetas mer. Viktigt att arbeta vidare med de som brukar kulturarvet för kunskapen och ta tillvara den kunskap som finns lokalt. Vikten av dokumentation bevara. Studiecirklar bra men svåra att använda. Sökning på egen hand via bland annat Internet som främsta redskap. Ur ett lärarperspektiv skulle en katalog där kunskap och besöksmål finns samlade vara bra. Viktigt att reflektera mot vår egen tid. Att arbeta med rekonstruktioner och undersökningar kan ge en bra kontakt med medeltiden. Exempelvis skelettet på Kalmar slott. Hitta forum att sälja de kunskaper som finns för att engagera gemene man och framför allt ungdomarna. Föreläsningar är en bra form kräver mindre engagemang. Upplevelseresorna är bra för att nå de unga. Även Internet är en bra våg för att nå denna grupp. Politiken har ett stort intresse i detta. Studiecirklar utbrett system för att nå ut. Ny kulturstrategi för Kalmar län är på väg. Detta måste in i denna strategi. Det är det viktiga, att förmedla historien vidare. Använda kunskapen i turismen men någon måste driva frågan. Hur tar man fram känslan för hembygden? Hur får man in det i den politiska diskursen?

16 Mötet med det förflutna skapar ett mervärde! GRUPP 15 Fråga 7. Hur kan Vi (olika aktörer) utveckla nya samarbeten kring till exempel bevarande, utveckling och kunskapsförmedling kring det medeltida kulturarvet? - Tveta kyrka, Vissefjärda kyrka, att använda vattenvägar för att besöka platser - Använda smalspåret som kommunikation till platser - Medeltidsdagar - Kulturhusens dag - Hembygdsrörelsen kopplat till skolan - Samverkan mellan kommuner - Böda misalet/ Böneboken Samarbete för att ge ut denna bok - Medeltida hantverk, framställning av material, visa hantverk och göra arrangemang kring detta. Koppla till kyrkan. - Skriva fler berättelser med DMS som bakgrund ex på Öland och kungarna Mer samarbete mellan kommuner, hembygdsföreningar m.m. Draghjälp av varandra. GRUPP 16 Fråga 8. Medeltiden verkar ha en alldeles speciell, egen dragningskraft. Vad är det som gör just denna historiska period så spännande? Populäritet Arn, Lindkvist, Film och böcker Historiska objekt börjar synliggöras mer och skapar intresse för allmänheten. För alla, inte bara för arkeologer

17 En period som är tillgänglig, ännu bevarade byggnader, litteratur m m som skapar ett ökat intresse Exploatering av vår kulturmiljö gör att bl a medeltiden får uppmärksamhet Våra moderna museer tydliggör och visar upp medeltiden Medeltidsjippon Skolundervisningen har utvecklats Museernas tidsresor Varför är den så spännande? = Fart och fläkt, lite krig och spänning! Olika media, film, böcker, museer har lyft fram medeltiden (mer än andra perioder) och folks intresse ökar då.